377 resultados para nordiska språk (namnforskning)
Resumo:
Vad hnder nr det finns inslag av frmmande språk i en roman eller novell? Hur kan litterr flerspråkighet se ut och vilka konsekvenser fr det fr stilen, berttandet, tematiken och inte minst bokens politiska laddning? Varfr r inslag av finska en s laddad sak i finlandssvensk litteratur? I doktorsavhandlingen Att skriva sig ver språkgrnserna. Flerspråkighet i Jac. Ahrenbergs och Elmer Diktonius prosa undersker Julia Tidigs språkblandning i Finlands svenska litteratur. Under sent 1800-tal kryddade viborgaren Jac. Ahrenberg sina berttelser med finska, ryska och inte minst franska. Flerspråkigheten hos Ahrenberg bde stder och str de resonemang om nationalitet och språk som utvecklas i bckerna. Under mellankrigstiden skrev den rebelliske modernisten Elmer Diktonius sina prosabcker p en svenska s full av finsk pverkan att den smakade finnbastu . Flerspråkigheten hos Diktonius r bde ett medel fr skildring av Finland och landets medborgare och en ppning till kopplingen mellan estetik och politik i frfattarskapet. Avhandlingen kartlgger flerspråkighetens spnningsfyllda frhllande till ider om modersml, territorier och finlandssvensk identitet. ven om tiden som undersks r frfluten r frgestllningarna hgaktuella n idag: Finns det mer eller mindre kta flerspråkighet i finlandssvensk litteratur? Fr sknlitteraturen bryta mot normerna fr korrekt svenska? Vad hnder med synen p frfattaren om den gr det? Krver den flerspråkiga texten en flerspråkig lsare? Avhandlingen visar att litterr språkblandning kan vara effektiv p alla plan i texten och att den mste analyseras i relation bde till den vrld dr texten skrivs och den vrld dr texten lses. P vgen utmanas invanda frestllningar om det enda modersmlet, och om språkgrnser, versttning och frstelse. ------------------------------------------------------------------------------------------------------------------ Mit tapahtuu kun romaanissa tai novellissa on havaittavissa vieraan kielen vaikutusta? Milt kaunokirjallinen monikielisyys voi nytt ja millaisia seurauksia sill on tyyliin, kerrontaan, teemojen ksittelyyn ja ennen kaikkea kirjan poliittiseen lataukseen nhden? Miksi suomenkielinen aines suomenruotsalaisessa kirjallisuudessa on niin arkaluontoinen asia? Tohtorinvitskirjassa Att skriva sig ver språkgrnserna. Flerspråkighet i Jac. Ahrenbergs och Elmer Diktonius prosa (Kirjoittaminen yli kielirajojen. Monikielisyys Jac. Ahrenbergin ja Elmer Diktoniuksen proosassa) Julia Tidigs tutkii kieltensekoitusta Suomen ruotsinkielisess kirjallisuudessa. Viipurilainen Jac. Ahrenberg maustoi kertomuksiaan suomen, venjn ja varsinkin ranskan kielell 1800-luvun lopulla. Ahrenbergin monikielisyys sek tukee ett hiritsee niit ajatuksia kansallisuudesta ja kielest, joita kirjoissa kehitelln. Sotien vlisen aikana kapinallinen modernisti Elmer Diktonius kirjoitti proosakirjojaan ruotsin kielell, mik oli niin tynn suomen kielen vaikutusta, ett se maistui saunalta . Diktoniuksen monikielisyys on sek keino kuvata Suomea ja sen asukkaita ett ominaisuus mink kautta ksitell ja ymmrt estetiikan ja politiikan kytkst. Vitskirja kartoittaa monikielisyyden jnnitteit tynn olevaa suhdetta idinkielen, territorioiden ja suomenruotsalaisen identiteetin ksitteisiin. Vaikka tutkimuksen ajankohta kuuluu menneisyyteen ovat kysymyksen asettelut erittin ajankohtaisia viel tnnkin: Onko suomenruotsalaisessa kirjallisuudessa olemassa enemmn tai vhemmn aitoa monikielisyytt? Saako kaunokirjallisuus rikkoa korrektin ruotsin kielen rajoja? Mit tapahtuu kirjailijasta saadulle nkemykselle, jos hn tekee nin? Vaatiiko monikielinen teksti monikielisen lukijan? Vitskirja osoittaa, ett kirjallinen kieltensekoitus voi olla tehokasta tekstin kaikilla tasoilla ja ett se tytyy analysoida suhteessa sek siihen maailmaan, jossa se kirjoitetaan ett maailmaan, jossa teksti luetaan. Matkalla haastetaan totutut ksitykset ainoasta idinkielest, ja kielirajoista, knnksest ja ymmrryksest.
Resumo:
I avhandlingen analyseras betydelsen av kn i den vetenskapliga socialpolitiken vid 1900-talets mitt, i synnerhet med fokus p Heikki Waris (19011989) produktion. Waris var Finlands frsta professor i socialpolitik, som efter andra vrldskriget etablerades som ett akademiskt mne vid de finlndska universiteten, och Waris blev knd som en av tidens frmsta auktoriteter p den finlndska socialpolitiken. Vid en tid d vlfrdsstaten etablerades och samhllet genomgick en snabb moderniseringsprocess, fokuserade den socialpolitiska forskningen p problem och frgor som frmst ansgs berra den manliga delen av befolkningen, ssom alkoholkonsumtion och relationer inom det industriella arbetet. Detta trots att de nordiska staterna senare skulle bli knda som s kallade kvinnovnliga vlfrdsstater, dr frgor om kvinnors position och jmstlldhet beaktades. I avhandlingen belyses hur de texter Waris skrev, samt den forskning som han initierade, skapade ideal baserade p sundhet, ekonomiskt ansvarstagande, aktivitet och medvetenhet samt hur dessa ideal var kopplade till mn och manlighet. Frutom att visa hur ideal konstruerades, studeras ven de olika formerna och funktionerna av kn i den socialpolitiska litteraturen. Behandlades kn endast som demografisk kategori eller fanns det ett djupare intresse fr mns och kvinnors positioner och roller? Vilka frhllanden ville Waris och de andra socialpolitikerna belysa med att lyfta fram frgor om kn i sina texter? Waris var ven en auktoritet p den snabba moderniseringsprocess som Finland hade genomgtt sedan industrialiseringen vid 1800-talets slut. I avhandlingen argumenteras fr att mn och kvinnor p varierande stt blev symboler fr samhllelig frndring. ------------------------ Vitskirjassa tutkitaan sukupuolen merkityst sosiaalipolitiikan tutkimuksessa 1900-luvun puolivliss. Lhtkohtana on Heikki Wariksen (19011989) tieteellinen tuotanto. Waris toimi Suomen ensimmisen sosiaalipolitiikan professorina ja kehitti sosiaalipolitiikkaa akateemisena aiheena Suomessa toisen maailmansodan jlkeen. Waris tunnettiin yhten aikansa merkittvimpn suomalaisen sosiaalipolitiikan asiantuntijana. Hyvinvointivaltion rakentumisaikana sosiaalipolitiikan tutkimus keskittyi miehiin liittyviin ongelmiin ja kysymyksiin, kuten alkoholin kulutukseen. Vitskirjassa osoitetaan miten Wariksen teksteiss, ja Wariksen ohjaamissa vitskirjoissa rakennettiin terveellisyydelle, elttjyydelle, aktiivisuudelle sek tietoisuudelle pohjautuva ihanne, joka oli kytketty miehiin ja miehuuteen. Lisksi tutkitaan sukupuolen muotoja ja funktioita sosiaalipoliittisessa kirjallisuudessa. Oliko sukupuoli pelkk vestllinen kategoria vai osoittivatko sosiaalipolitiikan tutkijat syvllisemp mielenkiintoa miesten ja naisten asemaa sek rooleja kohtaan? Mitk asiat huomioitiin sukupuolen avulla? Waris oli mys industrialismin aiheuttaman yhteiskuntamuutoksen asiantuntija. Vitskirjassa osoitetaan miten miehi ja naisia ksiteltiin eri tavalla muutoksen symboleina.
Resumo:
Det r inte ovanligt att man i organisationer stlls infr problem som inte kan hanteras inom befintlig organisationsstruktur. Sklen kan vara att frgorna har mnga ibland konflikterande dimensioner och perspektiv som samtidigt mste beaktas. I den hr avhandlingen studeras vilka tankemnster och frestllningar som fanns nr grupper av chefer frskte lsa komplexa problem, som inte hade en naturlig organisatorisk hemvist och hur de omsatte dessa tankemnster i handling. Vad knnetecknade det ledarskap som utvades under problemlsningsprocessen? Avhandlingens empiri hmtas frn ledarutvecklingsprogram i tv internationellt verksamma fretag i Sverige, och omfattar 14 verkliga affrsproblem i dessa fretag och den process varigenom de lstes. De 14 seminarierna utgr exempel p hur mngdimensionella frgestllningar framgngsrikt hanteras utanfr den befintliga organisationsstrukturen. Studien ger, genom att adressera frgor kring tankestt och ledningsprocesser, en djupare frstelse fr frutsttningarna fr detta, och lyfter srskilt fram betydelsen av ett ledarskap som inbegriper begreppen intervention, frmga och omtolkning. Som ett samlat begrepp introduceras bilden att utva ledarskapet utifrn ett matrix mind. Att pverka strukturer (i vid mening) och drigenom de frmgor som utvecklas, r del i detta ledarskap. Det sker genom interventioner (ingrepp som pverkar relationer i t ex en grupp) och baserades i den aktuella empirin p uppfattningar om vrdet av problematisering, erfarenhetsutbyte och av ett språk, som bde beskriver och anger inriktning fr aktiviteter. Interventioner i strukturer (och till dem knutna processer) beskriver dock bara delvis detta ledarskap. Att leda med ett matrix mind innefattar ocks ett nyfiket och kreativt frhllningsstt, och att utifrn detta leda omtolkning av problem. I empirin finns flera exempel p detta. Avhandlingen avser att ge ett bidrag inom svl organisations- som ledarskapsteori.
Resumo:
<b>Edith Sdergran</b> <br>s. 4.4.1892 Pietarissa, Venjll k. 24.6.1923 Raivolassa <br>Myyttinen lyyrikko Edith Sdergran on sek suomenruotsalaisen ett pohjoismaisen modernismin edellkvijit. Sdergran debytoi vuotena 1916, ja hnen tuotantoonsa vaikuttivat uudet eurooppalaiset kirjalliset ja aatteelliset virtaukset. Hnen lyriikassaan nkyy eri kausina mm. nietzschelisyyden, ekspressionismin ja symbolismin vaikutus sek ajatus Uudesta naisesta. Toisaalta runoissa on romanttisen idealismin piirteit ja kristillist tematiikkaa. Sdergranin aikana hnen runonsa edustivat radikaalia uudistumista. Hn kirjoitti vapaamuotoista runoutta, kytti voimakkaan assosiatiivista kuvakielt ja rakensi runoihinsa voimakkaan ja itseriittoisen lyyrisen minn. Sdergranin tunnetuimpiin runoihin kuuluvat Piv viilenee (Dagen svalnar, 1916), Vierge moderne (1916) sek Maa jota ei ole (Landet som icke r, 1925). Hnen lyriikkaansa luetaan viel tnkin pivn laajoissa piireiss. Runot vaikuttavat edelleen nykyrunoilijoihin ja herttvt kiinnostusta kirjallisuudentutkimuksessa mys kansainvlisesti. <br>f. 4.4.1892 i S:t Petersburg, Ryssland, d. 24.6.1923 i Raivola. <br>Den mytomspunna finlandssvenska lyrikern Edith Sdergran hr till fregngarna inte bara i den finlandssvenska, men ocks den nordiska modernismen. Sdergran debuterade r 1916 och var pverkad av litterra och idmssiga strmningar ute i Europa. I hennes lyrik syns vid olika tider influenser av bland annat nietzscheanism, expressionism, symbolism och tankar om den Nya kvinnan, men ocks romantisk idealism och kristendom. Hennes dikter var radikalt nyskapande i hennes samtid. Hon skrev fri vers, anvnde sig av ett starkt associativt bildspråk och skapade ett starkt och sjlvtillrckligt lyriskt jag. Till de mest knda dikterna av Sdergran hr Dagen svalnar (1916), Vierge moderne (1916) och Landet som icke r (1925). Hennes lyrik r fortfarande idag lst i vida kretsar och influerar samtida lyriker, samt vcker intresse ven i internationell litteraturforskning. <br><b>Listietoa kirjailijasta / Mera information om frfattaren:</b><br><a href='http://www.kansallisbiografia.fi/kb/artikkeli/4814/'>Kansallisbiografia</a><br><a href='http://www.blf.fi/artikel.php?id=4814'>Biografiskt lexikon fr Finland</a>
Resumo:
f. 29.7.1908 i Viborg, d. 10.11.1930 i Kaunas, Litauen Henry Parland har gtt till litteraturhistorien som modernistisk frfattare och litterrt underbarn. Han debuterade som lyriker vid slutet av 1920-talet men hans frfattarbana avbrts snart av hans tidiga dd. Parland var influerad av moderna strmningar s som den ryska futurismen och dadaismen. Moderna fenomen, t.ex. samtidens film och annan populrkultur, motorfordon och storstadslivet har ocks en framtrdande roll i hans verk. Stilmssigt r iakttagande nysaklig skildring av verkligheten och en fragmenterad skildring av t.ex. personer, typiska fr Parland. I produktionen, som till stor del r postumt utgiven, ingr frutom lyrik den frvnansvrt moderna romanen Snder (1929-1930) samt esser och kortprosa. Tidigt pverkad av den ryska formalismen som starkt betonade det specifikt litterra i sknlitteraturen, fretrdde han ocks en fr sin tid ovanligt modern konstuppfattning. Parlands verk upplevs fortfarande som frscha och moderna av dagens lsare och har versatts till andra språk lngt efter frfattarens levnadstid.
Resumo:
Franz Michael Franzn f. 9.2.1772 i Uleborg d. 14.8.1847 i Sbr, Hrnsand, Sverige Frans Michael Franzn r den frsta utprglade frromantikern i den finlndska litteraturen och har gtt till historien ven som begvad akademiker, biskop och tidningsman.</p> Franzn var produktiv som svenskspråkig diktare frn det sena 1700-talet till de frsta decennierna av 1800-talet. Det frromantiska i produktionen tar sig uttryck i ett mera personligt och tidvis yvigt uttryck i jmfrelse med tidigare diktning, samt i en idealisering av det kta och naturliga framom det konstlade eller konstnrliga. Han r ven en fregngare i skandinavismen vilket syns bl.a. i en idealisering av den nordiska naturen, t.ex. i hans dikt Sng fver Grefve Gustaf Philip Creutz (1797), hyllningsdikten till den tidigare diktarkollegan. Fr denna dikt belnades Franzn med Svenska Akademiens pris. Franzn gr under sin diktarbana igenom olika litterra faser och i produktionen ingr allt ifrn psalmer till tillfllesdikter och dryckesvisor. Ofta skildrar Franzn ett idylliskt familje- och hemmaliv mot fonden av en orolig vrld, och i dikterna framtrder en ny syn p barnet samt ett nytt borgerligt kvinnoideal. Biografiskt lexikon fr Finland: <a href='http://www.blf.fi/artikel.php?id=2609'>http://www.blf.fi/artikel.php?id=2609</a>
Resumo:
Den grundlggande utbildningen (F9) ska i Finland ses som en enda helhet och grundskolan kan vara uppbyggd s att rskurserna F9 finns inom samma skolkomplex, hr kallad fr en sammanhllen grundskola, eller ocks kan rskurserna F6 och 79 finnas i olika skolkomplex, hr kallad fr en tskild grundskola. Enligt Grunderna fr lroplanen fr den grundlggande utbildningen 2004 ska frskolan frbereda eleverna infr rskurserna 12 och rskurserna 89 ska frereda eleverna infr eventuella andra studier. Men hur ser elever p vergngen frn rskurs 6 till rskurs 7 beroende p i vad fr slags grundskola de gr i? Avhandlingens vergripande syfte r att beskriva elevers frvntningar p och uppfattningar av vergngen frn rskurs 6 till 7. Fokus ligger bde p vergngen verlag men ocks p skolengelska, eftersom engelska språket idag ses som ett internationellt språk. Drtill r syftet att jmfra elever frn en sammanhllen grundskola med elever frn en tskild grundskola. Fljande forskningsfrgor r formulerade fr att uppn avhandlingens syfte: 1. Vilka frvntningar har eleverna i rskurs 6 p vergngen frn rskurs 6 till rskurs 7? 2. Vilka uppfattningar har samma elever i rskurs 7 av vergngen frn rskurs 6 till rskurs 7? 3. Vilka likheter och skillnader finns det i elevernas frvntningar p och uppfattningar av vergngen verlag och skolengelska beroende p om de gr i en sammanhllen grundskola eller i en tskild grundskola? Underskningen r utfrd i Svenskfinland och datainsamlingsmetoden r kvalitativ intervju. Den frsta intervjun genomfrdes nr eleverna gick i slutet av rskurs 6 och sedan intervjuades samma elever, fr andra gngen, nr de hade gtt cirka tre mnader i rskurs 7. Sammanlagt intervjuades tio elever, fem elever frn en sammanhllen grundskola och fem elever frn en tskild grundskola. Resultaten visade bde p likheter och p skillnader mellan elevuttalandena frn de olika grundskolorna. Det visade sig att de tydligaste likheterna fanns i sjlva mnet skolengelska, hur eleverna frvntade sig att det skulle bli och hur det sedan upplevdes, medan de tydligaste skillnaderna mellan grundskolorna framkom i de sociala aspekterna av vergngen frn rskurs 6 till 7, dr det frekom bde positiva och negativa uppfattningar angende vergngen.
Resumo:
ren 1901, 19051906 och 19171918 gjorde bruksarbetarna i Billns uppror mot bruksledningen och den lokala makteliten. Det lugna och harmoniska brukssamhllet i Vstnyland drabbades av djupgende konfrontationer som ledde till uppsgningar, vrkning av arbetarfamiljer och att slutligen 54 bruksarbetare miste livet till fljd av deras upproriskhet. I den hr avhandlingen undersker jag med ett mikrohistoriskt angreppsstt folkligt politiskt agerande i det tidiga 1900-talets Finland. Genom att nrma vanliga mnniskors vardag och deras politiska frestllningar om samhllet omkring dem, avser jag med den hr avhandlingen skapa nya frstelser fr politiskt agerande bland samhllets underordnade. Fr att kunna genomfra detta har jag i avhandlingen kombinerat olika slags kllor: jag anvnder arkivmaterial, tidningar och intervjuer. Avhandlingens teoretiska ram utgrs av socialhistorisk forskning som studerar folkligt politiskt agerande p olika hll i vrlden och av nyare kulturhistorisk forskning som tar i beaktande hur klass, genus, språk och religion fungerade i mnniskors vardag. Med den hr avhandlingen vill jag bidra till att frska skapa frstelse fr vr tids politiska agerande (alltifrn upplopp till vardagligt motstnd) bland mnniskor vars vardag pverkas av sociala och politiska omvlvningar. Kan olika former av folkligt politiskt agerande frsts som uttryck fr att allt flera idag, liksom bruksarbetarna i brjan av 1900-talet, r oroliga infr framtiden?
Resumo:
Principen om nationalismen dr det politiska och det nationella r samspelt kan vara av markant betydelse fr uppbyggande av autonomiska regimer. Likas tillter decentralicering och delegering av befogenheter fr språk och utbildning (officiellt erknnande av språk, standardisering av språk, undervisningsspråk och relaterade lroplaner) formning av identiteter inom dessa autonomiska regimer. Resultatet r en ofullkomlig cirkulr relation dr språk, samfund och politiska institutioner msesidigt och kontinuerligt formar varandra: lingvistiskt mngfald prgar och formger autonomiska ordningar och vice-versa. De juridiska implikationerna av territoriella och icke-territoriella former av autonomi r dock av en annan art. Emedan territoriell autonomi bygger p iden om ett eventuellt inkluderande hemland fr lingvistiska grupper, vars vistelseort r avgrande, frstrker den icke-territoriella autonomin iden om ett exclusivt samfund bestende av sjlv-identifierade medlemmar som r kapabla till sjlvstyre oavsett territoriella grnser. Denna avhandling utgr an analys av sdana juridiska implikationer genom komparativa och institutionella analyser. Avhandlingen freslr som resultat en serie av normativa och pragmatiska rekommendationer inriktade p att frmja demokratiseringsprocesser i linje med principer om multikulturalism.
Resumo:
Tss pro gradu -tyss tutkitaan kiroilua 1940-, 1960-, 1980- ja 2000-luvun kotimaisissa nuortenelokuvissa. Tutkimusaineistoon kuuluu yhteens kahdeksan elokuvaa eli kaksi kultakin vuosikymmenelt. Tutkimuksessa selvitetn, mit kirosanoja elokuvissa kytetn ja miten erilaiset sosiolingvistiset taustamuuttujat eli kiroilijan ik, sukupuoli ja sosiaalinen asema vaikuttavat kiroilun mrn ja laatuun. Lisksi tutkitaan kirosanojen syntaktista kytt eli sit, millainen asema kirosanoilla on lauseissa. Lopuksi luodaan katsaus kiroilun tehtviin eli siihen, millaisissa tilanteissa kirosanoja kytetn eri vuosikymmenill. Pro gradu -tyn tavoitteena on selvitt, mill tavalla kiroilun mr ja laatu vaihtelevat eri vuosikymmenten vlill. Tutkimuksen taustalla on ajatus siit, ett elokuvien kieli mukailee parhaansa mukaan todenmukaista puhekielt. Keskeisin pro gradu -tyss kytettv lhdeteos on Lars-Gunnar Anderssonin Fult språk: svordomar, dialekter och annat ont. Tutkimuksessa hydynnetn Anderssonin mallien pohjalta luotuja analysointimenetelmi, joilla on keskeinen rooli varsinkin kiro-sanojen syntaktisen kytn ja kiroilutilanteiden analyysissa. Kirosanat jaotellaan tutkimuksessa syntaktisen asemansa mukaan kolmeen ryhmn: itsenisiin, lyhsti lauseeseen liittyviin ja rakenteellisesti lauseeseen liittyviin kirosanailmauksiin. Kiroilutilanteet jaetaan kuuteen eri kategoriaan, jotka ovat fyysinen kipu, psyykkinen kipu, viha/inho, yllttyminen, kieltminen ja ilo. Tutkimuksen perusteella elokuvissa esiintyvien kirosanojen frekvenssi kasvaa huomat-tavasti 1940-luvulta 2000-luvulle tultaessa. Samalla kiroilun tyyli muuttuu karkeam-maksi. Sen sijaan kiroilun sosiolingvistiset erot ovat elokuvien vlill pieni: kaikilla vuosikymmenill ahkerimpia kiroilijoita ovat nuoret pojat, mutta mys tytt ja miehet kiroilevat silloin tllin. Sen sijaan naisten ei kuulla kiroilevan kuin kahdessa elokuvassa ja niisskin harvoin. Niin ikn kirosanojen syntaktinen analyysi osoittaa, ett kirosanoja kytetn melko samalla tavalla eri vuosikymmenill esiintymt vain ovat moninkertaistuneet, ja eri sanoja suositaan. Huomionarvoista on, ett uusissa elokuvissa kiroillaan kaikenlaisissa tilanteissa, mutta vanhemmissa elokuvissa kiroilua kytetn lhes yksinomaan negatiivisten ja voimakkaiden tunteiden ilmaisemiseen. Tutkimus vahvistaa yleist ksityst kirosanojen affektiivisen tehon laimenemisesta.
Resumo:
Utgngspunkten fr pro gradu-avhandlingen r det sjunkande intresset fr att lsa franska bland finlndska grundskole- och gymnasieelever. Trenden r orovckande, inte minst fr franskans framtid i Finland, fr fransklrare och nyutexaminerade, men ven mer generellt fr landets språkkapital och konkurrenskraft i en allt mer globaliserad vrld. Syftet med den hr avhandlingen r att underska vilka medel fransklraren kan anvnda sig av fr att uppmuntra elever att vlja franska i skolan. Jag har valt att underska lrarens syn p språkval, delvis fr att tidigare forskning i motivation fr inlrning av frmmande språk frmst gjorts utifrn elevens synvinkel och delvis fr att studier visar att lraren har en stor inverkan p elevernas språkval. Avhandlingen bestr av tv kompletterande empiriska delar. I den frsta studeras argument som framfrs i de mest anvnda materialen fr marknadsfring av franska i skolor. Argumenten analyseras frmst ur ett motivationsperspektiv enligt Czisrs och Drnyeis (2005) modell fr intern struktur av motivation fr språkinlrning. Den andra delen av studien baserar sig p en elektronisk enkt som konstruerats fr forskningssyftet. Enkten riktar sig till fransklrare i Finland p grundskole- och gymnasieniv. Svarsprocenten p enkten r 21%. Enktsvaren belyser vilka argument och metoder som anvnds fr marknadsfring av franska i skolan. Svaren studeras bde kvalitativt och kvantitativt. I analysen har Czisr och Drnyeis (2005) teorier och en modell av Kangasvieri et al. (2011) fr motivation fr språkval i Finland tillmpats. Resultaten bekrftar att de argument som tillmpas mest r instrumentella. De hr argumenten borde trots det utvecklas och anvndas i strre grad. I marknadsfringen borde man ven sikta p att frmedla en positiv bild av studier i franska och av mlspråket samt tala fr nyttan av att kunna franska i sig. Bland de olika metoderna r informationsmten det populraste sttet att marknadsfra språket p varje stadium. Tillmpningen av vriga metoder varierar enligt stadium och skola. Majoriteten av deltagarna anser att marknadsfring av franska r viktigt, men betraktar utvecklingen av undervisningen som det bsta sttet att locka fler studerande att vlja franska. I enlighet med tidigare forskning pvisar den hr avhandlingen nyttan och behovet av marknadsfring av franska vid språkval. Lraren spelar en viktig roll i mlet att uppmuntra fler elever att vlja franska i skolan. Frutom lrarna deltar skolan, institutionerna och nringslivet i utformandet av attityder gentemot undervisning och inlrning av frmmande språk i det finska samhllet och sledes ven gentemot valet av franska som lromne.
Resumo:
Kirjallisuusarvostelu
Resumo:
Ttulo del congreso: Multiculturalidad y norma policntrica: aplicaciones en el aula de ELE
