Chefsintroduktion : En kvalitativ studie om nytillträdda chefers upplevelse av introduktionen till arbetet

Syftet med studien är att skapa en djupare förståelse för hur introduktionen upplevs av nytillträdda chefer samt vilka aspekter som är av betydande relevans för denna upplevelse. Studien har genomförts på en svensk myndighet med omkring 1200 anställda. Studien är av kvalitativ art och empiri har inhämtats genom semistrukturerade intervjuer med åtta verksamma chefer som har personalansvar. Vid tolkning av studiens resultat har vi inspirerats av en fenomenologisk ansats, varpå vi har fokuserat på likheter i respondenternas uppfattning av fenomenet. Av studiens resultat framgår att majoriteten av cheferna upplevt introduktionen som gedigen och informativ. Chefernas framträdande upplevelse har visat sig vara organisationens välkomnande klimat. Majoriteten av cheferna är av åsikten att organisationen möjliggjort för socialisationstillfällen i samband med introduktionen. Flertalet av cheferna föredrar att först installera sig i sin arbetsgrupp innan hela verksamhetsförståelsen kan erhållas. Avslutningsvis har den information som delgivits under introduktionen upplevts som tydlig. Ett flertal av cheferna har samtidigt upplevt den som överväldigande och svåråtkomlig.

Kompetensutveckling som konkurrensmedel : En kvalitativ intervjustudie med fokus på förskollärarstudenters och förskollärares uppfattning av kompetensutveckling som konkurrensmedel

Studiens syfte handlar om huruvida kompetensutveckling kan fungera som konkurrensmedel när en kommun har för avsikt att attrahera och behålla förskollärare. Bakgrunden inleds med vilka kompetenshöjande insatser kommunen arbetat med för att bli en attraktiv arbetsgivare. Det efterföljs av en teoretisk beskrivning om hur kompetensutveckling kan fungera som konkurrensmedel samt skolan som attraktiv arbetsgivare. Metoden som användes vid insamlandet av data var semistrukturerade intervjuer. Forskningsansatsen inspirerades av fenomenologin och styrde sedan arbetet med insamlandet av data samt val av analysmetod. Då urvalet innefattade två grupper; förskollärare och förskollärarstudenter skapades en intervjuguide för respektive grupp som utformades efter studiens syfte och frågeställningar. I studiens resultat framkommer samtliga intervjupersoners upplevelse av att kompetensutveckling är något positivt. Förskollärarna såg det som en avgörande faktor vid val av arbetsgivare medan förskollärarstudenterna värderade exempelvis lön som en faktor av större betydelse. I resultatet lyfts andra övergripande faktorer som exempelvis arbetsklimat, stöd från chef och storlek på barngrupper vilka även styr intervjupersonernas val av arbetsgivare. Det lyfts också möjliga kommunspecifika utvecklingsområden samt generellt för förskolor. 

Att befinna sig i ett kaos - upplevelse av psykisk ohälsa efter stroke : Ur ett patientperspektiv. En litteraturstudie

Introduktion: Stroke är en av de stora folksjukdomarna och en av de ledande dödsorsakerna i Sverige. Det är en vanlig orsak till funktionsnedsättning och påverkar personen både fysiskt och psykiskt. Syfte: Litteraturstudiens syfte var att belysa upplevelse av psykisk ohälsa efter en stroke, ur ett patientperspektiv. Metod: Den metod som användes var en litteraturstudie, med deduktiv ansats. Med hjälp av relevanta sökord identifierades elva artiklar i databaserna CINAHL och PubMed, som sedan genomgick en kvalitetsgranskning och slutligen utgjorde resultatet. Resultat: Presenterades i tre kategorier utifrån en modifiering av referensramen enligt följande: Avsaknad av emotionellt välbefinnande, Avsaknad av socialt välbefinnande, Avsaknad av psykisk välbefinnande. Dessa kategorier visade upplevelser av psykisk ohälsa på olika sätt och hur de påverkade patienten. Slutsats: Upplevelser av psykisk ohälsa var vanligt förekommande hos patienterna. Då fokus låg på den fysiska rehabiliteringen hamnade den psykiska dimensionen i skymundan. Det är av stor vikt att sjuksköterskan uppmärksammar och möter dessa upplevelser av psykisk ohälsa i ett tidigt utvecklingsskede, för att undvika vidareutveckling mot mer allvarliga psykiatriska tillstånd. 

Barns intryck av omgivningen på en ortopedteknisk avdelning : - En kvalitativ studie om hur barn uppfattar miljön och mötet på en ortopedteknisk avdelning

Bakgrund: För att uppnå en god barnanpassad vård inom ortopedteknik krävs information om hur barn uppfattar mötet på en ortopedteknisk avdelning. Genom att ta del av barns tankar, åsikter och förslag kan verksamheter i framtiden lättare argumentera för exempelvis hur lokaler bör inredas och hur man bör bemöta barn.   Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka hur barn upplever mötet på en ortopedteknisk avdelning i avseendet vårdmiljö och möte med ortopedingenjören.   Metod: En kvalitativ metod där deltagarna får rita och berätta kallad “Draw and tell” och åtta intervjuer med barn mellan 6 till 12 år om deras upplevelse efter besöket hos en ortopedingenjör genomfördes. Intervjuerna transkripterades och en innehållsanalys genomfördes.   Resultat: Vissa gemensamma faktorer hittades i intervjuerna så som att det ansågs att det samtalades för mycket utan att engagera barnet samt att aktiviteter som fanns sågs som bra då det kunde bli lite väntan under besöket. Det fanns flera förslag på andra aktiviteter som önskades under väntan och speglade barnens egna intressen så som datorspel och böcker.   Slutsats: Denna studie visar att det som ortopedingenjören är viktigt att engagera barnen vid mötena samt att aktiviteter finns till hands under långa väntetider.   Nyckelord: Barns upplevelser, ortopedteknik, ortopedingenjör, bemötande, miljö

Biståndshandläggare inom äldreomsorgens upplevelse av sin arbetssituation : En kvalitativ studie ur ett salutogent perspektiv

Syftet med denna uppsats var att genom ett salutogent perspektiv få en ökad förståelse för, inom äldreomsorgen verksamma, biståndshandläggares arbetssituation samt att undersöka vad som kan bidra till att biståndshandläggares arbetssituation upplevs som lättare och mindre påfrestande. Metoden som använts är kvalitativa intervjuer där sex biståndshandläggare verksamma i Värmland har intervjuats. Intervjuerna analyserades genom teman ur KASAM och resulterade i kategorier under varje tema. Under temat begriplighet framkom att biståndshandläggare får stöd från sina kollegor men att de också önskar att det fanns mer resurser för handledning. Biståndshandläggare utför mer än vad som ingår i arbetsbeskrivningen. Under temat hanterbarhet framgår att hög arbetsbelastning hanteras genom att biståndshandläggarna måste planera, strukturera och prioritera. Kollegornas stöd gör arbetet lättare att hantera då de genom att prata med varandra bearbetar känslomässigt påfrestande delar av arbetet. De uttryckte olika behov av att reflektera över sitt arbete. Biståndshandläggare har en stor frihet att planera sin egen arbetsdag och de samverkar med andra professioner. Under temat meningsfullhet framgår att biståndshandläggare finner mening i att göra skillnad för den enskilde. Vårt resultat visar att biståndshandläggarna är utsatta för stress i sitt arbete och att de också har förmåga att möta stressen, men förmågan att möta stressen minskar när arbetsbelastningen blir för hög. 

Naturupplevelser tillsammans med barn och ungdomar: Utmaningar och glädjeämnen för lärare i årskurserna 1–9

Människors möten med naturen har under historiens gång inneburit både positiva och negativa känslor. Forskning har visat att naturupplevelser främjar människans psykiska och fysiska hälsa. Avhandlingen undersöker barns och lärares gemensamma naturupplevelser. De viktigaste frågeställningarna är att ta reda på vad som motiverar lärarna att gå ut i naturen med sina elever och vilka utmaningar de möter under vistelserna i naturen. Slutligen studeras implementering av naturupplevelser i skolans vardag. Nio lärare intervjuas i kvalitativa forskningsintervjuer om sin uppfattning om lärarrollen under visteler i naturen. Lärarnas sammanlagda erfarenhet sträcker sig från årskurs ett till årskurs nio i skolor på landsbygden och i städer. De viktigaste orsakerna till att lärarna går ut i naturen med sina elever är att eleverna ska få känna samhörighet med och respekt för naturen, lugn och ro i själen, gemenskap med kamraterna samt att få kunskap om naturen. Utmaningar inför utevistelser är dåligt självförtroende och osäkerhet hos en del lärare, som av de intervjuade lärarna får rådet att börja i all enkelhet med korta exkursioner samt att ta med en extra resursperson. Regn och kyla är en annan utmaning och läraren bör se till att eleverna har lämpliga kläder. Ibland uppstår problem med disciplin och negativ gruppdynamik, och en utmaning för läraren är då att verkligen hinna se alla elever. En utmaning kan vändas till glädje när elever klarar av att delta i äventyr i naturen. I intervjuerna framkommer att lärande är en del av naturupplevelserna. Inom många skolämnen kan man relatera till naturen och vara ute i skog och mark. Naturupplevelser inverkar enligt respondenterna positivt på lärande inom olika ämnen och de olika ämnena inverkar positivt på naturupplevelser. Eftersom alla elever inte vistas i naturen tillsammans med familj och vänner är det en viktig uppgift för skolan att ordna möjlighet för alla elever att få uppleva naturen.

Sjuksköterskestudenters upplevelse av att hantera akuta patientsituationer : En empirisk studie

Introduktion: Sjuksköterskor förväntas ha god kunskap för att kunna hantera akuta patientsituationer. Sjuksköterskor har ett stort ansvarsområde inom sin profession och ska hantera både patienter samt anhöriga trots en akut situation. Syfte: Studiens syfte var att belysa sjuksköterskestudenters upplevelse av förberedelse inför akuta patientsituationer. Metod: En kvalitativ forskningsansats användes i studien och all data samlades in genom semistrukturerade intervjuer. Deltagarna i studien valdes ut genom ett bekvämlighetsurval och totalt deltog 16 stycken sjuksköterskestudenter som studerade sista terminen av sjuksköterskeutbildningen. Data analyserades sedan genom en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Resultatet bestod av två huvudkategorier. Den första; En känsla av otillräcklighet som innefattade två underkategorier; En övermäktig ansvarsroll och Rädslan för att göra fel. Den andra huvudkategorin; En känsla av trygghet innefattade fyra underkategorier; Att utvecklas genom erfarenhet, Att kunna hantera en akut patientsituation, Vikten av att vara ett team och Att stärkas genom reflektion. Deltagarna upplevde sig vara oförberedda inför att hantera akuta patientsituationer men såg också fram emot utmaningen relaterat till att det blir spännande och lärorikt. Resultatet påvisade att sjuksköterskestudenter som studerade sista terminen behövde mer förberedelse inom akutsjukvård. Slutsats: Studien påvisade att det finns ett ökat behov av förberedelse inom akuta patientsituationer hos sjuksköterskestudenter. Deltagarna beskrev sjuksköterskerollen som övermäktig och behövde en ökad trygghet inom yrket relaterat till att det kunde leda till en högre vårdkvalitet i akuta patientsituationer.

Sjuksköterskestudenters upplevelse av förberedelse inför hjärtstopp : En empirisk studie

Introduktion: Årligen drabbas cirka 15 000 personer av hjärtstopp i Sverige. Sjuksköterskanhar ett stort i ansvar i omvårdnaden vid hjärtstopp. Sjuksköterskeutbildningen strävar efter attförbereda studenterna inför omvårdnad vid hjärtstopp. Syfte: Att belysasjuksköterskestudenters upplevelse av förberedelse inför att utöva omvårdnad av patienter samband med hjärtstopp. Metod: Kvalitativ design med semistrukturerade intervjuer. Undersökningsgruppen bestämdes av bekvämlighetsurval. 16 sjuksköterskestudenter i termin 6 intervjuades och data analyserades med hjälp av innehållsanalys. Resultat: Resultatet avstudien visade på att informanterna kände en otrygghet i sig själva, och var osäkra inför attutföra hjärt- och lungräddning för första gången på grund av bristande erfarenhet samt för litekunskap. Informanterna upplevde dock trygghet när de hade erfarna kollegor runt omkring sigsamt när de hade upplevt en riktig hjärtstoppssituation själva. Slutsats: Utifrån studiens resultatbedöms att sjuksköterskestudenter inte känner sig trygga i sig själva och i sin förmåga att utföraadekvat S-HLR, samt inte upplever sig vara förberedda inför att hantera en hjärtstoppssituation.

Concerning the house museum and the picturesque landscape in the work of Sir John Soane : with raw hints for post-heritage museum space

The picturesque aesthetic in the work of Sir John Soane, architect and collector, resonates in the major work of his very personal practice – the development of his house museum, now the Soane Museum in Lincoln’s Inn Fields in London. Soane was actively involved with the debates, practices and proponents of picturesque and classical practices in architecture and landscape and his lectures reveal these influences in the making of The Soane, which was built to contain and present diverse collections of classical and contemporary art and architecture alongside scavenged curiosities. The Soane Museum has been described as a picturesque landscape, where a pictorial style, together with a carefully defined itinerary, has resulted in the ‘apotheosis of the Picturesque interior’. Soane also experimented with making mock ruinscapes within gardens, which led him to construct faux architectures alluding to archaeological practices based upon the ruin and the fragment. These ideas framed the making of interior landscapes expressed through spatial juxtapositions of room and corridor furnished with the collected object that characterise The Soane Museum. This paper is a personal journey through the Museum which describes and then reviews aspects of Soane’s work in the context of contemporary theories on ‘new’ museology. It describes the underpinning picturesque practices that Soane employed to exceed the boundaries between interior and exterior landscapes and the collection. It then applies particular picturesque principles drawn from visiting The Soane to a speculative project for a house/landscape museum for the Oratunga historic property in outback South Australia, where the often, normalising effects of conservation practices are reviewed using minimal architectural intervention through a celebration of ruinous states.

The vernacular terrain : Songzhang Art Museum, Beijing, China

The field was the curation of cross-cultural new media/ digital media practices within large-scale exhibition practices in China. The context was improved understandings of the intertwining of the natural and the artificial with respect to landscape and culture, and their consequent effect on our contemporary globalised society. The research highlighted new languages of media art with respect to landscape and their particular underpinning dialects. The methodology was principally practice-led. --------- The research brought together over 60 practitioners from both local and diasporic Asian, European and Australian cultures for the first time within a Chinese exhibition context. Through pursuing a strong response to both cultural displacement and re-identification the research forged and documented an enduring commonality within difference – an agenda further concentrated through sensitivities surrounding that year’s Beijing’s Olympics. In contrast to the severe threats posed to the local dialects of many of the world’s spoken and written languages the ‘Vernacular Terrain’ project evidenced that many local creative ‘dialects’ of the environment-media art continuum had indeed survived and flourished. --------- The project was co-funded by the Beijing Film Academy, QUT Precincts, IDAProjects and Platform China Art Institute. A broad range of peer-reviewed grants was won including from the Australia China Council and the Australian Embassy in China. Through invitations from external curators much of the work then traveled to other venues including the Block Gallery at QUT and the outdoor screens at Federation Square, Melbourne. The Vernacular Terrain catalogue featured a comprehensive history of the IDA project from 2000 to 2008 alongside several major essays. Due to the reputation IDA Projects had established, the team were invited to curate a major exhibition showcasing fifty new media artists: The Vernacular Terrain, at the prestigious Songzhang Art Museum, Beijing in Dec 07-Jan 2008. The exhibition was designed for an extensive, newly opened gallery owned by one of China's most important art historians Li Xian Ting. This exhibition was not only this gallery’s inaugural non-Chinese curated show but also the Gallery’s first new media exhibition. It included important works by artists such as Peter Greenway, Michael Roulier, Maleonn and Cui Xuiwen. --------- Each artist was chosen both for a focus upon their own local environmental concerns as well as their specific forms of practice - that included virtual world design, interactive design, video art, real time and manipulated multiplayer gaming platforms and web 2.0 practices. This exhibition examined the interconnectivities of cultural dialogue on both a micro and macro scale; incorporating the local and the global, through display methods and design approaches that stitched these diverse practices into a spatial map of meanings and conversations. By examining the contexts of each artist’s practice in relationship to the specificity of their own local place and prevailing global contexts the exhibition sought to uncover a global vernacular. Through pursuing this concentrated anthropological direction the research identified key themes and concerns of a contextual language that was clearly underpinned by distinctive local ‘dialects’ thereby contributing to a profound sense of cross-cultural association. Through augmentation of existing discourse the exhibition confirmed the enduring relevance and influence of both localized and globalised languages of the landscape-technology continuum.

The development of science concepts emergent from science museum and post-visit activity experiences : students' construction of knowledge

This research investigated students' construction of knowledge about the topics of magnetism and electricity emergent from a visit to an interactive science centre and subsequent classroom-based activities linked to the science centre exhibits. The significance of this study is that it analyses critically an aspect of school visits to informal learning centres that has been neglected by researchers in the past, namely the influence of post-visit activities in the classroom on subsequent learning and knowledge construction. Employing an interpretive methodology, the study focused on three areas of endeavour. Firstly, the establishment of a set of principles for the development of post-visit activities, from a constructivist framework, to facilitate students' learning of science. Secondly, to describe and interpret students' scientific understandings : prior t o a visit t o a science museum; following a visit t o a science museum; and following post-visit activities that were related to their museum experiences. Finally, to describe and interpret the ways in which students constructed their understandings: prior to a visit to a science museum; following a visit to a science museum; and following post-visit activities directly related to their museum experiences. The study was designed and implemented in three stages: 1) identification and establishment of the principles for design and evaluation of post-visit activities; 2) a pilot study of specific post-visit activities and data gathering strategies related to student construction of knowledge; and 3) interpretation of students' construction of knowledge from a visit to a science museum and subsequent completion of post-visit activities, which constituted the main study. Twelve students were selected from a year 7 class to participate in the study. This study provides evidence that the series of post-visit activities, related to the museum experiences, resulted in students constructing and reconstructing their personal knowledge of science concepts and principles represented in the science museum exhibits, sometimes towards the accepted scientific understanding and sometimes in different and surprising ways. Findings demonstrate the interrelationships between learning that occurs at school, at home and in informal learning settings. The study also underscores for teachers and staff of science museums and similar centres the importance of planning pre- and post-visit activities, not only to support the development of scientific conceptions, but also to detect and respond to alternative conceptions that may be produced or strengthened during a visit to an informal learning centre. Consistent with contemporary views of constructivism, the study strongly supports the views that : 1) knowledge is uniquely structured by the individual; 2) the processes of knowledge construction are gradual, incremental, and assimilative in nature; 3) changes in conceptual understanding are can be interpreted in the light of prior knowledge and understanding; and 4) knowledge and understanding develop idiosyncratically, progressing and sometimes appearing to regress when compared with contemporary science. This study has implications for teachers, students, museum educators, and the science education community given the lack of research into the processes of knowledge construction in informal contexts and the roles that post-visit activities play in the overall process of learning.

Project alliancing at National Museum of Australia : the collaborative process

Project alliancing is a new alternative to traditional project delivery systems, especially in the commercial building sector. The Collaborative Process is a theoretical model of people and systems characteristics that are required to reduce the adversarial nature of most construction projects. Although developed separately, both are responses to the same pressures. Project alliancing was just used successfully to complete the National Museum of Australia. This project was analyzed as a case study to determine the extent to which it could be classified as a “collaborative project”. Five key elements of The Collaborative Process were reviewed and numerous examples from the management of this project were cited that support the theoretical recommendations of this model. In the case of this project, significant added value was delivered to the client and many innovations resulted from the collective work of the parties to the contract. It was concluded that project alliances for commercial buildings offer many advantages over traditional project delivery systems, which are related to increasing the levels of collaboration among a project management team.

Project alliancing Vs project partnering : a case study of the Australian National Museum project

Significant differences between project partnering and project alliancing occur in the selection process, management structure of the organisations undertaking the project and nature of risk and reward incentives. This paper helps clarify the nature of project alliancing and how alliance member organisations were selected for this case study. A core issue that differentiates between the two approaches is that in partnering, partners may reap rewards at the expense of other partners. In alliancing each alliance member places their profit margin and reward structure ÁÁat riskÂÂ. Thus in alliancing, the entire alliance entity either benefits together or not all. This fundamentally changes the motivation and dynamics of the relationship between alliance members.

An example of developing a business model for information and communication technologies (ICT) adoption on construction projects – the National Museum of Australia project

Effective use of information and communication technologies (ICT) is necessary for delivering efficiency and improved project delivery in the construction industry. Convincing clients or contracting organisations to embrace ICT is a difficult task, there are few templates of an ICT business model for the industry to use. ICT application in the construction industry is relatively low compared to automotive and aerospace industries. The National Museum of Australia project provides a unique opportunity for investigating and reporting on this deficiency in publicly available knowledge. Concentrates on the business model content and objectives, briefly indicates the evaluation framework that was used to evaluate ICT effectiveness.