Vägar och irrvägar till energieffektivisering : vägvalet är politiskt

Rapporten är en litteraturstudie som lyfter vikten av ett systemperspektiv på energianvändningen och diskuterar samhällets mål och medel utifrån detta perspektiv. För att väga in de olika effekter som en förändrad energianvändning innebär måste olika bedömningar göras. Vi konstaterar att det finns stora osäkerheter i detta, men att det viktigaste inte är att finna en exakt värdering av de olika energikällorna. Istället bör fokus ligga på att, ur ett systemperspektiv, fastställa och implementera en värdering av de olika energikällorna samt låta denna värdering vara konsekvent tvärs över alla sektorer. Det viktiga är alltså inte den exakta fördelningen mellan kol- och gas på marginalen i Danmark och Tyskland i framtiden, utan att vi överhuvudtaget antar ett systemperspektiv och ser till hur förändringar i vår konsumtion påverkar energisystemet som helhet. EU har valt att fokusera på primärenergi när det gäller mål för energieffektivisering, eftersom man inte vill reducera den nytta som energianvändningen skapar i användarledet, utan snarare vill minska slöseriet på väg till slutanvändning. Vi har i Sverige valt liknande mål för energieffektivisering, men ännu inte lyckats implementera några styrmedel som genomsyras av ett system- eller primärenergiperspektiv. Vi har i båda de exempel som vi tar upp lyckats identifiera spår av systemtänkande, som dock inte lyckats nå hela vägen. Det första är att Boverket ser ut att ha utgått från ett systemperspektiv vid utformningen av det ursprungliga förslaget till byggregler 2006, med en tydlig linje inom värme och kyla för både lokaler och bostäder. Det andra är i trafikskattelagstiftningen där även utsläpp uppströms från avgasröret räknats med, fast inte värderats på något enhetligt sätt. Det är viktigt att styrmedlen inte utformas så att det styr "ur askan i elden". Beroende på hur vi värderar t.ex. den el som används för att ladda elfordon finns här en uppenbar sådan risk. Oavsett befintliga styrmedel pekar rapporten på det utrymme för diskussion som finns kring värdering av olika energikällors resursavtryck samt svårigheterna i att vetenskapligt bestämma den exakt korrekta viktningsfaktorn för varje energikälla. Dock finns det gränser för vad som, på en för de flesta investeringar relevant horisont, kan anses rimligt. Inom dessa gränser är det upp till politiken att, genom styrmedlens utformning, definiera de relativa viktningar som marknaden sedan får förhålla sig till. Här ligger EU längre fram än Sverige, trots att svårigheterna att komma överens rimligen borde vara större i europaparlamentet än i svenska riksdagen. Samtidigt som det är viktigt att sträva efter styrmedel som ger önskad effekt får dessa förstås inte ändras för ofta, eftersom det leder till osäkerhet och uteblivna investeringar. När det gäller energipolitiken är dock riktlinjerna från EU tydliga och frågan är när Sverige ansluter sig till det primärenergiperspektiv som EU förespråkar, även vid utformningen av svenska energipolitiska styrmedel. Det är också viktigt att energianvändning i alla sektorer behandlas på ett likartat sätt. För att hantera detta kan det vara klokt att hänvisa till en gemensam standard eller ett gemensamt direktiv från Energimyndigheten och/eller Naturvårdsverket som definierar olika energikällors primärenergifaktor, liknande hur Tyskland gjort med sina byggregler.

Solcellsdrivet FTX-system för miljonprogramshus : Tjärna Ängar, Borlänge

Projektet omfattade undersökning och framtagande av ett solcellssystem med förmåga att försörja ett FTX-system i ett flerbostadshus från miljonprogrammet med el. För att kunna bedöma storlek och utformning av komponenter har information tagits genom: Informationssökning via databaser, kurslitteratur och intervjuer Simuleringar av solceller i datorprogrammet PVSYST Modulering av ventilationskanaler i datorprogrammet MagiCAD Syftet var främst att undersöka om det gick att få fram ett teoretiskt fungerande system med avseende på både solceller och ventilation. Beroende på vad resultatet blev skulle även ekonomin i projektet undersökas. Undersökningen visade att det teoretiskt ska gå att installera solceller för elframställning som klarar av att täcka FTX-systemets elbehov på årsbasis. Solcellerna bedöms även producera tillräckligt med el för viss övrig elkrävande utrustning under stora delar av året. Det visade sig även att det skulle gå att få solcellerna ekonomiskt lönsamma om en kalkyltid på 14 år används. Metoden som använts för dessa resultat är noga beskriven och är med små förändringar tillämpbar för ett stort antal byggnader i det svenska byggnadsbeståndet. En viktig slutsats är att om fastighetsägarna kan se 15 år fram i tiden för en investering i solenergi, skulle det innebära inte bara miljömässiga utan även ekonomiska vinster. Det finns redan idag kunnande, teknik och produkter för att utvinna en stor del av fastigheternas elbehov genom solens energi.

Nulägesanalys av passivhusbyggande i Sverige 2010

Byggsektorn slukar årligen ca 40 % av Sveriges totala energiförbrukning. Nya normer kräver energieffektivare bostäder. Normerna idag fokuserar enbart på driftkostnader och tar inte alls hänsyn till energiförbrukningen och koldioxidavtrycket som själva byggprocessen alstrar. Med höga driftvärden blir energiförbrukningen i byggskedet en liten procent men för passivhus, och ännu högre grad för plusenergihus, som förbrukar ytterst lite energi, blir tillverkningsenergin den avgörande miljöbelastningen. Ny teknik för att uppnå de nya kraven finns i viss utsträckning, men kännedom och kunskap om dem saknas då de fått otillräcklig spridning. En del tekniska lösningar befinner sig fortfarande i en utvecklingsprocess och är inte färdigutvecklade för en större produktion. Ambitionen med denna nulägesanalys och därtill lika inventeringsarbete har varit att fånga in de lösningar och tester som gjorts och ta del av utvärderingarna så att vi kan dra nytta utav dessa i vårt arbete. Denna sammanställning grundar sig på muntlig information vi tagit del av under studiebesöken, ritningar, beskrivningar, protokoll samt rapporter vi samlat in. Syfte Syftet med vår resa till nedanstående objekt var att ta reda på hur flerfamiljshus med passivhus standard är byggda. Vilka stomval har gjorts och av vilken anledning. Vi ville också ta reda på hur man klarat av täthetskraven i de olika projekten samt hur detta mätts. I många fall verkar det som om utformning och arkitektur glöms bort när man ska bygga passivhus som om passivhuskravet vore så betungande att god utformning inte är förening med det. Därför ville vi också bedöma byggnaderna från arkitektoniska aspekter då dessa är av stor vikt för en bra miljö.

Handbok för kombinerade sol- och biovärmesystem : Teknik - System - Ekonomi

Handboken beskriver olika solfångarkonstruktioner och solvärmekretsens ingående komponenter och ger en grundlig inblick i ackumulatortankens konstruktion och funktion. I boken finns förslag på systemutformning, olika tekniska lösningar och hur systemen bör styras och regleras. Handboken beskriver i första hand utformning-lösning-styrning av kombinationen sol- och pelletsvärme, men tar även upp solvärme i kombination med vedpannor, värmedrivna vitvaror och värmepumpar. Värmesystem med vattenburen värme är utmärkta att kombinera med solvärme, men det är i de flesta fall enklare att få till bra lösningar vid nyinstallation, än vid komplettering av befintlig anläggning. När solvärme och pelletsvärme ska kombineras finns det många alternativ till systemutformning. Det är viktigt att vattenburna pelletssystem utformas korrekt och kombineras på rätt sätt med solvärme för att komforten ska bli hög och elanvändningen låg. Vattenmantlade pelletskaminer med ett vattenburet värmesystem är extra intressant i kombination med solvärme. När eldningen upphör i samband med att värmebehovet avtar kan solvärmen ta över. En generell slutsats är att konventionella svenska pelletspannor med inbyggd varmvattenberedning inte är lämpliga i kombination med solvärmesystem. Den typen av bränslepannor ger komplicerade systemlösningar, höga värmeförluster och det är svårt att åstadkomma en tillräckligt bra temperaturskiktning i ackumulatortanken om varmvattenberedning sker i pannan. Solvärme för varmvattenberedning kan vara ett enkelt och bra komplement till pelletskaminer som genererar varmluft. För solvärmesystem är det viktigt att kraftig temperaturskiktning erhålls när värmelagret laddas ur. Det betyder att ackumulatortankens (eller varmvattenberedarens) nedre vattenvolym ska kylas ner till temperaturer som ligger nära ingående kallvattentemperatur. Ackumulatortankens mellersta del bör kylas till samma temperatur som radiatorreturen. Vid design av solfångarkretsen måste överhettning och stagnation kunna klaras utan risk för glykolnedbrytning eller andra skador på värmebärare eller rörkrets (och andra komponenter i kretsen). Partiell förångning minskar risken för att glykolen skadas då solfångaren når höga stagnationstemperaturer. Solfångarens glykolblandning tillåts koka (förångas) på ett kontrollerat sätt så att endast ånga blir kvar i solfångaren. Vätskevolymen i solfångaren samlas upp i ett större expansionskärl och systemet återfylls när vätskan kondenserar. Dränerande solfångarsystem med enbart vatten är ett möjligt alternativ till konventionella solfångare. De kräver en större noggrannhet vid installationen, så att sönderfrysning undviks. Dränerande systemlösningar är relativt ovanliga i Sverige. Om solfångaren under senhöst-vinter-tidig vår kan arbeta med att förvärma kallvatten från 10 till 20 ºC erhålls en betydligt bättre verkningsgrad på solfångaren (och framför allt ökar värmeutbytet då drifttimmarna ökar väsentligt) än om radiatorreturen (som i bästa fall ligger på temperaturnivån 30 - 40 ºC) ska förvärmas. Därför bör radiatorreturen placeras en bra bit upp från botten i ackumulatortanken och tappvarmvattnet ska förvärmas i en slinga som börjar i tankens botten. Om det finns ett VVC-system måste systemet anslutas på ett speciellt sätt så att ackumulatortankens temperaturskiktning inte störs. En viktig parameter vid ackumulatortankens utformning är att värmeförlusterna hålls låga. Det är viktigt för att klara tappvarmvattenlasten med solvärme under mulna perioder sommartid (men också för att hålla energianvändningen låg). I moderna hus, där ackumulatortanken i regel placeras i bostaden, blir det en komfortfråga att undvika övertemperaturer i det rum där värmelagret placeras. En bra standard på isoleringen (med minimerade värmeförluster) kräver att det finns ett lufttätt skikt över hela isoleringen som dessutom sluter tätt mot röranslutningar. Ofrivillig självcirkulation i anslutande kretsar som kan kyla av och blanda om ackumulatortankens vattenvolym, bör förhindras med backventiler och nedböjning av rören i isolerskiktet eller direkt utanför tanken.

Utformningen hos toppuniversitets logotyper : en visuell innehållsanalys

Föreliggande studie syftar till att genom en visuell innehållsanalys kartlägga gemensamma drag i 120 universitetslogotypers visuella utformning, samt undersöka samband mellan dessa karaktärsdrag och universitetens internationella rankningsposition.Med utgångspunkt från topprankningslistan Times Higher Education World University Rankings med 400 internationella universitet, indelade i fyra grupper i intervaller om 100 (d.v.s. rankningsposition 1–100, 101–200 etc.), valdes 30 universitet ut per grupp genom ett obundet slumpmässigt urval. Logotyperna för universiteten inhämtades främst från deras grafiska manualer.I studien presenteras förekomsten av generella drag med avseende på färg, typografi, typologi, detaljrikedom samt innehåll och form. Resultatet visade på tydliga gemensamma drag med i regel en till två dominerande karaktärsdrag per kategori. Resultaten tyder dock inte på att universitetens rakningsposition påverkar den visuella utformningen.

Gerillakampanjer – karakteristika och reklambyråns arbetssätt : En djupintervjuundersökning med särskilt fokus på visuella gerillakampanjer

Syftet med denna studie var att genom semistrukturerade djupintervjuer, med särskild fokus på visuella gerillakampanjer, kartlägga de av byråerna benämnda karaktärsdragen för gerillakampanjer samt byråernas arbetssätt för dessa kampanjer.Fem semistrukturerade djupintervjuer genomfördes på respektive respondents arbetsplats utvalda genom ett kombinerat strategiskt och bekvämlighetsurval.Resultaten visade tydliga karaktärsdrag för en gerillakampanj. Utifrån dessa har följande definition tagits fram: en gerillakampanj kännetecknas av att den saknar köpt medieexponering och ofta karaktäriseras av en kreativ, ofta situations- och miljöanpassad, utformning som på egen hand väcker stort intresse eller uppmärksamhet relativt mot den nyttjade budgeten i syfte att skapa djupare relationer med mottagaren.Arbetssätten för en visuell gerillakampanj och vanliga gerillakampanjer skiljer sig inte nämnvärt mot arbetssätten för en traditionell reklamkampanj. Vid framtagandet av en gerillakampanj görs juridiska överväganden om huruvida lagöverträdelser kan komma att krävas. Det framkom även att spridningen i efterhand av en gerillakampanj var viktig för att få så stort genomslag som möjligt genom nyttjandet av traditionell media.

Könsdiskriminering i svenska annonser : Skillnader och likheter i friade och fällda fall anmälda hos Reklamombudsmannen

Sexism och könsdiskriminering är ämnen som idag exponeras mycket i media. De tar stor plats och bäddar för diskussion både i sociala medier och i verkligheten. Beträffande könsdiskriminering i reklam är det oftast fall där kvinnor är utsatta för stereotypisk porträttering och objektifiering som leder till en offentlig debatt, men de senaste åren har visat på att liknande fall för män ökar. Denna kvalitativa studie har som syfte att undersöka och kartlägga utförandet av könsdiskriminering i svenska annonser i en visuell innehållsanalys, för att sedan jämföra vad som särskiljer friade och fällda fall. Reklamombudsmannens kriterier för könsdiskriminerande reklam ligger till grund för bedömande av material, samt definiering av analysens kategorier. I både friade och fällda fall visade sig bildens utformning och de porträtterade personerna vara av högsta relevans och motiv för att anmäla eller döma en annons för könsdiskriminering. Resultatet visade på att förekomsten av objektifierande reklam uppmärksammas och fälls mer än schabloniserande reklam, samt att annonser som visade större exponering av hud inte nödvändigtvis var den som fälldes mest då flera av fallen visade en tydlig koppling till den marknadsförda produkten.

Manlig eller kvinnligförfattare? : En analys av pocketböckersomslagsdesign utifrån ett genusperspektiv.

Böcker är, trots ett generellt minskat intresse, fortfarande en viktig del av vårtkulturella samhälle. Att böckers utseende anpassas efter sin målgrupp är ingetovanligt men frågan är om även könet på författaren spelar in gällandeutformningen av omslaget.Syftet med studien var därför att genom en visuell innehållsanalys av böckerspocketomslag kartlägga de skillnader som återfinns på manliga respektivekvinnliga författares omslag.Denna undersökning har baserats på en visuell innehållsanalys där 200pocketomslag analyserades, 100 från svenska författare och 100 från engelskaförfattare. Dessa var därefter jämlikt fördelade mellan könen. I analysenreflekteras det över pocketböckernas motiv, dominerande färg, typsnittsfamiljersamt typsnittsfärger.Resultatet från undersökningen tyder på att kvinnliga författare har ettfemininare utseende på sina böcker överlag, och att svenska kvinnligaförfattares omslag uppvisade flest tecken på en femininare utformning. Det gårdock inte att utesluta att böckernas genre kan ha ett inflytande gällandeböckernas utformning, då det var svårt att precisera genren på många böckeröverlag.

Jämförelse av europeiska fotbollsklubbars logotyper : En visuell innehållsanalys

Sedan fotbollens början 1863 har sporten idag vuxit till en mångmiljardindustri. Detta innebär att klubbarna framställs mer som företag där den visuella identiteten är en viktig faktor när det kommer till marknadsföring. Syftet med denna studie är att jämföra 98 europeiska fotbollsklubbars logotyper från fem olika ligor för att hitta samband och skillnader i utformningen mellan länder och ligor. Resultatet sammanfattades i form av generiska logotyper för respektive liga. De 98 klubbarna hämtades ur de fem europeiska ligor som 2014 hade störst tv-intäkter. Logotyperna samlades in genom bildsökningar via Google. Logotyperna sorterades efter respektive liga och överskådades för att definiera lämpliga kategorier för en visuell innehållsanalys. Den visuella innehållsanalysen visade att ligorna skiljer sig något vad beträffar logotypernas utformning, men att de har vissa gemensamma grundläggande drag.

Manliga och kvinnliga kockar : En analys av kokböckers omslagsdesign ur ett genusperspektiv

Syftet med denna studie var att genom en visuell innehållsanalys undersöka hur kokböcker normalt såg ut för varje genus. Resultatet skulle sedan jämföras för att hitta skillnader och likheter mellan manliga och kvinnliga omslag för att sätta ett genusperspektiv på utformningen, samt undersöka om designen berodde på författarens eller målgruppens kön. Den visuella innehållsanalysen utfördes på sammanlagt 84 svenska kokböcker där hälften var skrivna av kvinnor och hälften av män. Analysen visade att kvinnor hade ett mer feminint utseende på sin omslagsdesign, men att även männens omslag var mer feminina än maskulina. Detta resultat berodde både på målgruppens och författarens kön. Omslagen var i övrigt lika varandra i utformning och i modellens posering då kokböckers egentliga målgrupp ska vara alla matintresserade och inte ett bestämt kön.

TransReality : en kvalitativ studie om representationer av unga transpersoner i Ryssland och USA

Denna studie undersöker hur unga transpersoner representeras i media, närmare bestämt inom genren reality tv. De två program som valts för ändamålet är amerikanska I am Jazz och ryska TransReality, där den första fokuserar på 15-åriga Jazz Jennings liv medan den andra följer ett antal unga transpersoners vardag. Valet av program bygger på att de båda släpptes under det gångna året, att samtliga huvudpersoner är ungdomar och att de har sitt ursprung i två vitt skilda kulturella kontext. Syftet är att granska hur serierna representerar transpersoner utifrån frågor som biologiskt kön, genus och könsidentitet. Frågeställningarna rör ungdomarnas sociala relationer och samhället, vad det är som serierna problematiserar och hur programmets utformning bidrar till att berätta deras historier. Inledningsvis förklaras olika definitioner av kön, samt genus och könsidentitet. För att närma mig materialet har jag valt teorier utifrån programmens utformning såväl som innehåll. Teorierna omfattar reality tv, stereotypier, Judith Butlers idéer om genus i kombination med transgender studier och transfeminism. De senare två är relativt nya akademiska ämnen/teorier i Sverige, men välbehövliga sådana då de tar transpersoners liv och erfarenheter på allvar. Studierna jag tagit del av inom tidigare forskning visar på att transpersoner ofta förbises även i queerteoretiska sammanhang. Feminismen har även inkorporerats i metodologin, för att bättre belysa det som studien avser att undersöka. Norman Faircloughs kritiska diskursanalys med sin politiska betoning utgör stommen för det analytiska arbetet. Detta har applicerats på tre avsnitt av varje program: det första, mittersta och sista. Genom att analysera dessa framkommer att bakom den överlag positiva framställningen av de unga transpersonerna i TransReality ligger konservativa värderingar om kön, genus och könsidentitet. I am Jazz är mer progressiv, men även den visar ibland på liknande tendenser som TransReality. De sociala relationerna är det som problematiseras, istället för de unga transpersonerna själva. Reality tv ger prov på att den vuxit till sig som genre i att den med dokumentär ambition berättar de unga transpersonernas historier. Denna autenticitet kan vara av vikt för samhällets förståelse av transpersoner. 

Att stötta utsatta och ensamma skolkamrater : En tolkande fenomenologisk studie av elevers upplevelser av att vara informellt socialt stöd för andra elever

Syftet med denna studie är att förstå hur ungdomar, som tillfrågats informellt av lärare att utöva socialt stöd till en utsatt skolkamrat, upplever situationen och vilken innebörd socialt stöd har för dem. Genom tolkande fenomenologisk metod har kvalitativa intervjuer med sex ungdomar i åldern 15-18 år genomförts och analyserats. Resultatet visade tre huvudteman i upplevelsen. Dubbla känslor beskriver en kluvenhet inför rollen med såväl positiva som negativa upplevelser. De upplevde förståelse av stödet som en arbetssituation genom att tala om rollen som ett uppdrag, beskriva den utsatte som annorlunda än de själva och markera stödets avgränsning till skoltiden. I informanternas berättelser om stödets utformning framkom deras syn på innebörden av socialt stöd, som att få med den utsatte i gemenskapen. De uttryckte även en önskan att fler elever ska involveras i stödarbetet. Slutsatsen är att rollen kan innebära en utsatt position och att barn och ungdomar, som utövar informellt socialt stöd till en skolkamrat på uppdrag av lärare, behöver uppmärksammas och vikten av stöttning till dem belysas samt beforskas ytterligare. Studien bidrar med ny kunskap om upplevelser av att utöva informellt stöd i skolan.

Den goda viljan och framtida lönsamhet : En studie om nedskrivning av goodwill är en ledande indikator på framtida minskad lönsamhet i svenska och finska börsnoterade bolag

Bakgrund: Goodwill är en omdebatterad immateriell tillgångspost. En nedskrivning ska enligt redovisningsstandarden IAS 36 baseras på bolagens framtida ekonomiska utveckling. Därmed kan en nedskrivning vara en indikation på hur bolagets ekonomiska framtid kommer att gestalta sig. Tidigare forskning visar att bolagsledningens subjektiva bedömningar kan leda till att nedskrivningens relevans kan ifrågasättas. Syfte: Enligt IFRS 3 och IAS 36 ska goodwill värderas till det framtida uppskattade värde som tillgången ska generera. Grundtanken med standarderna är att öka tillförlitligheten och relevansen för att bättre återspegla bolagens ekonomi i de finansiella rapporterna. Utifrån grundtanken bör en nedskrivning av goodwill vara en ledande indikator på framtida minskad lönsamhet. Vi avser därmed att undersöka om det finns ett samband mellan nedskrivning av goodwill och minskad framtida lönsamhet i svenska och finska börsnoterade bolag samt om det finns en skillnad mellan länderna när det gäller sambandet. Metod: Uppsatsen är baserad på en kvantitativ metod med en deduktiv ansats där sekundärdata hämtats från databas samt årsredovisningar. Informationen har samlats in för att därefter testas med regressionsanalyser. Slutsats: Studien kan inte styrka att standarden ger en bättre återspegling av bolagens ekonomi i de finansiella rapporterna. Resultatet visar att hanteringen av goodwill kan ske utifrån ett opportunistiskt beteende då nedskrivningen kan vara baserad på en redan realiserad försämring av goodwill istället för att vara baserad på framtida bedömningar. Resultatet antyder att tillsynen inte är harmoniserad inom EU, då det finns en signifikant skillnad mellan Sverige och Finland två år efter nedskrivningen. Studiens resultat kan användas till att ifrågasätta gällande standardens utformning.

Gränsdragning mellan arbete & fritid : Närvaro i sin frånvaro

Vårt syfte med denna studie är att ämna beskriva vilken betydelse det gränslösa arbetet får för chefsrollen, utifrån de förändringar som sker i dagens arbetsliv samt hur gränsdragningen mellan arbete och fritid hanteras. Vi valde att utföra vår studie i form av kvalitativa intervjuer, där vi intervjuade sex medarbetare inom en offentlig organisation i Dalarna, Sverige. Det resultat vi erhöll analyserades utifrån tidigare forskning och teorier. Resultaten i vår studie visar att cheferna direkt eller indirekt påverkas av förändringar som sker i arbetslivet och att det även är något som påverkar hur cheferna hanterar gränsdragningen mellan arbete och fritid. Studiens resultat visar vidare att cheferna menar att dessa förändringar bidrar till att förändra deras sätt att agera i chefsrollen och att det ställer andra krav på deras kompetenser. Resultatet visar också att kraven i arbetet måste vara rimliga, för att skapa balans mellan arbets- och privatliv och att det i första hand inte är de kvantitativa faktorerna i förhållande till arbetet som skapar en upplevelse av gränslöshet. Med kvantitativa faktorer menar vi de faktorer som traditionellt beskrivs som mer konkreta faktorer i arbetet, exempelvis arbetets utformning, arbetstiden, tillgängligheten eller antalet arbetsuppgifter att utföra. Istället belyser resultatet att en emotionell känsla av stress kan uppstå i relation till den egna upplevelsen av en känslig situation i arbetet eller när den egna kompetensen inte räcker till i arbetsutförandet och att det kan skapa en otydlig gräns mellan arbetstid och fritid.

En intresseväckande teknikundervisning : Kvantitativ studie gällande hur tekniklärare undervisar för att skapa ett teknikintresse hos elever i årskurs 4-6

Tidigare forskning samt den systematiska litteraturstudie (Flanagan, 2016) som legat till grund för detta arbete framhåller hur teknikintresset hos grundskoleelever minskar och hur detta delvis påverkas av undervisningens utformning och lärares teknikdidaktiska kompetens. Syftet med denna studie var att berika den tidigare genomförda litteraturstudien genom att studera hur lärare skapar en intressant och engagerande teknikundervisning i praktiken. För att nå ut till så många av landets tekniklärare som möjligt valdes en kvantitativ ansats i form av en nätbaserad enkätundersökning, vilken vidare spreds via flera olika kontaktnät. Lärarna som besvarade enkäten framhöll att teknikundervisningen genomfördes på ett samstämmigt vis beträffande vad tidigare forskning ansett vara en intresseväckande och måluppfyllande teknikundervisning, där ämnesintegrering, studiebesök samt elevinflytande var vanliga inslag. Studiens respondenter ansåg sig ej ha svårigheter med att skapa ett teknikintresse hos sina elever, däremot så framkom i studien att lärarnas personliga intresse för undervisningsämnet teknik påverkade undervisningens utformning. Studiens resultat visar även att de mer organisatoriska delarna av teknikundervisningen så som tidsbrist samt tillgång till lämpliga materiella resurser påverkade hur lärarna hade