Utveckling av metod för att bedöma behovet av ogräsbekämpning i spår

A system for weed management on railway embankments that is both adapted to the environment and efficient in terms of resources requires knowledge and understanding about the growing conditions of vegetation so that methods to control its growth can be adapted accordingly. Automated records could complement present-day manual inspections and over time come to replace these. One challenge is to devise a method that will result in a reasonable breakdown of gathered information that can be managed rationally by affected parties and, at the same time, serve as a basis for decisions with sufficient precision. The project examined two automated methods that may be useful for the Swedish Transport Administration in the future: 1) A machine vision method, which makes use of camera sensors as a way of sensing the environment in the visible and near infrared spectrum; and 2) An N-Sensor method, which transmits light within an area that is reflected by the chlorophyll in the plants. The amount of chlorophyll provides a value that can be correlated with the biomass. The choice of technique depends on how the information is to be used. If the purpose is to form a general picture of the growth of vegetation on railway embankments as a way to plan for maintenance measures, then the N-Sensor technique may be the right choice. If the plan is to form a general picture as well as monitor and survey current and exact vegetation status on the surface over time as a way to fight specific vegetation with the correct means, then the machine vision method is the better of the two. Both techniques involve registering data using GPS positioning. In the future, it will be possible to store this information in databases that are directly accessible to stakeholders online during or in conjunction with measures to deal with the vegetation. The two techniques were compared with manual (visual) estimations as to the levels of vegetation growth. The observers (raters) visual estimation of weed coverage (%) differed statistically from person to person. In terms of estimating the frequency (number) of woody plants (trees and bushes) in the test areas, the observers were generally in agreement. The same person is often consistent in his or her estimation: it is the comparison with the estimations of others that can lead to misleading results. The system for using the information about vegetation growth requires development. The threshold for the amount of weeds that can be tolerated in different track types is an important component in such a system. The classification system must be capable of dealing with the demands placed on it so as to ensure the quality of the track and other pre-conditions such as traffic levels, conditions pertaining to track location, and the characteristics of the vegetation. The project recommends that the Swedish Transport Administration: Discusses how threshold values for the growth of vegetation on railway embankments can be determined Carries out registration of the growth of vegetation over longer and a larger number of railway sections using one or more of the methods studied in the project Introduces a system that effectively matches the information about vegetation to its position Includes information about the growth of vegetation in the records that are currently maintained of the track’s technical quality, and link the data material to other maintenance-related databases Establishes a number of representative surfaces in which weed inventories (by measuring) are regularly conducted, as a means of developing an overview of the long-term development that can serve as a basis for more precise prognoses in terms of vegetation growth Ensures that necessary opportunities for education are put in place

Viktiga faktorer i egenvårdsprogram som främjar livskvaliteten för personer med diabetes typ 2. : En litteraturöversikt

Bakgrund: Diabetes typ 2 är en endokrin sjukdom och är en av de största folksjukdomarna i världen. Förhöjda blodsockervärden gör att både små och stora blodkärl tar skada och detta leder till olika komplikationer såsom hjärtinfarkt, stroke och njurskador. Med hjälp av viktnedgång, kostreglering, regelbundet fysisk aktivitet och övervakning av blodglukosnivåerna kan risken för komplikationer förebyggas. Genom att förebygga komplikationer kan livskvaliteten främja patientens dagliga liv. En del av diabetesvården består av egenvårdsprogram där patienten får stöd och rådgivning att hantera sin diabetes. Syfte: Denna litteraturstudie syftar till att studera vilka faktorer i egenvårdsprogram som främjar livskvaliteten hos patienter med diabetes typ 2. Metod: Litteraturstudie, artiklarna söktes i databaserna CINAHL, PubMed och Web of Science. 14 kvantitativa artiklar inkluderades. Resultat: Resultatet visade att information, individuell målsättning och uppföljning var viktiga faktorer i egenvårdsprogrammen för att främja livskvaliteten hos patienter med diabetes typ 2. Slutsats: Att leva med diabetes typ 2 kräver noggrannhet och planering i det dagliga livet. Egenvårdsprogram kan minska risken för komplikationer där följsamhet till egenvården främjas och livskvaliteten gynnas.

Effekter av icke-farmakologiska metoder vid beteendemässiga och psykiska symtom hos personer som lever med Alzheimers sjukdom : En litteraturöversikt

Bakgrund: Alzheimers sjukdom (AD) är den vanligaste formen av demenssjukdomar och antalet människor som insjuknar i AD förväntas öka kraftigt med tiden. Dessutom kännetecknas personer med AD ofta av beteendemässiga och psykiska symtom (BPSD) som kan innefatta agitation, depression, vanföreställningar, oro, ångest, hallucinationer, sömnrubbningar, rastlöshet och apati. Dessa symtom kan orsaka lidande hos patienten och är svåra att hantera för både vårdgivaren och anhöriga, samt försvårar omvårdnadsarbetet. Syftet var att beskriva icke-farmakologiska metoder och effekter av dessa metoder vid omvårdnad av personer med Alzheimers sjukdom som har beteendemässiga och psykiska symtom. Metod: En litteraturöversikt bestående av 16 utvalda kvantitativa forskningsartiklar har genomförts. Artiklarna publicerades mellan år 2006-2016. Resultat. De studerade icke-farmakologiska metoderna var musikterapi, vissa typer av massage, reminiscence-terapi, vårdhundterapi och ljusterapi. Resultaten visade att icke-farmakologiska metoder kan ha en varierande effekt på BPSD. Litteraturöversikten visade att musikintervention var mest effektiv för att minska agitationsbeteende. Individualiserad musik i samband med speciella minnen minskade stress, fobier hos personer med svår demens. Intervention av handmassage, aromaterapi, taktil massage och terapeutisk beröring minskade aggression och agitationsbeteende. Vissa studier visade dock att fotmassageintervention och vårdhundterapi kunde öka verbal aggressivitet hos personer med demens, medan en annan studie visade att djurassisterade aktiviteter kunde minska nedstämdhet medan glädje och generell uppmärksamhet ökade. Effekten av ljusbehandling var förbättrad sömn, minskad depression, agitation och ätstörningar. Slutsats. Icke-farmakologiska metoder kan minska beteendemässiga och psykiska symtom hos personer med Alzheimers sjukdom, dock med varierande effekt. De varierande resultaten kan tolkas som att icke-farmakologiska metoder bör individanpassas och att det behövs vidare forskning inom området.

Kvinnors upplevelser av att leva med endometrios : – en litteraturstudie

Bakgrund: Endometrios är en sjukdom där livmoderslemhinnan förekommer på andra platser än i livmoderhålan. Den ektopiska vävnaden följer menstruationscykeln och blöder därför som livmoderslemhinnan vanligtvis gör vid menstruation. Detta kan leda till inflammationer och smärtsamma sammanväxningar i bukhålan. Kvinnorna kan i och med detta få lov att utstå mycket lidande. Sjuksköterskans kommunikativa förmåga är en viktig del i strävan mot att lindra lidande. Syfte: Att undersöka kvinnors upplevelser av att leva med endometrios samt hur de upplever vårdpersonalens bemötande. Metod: Studien genomfördes som en litteraturöversikt. Databaser CINAHL, PubMED och PsycINFO användes för att söka vetenskapliga artiklar. Tio vetenskapliga artiklar var av kvalitativ ansats, två vetenskapliga artiklar var av kvantitativ ansats och en vetenskaplig artikel var av mixad design. Resultat: Tre domäner identifierades utifrån studierna: Sjukdomens inverkan på livet, Vårdpersonalens bemötande och Positiva aspekter i samband med sjukdomen. Kvinnornas symtom togs sällan på allvar. Kvinnorna antog att deras symtom och smärtor var “normala”. Endometriosen påverkade livet negativt, såväl kärleksrelationer samt arbetsliv och ekonomi påverkades av sjukdomen. Många kvinnor använde sig av egenvård för att hantera sin sjukdom, dock kände sig en del kvinnor stressade då de inte klarade av att leva upp till livsstilsförändringarna. Kvinnorna beskrev att de ofta kände sig avfärdade av vårdpersonal då de sökte vård. Många blev misstrodda och deras symtom klassades som psykosomatiska. Slutsats: Kvinnorna ansåg att bemötandet de fick av vårdpersonalen var bristfälligt och att deras symtom blev normaliserade. Sjuksköterskor behöver bli medvetna om kvinnornas situation för att kunna bekräfta deras upplevelser.

Sjuksköterskors erfarenheter och upplevelser av att vårda patienter med självskadebeteende : en kvalitativ intervjustudie

Bakgrund: Självskadebeteende är ett sedan länge förekommande fenomen som kan vara framträdande hos patienter med en oförmåga att reglera affekter. Det innebär ett lidande för patienterna och det bidrar till en känslomässig påverkan hos sjuksköterskorna. För att skapa en gynnsam omvårdnadsrelation behövs resurser, kunskap, kompetens och stöd för sjuksköterskorna i omvårdnaden. Syfte: Beskriva sjuksköterskans erfarenheter och upplevelser av att vårda patienter med självskadebeteende. Metod: Data samlades in från sex sjuksköterskor genom kvalitativa semi-strukturerade intervjuer med stöd av en intervjuguide. Materialet har analyserats med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Det framkom fyra kategorier "Att självskada", "Behov av kompetens", "Ge omvårdnad" och "Känslomässig påverkan". Sjuksköterskorna lyfte svårigheter i omvårdnaden, behovet av kompetens och den känslomässiga påverkan de drabbades av i mötet med patienter med självskadebeteende. Slutsats: Självskadebeteende skapar många olika känslor hos sjuksköterskorna, både positiva och negativa. Sjuksköterskorna upplevde att patienter med självskadebeteende var en svår, men intressant grupp att arbeta med. Tidsbrist, stress och upprepade självskadehandlingar var påfrestande och de känslor som uppkom hos sjuksköterskorna var inte alltid lätta för dem att hantera. Sjuksköterskorna poängterade vikten av att fånga upp patienter i tid men beskrev även svårigheterna i att kunna göra det. Sjuksköterskorna efterfrågade utökat stöd, kunskap och bättre resurser för att känna sig trygga i sin yrkesroll samt för att kunna erbjuda patienter med självskadebeteende en god och säker omvårdnad.

Att leva med kroniska sår En litteraturöversikt

Bakgrund: Kroniska sår innefattas av bensår, fotsår, trycksår, diabetessår, sårskada, tumörer, reumatiska sår och vårdskador vid komplikationer efter kirurgiska ingrepp, som inte har läkt inom 6 veckor. Forskning visar att trots att förebyggande strategier används, utvecklas det sår som kräver behandling. I mötet med vården är en god omvårdnad och en god vårdrelation viktig. Bristen på dessa leder ofta till ett lidande som individen måste kämpa emot med copingstrategier. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att belysa personers erfarenhet av att leva med kroniska sår. Metod: En litteraturöversikt gjordes i denna studie med 15 vetenskapliga artiklar, som bestod av både kvantitativ och kvalitativ metod. Resultat: 3 huvudkategorier identifierades: begränsningar, lidande samt coping. Deltagarna ansåg att en brist på information samt begränsningar i vardagen påverkade individens sociala umgänge och fysiska aktivitet. Smärta, skam och rädsla ledde till depression. För att hantera detta använde individerna sig av familjen och stöd av vårdpersonalen Slutsats: Det framkom att individernas dagliga liv påverkades av det kroniska såret. Den konstanta smärtan orsakade sömnsvårigheter hos individen, vilket ytterligare försvårade hanteringen av smärtan och vardagen. Kontinuitet hos vårdpersonal och i behandlingen gav personerna en trygghet och en ökad förståelse för sitt tillstånd. Det belystes att det var viktigt att vårdpersonalen ser individen bakom såret, och inte bara lägger sitt fokus på sårläkningen och behandlingen.

Faktorer som påverkar omvårdnaden av patienter från olika kulturer inom palliativ vård – en litteraturöversikt

När befolkningen i Sverige blir allt äldre kommer det bland annat leda till ett ökat sjukvårdsbehov. I genomsnitt har människor födda i länder långt från Norden sämre hälsa än personer födda inom Norden, de kan ha en annan kultur och tolka kommunikationen inom vården annorlunda. Syfte: Att beskriva faktorer som påverkar omvårdnaden av patienter och anhöriga från andra kulturer inom palliativ vård. Metod: En litteraturöversikt. Resultat: Är baserat på nio vetenskapliga artiklar. Det fanns kulturella skillnader i synen på allvarlig sjukdom och död. Inom flera kulturer är det tabubelagt att tala om döden och detta var sjuksköterskorna inom västerländsk kultur oerfarna vid, de var mer vana vid en rak och ärlig kommunikation med patienterna. Sjuksköterskorna hade kommunikationssvårigheter med patienter och närstående då de inte hade samma språk. Det var även svårt och tidskrävande att finna lämpliga tolkar som kunde hantera känsliga ämnen relaterat till palliativ vård. Konklusion: Sjuksköterskor upplevde att möten med patienter och anhöriga från andra kulturer ofta var svåra om de inte pratade samma språk. Trots detta upplevde sjuksköterskorna arbetet som tillfredsställande. Det framkom att för lite tid och stress var ett av problemen samt att behovet av tolkar var stort.

I Stormens Öga : En kvalitativ studie inspirerad av grundad teori, om väntade förändringar inom elitidrottsföreningar

Adapt or die. En omvärld i ständig rörelse ställer högre krav än någonsin på organisationer att utveckla sitt förändringsarbete och sättet man ser på förändringar, något som lett till att fenomenet "organisationsförändringar" blivit ett fokusområde för organisationsforskare. Inom denna forskning framhävs inte sällan vikten av att ta ställning till hur anställda tar emot, och påverkas av, detta förändringsarbete. En typ av förändringar som dock förblivit outforskade är väntade förändringar, förändringar där de anställda vet att en förändring kan komma att ske men inte när eller hur den kommer ske. Inom idrotten återfinns en viss typ av organisationer, elitidrottsföreningar, som ställs inför väntade förändringar med jämna mellanrum. Dessa situationer uppkommer när föreningarna omplaceras i det standardiserade seriesystem som återfinns i Sverige och ställs inför kraftigt omväxlande ekonomiska förutsättningar. För att kunna hantera denna osäkerhet förutsätts att organisationen konstant står redo att genomföra omvälvande förändringar, enbart baserat på föreningens sportsliga resultat. Syftet med uppsatsen är att skapa en förståelse för de anställdas reaktioner vid situationer av omplacering och väntad förändring. För att uppnå syftet utgick uppsatsen ifrån bristen på forskning och sökte, med hjälp av metoden Grundad teori, producera en serie väl underbyggda frågeställningar baserade i studiens fynd. Frågeställningarna producerades sedan via fyra semi-strukturerade intervjuer inom två olika elitidrottsföreningar. Resultatet visar på att en utbredd acceptans för väntade förändringar återfinns hos anställda inom elitidrottsföreningar. Uppsatsens fynd grundades i data från respondenterna och sammanställdes via en resultatmodell innehållandes en kärnkategori och fyra underkategorier. Uppsatsen erbjuder således, via metodvalet, en nyproducerad infallsvinkel på en situation som många organisationer inom idrotten – men även utanför – kan komma att ställas inför.

Mellanchefers upplevelser av psykosocial arbetsmiljö inom distributions- och logistikverksamhet – en pendling mellan hög aktivitet och låg stress?

Forskarnas genuina intresse för den psykosociala arbetsmiljön med koppling mellanchefer gav upphov till att dyka djupare inom området och belysa centrala delar i form av krav, kontroll och socialt stöd. Framåtskridandet går mot en ökad medvetenhet kring den psykosociala arbetsmiljön, då ohälsan i arbetslivet ökar och Arbetsmiljöverkets nya föreskrift om organisatorisk och social arbetsmiljö är i fokus. I linje med en ökad medvetenhet som sker kring den psykosociala arbetsmiljön vill vi rikta ett särskilt fokus till mellanchefer som bör ha en förmåga att hantera krav både uppifrån och ned. Studien har främst utgått från Robert Karaseks och Töres Theorells Krav – kontroll – stödmodellen. Syftet är att undersöka mellanchefers upplevelse med fokus på den psykosociala arbetsmiljön i ett privat företag inom distributions- och logistikverksamhet. Metoden har bestått av en kvalitativ metod i form av en fallstudie där semistrukturerade intervjuer ligger som grund med åtta respondenter ifrån distributionscentret. Resultatet uppvisar att mellancheferna har en hög grad av inflytande, upplevelsen av arbetskrav varierar men i koppling till befattningen är kraven rimliga. Det sociala stödet upplevs som bra på arbetsplatsen och anses av funktionscheferna som en viktig och central del i arbetet. Slutsatser som har uppnåtts är att funktionscheferna har rimliga krav och upplever en bra nivå av kontroll i arbetet, men att ha en alltför hög kontroll i arbetet kan leda till negativ stress. En balans i pendlingen mellan aktiva arbeten och lågstressarbeten anses vara en fördel för att bevara en god psykosocial arbetsmiljö. Detta för att motverka de negativa effekterna som kan uppstå av att befinna sig inom varje komponent för länge. I studien har det påvisats att företaget anses ha en god psykosocial arbetsmiljö och därmed kan ses som ett gott exempel i arbetslivet.

”ANDT på Schemat” : Utvärdering av hur ett undervisningsmaterial om alkohol, narkotika, droger och tobak för elever i årskurs 7-9 fungerar i praktiken

Skolan har en lång tradition av att arbeta förebyggande gentemot olika former av droger. ANDT-undervisning kan i en del avseenden vara framgångsrik, samtidigt som det är viktigt att förväntningarna på de resultat som kan uppnås är realistiskt ställda. Lokalt bedrivs projekt för att få in undervisning om ANDT-frågor i skolan. Ett sådant exempel är ”ANDT på schemat” som den här rapporten handlar om. Projektet genomfördes under höstterminen 2015 med medverkan av elever i årskurs sju i två kommunala skolor. Syftet med utvärderingen är att ur ett pedagogiskt perspektiv beskriva och tolka på vilka sätt ett kursmaterial om alkohol, narkotika, droger och tobak (”ANDT-pärmen”) uppfattades fungera av de lärare och elever som medverkade i projektet. Med utgångspunkt i vad utvärderingsresultatet visar är ett ytterligare syfte att beskriva och diskutera pedagogiskt problematiska aspekter och därmed i förlängningen förhoppningsvis även bidra till uppslag för att utveckla skolans ANDT-undervisning i allmänhet. Utvärderingen bygger på en deskriptiv fallstudie. Insamlingen av data har skett genom att flera datainsamlingsmetoder användes.   Projektet ”ANDT på schemat” har initierats av en arbetsgrupp med representanter från Länsstyrelsen Dalarna och Borlänge kommun. Det undervisningsmaterial som arbetsgruppen arbetade fram byggs upp med samma struktur oavsett om temat är alkohol, narkotika, doping och tobak utifrån sju grundläggande frågeställningar. Arbetet är i första hand tänkt att ske ämnesövergripande och att lärarna kan välja att arbeta med ett eller flera av dessa teman samtidigt, liksom välja om de vill arbeta med alla sju frågeställningar eller välja ut några av dessa. Det är således ett flexibelt undervisningsmaterial som kan användas på en rad olika sätt. Förutom de sju frågeställningarna som är i fokus ska undervisningen också utveckla elevernas förmåga att söka information på internet och att träna en källkritisk hållning, liksom att förbättra förmågan att reflektera över egna värderingar och attityder till droger av olika slag.   Enligt de ursprungliga planerna skulle projektet innehålla medverkan av fem skolor. En skola föll bort redan innan projektet startade, senare föll ytterligare en andra skola bort och i ett tredje fall skulle ”ANDT-pärmen” används på ett sätt som skulle göra det svårt att utvärdera resultatet. Med tanke på att det bara var en av de fem ursprungliga skolorna i projektet som kom att genomföra projektet ”ANDT-på schemat” pekar det på att det finns organistoriska svårigheter att hantera. Det visade sig att det även fanns olika förutsättningar på de två skolorna som provade att använda ”ANDT-pärmen”. En slutsats av detta är att det krävs lång framförhållning i planeringen och att det är rektor som är ansvarig för att skapa nödvändiga förutsättningar, men även att det kan finnas behov av ”eldsjälar” som driver denna fråga bland kollegorna och på så sätt skapar ett intresse. En annan slutsats är att det måste finnas tid avsatt för lärare att planera hur undervisningen ska genomföras. Å andra sidan är det kanske inte alltid realistiskt att kunde göra det på det sätt som skulle vara önskvärt genom alla aktiviteter som konkurrerar med varandra om utrymme i skolans vardag. Detta kan ses som ett generellt problem som skolor i gemen har att hantera.   I de två skolor som provade ”ANDT-pärmen” verkar det som att lärarna uppfattade innehållet som användbart, vare sig att undervisningen skedde i projektform eller genomfördes som en temadag. Bland de fördelar som nämndes av de lärare som genomförde temadagen var att det fanns fakta, referenser och litteraturtips samlat på ett sådant sätt som att det underlättade planeringen. Det gör att det samtidigt finns ett stort utrymme för de involverade lärarna att skapa sin egen undervisning utifrån de lokala förutsättningar som råder. I skola B där undervisningen genomfördes i projektform utifrån ”ANDT-pärmen” beskrev lärarna detta som ett funderande sätt att arbeta. De nämnde samtidigt brist på tid för att hinna samplanera, men att det samtidigt trots detta gav en möjlighet till pedagogiska samtal. Här finns också ett annat problem i form av att det visade sig svårt att få arbetet i grupp att fungera. Lärarna framhöll å andra sidan den fördel som det innebar att använda filmproduktion som en del av undervisningsprocessen. När elever bearbetar det material de har samlat in och presenterar en film så kan detta ses som en viktig del av elevers lärande. I en digitaliserad värld där eleverna lätt kan hämta information behöver de inte bara lära sig att söka information, de behöver också på olika sätt värdera denna. ANDT-temat verkar väl lämpat för att öva elevernas källkritiska förmåga. En sammanfattande slutsats är att undervisning om alkohol, narkotika, droger och tobak med fördel kan genomföras i projektform. Ett sådant arbetssätt involverar både lärare och elever, vilket även kan ses som att det har potential för att skapa goda relationer mellan elever och lärare och på så sätt även skapa ett bättre arbetsklimat i skolan. Vad som samtidigt framstår som ett problem är att det kan vara svårt att implementera undervisning i projektform på bred front i en skolvardag som fortfarande i hög grad styrs av traditionella undervisningsformer och schemaläggningsstrukturer.

Begreppens roll vid inlärning av algebra : En litteraturstudie om den roll begrepp och begreppsförmåga spelar vid inlärning av algebra för elever i årskurs 4-6

Svenska elever har presterat dåligt i internationella undersökningar en längre tid när det gäller algebraområdet i matematik. Elevernas begreppsförståelse har pekats ut som en faktor som spelar in i de dåliga resultaten för svenska elever del. Syftet med denna studie har därför varit att ta reda på den roll som begrepp och begreppsförmåga spelar vid inlärning av algebra samt vilken begreppsförståelse elever i årskurs 4-6 har. Genom en systematisk litteraturstudie har frågeställningarna besvarats. Resultaten visar att brister i begreppsförståelse i algebra också leder till brister i kunskap i algebra. Undervisning med fokus på begrepp leder till bättre förståelse för begrepp samtidigt som det även leder till procedurell kunskap. Elever i årskurs 4-6 kan hantera variabler och använda dem i matematiska uttryck. Fördelar med en tidig introduktion av variabelbegreppet är att elever bygger en bättre förståelse för begreppet.

Begreppens roll vid inlärning av algebra : En litteraturstudie om den roll begrepp och begreppsförmåga spelar vid inlärning av algebra för elever i årskurs 4-6

Svenska elever har presterat dåligt i internationella undersökningar en längre tid när det gäller algebraområdet i matematik. Elevernas begreppsförståelse har pekats ut som en faktor som spelar in i de dåliga resultaten för svenska elever del. Syftet med denna studie har därför varit att ta reda på den roll som begrepp och begreppsförmåga spelar vid inlärning av algebra samt vilken begreppsförståelse elever i årskurs 4-6 har. Genom en systematisk litteraturstudie har frågeställningarna besvarats. Resultaten visar att brister i begreppsförståelse i algebra också leder till brister i kunskap i algebra. Undervisning med fokus på begrepp leder till bättre förståelse för begrepp samtidigt som det även leder till procedurell kunskap. Elever i årskurs 4-6 kan hantera variabler och använda dem i matematiska uttryck. Fördelar med en tidig introduktion av variabelbegreppet är att elever bygger en bättre förståelse för begreppet.

Hur gör svenska fackförbund vid uppsägningar med anledning av arbetsbrist? : En kvalitativ studie

Lagstiftaren har skapat Lagen om anställningsskydd (LAS) för att skydda de arbetstagarna som arbetat längst i företaget och mot godtycke. Det har blivit allt vanligare att avtala bort LAS, vid uppsägning av personal på grund arbetsbrist. Istället används Medbestämmandelagen (MBL). Fackföreningen kan då förhandla bättre villkor om ersättning för dem som avskedas än vad LAS kräver och de anställda blir överraskade av att de har blivit utvalda trots många år i företaget. Syftet med studien är att genom intervjuer jämföra hur sju olika fackförbund går tillväga vid uppsägningar på grund av arbetsbrist. Det finns mycket forskning ur det juridiska perspektivet men lite forskning ur det sociologiska perspektivet. Det menar även Roine Johansson som vill med sin socialpsykologiska studie bidra till teoriutveckling inom organisationsanalysen, den här studien har en stomme av Johanssons förslag om förhandskontroll, kontroll under själva arbetsprocessen och efterhandskontroll. Denna kvalitativa studie visar att fackföreningar inte har ett gemensamt arbetssätt att hantera rutinerna vid uppsägning på grund av arbetsbrist och fackligt stöd före, under och efter uppsägningsprocessen. För att komma tillrätta med detta och stärka fackföreningsrörelsen samt den svenska modellen, med att arbetsmarknadens parter gör egna avtal, bör de centrala arbetsorganisationerna arbeta fram gemensamma arbetsrutiner vid uppsägningar på grund av arbetsbrist. De anställda ska också få det fackliga stöd som de förväntar sig med sitt medlemskap. Lagstiftarna bör se över uppsägningsvillkoren vid uppsägningar enligt lagen om anställningsskydd.

Våldets onda cirklar : En explorativ undersökning av mäns barndomsupplevelser, maskuliniteter, känslor, våld samt terapeutiska interventioner mot våld

Avhandlingens överordnade syfte är att utforska möjligheterna för ett integrerat forskningsperspektiv på mäns våld samt exemplifiera hur sådan forskning kan bedrivas. Det konkreta syftet är att öka kunskapen om hur våldsamma mäns barndomsupplevelser, socialisation, maskulinitetskonstruktion och emotioner kan relateras till deras våld mot andra män, mot sig själva och mot kvinnor samt till hur terapeutiska interventioner mot våld kan analyseras och utvecklas i korrespondens med denna kunskap. Med vetenskapsteoretiska utgångspunkter hämtade från den kritiska realismen och ekologiska metoder relaterar studien forskning från olika skolbildningar till varandra; - psykologisk: om barndomserfarenheter och socialisation, socialpsykologisk: om emotioner och interaktion samt sociologisk: om social klass, könsmaktsstrukturer och hegemonisk maskulinitet. Detta genomförs för att kunna få tillgång till kunskap om hur olika faktorer samverkar vid mäns våld. I studie I och II studerades möjligheterna att undersöka de sociala banden mellan terapeut/terapi och klient inom terapeutiska behandlingar mot våld. I studie I operationaliserades indikatorer på emotionerna stolthet och skam och i studie II testades dessa på terapeuter inom en KBT-orienterad terapi. I studie IIIundersöktes män i olika maskulinitetspositioner, där urvalet för den ena gruppen hämtades ur populationen män dömda till terapi för våld och missbruk och den andra ur populationen män som organiserat arbetade för jämlikhet och mot våld mot kvinnor. I studien jämfördes de båda gruppernas förhållningssätt till faktorer som i tidigare forskning relaterats till våld och våld mot kvinnor. I studie IVundersöktes våldsdömda mäns karriärer fram till deras nuvarande position som våldsbejakande kriminella i avsikt att öka kunskapen om det samspel mellan faktorer som i olika situationer leder fram till deras våld mot andra män, sig själva och kvinnor. Samtliga empiriska studier använde kvalitativa metoder för datainsamling och analys. I studie IV användes individuella intervjuer och biografisk analys, I studie II ochIII användes gruppintervjuer samt deduktiv innehållsanalys. I studie I, den teoretiska reviewartikeln, utgjorde sociologisk, socialpsykologisk och psykologisk teoribildning empiri. Avhandlingen visar att det finns fler fördelar är nackdelar med ett nivåövergripande perspektiv. Nivåintegrerande studier försvåras av att de kräver en komplex metodologi för att kunna hantera samverkan mellan faktorer bakom våld på olika nivåer men ger å andra sidan en mer holistisk förståelse av fenomenet i fråga. Resultaten visar att integrerande perspektiv kan minska risken för ekologiska felslut och ökar förståelsen av komplex samverkan mellan faktorer bakom mäns våld, något som kan komma att bidra till kunskapsutvecklingen inom våldsterapiområdet. Den teoretiska reviewartikeln (studie I) exemplifierade hur teoretiskt och metodologiskt driven forskning om sociala band kan göras pragmatiskt tillämpbar av terapeuter inom våldbehandlingar. Den tillämpade studien av en KBT-terapi (studie II) gav exempel på hur operationaliserade indikatorer på stolthet och skam kan användas praktiskt för att bestämma kvalitén på det sociala bandet mellan terapeut och klient. Den studerade KBT-terapin innehöll som förväntat både skam- och stolthetskapande moment vilket utgör värdefulla utgångspunkter för vidare forskning. Jämförelsen mellan män i idealtypiskt motsatta maskulinitetspositioner (studie III) visade att både gruppen av män som arbetar mot våld mot kvinnor och männen dömda till behandling mot våld, bär på ambivalenta attityder gentemot våld och våld mot kvinnor. Jämförelsen visade vidare att gruppernas maskulinitetskonstruktioner och attityder till våld korresponderar med grupperingarnas olika tillgång till ekonomiska, sociala och kulturella resurser. Den biografiskt fokuserade kvalitativa studien av män i våldsbehandling (studie IV) undersökte explorativt hur karriären fram till våldskriminell kan se ut och hur barndomsupplevelser, socialisation, maskulinitet och emotioner hos enskilda våldsverkande män kan tänkas ha samverkat med varandra när våld äger rum. Resultaten visade att de män som vittnar om utsatthet för allvarligt våld i barndomen är mer skambenägna och vid kränkningar från andra tenderar att omedvetet och utan föregående känslor av skam direkt reagera med aggressioner och våld mot båda könen. Övriga män var visserligen skambenägna men beskrev en mer kontrollerad våldsreaktion. Två män som blivit brutalt fysiskt mobbade i grundskolan, berättade om ett mer kontrollerat våld. En preliminär hypotes är att männen kan ha lärt sig att kognitivt, för att undslippa fortsatt mobbing, ta kontrollen över processen där skamkänslor ersätts med aggressioner. Föräldrarnas personliga problem tillsammans med deras bristande sociala kontroll och omsorg antogs ha ett samband med flera av männens skolproblem, deras umgänge med avvikande ungdomar, deras senare svårigheter med att kunna försörja sig med konventionella medel samt deras våldskarriärer.

Continuous Delivery : Utmaningar ett förvaltningsuppdrag kan stå inför vid en övergång till Continuous Delivery

Continuous delivery (CD) is a software engineering approach where the focus lays on creating a short delivery cycle by automating parts of the deployment pipeline which includes build, deploy-, test and release process. CD is based on that during development should be possible to always automatically generate a release based on the source code in its current state. One of CD's many advantages is that through continuous releases it allows you to get a quick feedback loop leading to faster and more efficient implementation of new functions, at the same time fixing errors. Although CD has many advantages, there are also several challenges a maintenance management project must manage in the transition to CD. These challenges may differ depending on the maturity level for a maintenance management project and what strengths and weaknesses the project has. Our research question was: "What challenges can a maintenance management project face in transition to Continuous delivery?" The purpose of this study is to describe Continuous delivery and the challenges a maintenance management project may face during a transition to Continuous delivery. A descriptive case study has been carried out with the data collection methods of interviews and documents. A situation analysis was created based on the collected data in a shape of a process model that represent the maintenance management projects release process. The processmodel was used as the basis of SWOT analysis and analysis by Rehn et al's Maturity Model. From these analyzes we found challenges of a maintenance management project may face in the transition to CD. The challenges are about customers and the management's attitude towards a transition to CD. But the biggest challenge is about automation of the deployment pipeline steps.