Sjuksköterskors erfarenheter och upplevelser av att vårda patienter med självskadebeteende : en kvalitativ intervjustudie

Bakgrund: Självskadebeteende är ett sedan länge förekommande fenomen som kan vara framträdande hos patienter med en oförmåga att reglera affekter. Det innebär ett lidande för patienterna och det bidrar till en känslomässig påverkan hos sjuksköterskorna. För att skapa en gynnsam omvårdnadsrelation behövs resurser, kunskap, kompetens och stöd för sjuksköterskorna i omvårdnaden. Syfte: Beskriva sjuksköterskans erfarenheter och upplevelser av att vårda patienter med självskadebeteende. Metod: Data samlades in från sex sjuksköterskor genom kvalitativa semi-strukturerade intervjuer med stöd av en intervjuguide. Materialet har analyserats med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Det framkom fyra kategorier "Att självskada", "Behov av kompetens", "Ge omvårdnad" och "Känslomässig påverkan". Sjuksköterskorna lyfte svårigheter i omvårdnaden, behovet av kompetens och den känslomässiga påverkan de drabbades av i mötet med patienter med självskadebeteende. Slutsats: Självskadebeteende skapar många olika känslor hos sjuksköterskorna, både positiva och negativa. Sjuksköterskorna upplevde att patienter med självskadebeteende var en svår, men intressant grupp att arbeta med. Tidsbrist, stress och upprepade självskadehandlingar var påfrestande och de känslor som uppkom hos sjuksköterskorna var inte alltid lätta för dem att hantera. Sjuksköterskorna poängterade vikten av att fånga upp patienter i tid men beskrev även svårigheterna i att kunna göra det. Sjuksköterskorna efterfrågade utökat stöd, kunskap och bättre resurser för att känna sig trygga i sin yrkesroll samt för att kunna erbjuda patienter med självskadebeteende en god och säker omvårdnad.

Background: Self-harm behavior is a long-standing phenomenon and is often prominent in the inability to regulate emotions. It creates suffering for the patients and it provides an emotional impact of the nurses. In order to create a favorable caring relationship resources needed, expertise and support for nurses in nursing. Purpose: Describe nurses' experiences of caring for patients with self-harm behavior. Method: Data were collected from six nurses through qualitative semi-structured interviews with the support of an interview guide. The material was analyzed using qualitative content analysis. Results: It emerged four categories "to self-harm," "Need for skills", "Giving care" and "emotional impact". The nurses lifted the difficulties in the care, the need for skills and the emotional impact they suffered in the meeting with patients with self-harm behavior. Conclusion: Patients with self-harm behavior have an emotional impact on nurses, giving them both negative and positive feelings. The nurses felt that patients with self-harm behavior were a difficult, but interesting group to work with. Lack of time, stress and repetitive self-harm behavior were stressful for the nurses. The nurses requested more support, knowledge, competence and resources to feel safe and strong in their professional capacity and to able to offer a high-quality care for the patients.