Faktorer som påverkar omvårdnaden av patienter från olika kulturer inom palliativ vård – en litteraturöversikt

När befolkningen i Sverige blir allt äldre kommer det bland annat leda till ett ökat sjukvårdsbehov. I genomsnitt har människor födda i länder långt från Norden sämre hälsa än personer födda inom Norden, de kan ha en annan kultur och tolka kommunikationen inom vården annorlunda. Syfte: Att beskriva faktorer som påverkar omvårdnaden av patienter och anhöriga från andra kulturer inom palliativ vård. Metod: En litteraturöversikt. Resultat: Är baserat på nio vetenskapliga artiklar. Det fanns kulturella skillnader i synen på allvarlig sjukdom och död. Inom flera kulturer är det tabubelagt att tala om döden och detta var sjuksköterskorna inom västerländsk kultur oerfarna vid, de var mer vana vid en rak och ärlig kommunikation med patienterna. Sjuksköterskorna hade kommunikationssvårigheter med patienter och närstående då de inte hade samma språk. Det var även svårt och tidskrävande att finna lämpliga tolkar som kunde hantera känsliga ämnen relaterat till palliativ vård. Konklusion: Sjuksköterskor upplevde att möten med patienter och anhöriga från andra kulturer ofta var svåra om de inte pratade samma språk. Trots detta upplevde sjuksköterskorna arbetet som tillfredsställande. Det framkom att för lite tid och stress var ett av problemen samt att behovet av tolkar var stort.

Background: As the population in Sweden is getting older, it will also lead to increased health care needs. On average, the immigrants have poorer health than people born in the Nordic region, they can have an other culture and interpret the communication in care different. Aim: To describe the factors that affect the care of patients and families from other cultures in palliative care. Methods: a literature review. Results: Is based on nine scientific articles. There are cultural differences in the perception of serious illness and death. In many cultures, it is taboo to talk about death and this was the nurses of Western culture inexperienced with, they were more experienced with a straight and honest communication with the patients. The nurses had communication difficulties with patients and families as they did not have the same language. They also found it more difficult and time consuming to find suitable interpreters who could handle the sensitive issues related to palliative care. Conclusion: Nurses felt that when confronted with patients and families from other cultures it was often difficult if they were not talking the same language. Despite this, nurses experienced work as satisfaying. It appeared that lack of time and stress was one of the problems and the need for interpreters was large.