377 resultados para nordiska språk (namnforskning)
Resumo:
Kirjallisuusarvostelu
Resumo:
Kirjallisuusarvostelu
Resumo:
Denne avhandlinga er resultatet av eit behov for forske p og utvikle ein didaktikk for tekstilfaget ved Folkekunststudiet, Institutt for folkekultur, Hgskolen i Telemark, Noreg. Studiet med folkekunst som fagfelt er eit relativt ungt studium p hgskolen, som vart etablert i 1984. Problemstillinga i denne avhandlinga er korleis ein kan utvikle ein forskingsbasert didaktikk der dei grunnleggjande prinsippa som srmerkjer den tradisjonelle folkekunsten, vert tekne vare p. I arbeidet med avhandlinga har eg prvd p klrgjere problemstillinga ut fr ulike perspektiv. Forskingsarbeidet har fokus p kommunikasjon og arbeidsmtar i ljos av ulike teoriar. Det er ei hermeneutisk tilnrming som er vald for den didaktiske forstinga. Det fyrste drftingstemaet har skjeljos p kommunikasjon og dialog ved vidarefring av tekstil folkekunst. Bde estetiske, teoretiske, praktiske og sosiale aspekt er nedfelte i lreplanen for studiet og skal utgjere grunnlaget for kommunikasjon og arbeidsmtar. I den skapande og kopierande prosessen er det utvikla språklege reiskapar for bde den sosiale og den estetiske sida der den teoretiske og praktiske faktoren er integrert. Mte med dme p tekstile tradisjonar s vel som praktisk forming av tekstilar har frt til refleksjon og dialog som involverer kontemplasjon, korrespondens og imaginasjon. Det andre temaet som er drfta, er vidarefring av tradisjonelt visuelt formspråk. Her er merksemda retta mot kva som har skjedd formalt med ei gruppe tradisjonelle formelement i tekstilar i den institusjonelle vidarefringa over eit lengre tidsperspektiv. Resultatet syner at mange tradisjonelle formelement er borte fr den institusjonelle produksjonen. Formelementa kan ha ftt ei meir naturalistisk utforming, eller dei er overfrte til andre tradisjonelle tekstilteknikkar enn dei som var utgangspunktet. Rombeforma i den institusjonelle produksjonen er utfrt i frre variasjonar og kombinasjonar enn i den tradisjonelle produksjonen. Konklusjonen p drftingstemaet er at spelereglar og spatialitet i hve til den formale komponenten i utvalet med tradisjonelle tekstilar ikkje er vidarefrt i alle gruppene av institusjonelle produkt. Resultatet kan f innverknad og fylgjer for utforming av ein framtidig didaktikk for faget. Arbeidsmte og erfaring fr vidarefring av tekstile tradisjonar er det tredje temaet som er drfta i avhandlinga. Kopiering og skapande prosessar er arbeidsmtar som er brukte ved studiet i dag, og dei utgjer grunnlag for drftingar i relasjon til vidarefring og erfaring. Konklusjonen er at i den skapande prosessen korrigerer tradisjonen utforminga, medan i kopiprosessen er eigen stilvilje og improvisering resultat av prosessane. Personar som deltek i prosessane, har sett seg sjlve og si historiske forankring inn i spelet, der visuelt og verbalt språk er resultat av integrasjon av tradisjonar. Dei tre drftingstemaa utgjer grunnlaget for at didaktikk for folkekunst og tekstil kan bli intersubjektiv forsting av kva ein didaktikk for vidarefring av folkekunst med vekt p tekstil kan vere i utdanninga i dag. Indre og ytre dialog i skapande og kopierande prosessar femner om estetiske, materielle og tekniske faktorar sett i hve til spelereglar, spelerom, spatialitet og samspel i mte med tekstile tradisjonar. Samla utgjer det ein forskingsbasert didaktikk for faget der den overordna intensjonen er samtykke mellom tradisjon og spel.
Resumo:
I en postsekulr situation har frutsttningarna fr att frst och kommunicera en kristen tradition frndrats. De etablerade religionerna kan inte lngre anta att de har monopol p den religisa marknaden. Ett centralt pstende i denna studie r att en postsekulr situation, som knnetecknas av minskande medlemskap i etablerade kyrkor och en ny synlighet av alternativa religisa uttryck, medfr ett behov av att reflektera ver alternativa frstelser av kristenheten i sin kontext. Denna studie frgar hur man kan meningsfullt kommunicera en kristen tradition i en postsekulr situation. Traditionellt uttryckt: hur kan man frst kristet vittnesbrd i vr situation? Det r till denna problematik som denna studie hvdar att Stanley Hauerwas ecklesiologi tillfr ett viktigt perspektiv. Hauerwas ses som ett kritiskt korrektiv till vissa synstt som ofta mter hos Nordiska, i denna studie frmst finska och svenska, lutherska teologer. Det perspektiv som utvecklas i denna studie anses vara relevant eftersom kristna kyrkor i en postsekulr situation inte lngre kan anta en makt- eller majoritetsposition. Drmed uppstr ett behov av att frga sig hur man kan frst kristenhet som en gemenskap i en minoritetsposition som br vittnesbrd utan samhllelig makt. Denna studie hvdar att frkroppsligande av kristna vertygelser intar en central roll i en meningsfull postsekulr frstelse av vittnesbrd.
Resumo:
Kansainvlinen Eurooppalaisen maisemayleissopimuksen tavoitteiden saavuttamista edistv konferenssi jrjestettiin Inarissa 7.-9.9.2011. Konferenssissa ksiteltiin maisemasopimuksen tavoitteita, tarpeita ja mahdollisuuksia Pohjois-Kalotin alueella. Thn raporttiin on koottu konferenssissa esiintyneiden asiantuntijoiden laatimat artikkelit aiheesta. Raportin toivotaan helpottavan alueiden kytn suunnittelijoita kytnnn tyssn ja rohkaisevan kuntia toteuttamaan tulevaisuuden suunnittelua Eurooppalaisen maisemayleissopimuksen tavoitteiden mukaisesti. Raportti on saatavissa viidell eri kielell: suomeksi, ruotsiksi, norjaksi, pohjoissaameksi ja englanniksi. Pohjois-Kalotin aluetta yhdist yhteinen tunnusomainen maisema. Saamelaiskulttuurin sek poronhoidon muovaamat tunturimaisemat ja upeat jokivarsimaisemat heijastuvat ympristss laaja-alaisesti. Alueen maisemalle haasteita tuovat sen moninaiset maankyttmuodot ja elinkeinot, kuten matkailu, kaivosteollisuus ja energiantuotanto. Arvokkaiden maisemapiirteiden silyttminen vaatii erityist tuntemusta ja tietmyst alueen kunnissa. Maisemansuojelua ja -hoitoa toteutetaan alueiden- ja maankytn suunnittelun kautta, pasiallisesti kaavoituksella ja maisemanhoitosuunnitelmilla. Pohjois-Kalotin alueen kunnissa on erilaiset osin toisistaan poikkeavat toimintatavat ja kytnnt maisemanhoidossa. Kuitenkin alueen asukkailla on yhtlisi intressej elinympristns suojeluun ja silyttmiseen. Maisema nhdn vetovoimatekijn, jota ei haluta menett. Lisntyvt maankytttarpeet kunnissa luovat tarpeen entist moniulotteisemmalle suunnittelulle. Paikallisten tahojen osallistaminen suunnitteluprosesseihin aikaisessa vaiheessa ja monimuotoinen vuorovaikutus, niin toimijoiden, kansalaisten kuin viranomaisten vlill vhent konfliktien muodostumista. Tutkimustiedon tehokkaampi hydyntminen ja valtiorajat ylittv yhteisty helpottaa ptksentekoa ja luo yhteisi linjoja maisemansuojelutyhn. Yhteiset kokemukset, kytnnt ja tietotaidon jakaminen sek laajemman maisemakokonaisuuden hahmottaminen parantaa eurooppalaisen maisemayleissopimuksen tavoitteiden toteutumista. Tyn jatkuvuuden varmistamiseksi Pohjois-Kalotin alueelle suunnitellaan perustettavaksi maisemayhteistyryhm, jonka tehtv on maisemapolitiikan kehittminen ja eteenpin vieminen.
Resumo:
The conference promoting the objectives of the international European Landscape Convention (ELC) was held on 7-9 September 2011 in Inari. The primary aim of the conference was to increase awareness of the ELC and the prospects and requirements it brings to practical planning work, especially at the municipal level. The conference speakers included top experts from Sweden, Norway, Finland, France, Holland and Catalonia. This report is a collection of articles written by the experts in the ELC conference. The report is available in five languages: Finnish, Swedish, Norwegian, Northern Smi and English. The common characteristics of the North Calotte area, such as the magnificent riverside scenery and the beautiful fell landscapes formed by the Smi culture and reindeer management are broadly reflected in the environment. Alongside the traditional forms of land use, many other livelihoods and forms of land use now need to be accommodated in the area. Tourism, energy production, mining industry and new infrastructure create new and manifold challenges to the authorities in charge of land use in these areas. Municipalities need information and support for versatile planning in the future, so that the unique and valuable characteristics of the North can be preserved. Landscape protection and management in the landscape areas is executed through areal and land use planning, mainly through town planning and the creation of landscape management plans. The municipalities in the North Calotte region have their own partly divergent methods and practices, based on the various land use processes are executed. The municipalities and inhabitants have a great interest in preserving and protecting their living environment and maintaining and increasing the appeal of the area. Landscape is viewed as one of the most significant appealing factors that cannot be lost. The increasing land use in municipalities, for example due to energy production, mining industry and increasing tourism, create a need for more multidimensional planning. The reconciliation of the wishes of different interest groups, and traditional and new livelihoods will not be easy. Conflict is inevitable. This will lead to a greater need to engage local bodies to the planning processes right from the start of the projects. Close cooperation between different administrative branches, operators, local bodies and landscape research promote the objectives of the convention. To ensure that the work continues, a landscape co-operation group is planned to be established in the North Calotte area. Its main task is to promote and develop landscape policy in the area.
Resumo:
Kansainvlinen Eurooppalaisen maisemayleissopimuksen tavoitteiden saavuttamista edistv konferenssi jrjestettiin Inarissa 7.-9.9.2011. Konferenssissa ksiteltiin maisemasopimuksen tavoitteita, tarpeita ja mahdollisuuksia Pohjois-Kalotin alueella. Thn raporttiin on koottu konferenssissa esiintyneiden asiantuntijoiden laatimat artikkelit aiheesta. Raportin toivotaan helpottavan alueiden kytn suunnittelijoita kytnnn tyssn ja rohkaisevan kuntia toteuttamaan tulevaisuuden suunnittelua Eurooppalaisen maisemayleissopimuksen tavoitteiden mukaisesti. Raportti on saatavissa viidell eri kielell: suomeksi, ruotsiksi, norjaksi, pohjoissaameksi ja englanniksi. Pohjois-Kalotin aluetta yhdist yhteinen tunnusomainen maisema. Saamelaiskulttuurin sek poronhoidon muovaamat tunturimaisemat ja upeat jokivarsimaisemat heijastuvat ympristss laaja-alaisesti. Alueen maisemalle haasteita tuovat sen moninaiset maankyttmuodot ja elinkeinot, kuten matkailu, kaivosteollisuus ja energiantuotanto. Arvokkaiden maisemapiirteiden silyttminen vaatii erityist tuntemusta ja tietmyst alueen kunnissa. Maisemansuojelua ja -hoitoa toteutetaan alueiden- ja maankytn suunnittelun kautta, pasiallisesti kaavoituksella ja maisemanhoitosuunnitelmilla. Pohjois-Kalotin alueen kunnissa on erilaiset osin toisistaan poikkeavat toimintatavat ja kytnnt maisemanhoidossa. Kuitenkin alueen asukkailla on yhtlisi intressej elinympristns suojeluun ja silyttmiseen. Maisema nhdn vetovoimatekijn, jota ei haluta menett. Lisntyvt maankytttarpeet kunnissa luovat tarpeen entist moniulotteisemmalle suunnittelulle. Paikallisten tahojen osallistaminen suunnitteluprosesseihin aikaisessa vaiheessa ja monimuotoinen vuorovaikutus, niin toimijoiden, kansalaisten kuin viranomaisten vlill vhent konfliktien muodostumista. Tutkimustiedon tehokkaampi hydyntminen ja valtiorajat ylittv yhteisty helpottaa ptksentekoa ja luo yhteisi linjoja maisemansuojelutyhn. Yhteiset kokemukset, kytnnt ja tietotaidon jakaminen sek laajemman maisemakokonaisuuden hahmottaminen parantaa eurooppalaisen maisemayleissopimuksen tavoitteiden toteutumista. Tyn jatkuvuuden varmistamiseksi Pohjois-Kalotin alueelle suunnitellaan perustettavaksi maisemayhteistyryhm, jonka tehtv on maisemapolitiikan kehittminen ja eteenpin vieminen.
Resumo:
Kansainvlinen Eurooppalaisen maisemayleissopimuksen tavoitteiden saavuttamista edistv konferenssi jrjestettiin Inarissa 7.-9.9.2011. Konferenssissa ksiteltiin maisemasopimuksen tavoitteita, tarpeita ja mahdollisuuksia Pohjois-Kalotin alueella. Thn raporttiin on koottu konferenssissa esiintyneiden asiantuntijoiden laatimat artikkelit aiheesta. Raportin toivotaan helpottavan alueiden kytn suunnittelijoita kytnnn tyssn ja rohkaisevan kuntia toteuttamaan tulevaisuuden suunnittelua Eurooppalaisen maisemayleissopimuksen tavoitteiden mukaisesti. Raportti on saatavissa viidell eri kielell: suomeksi, ruotsiksi, norjaksi, pohjoissaameksi ja englanniksi. Pohjois-Kalotin aluetta yhdist yhteinen tunnusomainen maisema. Saamelaiskulttuurin sek poronhoidon muovaamat tunturimaisemat ja upeat jokivarsimaisemat heijastuvat ympristss laaja-alaisesti. Alueen maisemalle haasteita tuovat sen moninaiset maankyttmuodot ja elinkeinot, kuten matkailu, kaivosteollisuus ja energiantuotanto. Arvokkaiden maisemapiirteiden silyttminen vaatii erityist tuntemusta ja tietmyst alueen kunnissa. Maisemansuojelua ja -hoitoa toteutetaan alueiden- ja maankytn suunnittelun kautta, pasiallisesti kaavoituksella ja maisemanhoitosuunnitelmilla. Pohjois-Kalotin alueen kunnissa on erilaiset osin toisistaan poikkeavat toimintatavat ja kytnnt maisemanhoidossa. Kuitenkin alueen asukkailla on yhtlisi intressej elinympristns suojeluun ja silyttmiseen. Maisema nhdn vetovoimatekijn, jota ei haluta menett. Lisntyvt maankytttarpeet kunnissa luovat tarpeen entist moniulotteisemmalle suunnittelulle. Paikallisten tahojen osallistaminen suunnitteluprosesseihin aikaisessa vaiheessa ja monimuotoinen vuorovaikutus, niin toimijoiden, kansalaisten kuin viranomaisten vlill vhent konfliktien muodostumista. Tutkimustiedon tehokkaampi hydyntminen ja valtiorajat ylittv yhteisty helpottaa ptksentekoa ja luo yhteisi linjoja maisemansuojelutyhn. Yhteiset kokemukset, kytnnt ja tietotaidon jakaminen sek laajemman maisemakokonaisuuden hahmottaminen parantaa eurooppalaisen maisemayleissopimuksen tavoitteiden toteutumista. Tyn jatkuvuuden varmistamiseksi Pohjois-Kalotin alueelle suunnitellaan perustettavaksi maisemayhteistyryhm, jonka tehtv on maisemapolitiikan kehittminen ja eteenpin vieminen.
Resumo:
Fr att kunna n de uppsatta mlen fr den europeiska landskapskonventionen anordnades en internationell europeisk konferens den 79 september 2011 i Enare. Konferensen var frmst inriktad p att ka kunskapen om den europeiska landskapskonventionen och de mjligheter och behov den ger vad gller det praktiska planeringsarbetet, srkilt p kommunniv. Den hr rapport r samlat artikel skrev av ledande expertes som var frelsare i konferensen. Vi hoppas att den hr rapport underlttar det praktiska arbetet fr planerarna av de hr omrdena och inspirerar kommunerna att genomfra sina framtidsplaner enligt den europeiska landskapskonventionen. Publikationen finns tillgnglig p fem olika språk: finska, svenska, norska, nordsamiska och engelska. Naturen p Nordkalotten terspeglar p bred front de gemensamma karaktristiska dragen, ssom de fantastiska lvlandskapen och de vackra fjlltrakterna formade av samekulturen och rensktseln. Turism, energiproduktion, gruvnring och utbyggnad av infrastruktur leder till nya och mngfacetterade utmaningar fr dem som r ansvariga fr omrdena. Kommunerna behver kunskap och std fr att kunna frverkliga de allt mer komplexa planerna i framtiden, s att de unika och vrdefulla srdragen kan bevaras. Landskapsskyddet och -vrden genomfrs i landskapsomrdena via omrdesplanering och planering av markanvndning, i huvudsak genom planlggning och utarbetande av landskapsvrdsplaner. Kommunerna i Nordkalotten har egna, delvis olikartade metoder och praxis, p basis av vilka olika processer i anslutning till omrdesanvndningen skts. Kommunerna och kommuninvnarna har ett stort intresse att bevara och skydda den egna livsmiljn och att upprtthlla och ka omrdets attraktionskraft. Landskapet ses ju i kommunerna som en av de viktigaste attraktionsfaktorerna som man inte vill frlora. Kommunernas kade markanvndningsbehov med avseende p bland annat energiproduktionen, gruvindustrin och den vxande turistnringen skapar ett vlgrundat behov av en planering med nnu fler dimensioner. Det r viktigt att lokala intressegrupper deltar i planeringen redan i brjan av processen. Mngsidigt samarbete mellan medborgare, aktrer och myndigheter kan minska eller hindra konflikter. En dialog mellan medborgare, organisationer och myndigheter har en stor inverkan p mnga projekts effekter p landskapet. Med hjlp av forskning fr vi mer information om landskapen, deras betydelse och hur olika markanvndningsmetoder pverkar landskapen. Gemensamma erfarenheter och praktik, uppdelningen av kunnande (know-how) samt uppfattningen av bredare landkapshelheten drbttrar tilsammans de mjligheterna att frverkliga mlen som definierats i Europeiska landskapkonventionen.Fr att skerstlla att arbetet fortstter upprttas en landskapssamarbetsgrupp p Nordkalottens omrde, som huvuduppgift r att utveckla landskapspolitiken och driva den framt.
Resumo:
I min doktorsavhandling undersker jag framstllningen av verbala konflikter mellan kta makar inom bde tysk- och svenskspråkiga dramer. Det empiriska materialet bestr av en historisk rad av tre svensk- och tre tyskspråkiga dramer som strcker sig frn 1896 till 1987. Den svenskspråkiga dramaserien bestr av dramerna Ddsdansen (1900, A. Strindberg), Ringleken (1978, Ahlfors/Andersson/Bargum) och Hmndaria (1987, L. Norn). Den tyskspråkiga serien bestr av dramerna Reigen (1896, A. Schnitzler), Die Zimmerschlacht (1967, M. Walser) och Play Strindberg (1968, F. Drrenmatt). Som teoretisk och metodisk utgngspunkt fr analysen fungerar det relativt nya och outforskade forskningsomrdet historisk dialoganalys, vilket r bde språk- och litteraturvetenskapligt inriktat. Inom historisk dialoganalys utgr man ifrn att litterra dialoger, ven om de r fiktiva, fungerar som en rikhaltig klla till historisk kunskap om samtal och kommunikation. Min avhandling strver efter att genom noggrann analys beskriva de framstllda verbala konflikterna mot deras estetiska, historiska, kulturella och sociala bakgrund. Resultaten av den historiska och kontrastiva jmfrelsen av de sex valda dialogerna visar att det finns signifikanta historiska paralleller i framstllningen av de verbala konfliktmnstren bland de tyskspråkiga dramerna och bland de svenskspråkiga dramerna. Dremot visar den kontrastiva jmfrelsen av de svensk- och tyskspråkiga dramaserierna att det finns signifikanta skillnader mellan de framstllda svensk- och tyskspråkiga konfliktmnstren. Samtidigt kunde det upptckas att dessa kontrastiva skillnader inte bara r pverkade av skilda estetiskt-litterra traditioner, utan delvis ocks av olika historiska, sociala och kulturella normer och konventioner som str bakom de svensk- och tyskspråkiga dialogerna. Avhandlingens resultat leder ena sidan till en djupare insikt om genrehistoriska paralleller, differenser och utvecklingar, och andra sidan ger de upptckta dialogstrukturerna inblick i historiskt och kulturellt bundna normer och konventioner om (verbalt) beteende. I och med att det r frga om fiktionala dialoger fr resultaten inte likastllas med sdana frn naturliga samtal. Min avhandling fungerar snarare som ett komplement till analysen av verkliga konflikter i och med att den tillfr en historisk och kulturell dimension som samtalsanalysen inte har nr den enbart fokuserar p nutidens samtal.
Resumo:
13 x 21 cm
Resumo:
14 x 21 cm
Resumo:
En hel del forskning har gnats t utvecklingen av indefinita artiklar. Viktiga frgor r varfr de finns, hur de utvecklas och nr de utvecklats i diverse språk. ven i svenskan har artikeln underskts flera gnger. Den vergripande tendensen i den svenska forskningen r att se en diakron utveckling av artikeln under den fornsvenska perioden, men en hypotes att variationen r stilistisk har ven presenterats. Mina primra forskningsfrgor kan drfr sammanfattas p fljande vis: Hurdan variation vad betrffar artikelns distribution frekommer i fornsvenska texter? Reflekterar variationen i texterna en diakron systemutveckling under den fornsvenska perioden, eller r variationen stilistisk? Jag undersker 16 litterra texter frn ca 1300 till 1541, dvs. nda fram till nysvensk tid. Perioden delas in fyra kortare perioder, och varje period representeras av tv texter versatta frn latin och tv texter versatta frn ett folkspråk eller ursprungligen skrivna p svenska. Varje text representeras av ett textblock om ca 15 000 ord. Arbetets id r att jag grupperar texterna p ett kontinuum frn arkaisk artikelanvndning till modern artikelanvndning, ser vilka texter som placerar sig var p kontinuumet, frklarar varfr de placerar sig s och drar slutsatser om vad detta kan betyda fr en datering av den indefinita artikelns utveckling i det svenska talspråket. Resultatet av underskningen r att latinbaserade och vissa fornvstnordiska texter avviker frn det moderna systemet, medan vriga texter, ven de ldsta, uppvisar en i princip modern artikelanvndning. Jag argumenterar fljaktligen fr att det moderna systemet var frdigt utvecklat i svenskan redan vid den litterra tidens begynnelse ca 1300. Som en fljd av versttning frn latin och fornvstnordiska inlnas emellertid arkaiska markeringsmnster i vissa svenska texter, och denna stilistiska variation pgr i skrift under hela den fornsvenska perioden.
Resumo:
Denna doktorsavhandling utreder hur finska grundskolelever anvnder de svenska substantivens bestmdhetsformer och artiklar och hur deras kunskaper utvecklas under rskurserna 7-9. Species och artikelbruk r problematiska fr alla andraspråksinlrare i svenska, men de r synnerligen svra fr inlrare vars frstaspråk saknar morfologisk species. Det svenska systemet avviker ocks kraftigt frn det motsvarande systemet i engelskan, varfr tidigare kunskaper i engelska inte r till ngon stor hjlp i inlrningen, lt vara att bestmdheten som begrepp redan r bekant fr inlraren. Den teoretiska referensramen bygger p bde grammatiska beskrivningar av den svenska grammatiken och p teorierna om grammatikinlrningen i andraspråk. Bland de sistnmnda r teorierna om tvrspråkligt inflytande, explicit respektive implicit inlrning samt helsekvensinlrning (p engelska formulaic language) av relevans. Underskningsmaterialet bestr av korta texter samt inspelat muntligt material som med jmna mellanrum insamlats av finskspråkiga grundskolelever (n=67) som lser B-svenska. Underskningen r i frsta hand kvantitativ, om n inmatningen av nominalfraserna i materialet samt deras formella och semantiska aspekter i analysprogrammet Microsoft Access ocks innebar en omfattande kvalitativ analys. Underskningen bygger p performansanalysen och analysen av obligatoriska kontexter och berkningen av frekvenser och korrekthetsprocent fr de olika nominalfrastyperna. Informanterna anvnder komplext språk redan i rskurs 7. Korrekthetsprocenten stiger under underskningstiden i de flesta frastyperna, men skillnaderna r sllan statistiskt signifikanta. Den normativa analysen visar ocks, att formfelen r i bde det skriftliga och det muntliga materialet signifikant vanligare n speciesfelen. Det r med andra ord lttare fr informanterna att vlja rtt species n att bilda en korrekt nominalfras. I tidigare underskningar i Sverige har likadana resultat ntts. De mest centrala frastyperna i underskningen bildar i bda typerna av materialet en inlrningsgng som upprepas i alla rskurser och kan frklaras med komplexitetsskillnaderna mellan de olika frastyperna. Informanterna behrskar bst de frastyper, som varken innehller artiklar eller ndelser. Nst bst behrskar de substantivets bestmda form singularis och svagast obestmd form singularis, vars artikel r en klassisk svrighetsklla fr finska svenskinlrare. Analysen av informanternas lromedel visar dock att den typiska undervisningsordningen i lromedlen inte motsvarar inlrningsgngen som upptckts i denna underskning.
Resumo:
Kombinatorisk optimering handlar om att hitta en bra eller rent av den bsta mjliga lsningen frn ett knt antal lsningar eller kombinationer. Ofta r antalet lsningar s enormt att en genomgng av alla olika lsningar inte r mjlig. En av huvudorsakerna till att det forskas inom kombinatorisk optimering r att liknande frgestllningar eller problem uppkommer inom s mnga olika omrden. Pstendet stmmer speciellt bra fr kvadratiska tilldelningsproblem(eng. Quadratic Assignment Problem). Sdana problem uppstr d man frsker beskriva en stor mngd tillmpade frgestllningar. Vilken gate skall vljas fr flygen p strre flygplatser fr att minimera den totala vg mnniskorna behver g och bagaget frflyttas? Var skall olika avdelningar p en fabrik placeras fr att minimera materialfrflyttningar mellan avdelningarna? Hur ser ett optimalt tangentbord ut fr olika språk? Var skall komponenterna placeras p ett kretskort? De hr r alla frgor som kan besvaras genom att lsa kvadratiska tilldelningsproblem. Kvadratiska tilldelningsproblem r dock mycket svra att lsa. Det beror p att problemet i den standardform det matematiskt formuleras i huvudsak bestr av produkter av binra variabler. I denna avhandling har problemet omformulerats till en linjr diskret form som innehller frre variabler. Med omformuleringen har bland annat flera tidigare olsta kvadratiska tilldelningsproblem kunnat lsas till globalt optimum, den bsta mjliga lsningen, fr frsta gngen ngonsin.
