A monster that lives in our lives - experiences of caregivers of people with motor neuron disease and identifying avenues for support.

Background A developing body of evidence has provided valuable insight into the experiences of caregivers of people with motor neuron disease; however, understandings of how best to support caregivers remain limited.

Aim This study sought to understand concepts related to the motor neuron disease caregiver experience which could inform the development of supportive interventions.

Design A qualitative thematic analysis of a one-off semistructured interview with caregivers was undertaken.

Setting/participants Caregivers of people with motor neuron disease were recruited from a progressive neurological diseases clinic in Melbourne, Australia.

Results 15 caregivers participated. Three key themes were identified: (1) The Thief: the experience of loss and grief across varied facets of life; (2) The Labyrinth: finding ways to address ever changing challenges as the disease progressed; (3) Defying fate: being resilient and hopeful as caregivers tried to make the most of the time remaining.

Conclusions Caregivers are in need of more guidance and support to cope with experiences of loss and to adapt to changeable care giving duties associated with disease progression. Therapeutic interventions which target these experiences of loss and change are worth investigation.

Creating New Design-Build-Test Experiences as Outputs of Undergraduate Design-Build-Test Projects

This paper describes a methodology of using individual engineering undergraduate student projects as a means of effectively and efficiently developing new Design-Build-Test (DBT) learning experiences and challenges.
A key aspect of the rationale for this approach is that it benefits all parties. The student undertaking the individual project gets an authentic experience of producing a functional artefact, which has been the result of a design process that addresses conception, design, implementation and operation. The supervising faculty member benefits from live prototyping of new curriculum content and resources with a student who is at a similar level of knowledge and experience as the intended end users of the DBT outputs. The multiple students who ultimately undertake the DBT experiences / challenges benefit from the enhanced nature of a learning experience which has been “road tested” and optimised.
To demonstrate the methodology the paper will describe a case study example of an individual project completed in 2015. This resulted in a DBT design challenge with a theme of designing a catapult for throwing table tennis balls, the device being made from components laser cut from medium density fibreboard (MDF). Further three different modes of operation will be described which use the same resource materials but operate over different timescales and with different learning outcomes, from an icebreaker exercise focused on developing team dynamics through to full DBT where students get an opportunity to experience the full impact of their design decisions by competing against other students with a catapult they have designed and built themselves.

Recruiting faith and non-faith based schools, adolescents and parents to a cluster randomised sexual-health trial: experiences, challenges and lessons from the mixed-methods Jack Feasibility Trial

Background: The move toward evidence-based education has led to increasing numbers of randomised trials in schools. However, the literature on recruitment to non-clinical trials is relatively underdeveloped, when compared to that of clinical trials. Recruitment to school-based randomised trials is, however, challenging; even more so when the focus of the study is a sensitive issue such as sexual health. This article reflects on the challenges of recruiting post-primary schools, adolescent pupils and parents to a cluster randomised feasibility trial of a sexual health intervention, and the strategies employed to address them.
Methods: The Jack Trial was funded by the UK National Institute for Health Research (NIHR). It comprised a feasibility study of an interactive film-based sexual health intervention entitled If I Were Jack, recruiting over 800 adolescents from eight socio-demographically diverse post-primary schools in Northern Ireland. It aimed to determine the facilitators and barriers to recruitment and retention to a school-based sexual health trial and identify optimal multi-level strategies for an effectiveness study. As part of an embedded process evaluation, we conducted semi-structured interviews and focus groups with principals, vice-principals, teachers, pupils and parents recruited to the study as well as classroom observations and a parents’ survey.
Results: With reference to Social Learning Theory, we identified a number of individual, behavioural and environmental level factors which influenced recruitment. Commonly identified facilitators included perceptions of the relevance and potential benefit of the intervention to adolescents, the credibility of the organisation and individuals running the study, support offered by trial staff, and financial incentives. Key barriers were prior commitment to other research, lack of time and resources, and perceptions that the intervention was incompatible with pupil or parent needs or the school ethos.
Conclusions: Reflecting on the methodological challenges of recruiting to a school-based sexual health feasibility trial, this study highlights pertinent general and trial-specific facilitators and barriers to recruitment, which will prove useful for future trials with schools, adolescent pupils and parents.

Kvinnors upplevelser av att leva med bröstcanceren litteraturöversikt

Bakgrund: Bröstcancer är den vanligaste cancerformen hos kvinnor och antalet bröstcancerfall ökar. En cancerdiagnos leder till många emotionella förändringar. Som vårdpersonal är det viktigt att ha vetskap och förståelse om patientens subjektiva upplevelser kring sin sjukdom för att kunna ge en god vård. Syfte: Syftet med litteraturstudien är att beskriva kvinnors upplevelser av att leva med bröstcancer. Metod: Databaserna PubMed och Cinahl användes i sökningen av artiklar. Resultaten i artiklarna har analyserats genom en analysmetod för kvalitativa studier och resultatet i litteraturstudien baseras på 14 vetenskapliga artiklar av kvalitativ ansats. Resultat: Kvinnorna upplevde negativa förändringar i deras vardagliga liv relaterat till sjukdomen både fysiskt, psykiskt och socialt. De upplevde en förändrad roll i familjen och som kvinna. Vilken och hur mycket information kvinnorna önskade få om sitt tillstånd varierade. Kvinnorna fick en ny syn på livet och de uppskattade livet mer än de gjorde innan sjukdomen. Slutsats: Kvinnorna upplevde många svårigheter i och med bröstcancersjukdomen och dessa upplevelser är viktiga att ha i beaktande i vårdandet av patienter med bröstcancer.

Kvinnors upplevelser av att leva med endometrios : – en litteraturstudie

Bakgrund: Endometrios är en sjukdom där livmoderslemhinnan förekommer på andra platser än i livmoderhålan. Den ektopiska vävnaden följer menstruationscykeln och blöder därför som livmoderslemhinnan vanligtvis gör vid menstruation. Detta kan leda till inflammationer och smärtsamma sammanväxningar i bukhålan. Kvinnorna kan i och med detta få lov att utstå mycket lidande. Sjuksköterskans kommunikativa förmåga är en viktig del i strävan mot att lindra lidande. Syfte: Att undersöka kvinnors upplevelser av att leva med endometrios samt hur de upplever vårdpersonalens bemötande. Metod: Studien genomfördes som en litteraturöversikt. Databaser CINAHL, PubMED och PsycINFO användes för att söka vetenskapliga artiklar. Tio vetenskapliga artiklar var av kvalitativ ansats, två vetenskapliga artiklar var av kvantitativ ansats och en vetenskaplig artikel var av mixad design. Resultat: Tre domäner identifierades utifrån studierna: Sjukdomens inverkan på livet, Vårdpersonalens bemötande och Positiva aspekter i samband med sjukdomen. Kvinnornas symtom togs sällan på allvar. Kvinnorna antog att deras symtom och smärtor var “normala”. Endometriosen påverkade livet negativt, såväl kärleksrelationer samt arbetsliv och ekonomi påverkades av sjukdomen. Många kvinnor använde sig av egenvård för att hantera sin sjukdom, dock kände sig en del kvinnor stressade då de inte klarade av att leva upp till livsstilsförändringarna. Kvinnorna beskrev att de ofta kände sig avfärdade av vårdpersonal då de sökte vård. Många blev misstrodda och deras symtom klassades som psykosomatiska. Slutsats: Kvinnorna ansåg att bemötandet de fick av vårdpersonalen var bristfälligt och att deras symtom blev normaliserade. Sjuksköterskor behöver bli medvetna om kvinnornas situation för att kunna bekräfta deras upplevelser.

Sjuksköterskors erfarenheter och upplevelser av att vårda patienter med självskadebeteende : en kvalitativ intervjustudie

Bakgrund: Självskadebeteende är ett sedan länge förekommande fenomen som kan vara framträdande hos patienter med en oförmåga att reglera affekter. Det innebär ett lidande för patienterna och det bidrar till en känslomässig påverkan hos sjuksköterskorna. För att skapa en gynnsam omvårdnadsrelation behövs resurser, kunskap, kompetens och stöd för sjuksköterskorna i omvårdnaden. Syfte: Beskriva sjuksköterskans erfarenheter och upplevelser av att vårda patienter med självskadebeteende. Metod: Data samlades in från sex sjuksköterskor genom kvalitativa semi-strukturerade intervjuer med stöd av en intervjuguide. Materialet har analyserats med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Det framkom fyra kategorier "Att självskada", "Behov av kompetens", "Ge omvårdnad" och "Känslomässig påverkan". Sjuksköterskorna lyfte svårigheter i omvårdnaden, behovet av kompetens och den känslomässiga påverkan de drabbades av i mötet med patienter med självskadebeteende. Slutsats: Självskadebeteende skapar många olika känslor hos sjuksköterskorna, både positiva och negativa. Sjuksköterskorna upplevde att patienter med självskadebeteende var en svår, men intressant grupp att arbeta med. Tidsbrist, stress och upprepade självskadehandlingar var påfrestande och de känslor som uppkom hos sjuksköterskorna var inte alltid lätta för dem att hantera. Sjuksköterskorna poängterade vikten av att fånga upp patienter i tid men beskrev även svårigheterna i att kunna göra det. Sjuksköterskorna efterfrågade utökat stöd, kunskap och bättre resurser för att känna sig trygga i sin yrkesroll samt för att kunna erbjuda patienter med självskadebeteende en god och säker omvårdnad.

Mellanchefers upplevelser av psykosocial arbetsmiljö inom distributions- och logistikverksamhet – en pendling mellan hög aktivitet och låg stress?

Forskarnas genuina intresse för den psykosociala arbetsmiljön med koppling mellanchefer gav upphov till att dyka djupare inom området och belysa centrala delar i form av krav, kontroll och socialt stöd. Framåtskridandet går mot en ökad medvetenhet kring den psykosociala arbetsmiljön, då ohälsan i arbetslivet ökar och Arbetsmiljöverkets nya föreskrift om organisatorisk och social arbetsmiljö är i fokus. I linje med en ökad medvetenhet som sker kring den psykosociala arbetsmiljön vill vi rikta ett särskilt fokus till mellanchefer som bör ha en förmåga att hantera krav både uppifrån och ned. Studien har främst utgått från Robert Karaseks och Töres Theorells Krav – kontroll – stödmodellen. Syftet är att undersöka mellanchefers upplevelse med fokus på den psykosociala arbetsmiljön i ett privat företag inom distributions- och logistikverksamhet. Metoden har bestått av en kvalitativ metod i form av en fallstudie där semistrukturerade intervjuer ligger som grund med åtta respondenter ifrån distributionscentret. Resultatet uppvisar att mellancheferna har en hög grad av inflytande, upplevelsen av arbetskrav varierar men i koppling till befattningen är kraven rimliga. Det sociala stödet upplevs som bra på arbetsplatsen och anses av funktionscheferna som en viktig och central del i arbetet. Slutsatser som har uppnåtts är att funktionscheferna har rimliga krav och upplever en bra nivå av kontroll i arbetet, men att ha en alltför hög kontroll i arbetet kan leda till negativ stress. En balans i pendlingen mellan aktiva arbeten och lågstressarbeten anses vara en fördel för att bevara en god psykosocial arbetsmiljö. Detta för att motverka de negativa effekterna som kan uppstå av att befinna sig inom varje komponent för länge. I studien har det påvisats att företaget anses ha en god psykosocial arbetsmiljö och därmed kan ses som ett gott exempel i arbetslivet.

Être médecin diplômé à l’étranger au Québec : des parcours contrastés d’intégration professionnelle

En 2015, il y aurait au Québec plus de 5 000 médecins diplômés à l’étranger, dont près de 2 500 travaillent comme médecins et possiblement autant qui ont emprunté d’autres voies professionnelles, momentanément ou durablement. Les migrants très qualifiés sont réputés faire face à de multiples barrières sur le marché du travail, particulièrement ceux membres de professions réglementées. Le cas des médecins est exemplaire compte tenu de sa complexité et de la multiplicité des acteurs impliqués au cours du processus de reconnaissance professionnelle. Ayant comme principal objectif de documenter les trajectoires d’intégration professionnelle de diplômés internationaux en médecine (DIM) et leurs expériences sur le marché du travail québécois, cette thèse s’attache à comprendre ce qui pourrait distinguer les trajectoires d’intégration en emploi pour un même groupe professionnel. En observant notamment les stratégies d’intégration et les ressources mobilisées, nous cherchons à mieux saisir les parcours des DIM qui se requalifient et qui exercent au Québec et ceux qui se réorientent vers d’autres secteurs d’activités. La démarche méthodologique est qualitative (terrain 2009 à 2012), le cœur des analyses étant basé sur 31 récits de vie professionnelle de DIM ayant migré au Québec principalement dans les années 2000. Les données secondaires incluent 22 entretiens non dirigés auprès d’acteurs clés de milieux institutionnels, communautaires ou associatifs ainsi qu’auprès de DIM très récemment immigrés ou ayant le projet d’immigrer. S’y ajoute l’observation ethnographique ponctuelle, telle que des activités associatives. La forme retenue pour cette thèse en est une par articles. Le fil directeur est l’exploration de l’interface entre les politiques, les pratiques et les individus au cœur des trajectoires d’intégration professionnelle. Les trois articles (chapitres 4 à 6) visent des focales complémentaires avec le même objectif : l’exploration de la complexité des trajectoires d’intégration professionnelle et la dialectique entre les niveaux micro, méso et macrosociaux. Ces derniers renvoient respectivement à la puissance d’agir des individus et leurs contraintes d’action, les relations sociales, les institutions et les pratiques organisationnelles et plus largement les structures sociopolitiques. Les résultats de cette thèse mettent en lumière des aspects complémentaires de l’intégration professionnelle et en interaction dynamique : 1) dimension macrosociale et politique; 2) dimensions institutionnelles et relations sociales; 3) identité professionnelle. Suite à l’introduction, la problématique (chap. 1) et la méthodologie (chap.2), le chapitre 3 expose les types des trajectoires d’intégration des DIM, leur hétérogénéité, et met en relief leurs récits de vie professionnelle. Le chapitre 4 soulève le paradoxe entre les politiques d’attraction de l’immigration déployés par les gouvernements canadien et québécois et les mécanismes de régulation opérant sur le marché du travail. Le chapitre 5 explore les stratégies et ressources mobilisées par les DIM et met en lumière l’effet positif des ressources symboliques. Les ressources institutionnelles de soutien, quoique élémentaires dans le processus de reconnaissance professionnelle, ne sont subjectivement pas considérées comme un élément central. Ce sont plutôt les ressources informelles qui jouent ce rôle d’appui significatif, en particulier les pairs DIM. Le chapitre 6 adopte une perspective microsociale et explore le caractère dynamique et relationnel de l’identité professionnelle, mais surtout, la puissance des conditions d’appartenance qui obligent à une flexibilité professionnelle et parfois au retrait de la profession ou du pays. Le chapitre 7 discute au plan théorique de l’intérêt d’une combinaison d’échelles analytiques et d’une ouverture disciplinaire afin de souligner les tensions et angles morts en ce qui concerne les mobilités de professionnels de la santé et leur intégration professionnelle. Cette thèse explore l’interrelation complexe entre les ressources économiques, sociales et symboliques, dans un contexte de fragmentation des ressources institutionnelles et de corporatisme.

Patients' experiences of support for learning to live with diabetes to promote health and well-being : A lifeworld phenomenological study

Learning to live with diabetes in such a way that the new conditions will be a normal and natural part of life imposes requirements on the person living with diabetes. Previous studies have shown that there is no clear picture of what and how the learning that would allow persons to incorporate the illness into their everyday life will be supported. The aim of this study is to describe the phenomenon of support for learning to live with diabetes to promote health and well-being, from the patient's perspective. Data were collected by interviews with patients living with type 1 or type 2 diabetes. The interviews were analysed using a reflective lifeworld approach. The results show that reflection plays a central role for patients with diabetes in achieving a new understanding of the health process, and awareness of their own responsibility was found to be the key factor for such a reflection. The constituents are responsibility creating curiosity and willpower, openness enabling support, technology verifying bodily feelings, a permissive climate providing for participation and exchanging experiences with others. The study concludes that the challenge for caregivers is to create interactions in an open learning climate that initiates and supports reflection to promote health and well-being.

Healthcare Staffs’ Experiences and Perceptions of Caring for People with Dementia in the Acute Setting: Qualitative Evidence Synthesis

Background Dementia is a global issue, with increasing prevalence rates impacting on health services internationally. People with dementia are frequently admitted to hospital, an environment that may not be suited to their needs. While many initiatives have been developed to improve their care in the acute setting, there is a lack of cohesive understanding of how staff experience and perceive the care they give to people with dementia in the acute setting. Objectives The aim of this qualitative synthesis was to explore health care staffs’ experiences and perceptions of caring for people with dementia in the acute setting. Qualitative synthesis can bring together isolated findings in a meaningful way that can inform policy development. Settings A screening process, using inclusion/exclusion criteria, identified qualitative studies that focused on health care staff caring for people with dementia in acute settings. Participants Twelve reports of nine studies were included for synthesis. Data extraction was conducted on each report by two researchers. Methods Framework synthesis was employed using VIPS framework, using Values, Individualised, Perspective and Social and psychological as concepts to guide synthesis. The VIPS framework has previously been used for exploring approaches to caring for people with dementia. Quality appraisal was conducted using Critical Appraisal Skills Programme (CASP) and NVivo facilitated sensitivity analysis to ensure confidence in the findings. Results Key themes, derived from VIPS, included a number of specific subthemes that examined: infrastructure and care pathways, person-centred approaches to care, how the person interacts with their environment and other patients, and family involvement in care decisions. The synthesis identified barriers to appropriate care for the person with dementia. These include ineffective pathways of care, unsuitable environments, inadequate resources and staffing levels and lack of emphasis on education and training for staff caring for people with dementia. Conclusions This review has identified key issues in the care of people with dementia in the acute setting: improving pathways of care, creating suitable environments, addressing resources and staffing levels and placing emphasis on the education for staff caring for people with dementia. Recommendations are made for practice consideration, policy development and future research. Leadership is required to instil the values needed to care for this client group in an effective and personcentred way. Qualitative evidence synthesis can inform policy and in this case, recommends VIPS as a suitable framework for guiding decisions around care for people with dementia in acute settings.

Interprofessional collaboration in nursing homes (interprof): A grounded theory study of general practitioner experiences and strategies to perform nursing home visits

Background: Interprofessionalism, considered as collaboration between medical professionals, has gained prominence over recent decades and evidence for its impact has grown. The steadily increasing number of residents in nursing homes will challenge medical care and the interaction across professions, especially nurses and general practitioners (GPS). The nursing home visit, a key element of medical care, has been underrepresented in research. This study explores GP perspectives on interprofessional collaboration with a focus on their visits to nursing homes in order to understand their experiences and expectations. This research represents an aspect of the interprof study, which explores medical care needs as well as the perceived collaboration and communication by nursing home residents, their families, GPS and nurses. This paper focusses on GPS' views, investigating in particular their visits to nursing homes in order to understand their experiences. Methods: Open guideline-interviews covering interprofessional collaboration and the visit process were conducted with 30 GPS in three study centers and analyzed with grounded theory methodology. GPS were recruited via postal request and existing networks of the research partners. Results: Four different types of nursing home visits were found: visits on demand, periodical visits, nursing home rounds and ad-hoc-decision based visits. We identified the core category "productive performance" of home visits in nursing homes which stands for the balance of GPŚ individual efforts and rewards. GPS used different strategies to perform a productive home visit: preparing strategies, on-site strategies and investing strategies. Conclusion: We compiled a theory of GPS home visits in nursing homes in Germany. The findings will be useful for research, and scientific and management purposes to generate a deeper understanding of GP perspectives and thereby improve interprofessional collaboration to ensure a high quality of care.

Upplevelser av "Employer Branding" : En kvalitativ fallstudie av anställda hos BA

Syftet med denna studie var att undersöka hur medarbetarna på BA (fiktivt namn) upplever organisationens interna Employer Branding-arbete samt att belysa de aspekter som eventuellt skiljer strategi mot upplevelse. Det gjordes ett målinriktat urval av organisation medan valet av deltagare var ett slumpmässigt urval vilket resulterade i åtta respondenter (n= 8). Studien var en kvalitativ fallstudie med ett psykologiskt angreppssätt och innehöll en ostrukturerad intervju som tillsammans med dokumentation utgjorde intervjuguiden för den primära datainsamlingen genom åtta semistrukturerade intervjuer med medarbetarna. Fördelningen av urvalet var fyra kvinnor och fyra män med varierade yrkesroller inom en bemanningsdivision. Både den ostrukturerade intervjun och de semistrukturerade intervjuerna analyserades med hjälp av analysmetoden tematisk analys. Studiens resultat visade att BA:s interna Employer Branding och medarbetarnas upplevelser i stora drag överensstämde. Värderingar och interna karriärmöjligheter var centrala aspekter som både organisationen och respondenterna belyste. 

Post-Secular Tourism : A Study of Pilgrimages to Santiago de Compostela

This thesis takes its starting-point in the post-secular changes in society and how these interplay with tourism. In spite of the intensive academic debate on and theorisation of the post-secular and post-secularism, the role of tourism in this change, called the return of religion, has not been studied. Conversely, neither has the role of post-secularism in tourism been addressed. The overall aim of this thesis is to describe and understand the relation between post-secularism and tourism. Specifically, the aim is to clarify and understand the relation between religious faith, place and tourism in our time on the basis of a case study of pilgrimage in the area of Santiago de Compostela. In other words, the thesis highlights the role of tourism in the emergence of what is now called the post-secular condition. Santiago de Compostela is a Catholic Church instituted holy city, which has increase in number of visitors. The growing number of pilgrimages and their significance lend vitality to the return of religion phenomenon. The empirical material derives primarily from individual interviews as narratives are considered to be a vital dimension to constitute and construct human realities and modes of being. This thesis shows that contemporary pilgrimage to Santiago de Compostela is a post-secular performative and place-creating phenomenon. Post-secular tourist places are subjective and spiritually meaningful destinations. Unlike traditional pilgrimage destinations a key attribute is that neither traditional religious faith nor loyalty to institutionalised faith are (pre)ordained. Rather, place is constructed by the narratives and experiences of post-secular tourists.

Möjlighet till delaktighet i meningsfulla aktiviteter under sjukhusvistelse. : En beskrivning av barns egna upplevelser

Tidigare forskning inom detta område har fokuserat på barns vård, däremot har barns upplevelser utifrån ett aktivitetsperspektiv under sjukhusvistelse inte uppmärksammats. Författarnas uppfattning var att aktiviteter som erbjuds på barn- och ungdomskliniker oftast passar yngre barn och därför ansågs det relevant att tillfråga äldre barn om deras upplevelser av att kunna vara delaktiga i aktiviteter på sjukhus. Syftet var att beskriva barns upplevelser av möjlighet till delaktighet i meningsfulla aktiviteter under sjukhusvistelse. Kvalitativ metod användes med semi-strukturerade intervjuer. Ett bekvämlighetsurval användes och respondenterna var 12 barn i åldrarna 8-15 som befann sig på två barn- och ungdomskliniker i södra Sverige. Datamaterialet bearbetades med en kvalitativ innehållsanalys. Tolkningen av datamaterialet resulterade i det övergripande temat “Upplevelse av möjlighet till delaktighet i meningsfulla aktiviteter”. Resultatet delades in i tre kategorier; delaktighet, meningsfull aktivitet och aktiviteter på sjukhus. Slutsatsen var att barnen upplevde både möjligheter och begränsningar i att kunna vara delaktiga i aktiviteter under sin sjukhusvistelse. Majoriteten av barnen upplevde sig ha goda möjligheter till att kunna vara delaktiga i meningsfulla aktiviteter såsom att vistas på lekterapi, spela tv-spel och umgås med familj och vänner. 

Sjuksköterskors upplevelser av att vårda patienter som drabbats av stroke : En litteraturstudie

Introduktion: Stroke är ett vanligt förekommande sjukdomstillstånd som kan ge livslånga funktionsnedsättningar som följd. Sjuksköterskor spelar en betydande roll i omvårdnaden samt i främjandet av god återhämtning hos patienter som drabbats av stroke. Syfte: Belysa sjuksköterskors upplevelser av att vårda patienter som drabbats av stroke. Metod: En litteraturstudie utfördes som utgick från Polit och Beck´s (2012) niostegsmodell. Litteratursökningen utfördes i databaserna Cinahl och PubMed, som resulterade i tio vetenskapliga artiklar som genomgick en kvalitetsgranskning utifrån Polit och Beck’s (2012) granskningsmallar. Resultat: Två huvudkategorier hittades: Organisationen har betydelse med underkategorierna Samarbete, Sjuksköterskans roll, Sjuksköterskans kompetens samt Tidsbrist. Omvårdnaden är komplex med underkategorierna Svårigheter och utmaningar, Relation med patient och anhörig och Prioriterade åtgärder. Slutsats: Sjuksköterskorna upplevde kunskapsbrist, tidsbrist, underbemanning, samarbetssvårigheter samt oklarheter kring sin roll. Positiva aspekter som lyftes fram var bra samarbete och kommunikation inom vårdteamet samt betydelsen av tillgång till erfaren personal inom strokesjukvård. Sjuksköterskorna belyste även prioriterade omvårdnadsåtgärder samt viktiga aspekter vid bemötande av patienter som drabbats av stroke.