I Stormens Öga : En kvalitativ studie inspirerad av grundad teori, om väntade förändringar inom elitidrottsföreningar

Adapt or die. En omvärld i ständig rörelse ställer högre krav än någonsin på organisationer att utveckla sitt förändringsarbete och sättet man ser på förändringar, något som lett till att fenomenet "organisationsförändringar" blivit ett fokusområde för organisationsforskare. Inom denna forskning framhävs inte sällan vikten av att ta ställning till hur anställda tar emot, och påverkas av, detta förändringsarbete. En typ av förändringar som dock förblivit outforskade är väntade förändringar, förändringar där de anställda vet att en förändring kan komma att ske men inte när eller hur den kommer ske. Inom idrotten återfinns en viss typ av organisationer, elitidrottsföreningar, som ställs inför väntade förändringar med jämna mellanrum. Dessa situationer uppkommer när föreningarna omplaceras i det standardiserade seriesystem som återfinns i Sverige och ställs inför kraftigt omväxlande ekonomiska förutsättningar. För att kunna hantera denna osäkerhet förutsätts att organisationen konstant står redo att genomföra omvälvande förändringar, enbart baserat på föreningens sportsliga resultat. Syftet med uppsatsen är att skapa en förståelse för de anställdas reaktioner vid situationer av omplacering och väntad förändring. För att uppnå syftet utgick uppsatsen ifrån bristen på forskning och sökte, med hjälp av metoden Grundad teori, producera en serie väl underbyggda frågeställningar baserade i studiens fynd. Frågeställningarna producerades sedan via fyra semi-strukturerade intervjuer inom två olika elitidrottsföreningar. Resultatet visar på att en utbredd acceptans för väntade förändringar återfinns hos anställda inom elitidrottsföreningar. Uppsatsens fynd grundades i data från respondenterna och sammanställdes via en resultatmodell innehållandes en kärnkategori och fyra underkategorier. Uppsatsen erbjuder således, via metodvalet, en nyproducerad infallsvinkel på en situation som många organisationer inom idrotten – men även utanför – kan komma att ställas inför.

Personcentrerad omvårdnad för familjer där barn har ADHD En litteraturstudie

Bakgrund: Attention deficit hyperactivity disorder (ADHD) är den vanligaste neuropsykiatriska diagnosen bland barn, prevalens ca 5%. ADHD kan skapa en myriad svårigheter som ibland är svåra att koppla till kärnsymtomen. Miljö och bemötande är viktiga faktorer. Syfte: Syftet med följande studie har varit att beskriva hur specialistsjuksköterskan i psykiatrisk vård kan anpassa den personcentrerade omvårdnaden för barn och familjer där barn har ADHD. Metod: Litteraturstudie av tolv kvalitativa artiklar. Resultat: Tre huvudteman och tre underteman identifierades, 1)Problem, svårighet och avsaknad med underteman; medicinering, psykosocialt och information. 2) Insats, stöd och behov 3) Sjuksköterskeinsats. Svårigheter kring medicinering, kränkningar och att hitta eftersökt information ses. Behovet av struktur, förstående nyckelpersoner och information i ett familjeperspektiv är stort. Sjuksköterskeinsatsen är mångfacetterad, den innefattar att fånga upp och förstå de problem och svårigheter patienten upplever, utbilda, förklara och ge saklig information i ett sociokulturellt kontext till patient och familj. Slutsats: Psykiatrisjuksköterskan måste känna till och respektera varje individs upplevelse av vad som är problemskapande. Struktur, förutsägbarhet, kunskap och en förstående omgivning är nyckelfaktorer för att skapa god personcentrerad omvårdnad för familjer där barn har ADHD.

Omvårdnad av patienter som vårdas enligt lagen om psykiatrisk tvångsvård (LPT) inom psykiatrisk slutenvård: Sjuksköterskors upplevelser och erfarenheter : En kvalitativ intervjustudie

Bakgrund: All sjukvård i Sverige styrs av Hälso-och sjukvårdslagen [HSL]. Under vissa omständigheter kan denna lag behövas kompletteras med Lagen om psykiatrisk tvångsvård [LPT]. Dessa personer vårdas inom psykiatrisk slutenvård. Omvårdnadens syfte är att patienten samtycker till vården och tvångsvården kan över gå till frivillig vård. Dessa personers problematik är dock ofta komplex och omvårdnaden upplevs innebära många svårigheter för sjuksköterskorna. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors erfarenheter och upplevelse av omvårdnad i samband med LPT-vård inom sluten psykiatrisk vård. Metod: Empirisk kvalitativ studie med deskriptiv design. Studien baseras på sju semistrukturerade intervjuer med sjuksköterskor. Dessa analyserades med manifest innehållsanalys. Resultat: Resultatet visade att en förutsättning för att uppnå målet med tvångsvården genom omvårdnad var att skapa en allians med patienten. Kommunikation som innefattade individuellt anpassad information var en nyckelfaktor till alliansskapande. Omvårdnadsarbetet innefattade samverkan och sjuksköterskorna upplevde ett behov av kompetensutveckling. Slutsats: Sjuksköterskor upplever att omvårdnad enligt LPT är en utmaning och sammankopplat med flertalet svårigheter. Erhålls kompetens, tid för reflektion och trygghet i arbetsgruppen ses dock inte omvårdnaden som en omöjlighet utan kan upplevas som positivt för både den som vårdar och för den som vårdas.

Faktorer som bidrar till ett stabilare mående hos patienter med emotionellt instabil personlighetsstörning i heldygnsvård : en kvalitativ intervjustudie ur ett patientperspektiv

Bakgrund: Patienter med emotionell instabil personlighetsstörning upplevs som en svårbehandlad patientgrupp inom heldygnsvården. Omvårdnadspersonalens kunskap kring bemötande och behandling av denna patientgrupp är varierande vilket gör att vården ser olika ut. Detta kan resultera i ett ökat lidande hos patienten och frustration i personalgruppen. Syfte: Studiens syfte var att beskriva faktorer som bidrar till stabilare mående hos patienter med emotionellt instabilt personlighetsstörning under heldygnsvård. Metod: Som metod har använts en kvalitativ design med induktiv ansats. Studien baserades på sex intervjuer där informanterna var patienter med diagnosen emotionellt instabil personlighetsstörning. Intervjuerna analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Resultatet visade att bemötandet och engagemang hos personal var av stor vikt. Struktur och delaktighet var andra viktiga faktorer för att nå ett stabilare mående. Det framkom att heldygnsvården kunde bidra med ett avbrott i vardagen och att meningsfulla aktiviteter under vårdtiden var en annan viktig faktor. Slutsats: Patienterna upplevde att bli bemött som en individ av engagerad personal och att få vara delaktig i sin vård som två viktiga faktorer i processen mot ett stabilare mående. Heldygnsvårdens struktur och miljöombytet stod för återhämtning och en möjlighet att återfå rutiner. Det framkom även en önskan om fler meningsfulla aktiviteter såsom fysisk aktivitet och psykoedukation för att på bästa sätt ta tillvara på vårdtiden.

Karriärutveckling inom organisationer : En studie om hur organisationer i Dalarnas län arbetar med karriärutveckling för att behålla sina medarbetare

Denna studie beskriver inledningsvis hur begreppet karriär har genomgått en förändring, från att styras av organisationerna till att individen har mer möjligheter att påverka sin egen utveckling. För organisationer är det därför viktigt att arbeta för att behålla sina medarbetare för att vara konkurrenskraftiga på marknaden. Syftet med denna studie är att undersöka hur organisationer i Dalarnas län arbetar med karriärutveckling för att behålla sina medarbetare. Vi har studerat tidigare teorier och forskning inom ämnet och genomfört en kvalitativ studie. Vidare har vi intervjuat respondenter från fem olika organisationer i Dalarnas län för att undersöka hur organisationerna arbetar med karriärutveckling. Utifrån våra intervjuer har vi kunnat identifiera strategier och motivationsfaktorer organisationerna arbetar med för att utveckla sina medarbetare. För att organisationer i Dalarnas län ska vara konkurrenskraftiga på marknaden bör de utveckla starkare strategier för att inte förlora medarbetare till konkurrenter.

Att hantera funktionärer utifrån organisationers perspektiv : En kvalitativ studie om hur organisationer som arrangerar idrottsevenemang hanterar funktionärer gällande rekrytering och behållande

Flertalet evenemang är idag beroende av funktionärer för att genomföras. Att ha funktionärer till hjälp är ekonomiskt bärkraftigt för organisationer som anordnar evenemang, då de inte behöver anställa betald personal. Vetenskapliga studier menar att organisationer bör upprätta tydliga planer eller strategier för hur de ska hantera funktionärer då konkurrensen om funktionärerna ökar. Eftersom det är kostsamt att rekrytera nya funktionärer bör det vara av stor vikt för organisationer att försöka behålla sina funktionärer inför framtiden. Syftet är att undersöka organisationer som arrangerar årligen återkommande idrottsevenemang för att få en djupare förståelse för hur de arbetar med sina funktionärer. För att undersöka detta har vi intervjuat tre av Sveriges största årligen återkommande idrottsevenemang som alla är beroende av funktionärer. Intervjuerna genomfördes personligen med respektive person i organisationen som hade det övergripande ansvaret för funktionärer. Undersökningen visar att väletablerade evenemang, som de i studien, har vissa likheter i hur de hanterar funktionärer som vetenskapliga studier förespråkar. Att följa en strikt plan för hur arbetet med funktionärer bör gå till visar sig inte vara nödvändigt. Det visade sig att samtliga organisationer delegerar ansvaret för funktionärer till projektledare eller huvudfunktionärer. Det som var viktigt vid rekryteringen var; synliggöra, intervjuer och utbildning. Det som utmärkte sig vid att försöka få funktionärerna att återkomma var; förmåner, kommunikation och relationen. Resultatet visade att arbetet med funktionärerna, trots att de kan vara många till antalet, inte behöver vara komplicerat.

Faktorer på avdelningen som påverkar den kortvariga sjukfrånvaron : En fallstudie av tre avdelningar med olika storlek

Bakgrund: Sjukfrånvaron är ett fenomen som snabbt ökar i Sverige idag. Detta är något som kostar stora summor pengar varje år men trots detta finns relativt lite forskning på området. Den forskning som finns i området undersöker till stor del endast den långvariga sjukfrånvaron. Författarna av denna studie har tydligt identifierat en lucka i forskningen vad gäller kortvarig sjukfrånvaro. Syfte: Denna studie syftar därmed att undersöka storleken på avdelningen samt chefens kommunikation och interaktions påverkan på kortvarig sjukfrånvaro. Resultat: Undersökningen resultat är sammanställt ur dels en enkät som de anställda på tre avdelningar inom ett internationellt produktionsföretag fått besvara och dels tre intervjuer genomförda med en HR-chef och två chefer över avdelningarna. Resultatet blev att fem kategorikoder identifierades; Avdelningens storlek, Chefens kommunikation och interaktion, Frånvarokultur, Arbetsuppgifter och Hälsoarbete. Slutsats: Den främsta slutsats som denna undersökning resulterat i är att storleken på avdelningen påverkar de anställdas möjlighet snarare än deras tendens till att vara kortvarigt sjukfrånvarande. Den faktor som istället anses påverka den kortvariga sjukfrånvaron är hur chefen kommunicerar och integrerar med de anställda. Fokus bör därmed läggas vid denna faktor i försök att antingen minska eller kontrollera den kortvariga sjukfrånvaron på avdelningen

Grafisk profilering i HRbranschen : Processen bakom skapandet av logotyp och grafisk profil till Dala HR Partner

Föreliggande undersökning genomförs i samarbete med uppdragsgivaren och HR-företaget Dala HR Partner. Syftet med undersökningen är att ta reda på hur logotyp och grafisk profil bör se ut för att på bästa sätt förmedla företagets mål och värderingar, seriös, kompetent, effektiv och trygg. En visuell innehållsanalys utfördes med syftet att få en bättre förståelse för hur andra HR-företag profilerar sig. Semi-strukturerade intervjuer utfördes med Dala HR Partners målgrupp samt en kompletterande enkätundersökning med personer med erfarenhet inom grafisk design för att få åsikter både från lekmän och yrkeserfarna. De olika materialinsamlingsmetoderna gav oss bra underlag till framtagningen av logotyp och grafisk profil som på bästa sätt skulle förmedla Dala HR Partners mål och värderingar, samt uppfylla de komponenter som utgör en fullständig grafisk identitet. Från undersökningen har det framgått att det är viktigt med en tanke bakom det visuella materialet för att egenskaperna ska förmedlas på bästa sätt. Valet av exempelvis färg och form har betydelse i hur företagets värderingar kommuniceras. Resultat av den slutgiltiga logotypen och grafiska profilen visar att de i stor utsträckning förmedlar Dala HR Partners värderingar och mål, seriös, kompetent, effektiv och trygg, vilket var målet med den här undersökningen och vårt examensarbete.

Employer Branding idag : Attraktivitet genom sociala medier

The use of social media has during the last couple of years increased and is now a major part of most of the organizations marketing strategies. But how does this fit with the Employer Branding strategies? And how does this affect the organizational attractiveness as an employer? These were two of the questions we wanted to examine and analyze. In order to answer these questions, we conducted interviews with six different companies divided into 3 subgroups. The intention of this was to get a wider perspective of how the implementation of social media in the Employer Branding could work. And could this change the recruitment process? What we could see afterwards is that more time is spent on taking references online through social media sites. Some say it is more honest than the traditional references that the candidate got to choose. Other conclusions that we could find was that it is important to use social media in todays market but it is crucial to use it in a proper way. Companies must form a strategy based on their Employee Value Proposition in order to reach the wanted receivers using social media. It is also important that the Employee Value Proposition is based on the companies’ corporate values.

Arbetsmiljö : Med fokus ur ett könsperspektiv

För att åstadkomma en god arbetsmiljö ska arbetsgivaren och arbetstagaren gemensamt sam-verka enligt Arbetsmiljölagen. Därav ligger ansvaret både på arbetsgivaren och arbetstagaren (Arbetsmiljölagen). Denna studie har utförts på ett industriföretag med syfte att undersöka ar-betsmiljön och arbetsskador ur ett kön- och genusperspektiv. För att kunna uppnå ett trovärdigt och tillförlitligt resultat har tre olika metoder använts såsom intervjuer, deltagande observation och information från företagets IA-system. Resultatet visar att det inte finns lika stora skillnader mellan kvinnor och män idag som det gjorde för 15 år sedan. Någonting annat som upptäcktes var att det finns ett stort mörkertal när det gäller att rapportera in säkerhetssamtal, tillbud och olycksfall i företagets IA-system. Efter att ha analyserat det insamlade empiriska materialet blev slutsatsen att kvinnor inte får arbetsskador lättare än män, utan att det beror på de kulturer, normer och värderingar som finns inom industrin. Företaget arbetar på rätt sätt när det gäller säkerhet, utrustning, ergonomi med mera, men når ändå inte ända fram till medarbetarna. Stu-dien visar att en stor del till att arbetsmiljön har blivit skapad på detta sätt genom att det finns en konflikt mellan medarbetare och ledning. Kultur, norm och värderingar påverkar både ar-betssituationen och arbetsmiljön. För att lyckas med sitt arbetsmiljöarbete måste företaget ar-beta med sin kultur och lösa konflikten mellan medarbetare och ledning, vilket kommer att bidrar till nöjdare medarbetare och ett trivsammare klimat.

Konsumenters uppfattning och kännedom om hållbar produktion och konsumtion : Teknologiska produkter och mobiltelefoner

Sambandet mellan konsumtion och klimatförändringar blir mer tydligt och jordens naturresurser som utarmas kan enligt forskning helt tillskrivas mänskligt beteende. För att lösa denna kris behöver delvis konsumentbeteendet förändras och konsumenter behöver välja mer hållbara produkter. Den överkonsumtion som finns idag är ett stort hot mot en hållbar utveckling och svenska konsumenter är en grupp som är snabba att konsumera det nyaste på marknaden. Konsumtionen av teknologiska produkter som exempelvis mobiltelefoner, datorer och tv-apparater har ökat kraftigt under de senaste tjugo åren då dessa produkter har blivit en del av konsumentens vardag. Nya modeller av mobiltelefoner kommer ständigt ut på marknaden och mobiltelefonen är en av de teknologiska produkterna där konsumtionen har ökat kraftigt. Syftet med denna uppsats var att undersöka konsumenters uppfattning och kännedom om hållbar produktion och konsumtion av teknologiska produkter. Mobiltelefonen är den teknologiska produkt som valdes som studieobjekt. Vi valde att genomföra en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer för att uppfylla syftet. Intervjuerna genomfördes med tio studenter vid olika utbildningsprogram vid Högskolan Dalarna. Resultatet visade att konsumenters generella uppfattning och kännedom om hållbar produktion och konsumtion av teknologiska produkter var låg. Det fanns en viss kännedom om hållbarhetsfrågor hos våra respondenter men ingen hade tidigare reflekterat över detta i samband med produktion och konsumtionen av teknologiska produkter. Uppfattningen hos respondenterna är i stor utsträckning att produktion och konsumtion har påverkan på den hållbara utvecklingen.

Mellanchefers upplevelser av psykosocial arbetsmiljö inom distributions- och logistikverksamhet – en pendling mellan hög aktivitet och låg stress?

Forskarnas genuina intresse för den psykosociala arbetsmiljön med koppling mellanchefer gav upphov till att dyka djupare inom området och belysa centrala delar i form av krav, kontroll och socialt stöd. Framåtskridandet går mot en ökad medvetenhet kring den psykosociala arbetsmiljön, då ohälsan i arbetslivet ökar och Arbetsmiljöverkets nya föreskrift om organisatorisk och social arbetsmiljö är i fokus. I linje med en ökad medvetenhet som sker kring den psykosociala arbetsmiljön vill vi rikta ett särskilt fokus till mellanchefer som bör ha en förmåga att hantera krav både uppifrån och ned. Studien har främst utgått från Robert Karaseks och Töres Theorells Krav – kontroll – stödmodellen. Syftet är att undersöka mellanchefers upplevelse med fokus på den psykosociala arbetsmiljön i ett privat företag inom distributions- och logistikverksamhet. Metoden har bestått av en kvalitativ metod i form av en fallstudie där semistrukturerade intervjuer ligger som grund med åtta respondenter ifrån distributionscentret. Resultatet uppvisar att mellancheferna har en hög grad av inflytande, upplevelsen av arbetskrav varierar men i koppling till befattningen är kraven rimliga. Det sociala stödet upplevs som bra på arbetsplatsen och anses av funktionscheferna som en viktig och central del i arbetet. Slutsatser som har uppnåtts är att funktionscheferna har rimliga krav och upplever en bra nivå av kontroll i arbetet, men att ha en alltför hög kontroll i arbetet kan leda till negativ stress. En balans i pendlingen mellan aktiva arbeten och lågstressarbeten anses vara en fördel för att bevara en god psykosocial arbetsmiljö. Detta för att motverka de negativa effekterna som kan uppstå av att befinna sig inom varje komponent för länge. I studien har det påvisats att företaget anses ha en god psykosocial arbetsmiljö och därmed kan ses som ett gott exempel i arbetslivet.

Revision i små aktiebolag : En kvalitativ studie om varför små aktiebolag väljer att revidera sina räkenskaper trots att de inte omfattas av revisionsplikten

Bakgrund Revisionsplikten avskaffades 1 november 2010 i Sverige. Detta innebar att cirka 250,000 små aktiebolag inte längre var tvingade till revision. Idag har det gått drygt fem år sedan beslutet togs om att avskaffa revisionsplikten och trots detta väljer en del små aktiebolag att revidera sina räkenskaper. Syfte Syftet med studien var att få en djupare förståelse för varför små aktiebolag, som inte omfattas av revisionsplikten, väljer att revidera sina räkenskaper. Metod Vi har använt oss av en kvalitativ metod och genomfört semistrukturerade intervjuer med företagsrepresentanter för små aktiebolag. Det empiriska materialet har analyserats genom en innehållsanalys. Slutsats Vår studie visar att små aktiebolag efterfrågar frivillig revision främst av fyra anledningar. Dessa är:  Spritt delägarskap  Försäkran om att den interna bokföringen är korrekt  Rutinmässigt av företagsledning med erfarenhet från revisionspliktade företag  Önskan om att uppfattas som legitima

Vad ska vi göra med den psykosociala arbetsmiljön? : En undersökning av den psykosociala arbetsmiljön och hur vi kan arbeta för att förbättra den.

Denna uppsats baseras på en undersökning inom en global organisation. Syftet med undersökningen är att tydliggöra och beskriva en HR-avdelnings upplevelse av sin egen psykosociala arbetsmiljö. Utgångspunkten är att det finns givna faktorer som påverkar den psykosociala arbetsmiljön. Vidare syftar undersökningen till att motivera organisationen att arbeta vidare med detta. Teorin som dessa faktorer utgår från är att den psykosociala arbetsmiljön påverkas av för stor arbetsbelastning, bristande kontroll, brist på erkänsla, gemenskapen på arbetet, rollkonflikter och värderingskonflikter (Åsberg, Grape, Nygren, Rohde, Wahlberg, & Währborg, 2010; Thylefors, 2011). Även kompetens och möjligheten att påverka arbetsplatsen utgör faktorer (Wreder, 2007). Kunskap, kommunikation och ett gott ledarskap är grunden för att ha en fungerande psykosocial arbetsmiljö. Undersökningen grundas i en deduktiv ansats, där deltagarna inledningsvis skattar faktorer genom en kvantitativ enkät, för att några veckor senare diskutera faktorerna i kvalitativa fokusgrupper. Syftet med enkäten var att erhålla en anonym och individuell skattning av upplevelsen, medan syftet med fokusgrupperna var att erhålla en djupare information om upplevelsen och hur arbetstagarna upplever att den psykosociala arbetsmiljön kan förbättras. Resultatet tolkades utifrån teorin och flertalet faktorer hade potential att åtgärdas. För att kunna bedriva ett adekvat arbetsmiljöarbete är det viktigt för samtliga organisationer att identifiera dessa och arbeta med de faktorer som arbetstagarna upplever aktuella. Vidare är det viktigt att arbeta med den psykosociala arbetsmiljön utifrån ett organisationsperspektiv, än endast det individuella perspektivet.

Sex timmars arbetsdag –ett modigt beslut : För att bli en attraktiv arbetsgivare

I studien undersöks hur arbetstagarnas arbetstillfredsställelse förändrats vis en arbetstidsförkortning. Arbetstidsförkortningens art är i form av en övergång ifrån åtta timmars arbetsdag till sex timmars arbetsdag med bibehållen heltidslön. Studien har genomförts vid ett mindre privat tjänsteföretag. Studiens syfte är att undersöka hur denna typ av arbetstidsförkortning förhåller sig till arbetstagarnas arbetstillfredsställelse och därmed öka förståelsen för de båda fenomenen. Det framkommer att arbetstagarnas arbetstillfredsställelse har förändrats sedan arbetstidsförkortningen. Gällande enskilda faktorer i arbetet har somliga faktorer minskat medan somliga faktorer ökat. I diskussionen framkommer att det föreligger en risk för ohälsa för arbetstagarna då det råder brist på stöd, minskad kontroll och ökade krav sedan arbetstidsförkortningen införts. Den föreliggande risken för ohälsa kan dock ses som acceptabel med tanke på den varierande arbetsbelastningen vilket innebär att arbetstagarna under perioder får tid för återhämtning. Trots omständigheterna råder en hög global arbetstillfredsställelse vilket i sin tur borde innebära att teorierna som brukats innehåller vissa brister då hänsyn till svängningar i arbetsbelastningen inte tagits. I resultatanalysen framkom tre teman vilka sågs relevanta för arbetstagarna och dess arbetstillfredsställelse. Dessa teman bestod av förändringar i relationer, förändringar i arbetet och förändringar i belöningar. Den teoretiska referensramen för studien innehåller förväntningsteorin, tvåfaktor teorin, kravkontroll- stödmodellen samt ansträngning- belöning- obalansmodellen. Datainsamling har skett med hjälp av fyra semistrukturerade intervjuer då respondenterna bestått av arbetstagare på det valda fallet som studerats. Studien är uppbyggt efter kvalitativ metod och har en fenomenologisk ansats. Studien har utformats i form av en fallstudie.