L'??lbum dins la narrativa visual

Resumen basado en el de la publicaci??n

Caracterizaci??n del aprendizaje en educaci??n pl??stica y visual

Resumen tomado de la publicaci??n

Cap a l???aula h??brida : an??lisi de les xarxes socials vinculades a l???educaci?? pl??stica i visual

Resumen basado en el de la publicaci??n

Alfabetisme total : el gran repte de la comprensi?? lectora i visual

Resumen basado en el de la publicaci??n

Identity formation at the beginning of the twenty-first century: Intersubjectivity, art, and medicine in Siri Hustvedt’s works

„Ich bin, weil du bist“ – so lautet eines der Schlüsselzitate in What I Loved, dem 2003 erschienenen dritten Roman der zeitgenössischen amerikanischen Autorin Siri Hustvedt. Die Bedeutung von Beziehung und Interaktion für die Identitätsbildung spielt eine zentrale Rolle nicht nur in diesem Roman, sondern auch in ihrem Gesamtwerk, das vier Romane, ein memoir, drei Essay-Sammlungen und einen Lyrikband umfasst. Hustvedt erforscht die Identität als ein vielschichtiges Produkt bewusster und unbewusster Verknüpfungen innerhalb der sozialen und biologischen Umwelt. Das Bewusstsein wird als eine dialogisch geprägte Entität gezeigt, dessen Identität erst durch die Beziehung auf ein Anderes geformt werden kann. Um dem Mysterium der menschlichen Identitätsfindung nachzuspüren, bedient sich Hustvedt sowohl philosophischer, psychoanalytischer, biologischer als auch kunsttheoretischer Diskurse. In ihren Romanen stellt sich die Frage nach der Erklärung von Identität als komplexe Problematik dar: Ist die Beziehung zu anderen Menschen vor allem durch unsere Entwicklung als Kind und die Nähe zu Bezugspersonen geprägt? In welchem Ausmaß ist das Empfinden von Subjektivität beeinflusst von körperlichen und unbewussten Mechanismen? Inwiefern ist die Wahrnehmung visueller Kunst eine Kooperation zwischen Betrachter und Künstler? rnDiesen und anderen Fragen geht diese Dissertation nach, indem sie Hustvedts Werk als Anlass für eine Analyse intersubjektiver Strukturen der Identität nimmt. Die Intersubjektivitätsphiloso¬phien von Hegel, Buber, Bakhtin, Husserl, und Merleau-Ponty dienen hierbei als Ausgangspunkt für die Interpretation von relationaler Identität in Hustvedts Werken. Die Dissertation konzentriert sich auf Hustvedts Darstellung der Beziehung zwischen Selbst und Anderem in der Photographie und in der Malerei, der Überschreitung von Körpergrenzen in Hysterie und Anorexie sowie der Auswirkung des Verlustes von Bezugspersonen auf die persönliche Identität. Entscheidend für den Hustvedtschen Kunstbegriff ist das Zusammenspiel von Kunstobjekt, Künstler und Betrachter. Die Grenzen zwischen Innerem und Äußeren werden aufgelöst: mal wird der Rezipient Teil des Kunstwerks, mal verschmilzt der Künstler förmlich mit seinem Objekt. Auch hier wird wiederum deutlich, dass Identität nur in Wechselbeziehung und als zwischenmenschliche Kooperation entsteht. Hustvedt betritt durch ihre einzigartige Auseinandersetzung mit den Wechselbeziehungen und fragilen Grenzen zwischen Ich und Umwelt Neuland auf dem Gebiet der literarischen Identitätsforschung, da sie ihr Prinzip des „mixing,“ des unausweichlichen Eindringens fremder Substanz in die eigene Identität, aus dem Blickwinkel dieser verschiedenen Erklärungsansätze beleuchtet. rn

Discovering a history : the school of art at the University of Denver

Discovering a History: The School of Art at the University of Denver explores the early history of art education in Denver, and the significance of visual art education at the University of Denver within that history beginning in 1865, when the first classes in art were offered, and ending in 1929 when the University acquired the Chappell School of Art—an independent art school—and appointed Vance Kirkland as director. This paper also explores competing art institutions, which at times posed great hindrances to the University. Further, it illustrates how the artists who taught at the University of Denver School of Art, such as Ida De Steiguer, Preston Powers, Emma Richardson Cherry, and Henry Read, were amongst the great contributors to Denver’s burgeoning artistic culture.

Olhares street art - investigação ação : de que forma abordagens de arte contemporânea nas escolas promovem a criatividade

In this study we intend to address a learning experience that was inspired by the intersection between public art and art education. We intend to make a reflection and analysis of pedagogical actions undertaken during this experience related to a theoretical framework to help us evaluate and improve the pedagogical and methodological strategies. The experience began with a visit to the exhibition "Street Art" at the AXA building in Porto. This visit was made with a group of children of different ages, accompanied by their parents, in May 2014. This exhibition brought new gazes for urban art. By recognizing obvious benefits such as proximity and accessibility, urban art, so rarely addressed in the classroom, may be an educational resource. Our intention in this study asks whether the contact with urban works of art can be motivating for students and facilitators of learning. We used a methodology of action research to approach urban art in visual art education lessons, exploring various art objects of the exhibition "Street Art" and the surrounding city with students. The study findings pointed out a positive response to initial questions

Art,

"In this little book I have tried to develop a complete theory of visual art."-Pref.

Criteria for graphic representation in musical scores: Visual elements in musical scores

A interdisciplinaridade entre a música e as artes visuais tem sido explorado por conceituados teóricos e filósofos, embora não exista muito na área da interpretação visual do grafismo de partituras musicais. Este estudo investiga como os grafismos na notação e símbolos musicais afectam o intérprete na sua transformação em som, com referência especial a partituras contemporâneas, que utilizam notação menos convencional para a criação de uma interpretação por sugestão. Outras relações entre o som e o visual são exploradas, incluindo a sinestesia, a temporalidade e a relação entre obra de arte e público. O objectivo desta dissertação é a de constituir um estudo inovativo sobre partituras musicais contemporâneas, simultaneamente do ponto de vista musical e visual. Finalmente, também vai mais longe, incluindo desenhos da própria autora inspirados e motivados pela música. Estes já não cumprem uma função de notação convencional para o músico, embora existe uma constante possibilidade de uma reinterpretação. ABSTRACT; The inter-disciplinarity between music and visual art has been explored by leading theorists and philosophers, though very little exists in the area of the visual interpretation of graphic musical scores. This study looks at how the graphics of musical notation and symbols affect the performer in transforming them into sound, with particular reference to contemporary scores that use non¬conventional notation to create an interpretation through suggestion. Other sound-visual relationships are explored, including synaesthesia, temporality and the interconnection between work of art and audience or public. This dissertation aims to be an innovative study of contemporary musical scores, from a musical as well as visual perspective. Finally, it takes a step further with drawings of my own, directly inspired and motivated by the music. These no longer fulfil a conventionally notational function for the musician, yet the potential for a re-interpretation is ever-present.

Espais femenins en l'obra de Paul Gauguin

La societat actual figura arrelada a un discurs sobre el femení, que desenvolupat durant el segle XVIII s'ha anat obrint camí insistentment a través de les imatges. A través de l'obra del pintor Paul Gauguin aquest treball presten mostrar que el confinament de la dona a l'espai domèstic i la pretesa relació d'aquesta amb altres elements és fruit de la mateixa ideologia que confina a la dona a l'espai privat i a l'home a l'espai públic.

La educación para la salud como objeto de estudio histórico : proyecto de investigación

Objetivo: El objetivo es presentar el proyecto de investigación cuyo propósito es conocer la evolución de la Educación para la salud (EpS) desde la antigüedad hasta la época contemporánea, con el fin de identificar y comprender la génesis y construcción de la disciplina. Método: Se trata de un estudio cualitativo histórico enmarcado en el paradigma interpretativo etnohistórico y hermenéutico. Los pilares básicos en que se enmarca conceptualmente, son la Educación, la Persona, grupo o comunidad y la Salud. El espacio social, es aquel en que los grupos sociales vivían y el estructural-temporal, las épocas históricas: prehistoria, antigüedad (culturas antiguas y clásicas), edad media, renacimiento y contemporánea hasta pasada la Guerra Civil española (1940). El sujeto de estudio es la EpS a partir de los elementos que la conforman: el concepto de salud, las creencias, los conocimientos sanitarios, las intervenciones y los recursos educativos para la salud de les personas y los grupos sociales en cada una de las épocas históricas a estudio. Las fuentes utilizadas son las indirectas, materiales-arqueológicas y culturales: verbales (escritas) y no verbales (semiológicas/audiovisuales) y las no seriadas. La recogida de información a través de técnicas de investigación histórica cualitativa: la observación y análisis documental bibliográfico, iconográfico de archivos, prensa, publicaciones oficiales, textos bibliográficos y técnicas textuales-filosóficas: análisis de contenido y crítica histórica. El análisis de la información será cronológico y mediante una clasificación por temáticas y periodos históricos.

Sisältöperustainen lähestymistapa visuaalisen taiteen kokemiseen : visuaalisen taiteen kokemisesta

Artikkeli perustuu Sari Kuuvan väitöskirjaan Content-based approach to experiencing visual art (JY 2007).

Images of imagination : an aesthetic approach to education

Visual art practice has generally been described as a lonely affair, thinking about what an artist has experienced in the outside world. This study is an inquiry into a visual art practice of another kind: the relational one. The research purpose is twofold. The first purpose is to shed light on a visual artist’s conceptions of art, education and scholarship. The second purpose is to by reasoning on imagination and a rhizomatic formation interpret the relations created between art, multimodality and literacy learning as an aesthetic approach to education. By inquiry into a specific collaborated long-term art practice, the study conveys how the meaning making elements of an arts based learning practice gradually transform an artist’s and a teacher’s concepts of art education to an aesthetic approach to education. In the art practice examined the typical Finnish rye bread and a poem have represented a cultural theme that has been elaborated through art conventions. The poem and the rye bread have in the art practice been articulated as cultural representations of as well as symbolic projections on the Swedishspeaking minority culture in Finland. The study connects art informed inquiry to a hermeneutic research rationale where the research reasoning is generated through a rhizomatic alliance between empiric data and theories. The reasoning is constructed as an interpretation pattern that expands throughout the study. The study arguments that the rhizome as an aesthetic formation can be appropriate to refer to when articulating arts based meaning making and when creating arts based educational strategies, dialogues, aesthetic learning and multimodal literacy in education. The study investigates an aesthetic approach to research in education, which means that the art practice surveyed is interpreted through articulation appropriate to poetic aspects of art, education and research.

Den vårdande och helande bilden: möten med bildkonst i vårdandets värld

Denna vårdvetenskapliga avhandling syftar till att avtäcka och belysa en vårdande och helande dimension vid existentiellt lidande patienters möten med bildkonst inom vårdkontext. Kunskapssökandet sker i två studier. Den första (studie I) är en ikonografi sk tolkning av konstnären Matthias Grünewalds (ca 1460–1528) senmedeltida altarskåpsmålningar. I studien uttolkas lidandets uttryck och narrativa budskap samt symboliska gestaltningar av vårdande och helande i valda delar av detta s.k. Isenheimaltares bildprogram. Tolkningen utgår från rekonstruktionen av altarskåpets ursprungskontext, det medeltida Isenheimklostret, där svårt sjuka och döende patienter vårdades. I studie två (II) fortsätter sökandet i den moderna hospicevårdens kontext med hjälp av en kvalitativ intervjustudie som utforskar patienters meningsskapande vid möten med självvald bildkonst (oljemålningar och akvareller av fi nländska konstnärer som donerats till det sjukhus där intervjustudien gjordes). Forskningsansatsen är inspirerad av Hans-Georg Gadamers (1901–2002) hermeneutik. Vidare används några nyare tolkningsteoretiska ansatser inom bildkonstens område. Forskningens tolkningsresultat visar att bildkonsten har potentialer såväl på ett miljöestetiskt plan som på en djupare individuell symbolnivå. Som designkomponent i vårdmiljöns rumsliga gestaltning bygger bildkonsten in estetiska, etiska och andliga kvaliteter utifrån tidsmässiga och kulturella koder. I den medeltida klostervårdens kontext sammanföll bildkonstens dekorativa betydelse med andliga och helande syften. När det gäller självvalda konstverk i den moderna vårdkontexten bidrar de till det enskilda patientrummets atmosfär på ett unikt sätt utifrån patientens personlighet och behov. På en fördjupad mötesnivå, i samspel med bildens symboliska funktion, sker en inlevelsemässig förfl yttning in i bildens värld. Betraktarens inlevelse aktiveras till en transcenderande rörelse som går bortom det faktiska rummets och den reella tidens gränser. Vid resor i konstens bildvärld spelas minnesvärda händelser upp från det förgångna, men även framtiden kommer betraktaren till mötes. I en existentiell livssituation söker människan i konstverkets bildinnehåll efter symbolisk mening som kan ge svar på lidandets frågor. Bilderna iscensätter då helande motbilder som utgör korrektiv i symboliska former när olika existentiella förluster hotar. När livet förbleknats av sjukdom besvarar bildvärlden den lidandes blick med lysande violer som blommar upp, ger livskraft och bekräftar personens värdighet mitt i det förvissnande människolivet. När ångest och otrygghet nalkas inbjuds betraktaren till besök i landskap som utvidgar sjukhusrummets väggar mot hemgårdens trygghet. Där livet hotas av förgänglighet tar bildvärlden människan med sig till naturens eviga återfödelse. Upplevelsen av att vara delaktig i ett större och heligt sammanhang öppnar vägen ut ur lidandets avskurenhet. I medeltidens vårdkontext erbjöd den sakrala bilden en kollektiv och helande Symbolon som genom sin representationskraft synliggjorde det osynliga. Vid bildmöten i den moderna hospicevårdens kontext var det naturteman som gläntade på dörren till ”det hemliga rummet i djupet av hjärtat”. Forskningen antyder att även om meningsskapandet i ett bildmöte är avhängigt tidsepok, betraktarens förförståelse och kulturella kontext samt typen av bilder kan bildsymboliken, generellt förstådd som den saknade formen eller det saknade livssammanhanget, framvisa en helande och hoppingivande ordning i lidandets kaos.