Sex socialsekreterares upplevelser av den organisatoriska och sociala arbetsmiljön

2016-06-02

Kan Naturunderstödd rehabilitering vara en väg till förändring? : Deltagares upplevelser av naturen som läkande kraft

2016-06-02

Kvinnors upplevelser av att leva med bröstcanceren litteraturöversikt

Bakgrund: Bröstcancer är den vanligaste cancerformen hos kvinnor och antalet bröstcancerfall ökar. En cancerdiagnos leder till många emotionella förändringar. Som vårdpersonal är det viktigt att ha vetskap och förståelse om patientens subjektiva upplevelser kring sin sjukdom för att kunna ge en god vård. Syfte: Syftet med litteraturstudien är att beskriva kvinnors upplevelser av att leva med bröstcancer. Metod: Databaserna PubMed och Cinahl användes i sökningen av artiklar. Resultaten i artiklarna har analyserats genom en analysmetod för kvalitativa studier och resultatet i litteraturstudien baseras på 14 vetenskapliga artiklar av kvalitativ ansats. Resultat: Kvinnorna upplevde negativa förändringar i deras vardagliga liv relaterat till sjukdomen både fysiskt, psykiskt och socialt. De upplevde en förändrad roll i familjen och som kvinna. Vilken och hur mycket information kvinnorna önskade få om sitt tillstånd varierade. Kvinnorna fick en ny syn på livet och de uppskattade livet mer än de gjorde innan sjukdomen. Slutsats: Kvinnorna upplevde många svårigheter i och med bröstcancersjukdomen och dessa upplevelser är viktiga att ha i beaktande i vårdandet av patienter med bröstcancer.

Kvinnors upplevelser av att leva med endometrios : – en litteraturstudie

Bakgrund: Endometrios är en sjukdom där livmoderslemhinnan förekommer på andra platser än i livmoderhålan. Den ektopiska vävnaden följer menstruationscykeln och blöder därför som livmoderslemhinnan vanligtvis gör vid menstruation. Detta kan leda till inflammationer och smärtsamma sammanväxningar i bukhålan. Kvinnorna kan i och med detta få lov att utstå mycket lidande. Sjuksköterskans kommunikativa förmåga är en viktig del i strävan mot att lindra lidande. Syfte: Att undersöka kvinnors upplevelser av att leva med endometrios samt hur de upplever vårdpersonalens bemötande. Metod: Studien genomfördes som en litteraturöversikt. Databaser CINAHL, PubMED och PsycINFO användes för att söka vetenskapliga artiklar. Tio vetenskapliga artiklar var av kvalitativ ansats, två vetenskapliga artiklar var av kvantitativ ansats och en vetenskaplig artikel var av mixad design. Resultat: Tre domäner identifierades utifrån studierna: Sjukdomens inverkan på livet, Vårdpersonalens bemötande och Positiva aspekter i samband med sjukdomen. Kvinnornas symtom togs sällan på allvar. Kvinnorna antog att deras symtom och smärtor var “normala”. Endometriosen påverkade livet negativt, såväl kärleksrelationer samt arbetsliv och ekonomi påverkades av sjukdomen. Många kvinnor använde sig av egenvård för att hantera sin sjukdom, dock kände sig en del kvinnor stressade då de inte klarade av att leva upp till livsstilsförändringarna. Kvinnorna beskrev att de ofta kände sig avfärdade av vårdpersonal då de sökte vård. Många blev misstrodda och deras symtom klassades som psykosomatiska. Slutsats: Kvinnorna ansåg att bemötandet de fick av vårdpersonalen var bristfälligt och att deras symtom blev normaliserade. Sjuksköterskor behöver bli medvetna om kvinnornas situation för att kunna bekräfta deras upplevelser.

Sjuksköterskors erfarenheter och upplevelser av att vårda patienter med självskadebeteende : en kvalitativ intervjustudie

Bakgrund: Självskadebeteende är ett sedan länge förekommande fenomen som kan vara framträdande hos patienter med en oförmåga att reglera affekter. Det innebär ett lidande för patienterna och det bidrar till en känslomässig påverkan hos sjuksköterskorna. För att skapa en gynnsam omvårdnadsrelation behövs resurser, kunskap, kompetens och stöd för sjuksköterskorna i omvårdnaden. Syfte: Beskriva sjuksköterskans erfarenheter och upplevelser av att vårda patienter med självskadebeteende. Metod: Data samlades in från sex sjuksköterskor genom kvalitativa semi-strukturerade intervjuer med stöd av en intervjuguide. Materialet har analyserats med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Det framkom fyra kategorier "Att självskada", "Behov av kompetens", "Ge omvårdnad" och "Känslomässig påverkan". Sjuksköterskorna lyfte svårigheter i omvårdnaden, behovet av kompetens och den känslomässiga påverkan de drabbades av i mötet med patienter med självskadebeteende. Slutsats: Självskadebeteende skapar många olika känslor hos sjuksköterskorna, både positiva och negativa. Sjuksköterskorna upplevde att patienter med självskadebeteende var en svår, men intressant grupp att arbeta med. Tidsbrist, stress och upprepade självskadehandlingar var påfrestande och de känslor som uppkom hos sjuksköterskorna var inte alltid lätta för dem att hantera. Sjuksköterskorna poängterade vikten av att fånga upp patienter i tid men beskrev även svårigheterna i att kunna göra det. Sjuksköterskorna efterfrågade utökat stöd, kunskap och bättre resurser för att känna sig trygga i sin yrkesroll samt för att kunna erbjuda patienter med självskadebeteende en god och säker omvårdnad.

Sjuksköterskans upplevelse och beskrivning av kommunikation med vuxna patienter med ADHD inom öppenvårdspsykiatrin : En kvalitativ intervjustudie

Bakgrund: Studier visar på patienters upplevelse av kommunikation med sjuksköterskor, att sjuksköterskor behöver ha kunskap om kommunikation och kunskap om de funktionsnedsättningar patienter med ADHD kan ha. Tidigare studier belyser också olika kommunikationsteorier som är användbara i vårdrelationer, men inte så mycket om sjuksköterskors upplevelser. Syfte: Att beskriva hur sjuksköterskor vid öppenvårdsmottagningar inom psykiatrin upplever och beskriver kommunikation med vuxna patienter med ADHD. Metod: Studien hade en kvalitativ design där data samlades in genom semistrukturerade intervjuer. Analysmetoden utgjordes av en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Analysen resulterade i ett tema, fyra kategorier och elva subkategorier. Sjuksköterskor vid öppenvårdsmottagningar upplevde kommunikation med patienter med ADHD som tärande och närande på samma gång. Olika kommunikationstekniker användes i kombination med kunskap om funktionsnedsättningar för att skapa de bästa förutsättningarna för kommunikationen med patienter. Bra bemötande och ett bra förhållningssätt rapporterades vara viktiga i kommunikationen med patienter. Slutsats: Sjuksköterskor inom öppenvårdspsykiatrin upplevde kommunikationen med patienter med ADHD som både närande och tärande. Sjuksköterskorna anpassar kommunikationen efter patientens behov och förmåga, och bemöter alla patienters olika behov med respekt. Sjuksköterskor ansåg att ett bra förhållningssätt och en gott bemötande var viktigt för att kommunikationen med patienter med ADHD skulle fungera optimalt.

Omvårdnad av patienter som vårdas enligt lagen om psykiatrisk tvångsvård (LPT) inom psykiatrisk slutenvård: Sjuksköterskors upplevelser och erfarenheter : En kvalitativ intervjustudie

Bakgrund: All sjukvård i Sverige styrs av Hälso-och sjukvårdslagen [HSL]. Under vissa omständigheter kan denna lag behövas kompletteras med Lagen om psykiatrisk tvångsvård [LPT]. Dessa personer vårdas inom psykiatrisk slutenvård. Omvårdnadens syfte är att patienten samtycker till vården och tvångsvården kan över gå till frivillig vård. Dessa personers problematik är dock ofta komplex och omvårdnaden upplevs innebära många svårigheter för sjuksköterskorna. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors erfarenheter och upplevelse av omvårdnad i samband med LPT-vård inom sluten psykiatrisk vård. Metod: Empirisk kvalitativ studie med deskriptiv design. Studien baseras på sju semistrukturerade intervjuer med sjuksköterskor. Dessa analyserades med manifest innehållsanalys. Resultat: Resultatet visade att en förutsättning för att uppnå målet med tvångsvården genom omvårdnad var att skapa en allians med patienten. Kommunikation som innefattade individuellt anpassad information var en nyckelfaktor till alliansskapande. Omvårdnadsarbetet innefattade samverkan och sjuksköterskorna upplevde ett behov av kompetensutveckling. Slutsats: Sjuksköterskor upplever att omvårdnad enligt LPT är en utmaning och sammankopplat med flertalet svårigheter. Erhålls kompetens, tid för reflektion och trygghet i arbetsgruppen ses dock inte omvårdnaden som en omöjlighet utan kan upplevas som positivt för både den som vårdar och för den som vårdas.

Mellanchefers upplevelser av psykosocial arbetsmiljö inom distributions- och logistikverksamhet – en pendling mellan hög aktivitet och låg stress?

Forskarnas genuina intresse för den psykosociala arbetsmiljön med koppling mellanchefer gav upphov till att dyka djupare inom området och belysa centrala delar i form av krav, kontroll och socialt stöd. Framåtskridandet går mot en ökad medvetenhet kring den psykosociala arbetsmiljön, då ohälsan i arbetslivet ökar och Arbetsmiljöverkets nya föreskrift om organisatorisk och social arbetsmiljö är i fokus. I linje med en ökad medvetenhet som sker kring den psykosociala arbetsmiljön vill vi rikta ett särskilt fokus till mellanchefer som bör ha en förmåga att hantera krav både uppifrån och ned. Studien har främst utgått från Robert Karaseks och Töres Theorells Krav – kontroll – stödmodellen. Syftet är att undersöka mellanchefers upplevelse med fokus på den psykosociala arbetsmiljön i ett privat företag inom distributions- och logistikverksamhet. Metoden har bestått av en kvalitativ metod i form av en fallstudie där semistrukturerade intervjuer ligger som grund med åtta respondenter ifrån distributionscentret. Resultatet uppvisar att mellancheferna har en hög grad av inflytande, upplevelsen av arbetskrav varierar men i koppling till befattningen är kraven rimliga. Det sociala stödet upplevs som bra på arbetsplatsen och anses av funktionscheferna som en viktig och central del i arbetet. Slutsatser som har uppnåtts är att funktionscheferna har rimliga krav och upplever en bra nivå av kontroll i arbetet, men att ha en alltför hög kontroll i arbetet kan leda till negativ stress. En balans i pendlingen mellan aktiva arbeten och lågstressarbeten anses vara en fördel för att bevara en god psykosocial arbetsmiljö. Detta för att motverka de negativa effekterna som kan uppstå av att befinna sig inom varje komponent för länge. I studien har det påvisats att företaget anses ha en god psykosocial arbetsmiljö och därmed kan ses som ett gott exempel i arbetslivet.

Vuxna ADHD patienters upplevelse av delaktighet och behov av sjuksköterskans stöd vid behandling inom öppenvårdspsykiatrin En kvalitativ intervjustudie

Bakgrund: Många vuxna med ADHD avbryter sin behandling av okända orsaker. Därför är det viktigt att undersöka hur vuxna med ADHD upplever sina möjligheter att vara delaktiga i behandlingen och på vilket sätt sjuksköterskan kan vara till stöd för dem. Syfte: Att beskriva vuxna ADHD patienters upplevelse av delaktighet och behov av sjuksköterskans stöd vid behandling inom öppenvårdspsykiatrin. Metod: Kvalitativ studie som baseras på åtta semistrukturerade intervjuer. Intervjumaterialet analyserades med innehållsanalys. Resultat: Många upplevde att de saknade information om diagnos och behandling och att de därför inte kunde vara med och påverka. Sjuksköterskan upplevdes vara lättare att nå än läkaren och kunde erbjuda tätare uppföljningar. Sjuksköterskan upplevdes också ha en samordnande funktion mellan olika yrkeskategorier. Att bli sedd som person och inte bli reducerad till en patient med ADHD var viktigt. Slutligen framkom betydelsen av att även involvera närstående i behandlingen. Slutsats: En del av sjuksköterskans arbete är att föra ut kunskap och information till patienterna på ett sätt som patienterna förstår utifrån varje persons specifika behov för att öka patienternas möjlighet till delaktighet. Specialistsjuksköterskan kan också utgöra ett stöd genom möjligheten att erbjuda tätare kontakt och mer uppföljning, samordning med andra yrkesgrupper och samhällsinstanser. Stöd kan också handla om att se människan bakom diagnosen.

Upplevelser av samarbete, sammanhållning, förtroende och kollegialt stöd i en statlig myndighets virtuella team: En kvalitativ intervjustudie

Studiens syfte var att undersöka individens upplevelse gällande samarbete, gruppsammanhållning, förtroende och kollegialt stöd i ett virtuellt team i jämförelse med ett traditionellt team. Studien genomfördes på en rikstäckande myndighet som arbetat med virtuella team i tio år. I studien deltog sju intervjupersoner varav fyra personer var män och tre personer kvinnor som valdes ut genom ett målstyrt urval. Personerna var mellan 28 och 62 år gamla och hade haft en anställning inom vald organisation under minst två år. Personerna ingick i samma team men hade olika platsbundenheter. Data samlades in genom semi-strukturerade intervjuer och analyserades med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys. Resultatet bekräftade tidigare teori om utmaningar i utvecklande av samarbete, gruppsammanhållning, förtroende och kollegialt stöd inom virtuella team. Intervjupersonerna upplevde ett starkare samarbete, gruppsammanhållning, förtroende och kollegialt stöd för de kollegor som var samplacerade och såg därmed ingen nytta av det virtuella teamet. 

Upplevelser av "Employer Branding" : En kvalitativ fallstudie av anställda hos BA

Syftet med denna studie var att undersöka hur medarbetarna på BA (fiktivt namn) upplever organisationens interna Employer Branding-arbete samt att belysa de aspekter som eventuellt skiljer strategi mot upplevelse. Det gjordes ett målinriktat urval av organisation medan valet av deltagare var ett slumpmässigt urval vilket resulterade i åtta respondenter (n= 8). Studien var en kvalitativ fallstudie med ett psykologiskt angreppssätt och innehöll en ostrukturerad intervju som tillsammans med dokumentation utgjorde intervjuguiden för den primära datainsamlingen genom åtta semistrukturerade intervjuer med medarbetarna. Fördelningen av urvalet var fyra kvinnor och fyra män med varierade yrkesroller inom en bemanningsdivision. Både den ostrukturerade intervjun och de semistrukturerade intervjuerna analyserades med hjälp av analysmetoden tematisk analys. Studiens resultat visade att BA:s interna Employer Branding och medarbetarnas upplevelser i stora drag överensstämde. Värderingar och interna karriärmöjligheter var centrala aspekter som både organisationen och respondenterna belyste. 

Arbetsplatslärande ur ett informellt perspektiv på Husqvarna Group : En kvalitativ fallstudie om medarbetares upplevelser av lärande

Forskning har visat att informellt lärande företräder den största delen av allt lärande förekommande inom arbetsplatser. Syftet med denna studie var att ur ett medarbetarperspektiv undersöka förutsättningar och potentiella förbättringsmöjligheter för arbetsplatslärande, med betoning på det informella lärandet. Studien är kvalitativ och utfördes inom två utvecklingsavdelningar på Husqvarna Group genom semistrukturerade intervjuer med sammantaget sex medarbetare och två chefer. Data analyserades med en fenomenologisk ansats, och resultatet visade i enlighet med tidigare forskning att formellt- och informellt lärande är svårt att särskilja från varandra. Det påvisade även att lärande förekommer oavsett om det finns en strategi och medvetenhet om vad det är. I studien framkom att informellt lärande stod för den huvudsakliga delen av lärandet inom arbetsplatserna, men att det i stor utsträckning figurerade omedvetet bland medarbetarna. Avslutningsvis bedömdes medvetandegörande bland medarbetarna som essentiellt för att ytterligare kunna främja lärande inom avdelningarna.

Möjlighet till delaktighet i meningsfulla aktiviteter under sjukhusvistelse. : En beskrivning av barns egna upplevelser

Tidigare forskning inom detta område har fokuserat på barns vård, däremot har barns upplevelser utifrån ett aktivitetsperspektiv under sjukhusvistelse inte uppmärksammats. Författarnas uppfattning var att aktiviteter som erbjuds på barn- och ungdomskliniker oftast passar yngre barn och därför ansågs det relevant att tillfråga äldre barn om deras upplevelser av att kunna vara delaktiga i aktiviteter på sjukhus. Syftet var att beskriva barns upplevelser av möjlighet till delaktighet i meningsfulla aktiviteter under sjukhusvistelse. Kvalitativ metod användes med semi-strukturerade intervjuer. Ett bekvämlighetsurval användes och respondenterna var 12 barn i åldrarna 8-15 som befann sig på två barn- och ungdomskliniker i södra Sverige. Datamaterialet bearbetades med en kvalitativ innehållsanalys. Tolkningen av datamaterialet resulterade i det övergripande temat “Upplevelse av möjlighet till delaktighet i meningsfulla aktiviteter”. Resultatet delades in i tre kategorier; delaktighet, meningsfull aktivitet och aktiviteter på sjukhus. Slutsatsen var att barnen upplevde både möjligheter och begränsningar i att kunna vara delaktiga i aktiviteter under sin sjukhusvistelse. Majoriteten av barnen upplevde sig ha goda möjligheter till att kunna vara delaktiga i meningsfulla aktiviteter såsom att vistas på lekterapi, spela tv-spel och umgås med familj och vänner. 

Sjuksköterskors upplevelser av att vårda patienter som drabbats av stroke : En litteraturstudie

Introduktion: Stroke är ett vanligt förekommande sjukdomstillstånd som kan ge livslånga funktionsnedsättningar som följd. Sjuksköterskor spelar en betydande roll i omvårdnaden samt i främjandet av god återhämtning hos patienter som drabbats av stroke. Syfte: Belysa sjuksköterskors upplevelser av att vårda patienter som drabbats av stroke. Metod: En litteraturstudie utfördes som utgick från Polit och Beck´s (2012) niostegsmodell. Litteratursökningen utfördes i databaserna Cinahl och PubMed, som resulterade i tio vetenskapliga artiklar som genomgick en kvalitetsgranskning utifrån Polit och Beck’s (2012) granskningsmallar. Resultat: Två huvudkategorier hittades: Organisationen har betydelse med underkategorierna Samarbete, Sjuksköterskans roll, Sjuksköterskans kompetens samt Tidsbrist. Omvårdnaden är komplex med underkategorierna Svårigheter och utmaningar, Relation med patient och anhörig och Prioriterade åtgärder. Slutsats: Sjuksköterskorna upplevde kunskapsbrist, tidsbrist, underbemanning, samarbetssvårigheter samt oklarheter kring sin roll. Positiva aspekter som lyftes fram var bra samarbete och kommunikation inom vårdteamet samt betydelsen av tillgång till erfaren personal inom strokesjukvård. Sjuksköterskorna belyste även prioriterade omvårdnadsåtgärder samt viktiga aspekter vid bemötande av patienter som drabbats av stroke.