Licenshantering av programvaror i enkommunal verksamhet : En fallstudie över licenshanteringen i Falu kommun

Forskningen visar att förändringar av informationsteknologin och en ökande anskaffning av nya programvaror har lett till underliggande problem som kan drabba heterogena programvarulicensmiljöer och stora organisationer. Underliggande problem i den stora kontexten är mjukvaruhantering. Licenshantering av programvaror är just en förgrening av det stora problemet. Stora organisationer som en kommunal verksamhet är drabbad av det här underliggande problemet på grund av komplexitet hos organisationens miljö. Att tillämpa förändringar i området programvarulicens är omöjligt utan att göra förändringar i hela den organisationsprocess som följer med det. Fallstudiens uppdrag är ett nytt omfattande område kring licenshantering av programvaror som kan vara väldigt lärorikt och en bra erfarenhet att ta del av. Uppsatsen beskriver hur en kommunal verksamhets licenshantering av programvaror ser ut och de problem som finns med den nuvarande licenshanteringsprocessen. Förarbetet med en litteraturstudie tillsammans med datagenereringsmetoderna intervjuer, dokumentstudier och observationer används för att studera fallet på djupet. Målet är att kunna ta fram de nuvarande problem som finns, analysera dem och ge rekommendation för åtgärder som det studerade fallobjektet, Falu Kommuns IT-kontor, kan använda. En rekommendation för en tydlig licenshanteringsprocessmodell anses vara ett bra akademiskt bidrag eftersom problemet med licenshanteringen av programvaror är ett generellt problem. Uppsatsens resultat är en processmodell om licenshantering av programvaror för organisationer med IT-tjänstkunder. Det är en generisk lösning som skulle kunna användas av andra kommunverksamheter och liknande organisationer.

Att överföra geospatiala data från en relationsdatabas till densemantiska webben

Semantiska webben är ett begrepp som handlar om att göra data tillgängligt på ett sätt som gör att datorer kan söka, tolka och sätta data i ett sammanhang. Då mycket av datalagring idag sker i relationsdatabaser behövs nya sätt att omvandla och lagra data för att det ska vara tillgängligt för den semantiska webben.Forskning som genomförts har visat att transformering av data från relationsdatabaser till RDF som är det format som gör data sökbart på semantiska webben är möjlig men det finns idag ingen standardisering för hur detta ska ske.För att data som transformeras ska få rätt betydelse i RDF så krävs ontologier som beskriver olika begrepps relationer. Nationella vägdatabasen (NVDB) är en relationsdatabas som hantera geospatiala data som används i olika geografiska informationssystem (GIS). För samarbetspartnern Triona var det intressant att beskriva hur denna typ av data kan omvandlas för att passa den semantiska webben.Syftet var att analysera hur man överför geospatiala data från en relationsdatabas till den semantiska webben. Målet med studien var att skapa en modell för hur man överför geospatiala data till i en relationsdatabas till en RDF-lagring och hur man skapar en ontologi som passar för NVDB’s data och datastruktur.En fallstudie genomfördes med dokumentstudier utifrån en inledande litteraturstudie.En ontologi skapades för det specifika fallet och utifrån detta skapades en modell för hur man överför geospatiala data från NVDB till RDF via programvaran TripleGeo. Analysen har skett genom att transformerad data har analyserats med hjälp av befintlig teori om RDF och dess struktur och sedan jämföra och se så att data får rätt betydelse. Resultatet har också validerats genom att använda W3C’s tjänst för att validera RDF.Resultatet visar hur man transformerar data från en relationsdatabas med geospatiala data till RDF samt hur en ontologi för detta skapats. Resultatet visar också en modell som beskriver hur detta utförs och kan ses som ett försök till att generalisera och standardisera en metod för att överföra geospatiala data till RDF.

Dialekter och röstigenkänning : Ett röstigenkännings-API:s förmåga att uppfatta svenska dialekters kännetecken och röstkombinationer

Allt eftersom utvecklingen går framåt inom applikationer och system så förändras också sättet på vilket vi interagerar med systemet på. Hittills har navigering och användning av applikationer och system mestadels skett med händerna och då genom mus och tangentbord. På senare tid så har navigering via touch-skärmar och rösten blivit allt mer vanligt. Då man ska styra en applikation med hjälp av rösten är det viktigt att vem som helst kan styra applikationen, oavsett vilken dialekt man har. För att kunna se hur korrekt ett röstigenkännings-API (Application Programming Interface) uppfattar svenska dialekter så initierades denna studie med dokumentstudier om dialekters kännetecken och ljudkombinationer. Dessa kännetecken och ljudkombinationer låg till grund för de ord vi valt ut till att testa API:et med. Varje dialekt fick alltså ett ord uppbyggt för att vara extra svårt för API:et att uppfatta när det uttalades av just den aktuella dialekten. Därefter utvecklades en prototyp, närmare bestämt en android-applikation som fungerade som ett verktyg i datainsamlingen. Då arbetet innehåller en prototyp och en undersökning så valdes Design and Creation Research som forskningsstrategi med datainsamlingsmetoderna dokumentstudier och observationer för att få önskat resultat. Data samlades in via observationer med prototypen som hjälpmedel och med hjälp av dokumentstudier. Det empiriska data som registrerats via observationerna och med hjälp av applikationen påvisade att vissa dialekter var lättare för API:et att uppfatta korrekt. I vissa fall var resultaten väntade då vissa ord uppbyggda av ljudkombinationer i enlighet med teorin skulle uttalas väldigt speciellt av en viss dialekt. Ibland blev det väldigt låga resultat på just dessa ord men i andra fall förvånansvärt höga. Slutsatsen vi drog av detta var att de ord vi valt ut med en baktanke om att de skulle få låga resultat för den speciella dialekten endast visade sig stämma vid två tillfällen. Det var istället det ord innehållande sje- och tje-ljud som enligt teorin var gemensamma kännetecken för alla dialekter som fick lägst resultat överlag.

Mått för att mäta kodkvalitet undersystemutvecklingsprocessen

Viljan att hålla en hög kvalitet på den kod som skrivs vid utveckling av system och applikationerär inte något nytt i utvecklingsvärlden. Flera större företag använder sig av olika mått för attmäta kvaliteten på koden i sina system med målet att hålla en hög driftsäkerhet.Trafikverket är en statlig myndighet som ansvarar för driften av bland annat de system somhåller igång Sveriges järnvägsnät. Eftersom systemen fyller en viktig del i att säkra driften ochse till att tågpositioner, planering av avgångar och hantering av driftstörningar fungerar dygnetrunt för hela landet anser de att det är viktigt att sträva efter att hålla en hög kvalitet påsystemen.Syftet med det här examensarbetet var att ta reda på vilka mått som kan vara möjliga attanvända under systemutvecklingsprocessen för att mäta kvaliteten på kod och hur måtten kananvändas för att öka kvaliteten på IT-lösningar. Detta för att redan på ett tidigt stadie kunnamäta kvaliteten på den kod som skrivs i både befintliga och nyutvecklade system.Studien är en fallstudie som utfördes på Trafikverket, de olika måtten som undersöktes varcode coverage, nivån på maintainability index och antalet inrapporterade incidenter för varjesystem. Mätningar utfördes på sju av Trafikverkets system som i analysen jämfördes motantalet rapporterade incidenter. Intervjuer utfördes för att ge en bild över hur arbetssättet vidutveckling kan påverka kvaliteten. Genom litteraturstudier kom det fram ett mått som inte kundeanvändas praktiskt i det här fallet men är högst intressant, detta är cyclomatic complexity somfinns som en del av maintainability index men som även separat påverkar möjligheten att skrivaenhetstest.Resultaten av studien visar att måtten är användbara för ändamålet men bör inte användassom enskilda mått för att mäta kvalitet eftersom de fyller olika funktioner. Det är viktigt attarbetssättet runt utveckling genomförs enligt en tydlig struktur och att utvecklarna både harkunskap om hur man arbetar med enhetstest och följer kodprinciper för strukturen. Tydligakopplingar mellan nivån på code coverage och inflödet av incidenter kunde ses i de undersöktasystemen där hög code coverage ger ett lägre inflöde av incidenter. Ingen korrelation mellanmaintainability index och incidenter kunde hittas.

Testverktyg för test av mobila applikationer : En jämförande fallstudie

Användandet av mobila applikationer har växt radikalt de senaste åren och de samverkar med många system. Därför ställs det högre krav på kvaliteten och att applikationen ska anpassas till många olika enheter, operativsystem samt plattformar. Detta gör att test av mobila applikationer blivit viktigare och större. Detta arbete har bedrivits som en jämförande fallstudie inom området test av mobila applikationer samt testverktyg. Syftet har varit att beskriva hur testning av mobila applikationer sker idag vilket gjorts genom litteraturstudier och intervjuer med IT-företag. Ett annat syfte har varit att utvärdera fyra testverktyg, deras för- och nackdelar samt hur de kan användas vid testning av mobila applikationer och jämföras mot manuell testning utan testverktyg. Detta har gjorts genom att skapa förstahandserfarenheter baserat på användandet av testverktygen. Under arbetet har vi utgått från mobila applikationer som vi fått tillgång till av Triona, som varit vår samarbetspartner.Idag finns många olika testverktyg som kan användas som stöd för testningen men få företag har implementerat något eftersom det kräver både tid och kompetens samt valet av testverktyg kan vara svårt. Testverktygen har olika för- och nackdelar vilket gör att de passar olika bra beroende på typ av projekt och applikation. Fördelar med att använda testverktyg är möjligheten att kunna automatisera, testa på flera enheter samtidigt samt få tillgång till enheter via molnet. Utmaningarna är att det kan vara svårt att installera och lära sig testverktyget samt att licenserna kan vara dyra. Det är därför viktigt att redan innan implementationen veta vilka tester och applikationer testverktygen ska användas till samt vem som ska använda det. Utifrån vår studie kan slutsatsen dras att inget testverktyg är helt komplett men de kan bidra med olika funktioner vilket effektiviserar delar av testningen av mobila applikationer.

Vad är elever i årskurs 4-6 intresserade av inomnaturvetenskap? : En enkätundersökning om elevers intresse

Syftet med denna studie är att undersöka vad elever i årskurs 4-6 anser är intressant inom naturvetenskap.Studiens syfte undersöktes genom en kvantitativ metod i form av en enkät. Det är väsentligt att undersökaelevers intresseområden eftersom ett intresse inom ett ämnesområde stimulerar lärandet och förbättrardärmed även resultatet. Studien har en teoretisk anknytning till socialkonstruktivism. Tre klasser, enårskurs 4, en årskurs 5 och en årskurs 6 från samma grundskola i Mellansverige, svarade på enkäten. Totaltmedverkade 46 elever. Eleverna tenderar att vara mer positivt än negativt inställda till NO-ämnena. NOär dock inte favoritämne hos någon av eleverna. Eleverna är mest intresserade av djur, ämnen (kemi) samtkroppen. Flera flickor, men inga pojkar, visar intresse för växter. Flera pojkar, men inga flickor, visarintresse för energi. De ämnesområden som eleverna finner mest intressanta återfinns i Lgr 11, men är intede som eleverna i första hand tycker att de har blivit undervisade i och arbetat med. Lärandet processasnär eleverna får ägna sig åt de områden som de finner intressanta. Detta skapar ett positivt förhållningssätttill utbildning och lärande då lärandedimensionerna påverkas av intresset.Sökord

'Beskrivningar av hinduismen' : En kritisk litteraturstudie om hinduismen i tre svenska läroböcker

Undersökningen går ut på att granska tre läroböcker för årskurs 1 i gymnasiet i religion. Det som granskas i dessa är böckernas texter om hinduism. Hinduismen är en Indisk religion som inte är så vanligt förekommande i Sverige, och Indien har under 50 år varit koloniserat av Storbritannien. För att granska texterna om hinduismen kommer utgår jag från ett postkolonialt perspektiv. Det postkoloniala perspektivet finns inom många vetenskaper, och granskar koloniserade länder och olika aspekter av kulturen utifrån det faktum att landet har varit koloniserat, med ett fokus på kolonialmaktens påverkan. Utifrån fyra definierade punkter granskar jag de tre läromedlen och analyserar texterna om hinduism, och kommer fram till att ett postkolonialt perspektiv belyser flera problematiska formuleringar och beskrivningar. Undersökningen om helhet, även om den enbart granskar tre läroböcker av alla de som finns på marknaden, visar att en granskning av hur hinduismen presenteras i läroböcker för gymnasiet kan vara relevant och hjälpa till med att ge eleverna en mer nyanserad bild av hinduismen.

Man kan både sitta bredbent och med benen i kors : En kvalitativ studie om hur genusvetare praktiserar genuskunskap

There is an awareness of the importance of gender equality in most western societies, both at the political level and in everyday life. In academia, for instance, gender is nowadays a scientific field which indicates that there is a lot of knowledge about the subject. What we do not have much knowledge about is whether gender knowledge leads to changes in gender relations in practice. The aim of this study is to explore how gender scholars relate to using – practicing – gender knowledge. Key issues in this study are how gender scholars construct gender, how they practice gender theoretical knowledge, and their reflections of gender boundaries.             Theoretically, this study is mainly based on Sara Ahmed’s perspective on gender. The main finding of the study is that despite gender knowledge gender scholars tend to reproduce traditional gender orders. By identifying concepts such as reflected and unreflected masculinity/femininity, different ideals of masculinity/femininity are made visible. There seems to be an ideal among gender scholars to practice their gender knowledge. This ideal is practiced among “gender scholar women” by doing reflected masculinity and reflected femininity. Among “gender scholar men”, however, the ideal to practice gender knowledge by doing unreflected masculinity and reflected femininity seems to be a taboo at the same time. For men, it seems important to mark a distance to a certain type of femininity and to maintain the heterosexual – straight – line. For women, it seems desirable both to distance themselves from a certain type of masculinity and femininity and thereby follow alternative – queer – lines.

Att minska risken för våld och att främja återhämtning i den rättspsykiatriska vården : Patienters och personalens erfarenheter av vägen mot återhämtning

Detta avhandlingsarbete är utfört inom en rättspsykiatrisk vårdkontext och återspeglar patienters[1] och personals[2] erfarenheter och upplevelser av vändpunkter i samband med minskad risk för våld och återhämtning. Med utgångspunkt från ett holistiskt och salutogent hälsovetenskapligt perspektiv har avhandlingen ett tvärvetenskapligt förhållningssätt.   Teoretiska ämnesdiscipliner såsom psykiatrisk omvårdnad, kriminologi och sociologi har influerat arbetet. Avhandlingens övergripande syfte var att utifrån de salutogena aspekterna i det rättspsykiatriska omvårdnadsarbetet undersöka vad som är relaterat till vändpunkter i samband med minskad risk för våld och vad som bidrar till återhämtning. Avhandlingen baseras på fyra olika studier. Syftet med den inledande kvantitativa delstudien (I) var att identifiera och jämföra rättspsykiatriska patienter som sänkt sin bedömda risk för våld med 30 % eller mer enligt riskbedömningsinstrument HCR-20. Resultatet visade att den bedömda risken för våld minskade över tid. En demografisk analys genomfördes för att studera skillnader mellan de patienter som sänkt sin bedömda risk för våld och de som inte sänkt sin risk. Det framgick att rättspsykiatriska patienter som bedömts med hjälp av riskbedömningsinstrumentet HCR-20, minskade den bedömda risken för våld, både på kort och på lång sikt. Den rättspsykiatriska vården fungerade bäst när det gällde att förbättra de kliniska riskfaktorerna (C-skalan). Riskhanteringen (R-skalan) gällande eventuell utskrivning och framtida friförmåner visade inte samma goda progress. Demografiska karaktäristika såsom ålder, alkohol och drogmissbruk och psykiatriska diagnoser var inte relaterade till minskad risk för våld, dock var kvinnliga patienter och patienter utan psykopatidiagnos mer benägna att sänka sin risk för våld. Ett urval av de patienter som minskade sin risk för våld med 30 % eller mer utgjorde basen för delstudie II och III. I delstudie II intervjuades tretton rättspsykiatriska patienter om upplevelser och erfarenheter kring vad som bidrar till minskad respektive ökad risk för våld inne på en rättspsykiatrisk avdelning. Data analyserades med hjälp av en tolkande beskrivning (Interpretive Description). Studien visade att orsakerna till ökad respektive minskad risk för våld var processrelaterad, där interaktioner mellan personal och patienter bidrog till en utveckling som antingen präglades av välbefinnande eller disharmoni. Delstudie II utgjorde en viktig kunskapskälla som präglade ansatsen i delstudie III och IV. Detta med hänvisning till att flertalet patienter i delstudie II lämnade intressanta beskrivningar av vändpunkter i samband med minskad risk för våld och återhämtning. Sålunda intervjuades i delstudie III, tio rättspsykiatriska patienter om deras upplevelser av förändringsprocesser i samband med vändpunkter och återhämtning. Dataanalysen skedde med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys. Processen beskrevs utifrån tre faser där man i högriskfasen upplevde kaotiska och överväldigande känslor. Vändpunkten upplevdes som ett känsligt skede som präglades av att tvingas hitta en ny, konstruktiv väg i livet. Återhämtningsfasen präglades av ett accepterande och en mognad. Stöd och erkännande från omgivningen ansåg främja dessa processer. Delstudie IV bestod av intervjuer med tretton personal. Syftet var att belysa upplevelser och erfarenheter kring rättspsykiatriska patienters vändpunkter och återhämtning. Kvalitativ innehållsanalys användes för att analysera data. Beskrivningar kring hur en vändpunkt kunde bevaras och främjas baserades på vikten av att vara uppmärksam, lyhörd och att inte skynda på processen. En vändpunkt upplevdes genom att patienten uppvisade synbara positiva förändringar. Sammansättningen på personalen och patienterna ansågs påverka atmosfären på avdelningen, och bidrog till huruvida processen mot vändpunkter och återhämtning underlättades eller försvårades. Avhandlingen visar hur ett ständigt växelspel mellan patienter och mellan personal bidrog till huruvida vårdatmosfären upplevdes såsom hälsofrämjande eller ej. Vidare framgår att processer kring vändpunkter i samband med minskad risk för våld och återhämtning präglades av känslor av sårbarhet och utsatthet. Processen beskrevs som ett känsligt förlopp som behövde understödjas av förtroendefulla relationer med andra, samt möjligheter att få vistas i en trygg miljö. [1] Den vetenskapliga litteraturen använder sig av begrepp såsom client, consumer, service user eller forensic patient för att beteckna människor som är inskrivna inom den rättspsykiatriska vården. Inom det psykiatriska svenska fältet kan begreppen brukare, vårdtagare eller patient förekomma. I denna avhandling kommer begreppet patient och vårdtagare omväxlande att användas för att beteckna de människor som är föremål för den rättspsykiatriska vården. De patienter som deltagit i avhandlingens två delstudier kommer omväxlande att benämnas såsom deltagare eller patienter, för att åstadkomma en varierande och läsvänlig text. [2] I denna avhandling anser begreppet personal den personalkategori som arbetar med omvårdnad inom en rättspsykiatrisk kontext. Det är främst sjuksköterskor och skötare som inkluderas i begreppet omvårdnadspersonal inom den vetenskapliga litteraturen. Sjuksköterskor benämns såsom registered mental health nurses eller registered nurses. Övrig omvårdnadspersonal tituleras till exempel som nurse manager eller assistant nurses. När begreppen personal, vårdare eller omvårdnadspersonal används i denna avhandling avses då den personalkategori som arbetar närmast patienten med omvårdnad och ingen åtskillnad kommer att göras mellan de båda yrkesgrupperna. Personalen som deltar i delstudie IV har omväxlande kallats för personal eller vårdare.

Clean Code vs Dirty Code : Ett fältexperiment för att förklara hur Clean Code påverkar kodförståelse

Stora och komplexa kodbaser med bristfällig kodförståelse är ett problem som blir allt vanligare bland företag idag. Bristfällig kodförståelse resulterar i längre tidsåtgång vid underhåll och modifiering av koden, vilket för ett företag leder till ökade kostnader. Clean Code anses enligt somliga vara lösningen på detta problem. Clean Code är en samling riktlinjer och principer för hur man skriver kod som är enkel att förstå och underhålla. Ett kunskapsglapp identifierades vad gäller empirisk data som undersöker Clean Codes påverkan på kodförståelse. Studiens frågeställning var: Hur påverkas förståelsen vid modifiering av kod som är refaktoriserad enligt Clean Code principerna för namngivning och att skriva funktioner? För att undersöka hur Clean Code påverkar kodförståelsen utfördes ett fältexperiment tillsammans med företaget CGM Lab Scandinavia i Borlänge, där data om tidsåtgång och upplevd förståelse hos testdeltagare samlades in och analyserades. Studiens resultat visar ingen tydlig förbättring eller försämring av kodförståelsen då endast den upplevda kodförståelsen verkar påverkas. Alla testdeltagare föredrar Clean Code framför Dirty Code även om tidsåtgången inte påverkas. Detta leder fram till slutsatsen att Clean Codes effekter kanske inte är omedelbara då utvecklare inte hunnit anpassa sig till Clean Code, och därför inte kan utnyttja det till fullo. Studien ger en fingervisning om Clean Codes potential att förbättra kodförståelsen.

Välbefinnande och positiva känslor i arbetslivet : En balansakt som kräver samspel

Syftet med denna studie var att undersöka vad som ger medarbetare välbefinnande och positiva känslor på arbetsplatsen. Studien genomfördes genom kvalitativa intervjuer med sex medarbetare på fyra bank- och försäkringskontor i mellersta Sverige. Resultatet analyserades med hjälp av tidigare forskning samt teorier. Resultatet visar att det som skapar positiva känslor och välbefinnande i stor grad är relationer, dels med kollegor men också med kunder. Positiva känslor kan ha en väldigt hög spridningsförmåga bland kollegor, kunder och i organisationen. Det visade också att det är viktigt att det finns en balans mellan arbetsliv och privatliv samt mellan krav och kontroll. Att se på välbefinnande på arbetet ur ett samspelsperspektiv, där man integrerar både individ och organisation, visade sig också vara viktigt för att framgångsrikt kunna arbeta med dessa frågor.

Könsdiskriminering i svenska annonser : Skillnader och likheter i friade och fällda fall anmälda hos Reklamombudsmannen

Sexism och könsdiskriminering är ämnen som idag exponeras mycket i media. De tar stor plats och bäddar för diskussion både i sociala medier och i verkligheten. Beträffande könsdiskriminering i reklam är det oftast fall där kvinnor är utsatta för stereotypisk porträttering och objektifiering som leder till en offentlig debatt, men de senaste åren har visat på att liknande fall för män ökar. Denna kvalitativa studie har som syfte att undersöka och kartlägga utförandet av könsdiskriminering i svenska annonser i en visuell innehållsanalys, för att sedan jämföra vad som särskiljer friade och fällda fall. Reklamombudsmannens kriterier för könsdiskriminerande reklam ligger till grund för bedömande av material, samt definiering av analysens kategorier. I både friade och fällda fall visade sig bildens utformning och de porträtterade personerna vara av högsta relevans och motiv för att anmäla eller döma en annons för könsdiskriminering. Resultatet visade på att förekomsten av objektifierande reklam uppmärksammas och fälls mer än schabloniserande reklam, samt att annonser som visade större exponering av hud inte nödvändigtvis var den som fälldes mest då flera av fallen visade en tydlig koppling till den marknadsförda produkten.

Gamers preferenser för användargränssnitt på en spelrelaterad webbplats

Användargränssnittsdesign är en stor del av en webbsidas intryck och förändras snabbt i takt med teknologins utveckling och trender. Men det gäller även att locka rätt användare. Hur lockar en webbsida till sig rätt målgrupp? Målet med rapporten var att analysera målgruppen gamers utifrån hur de upplever det grafiska användargränssnittet på en spelrelaterad webbsida. Rapporten behandlar även översiktitligt om aktuella trender för webbdesign tilltalar gamers. Undersökningen utfördes i två delar. I den första delen undersöktes 20 av de största spelrelaterade webbsidornas användargränssnitt. Under del två genomfördes en enkät och intervjuer med målgruppen gamers. I både enkäten och intervjuerna fick respondenterna ta ställning till olika mockups av en fiktiv webbsida. Det var stor skillnad på vad gamers ansåg vara tilltalande jämfört med hur de analyserade webbsidorna såg ut. Exempelvis var endast 25 % av de analyserade webbsidorna mörka medan 71,9 % av respondenterna föredrog en mörk layout.

Undersökande arbetssätt i matematik för att främja elevers resonemang i årskurs F-3

Denna systematiska litteraturstudie utfördes för att undersöka vilken typ av resonemang som främjas när undervisning bedrivs i form av undersökande arbetssätt. I resultatet presenteras teorier om undersökande arbetssätt från vetenskapliga artiklar publicerade år 2000 eller senare. Definitioner av imitativa och kreativa resonemang används i resultatavsnittet för att analysera de valda artiklarnas innehåll utifrån tidigare forskning. Resultaten visar att även om intentionerna är att elever ska vara kreativa och undersökande när de arbetar med matematik är det inte alltid tydligt om undervisningen innebär att elever skapar egna lösningsmetoder och förväntas argumentera för lösningar, vilka är faktorer som är betydelsefulla för vilken typ av resonemang som främjas. Även lärares agerande tycks ha betydelse för vilken typ av resonemang som främjas när undervisning bedrivs i form av undersökande arbetssätt.

Kartläggning av tillslagsprecision i fotboll

Syfte Syftet med studien är att analysera tillslagsprecision i fotboll och jämföra eventuella skillnader mellan juniorer och seniorer på både herr- och damsidan. Metod Totalt 30 elitspelare varav 16 herrar och 14 damer utförde tester i tillslagsprecision. De färdigheter som testades var passning och skott. Upplägget var 60 skott (30 stillaliggande och 30 halvvolley) och 80 passningar (20 stillaliggande bästa fot, 20 rullande bästa fot, 20 stillaliggande näst bästa fot och 20 rullande näst bästa fot). Testresultaten analyserades via Excel och Kinovea, där kunde medelvärden och standardavvikelser för varje testperson och testgrupp räknas ut. Resultat Resultatet visar att det endast var signifkant skillnad på ett av sex moment vad gäller tillslagsprecisionen på herrsidan. På damsidan var det ingen signifikant skillnad på något moment. Slutsatser Författarna har i denna studie identifierat en platå mellan spelare i åldrarna 16-18 år och seniorspelare vad gäller tillslagsprecision. Spelare i åldrarna 16-18 är lika bra som seniorspelare på de individuella färdigheterna passning och skott. Denna platå kan vara resultatet av för lite individuell träning, sk isolerad träning vad det gäller tillslagsprecision, på föreningsträningarna. Om föreningstränarna följer den utbildning SvFF ger dem ska endast två minuter per träning gå till varje individuell färdighet (13 st enligt SvFF). Bristen av tid för dessa färdigheter kan vara en avgörande faktor för att utvecklingen av tillslagsprecision står stilla idag.