Man kan både sitta bredbent och med benen i kors : En kvalitativ studie om hur genusvetare praktiserar genuskunskap

There is an awareness of the importance of gender equality in most western societies, both at the political level and in everyday life. In academia, for instance, gender is nowadays a scientific field which indicates that there is a lot of knowledge about the subject. What we do not have much knowledge about is whether gender knowledge leads to changes in gender relations in practice. The aim of this study is to explore how gender scholars relate to using – practicing – gender knowledge. Key issues in this study are how gender scholars construct gender, how they practice gender theoretical knowledge, and their reflections of gender boundaries.             Theoretically, this study is mainly based on Sara Ahmed’s perspective on gender. The main finding of the study is that despite gender knowledge gender scholars tend to reproduce traditional gender orders. By identifying concepts such as reflected and unreflected masculinity/femininity, different ideals of masculinity/femininity are made visible. There seems to be an ideal among gender scholars to practice their gender knowledge. This ideal is practiced among “gender scholar women” by doing reflected masculinity and reflected femininity. Among “gender scholar men”, however, the ideal to practice gender knowledge by doing unreflected masculinity and reflected femininity seems to be a taboo at the same time. For men, it seems important to mark a distance to a certain type of femininity and to maintain the heterosexual – straight – line. For women, it seems desirable both to distance themselves from a certain type of masculinity and femininity and thereby follow alternative – queer – lines.

Stereotypa föreställningar om kön lever vidare i dagens samhälle, trots att det finns en medvetenhet om vikten av jämställdhet på politisk nivå och i vardagslivet. Det bedrivs även forskning om genusfrågor inom akademin. Syftet med uppsatsen är att undersöka hur genusvetare förhåller sig till att använda – praktisera – genuskunskap. Centrala frågeställningar i uppsatsen är hur genusvetare ser på kön, hur de praktiserar genusteoretisk kunskap och vilka begränsningar och möjligheter som kommer till uttryck i intervjuerna.           Teoretiskt utgår uppsatsen huvudsakligen från Sara Ahmeds perspektiv på kön. Uppsatsens viktigaste resultat är att även genusvetare som har gedigen teoretisk kunskap tenderar att reproducera maktordningar om genus. Genom att identifiera begrepp som reflekterad och oreflekterad manlighet/kvinnlighet synliggörs olika ideal för manlighet och kvinnlighet. Det framstår vara ett ideal för genusvetarna att praktisera genuskunskap. För ”genusvetarkvinnorna” praktiseras idealet genom att använda reflekterad manlighet och reflekterad kvinnlighet. För ”genusvetarmännen” är idealet att praktisera oreflekterad manlighet och reflekterad kvinnlighet samtidigt tabu. För männens del verkar det viktigt att markera avstånd till en viss typ av kvinnlighet och upprätthålla den heterosexuella – straighta – linjen. För kvinnorna framstår det eftersträvansvärt att både ta avstånd från en viss typ av manlighet respektive kvinnlighet och följa alternativa – queera – linjer.