1000 resultados para digitala- och sociala medier
Resumo:
Det vergripande syftet med avhandlingen r att bidra till en handlingsinriktad diskurs. Ambitionen r att rikta uppmrksamheten mot den pedagogiska vervgande handlingen genom att prva konkreta exempel frn en pedagogisk praktik mot en begreppsapparat inspirerad av den humanvetenskapliga handlingsteorin. Forskningsfrgorna lyder: Vad r en vervgande handling? Hur byggs den upp och vad frutstter den? Bakgrunden till intresset att belysa den vervgande handlingen r en nskan att verbrygga klyftan mellan teori och praktik och att hitta ett stt att samtala om tyst kunskap och den konkreta pedagogiska verkligheten s att denna kan utvecklas p ett meningsfullt stt. Frhllandet mellan intentionalitet och instrumentella handlingar r av srskilt intresse. Den aristoteliska begreppsapparaten som avser att belysa den mnskliga handlingen anvnds i studien som bde utgngspunkt och analysredskap. Retoriken ses som den vetenskap som kan beskriva och frklara hur vi skapar mening med hjlp av sprket. Fyra fokussamtal med sammanlagt fem studerande p musikanimatrutbildningen genomfrdes under vrterminen 2006. Referaten frn samtalen bearbetades till en berttelse. I konstruktionen av berttelsen anvndes dels en fenomenologisk analys, dels narrativ bearbetning. De aristoteliska begreppen poesis, praxis och theoria tillmpades och prvades p berttelsen varefter en retorisk analys genomfrdes. Berttelsen visar tv konkurrerande praxis. Utbildningen framstr i berttelsen dels som en horisontell alla kan-utbildning, dels som en vertikal och lrarstyrd verksamhet. Berttelsen ger inte s mnga exempel p pedagogiska vervganden men tydliggr nd den vervgande handlingen. Det pedagogiska vervgandet innebr ett vljande utifrn teoretiskt tnkbara och med praxis frenliga handlingsalternativ. Reflektion ingr i vervgandet men r inte detsamma som vervgande. vervgandet r inte enbart en rationellt kalkylerande aktivitet. Holistiska och intuitiva procedurer r en viktig del i processen. vervgande frutstter dessutom ansvar.
Resumo:
The home is an important societal arena for upbringing and learning. A child can experience a feeling of participation in the household he or she belongs to very early in life. In this manner, the home environment constitutes an essential foundation for instruction in the subject of Home Economics. At school, Home Economics pupils should fulfill the intentions that school curriculum has for the subject, that is to say develop the knowledge, skills, and values that allow pupils to be able to take responsibility for their health, finances, comfort, and safety in their close environment. The purpose of this study is twofold. Firstly, the study aims to examine what knowledge and attitudes children and teenagers have acquired from their home environment, close environment, as well as school. Secondly, the study aims to evaluate the effects of instruction in Home Economics, at the 7th grade level, as regards diet and health, consumption and private finances, as well as household and the environment. The studys methodological foundation focuses on pupils understanding of the surrounding world. A phenomenographical approach to the research phenomenon basis itself on the supposition that knowledge is fixed in human beings consciousness and experiences. Furthermore, the study stresses individual variations in conjunction with the experienced phenomenon. The empirical portion of the study is based on semistructured interviews of 30 pupils divided into two reference groups. The pupils were interviewed before instruction in the subject of Home Economics started and upon completing instruction. The interview data was analyzed and interpreted in accordance with the multistage model. The study results show that upbringing in the home environment is determinative as pertains to understanding of the socio-cultural household environment. Mealtime traditions, for example, are deeply ingrained but nonetheless influenced by lifestyle changes. The study shows that a didactic challenge exists to draw attention to the consequences of poor mealtime habits and stress for everyone raising or educating children and teenagers. Despite good knowledge of what a healthy diet is, the majority of pupils choose fast-food and junk-food when they eat out to save time and money. Studies of pupils preparedness for consumption show that a purposeful upbringing in the home in combination with relevant instruction in Home Economics, results in knowledgeable consumers. This study also shows that upbringing in the home environment and instruction in Home Economics requires an intense and conscious focus on the consequences of a household not run in accordance with nature, where the household lifestyle is nonsustainable. Pupils understanding is often based on the disregarding of the survival perspective for a comfort perspective. Parents and Home Economics teachers should be able to bring up and teach children and teenagers in a manner that allows children and teenagers to take responsibility for their health, private finances, as well as comfort and safety in the close environment. The method is conscious nurturing and instruction.
Resumo:
This thesis is based on the personal experience gained related to the planning and production of three web-based teaching materials for the teaching subject knownas sloyd at the comprehensive school in Finland. After the teaching materials had been produced and published on the Internet at the Finnish textile teachers' website KssBoxi, the idea for this thesis emanated from the questions: Why do the three teaching materials look the way they do and why do other textile teachers comment that they are different? In earlier sloyd educational research it has been stated that a scientific paradigm affects the individual ideology of a sloyd teacher. The aimfor my doctoral thesis is to continue on the topic. As the area of interest comprises the thought behind three teaching materials in sloyd, the aim of the thesis is to show how teaching and educational ideologies in sloyd appear in the teaching materials at hand. The research approach has parallels to research about another, tangible phenomena, namely the iceberg. In a similar way as an iceberg, a teaching material has a profound base, but the base is not always completely visible to the user of the teaching material. In this thesis I strive to show what there is under the surface, on the surface and above the surface of three teaching materials in sloyd. The research approach is defined as qualitative and phenomenologic-hermeneutic. The analysis results in knowledge about how the producer of a teaching material affects the character of a teaching material by choices concerning for example the form, structure, language and illustrations of the teaching material. The analysis also shows how the producers' individual educational and teaching ideologies within the teaching subject at hand appear by means of traces concerning the view on the pupil and the teacher, and the view on planning and conducting teaching in sloyd. The thesis also results in knowledge about how sloyd educational scientific theories and demands from society, as they are stated in the national core curriculum, appear in the three teaching materials. The application of the sloyd educational scientific theory of individual sloyd activity as a holistic educative system is also widened in the thesis. This thesis contributes to future research on producing teaching materials by information about what aspects a producer of teaching materials needs to consider and how the aspects become visible in the teaching materials. This kind of knowledge is valuable to teacher students in sloyd, to teachers in sloyd who intend to plan and produce teaching materials and to teachers who tutor the planning and production of teaching materials.
Resumo:
Laborationerna utgr i mnga skolor inom den grundlggande utbildningen en sjlvklar del av kemiundervisningen. Laborationerna r vanligen formulerade som recept och eleverna skall flja en given beskrivning d de genomfr laborationen. Kravet p eget tnkande frn elevernas sida kan hrigenom bli litet. Laborationerna r drfr utsatta fr en hel del kritik p olika hll i vrlden, drfr att de anses ineffektiva ur lrande-synvinkel. S.k. ppna laborationer r en annan typ av laboration som innebr att eleverna stlls infr ett problem eller en utmaning. Eleverna skall sjlva inom sin laborationsgrupp komma underfund med och planera hur de skall genomfra laborationen. Denna form av laborationer stller andra krav p elevernas tnkande n traditionella kokbokslaborationer. I denna studie har elever i en klass i rskurs 7 under sin frsta kemikurs arbetat med ppna laborationer. Laborationerna har av klassens lrare formulerats som utmaningar fr eleverna. Eleverna har som ett hjlpverktyg under laborationen anvnt s.k. V-diagram. V-diagram utgr ett grafiskt verktyg som kan anvndas som en laborationsrapport. I V-diagrammet synliggrs de olika momenten som ingr i en laboration eller i en underskning. Vilken r forskningsfrgan, hur planerar man att ska svar p sin frga, vilka resultat har man kommit till och vilka slutsatser kan man dra? V-diagrammet innehller ocks en teoretisk och begreppslig sida dr laborationens teoretiska frankring synliggrs. Resultaten frn underskningen visar att arbetet med ppna laborationer i kombination med V-diagram hade positiv inverkan p elevernas uppfattning om sitt eget lrande. Eleverna upplevde att laborationerna krvde tnkande men att detta samtidigt ledde till frstelse. Eleverna hjlpte varandra att frska frst d de gemensamt skulle lsa problem. I diskussionen med sina kamrater och med lraren fick eleverna mjlighet att formulera sina egna uppfattningar och konfrontera dem mot andra uppfattningar. V-diagrammets struktur fungerade som vgledning d eleverna planerade sin laboration, men gav ocks en verblick ver laborationer i efterhand d eleverna frberedde sig infr kursprovet, vilket fr en del elever bidrog till deras frstelse. Grupperna var i allmnhet mycket fokuserade p uppgiften d de planerade en ppen laboration. Laborationerna hade alla en frankring i vardagen vilket gjorde att eleverna kunde gra kopplingar mellan sina egna erfarenheter och laborationen. Majoriteten av eleverna uppgav efter kemikursen att de upplevt den som intressant och laborationerna lyftes fram speciellt. De ppna laborationerna stllde stora krav p laborationsgrupperna och p elevernas samarbetsfrmga och gjorde laborationerna knsliga fr grupprelaterade problem, genom att eleverna skulle klara av utmaningar gemensamt. Fr en elev med svag sjlvuppfattning kan tillrttalagda laborationer med klara instruktioner knnas tryggare n en ppen laboration, dr utmaningen r strre. Samtidigt hade just utmaningarna, som var p en niv som eleverna klarade av efter att ha tnkt och diskuterat med varandra, en positiv inverkan p sjlvuppfattningen fr ett flertal av eleverna. Att klara av utmaningar p rtt niv kan inverka positivt p den egna sjluppfattningen. De ppna laborationerna stller krav p lraren att vara flexibel och kunna g in i rollen av bl.a. handledare och coach. Samtidigt utgr lrare en representant fr det naturvetenskapliga samfundet och har ansvar fr att gra teori och begrepp tillgngliga fr eleverna d de behver dessa i sina underskningar. Fr lrare kan de ppna laborationerna knnas problematiska, eftersom de sjlva sllan har erfarenheter av denna typ av laborationer frn sin egen skoltid eller utbildning.
Resumo:
This is a study about language and learning aspects in the interaction between pupils and teachers in classrooms, where the majority of the pupils are bilingual. The aim of the dissertation is to develop the understanding of interactional learning possibilities and constraints in relation to a bilingual context. Language related learning is used as an overall conception which covers learning related to classroom discourse, language and subject. The empirical study has been made in a Swedish speaking school in a strongly Finnish dominated environment in the south of Finland. In the material, mainly consisting of video recorded lessons in forms one to three, the interaction between the pupils and the teachers is analysed. Building on a social constructionist perspective, where learning is regarded as a social phenomenon, situated and visible in changing participation, sequences where pupils or teachers make the language relevant are emphasised. The sequences are analysed in line with the conversation analytic (CA) approach. A fundamental result is an understanding of a monolingual classroom discourse, jointly constructed by teachers and pupils and visible in the pupils' interactionally problematized code-switching. This means that the pupils are not victims of a top-driven language policy; they are active co-constructors of the monolingual discourse. Through different repair initiations the pupils are doing interactional work in positioning themselves correctly in the monolingual discourse, which they simultaneously maintain. This work has a price in relation to time, knowledge and exactness. The pupils' problematized code-switching is often directly and shortly repaired by the teachers. This kind of repair promotes the pupils' participation and is not, as opposed to the results of research in everyday talk, dispreferred in pupil-teacher talk. When the pupils use the possibility to, in a comparatively easy way, participate and thus express their knowledge through codeswitching, and simultaneously talk a monolingual discourse into being, the teacher can, through direct repair, show an understanding in regard to the content, facilitate language learning and simultaneously confirm the pupils as competent speakers and bilingual individuals. Furthermore, significant results show that the monolingual norm has a function of a contrasting background which gives the pupils and the teachers a possibility to use language alternation as a functional and meaningful activity. The pupils use codeswitching as a way of protesting or expressing non-participation in the classroom talk. By making the pupils' bilingualism relevant, the teachers express understanding and empathy and encourage the pupils' participation in the classroom talk. Bilingualism is a nonpreferred, but functioning, resource in the interaction between pupils and teachers.
Resumo:
Arbetet som omsorgsprst sedan 1990 har vckt mnga frgor samband med mtet med personer som har grava funktionshinder. Det har skett framfr allt i skriftskolor och konfirmationsundervisning frn r 1984 framt. Men speciellt samarbetet med fysioterapeut Karin Isaksson fick betydelse. Vi inbjd personer med svra spnningar och lite aktivitet att delta i en grupp med avslappning och kontemplativ sng. Gruppen (1997-2001)som hll p en timme gav uppmuntrande resultat. Men det var lttare fr Isaksson att tnka p det i termer av avslappning och fysiskt vlbefinnande d det fr mig ingick sdant som helig nrvaro och tystnad i mtet med deltagarna. Det resulterade s smningom i ett forskningsprojekt som jag kallar fr Aaa-gruppen efter de kontemplativa intonationsvningar som ingr i ritualen. (AOM). Sex par (deltagare och handledare) anmlde sig till forskningsprojektet. Materialet samlades in ren 2002-2003. Aaa-gruppens ritual bestr av kontemplativ gregoriansk sng(intonationsvningar + antifoner som Kyrie eleison, Hosanna Filio David, Sanctus, Non i solo pane - Mnniskan skall icke leva av brd allenast och Fader Vr bnen.) Samarbetet i Aaa-gruppen mellan deltagare och handledare omfattade taktil stimulans (berring enligt strykningar och Keep in Touch) Materialet samlades in som observationsprotokoll, frgeformulr och intervjuer. Materialet har jag anvnt fr att reflektera ver hur vi kan frst Aaa-gruppen och verklighet. I avhandlingen utgr jag frn tankar om kontextens betydelse fr en frstelse. Jag uppfattar att tre sammanhang r av betydelse fr frstelsen. Dem har jag kallat fr omsorgssammanhang, religist sammanhang och forskarsammanhang. I avhandlingen anvndes tre perspektiv som jag kallar fr dialogfilosofi, neurofilosofi och livsformsfilosofi fr att reflektera materialet. Den nra relationen mellan deltagare och handledare i Aaa-gruppen kan frsts ur olika sammanhang. Resultatet av den religionsfilosofiska reflektionen r att sammanhangen liksom de olika filosofiska perspektiven kompletterar och ger en mngsidig frstelse fr religion och personer med grava funktionshinder. Reflektionen berr grundlggande frgestllningar kring kropp och medvetande och frgan om sprk (nonverbalt och verbalt) och verklighet. En dualistisk uppfattning om jaget, som delbart i kropp och medvetande, avisas till frmn fr ett s kallat kroppsjag. Religion i Aaa-gruppen kan frsts som ett mte i en nra relation. Ett mte som r nonverbalt men inbegriper en mnskligt frhllningsstt som inom dialogfilosofin kan beskrivas med ordparet Jag-Du.
Resumo:
r 1974 brjade den finska regeringen kanalisera pengar fr utvecklingssamarbete genom medborgarorganisationer. Tre r senare och fram till r 1988 beviljade regeringen ett speciellt anslag specifikt fr missionsorganisationers utvecklingsprojekt. De finska pingstvnnerna, lutheranerna och de ortodoxa utvidgade samtliga sitt sociala arbete i Kenya med statens std. Deras projekt var likadana: alla byggde lroanstalter, utvecklade Kenyas hlsoservice och sysselsatte kenyaner. Olikheterna mellan pingstvnnerna, lutheranerna och de ortodoxa blev tydliga genom diverse problem som de mtte inom ramen fr utvecklingssamarbetet. Den finska pingstrrelsen bestod av sjlvstndiga frsamlingar, och pingstvnnerna mste omvandla sin takorganisation, Suomen Vapaa Ulkolhetys, s att utvecklingsprojekt blev en viktig gren av dess verksamhet. Lutheranerna som till en brjan hade snt missionrer fr att arbeta i den kenyanska kyrkans tjnst brjade i medlet av 1970-talet i kande grad bygga sociala anstalter med statens pengar. Ett problem var att statens std varade endast fr en begrnsad tid och att den lutherska kyrkan i Kenya inte hade rd att verta dessa anstalter och tcka deras lpande kostnader i framtiden. De finska ortodoxa, fr sin del, igngsatte sociala projekt i samarbete med de ortodoxa i Kenya. Under ngra r fick de dock lra sig att de inte kunde driva sjlvstndiga utvecklingsprojekt i Patriarkens i Alexandria maktsfr. Den finska ortodoxa missionen blev tvungen att underkasta sig rkebiskopen i Nairobi. r fr r beviljade den finska regeringen strre anslag fr missionsorganisationernas utvecklingsprojekt och statens ansvar fr kostnaderna kade frn 50% till 60% r 1984. Intressant nog mottog bde lutheranerna och de ortodoxa mindre statliga pengar fr utvecklingssamarbete r 1989 n 1984. Dremot vxte pingstvnnernas utvecklingssamarbete i Kenya under hela 1980-talet. Eftersom pingstvnnerna inte ville anvnda sina medlemmarnas pengar (som var avsedda fr missionsverksamhet) till sociala projekt tckte de sin andel i utvecklingskostnaderna med pengar frn utanfrstende. Pingstvnnerna utvecklade en omfatttande komersiell och ven industriell verksamhet fr att samla in pengar fr sina utvecklingsprojekt.
Resumo:
Mns vld mot kvinnor i parrelationer r ett frekommande problem i det finlndska samhllet. Som en moralisk frga rder det ingen tvekan om att vld i parrelationer r ortt. Den moraliska diskussionen kan nd inte stanna dr. Nr vldsproblematiken studeras nrmare trder flera aspekter av moralfilosofiskt intresse fram. Detta r dock sammanlnkat med hela avhandlingens utgngspunkt: att moralfrgor i frsta hand r frgor i frsta person. Det handlar om hur var och en av oss som de personer vi r frhller oss till andra mnniskor i olika situationer. Det handlar om hur varje enskild person berrs av, mter eller str tyst infr t.ex. en problematik som vld i parrelationer. Genom den hr utgngspunkten problematiserar avhandlingen en vanlig syn p etik och moral som en uppsttning yttre regler eller som ngot vi helt objektivt kan resonera kring utan att sjlva egentligen berras och bli indragna i det vi diskuterar, eller utan hnsyn till dem som faktiskt berrs. Tyngdpunkten i avhandlingen lggs p en moralisk begreppslig underskning kring ett antal begrepp som stiger fram som relevanta i mtet med vld i parrelationer. De fr avhandlingen centrala begreppen r offentligt-privat, rttvisa, rttigheter, makt, skam, skuld, frltelse, omsorg, tillit och ansvar. I avhandlingen har jag beskrivit, kritiskt analyserat samt frdjupat en frstelse av dessa begrepp och uttryck som bde rr ett individ- och ett samhllsplan. Hur dessa begrepp och uttryck anvnds och fungerar i olika sammanhang uttrycker moraliska frhllningsstt gentemot vld, offer och frvare. I avhandlingen synliggrs detta och en konkret frankring sker med hjlp av fljande material: finlndskt lagstiftningsmaterial (frarbeten till lagar som berr vld i parrelationer under perioden 1991-2006) och berttelser av kvinnor som upplevt vld. Den begreppsliga analysen, dr bl.a. olika feministiska teoretiker anvnds, visar att sprket inte r neutralt. Sprket kan vara frgat av flera sjlvklara frutsttningar och distanserande begrepp kan anvndas p ett sdant stt att det moraliskt mest centrala och brnnande dljs.
Resumo:
Avhandlingens vergripande syfte r att granska relationerna mellan olika undervisningsmetoder och studenters informationsbeteende, vilket i denna underskning inbegriper ven deras informationskompetens. Vikten av att underska dessa frhllanden kan motiveras med att bde kunskap om de faktorer som pverkar utvecklandet av informationskompetens och forskning som tar fram olika mnster i studenternas informationsbeteende behvs fr att sdana inlrningsmiljer, informationssystem och -tjnster som stder studenternas inlrning skall kunna utvecklas. I avhandlingen sks svar p fljande frgor: 1. Vilka faktorer i inlrningsmiljerna, dvs. problembaserad inlrningsmilj (pbl) och traditionell inlrningsmilj, pverkar informationsbeteendet och hur pverkar dessa faktorer? 2. Hurdan information behvs i inlrningsprocessen? Hur anskaffas informationen? Vilka informationskanaler och -kllor anvnds och hur anvnds de? 3. Hur anvnds information i samband med inlrningen? I underskningen anvnds en kvalitativ forskningsansats och det huvudsakliga underskningsmaterialet bestr av intervjuer med 16 medicine studerande som studerar enligt en problembaserad inlrningsmetod och 15 studerande som studerar i ett traditionellt mnesbaserat utbildningsprogram. Den empiriska delen av underskningen utfrdes i slutet av 1990-talet. Resultaten indikerar att en problembaserad inlrningsmilj utvecklar frstelsen av kunskap, aktiverar informationsanskaffningen och informationsanvndningen, samt frmjar utvecklingen av studenternas informationskompetens ssom den definierades i denna underskning. Hgre niv av informationskompetens och aktiv informationsanvndning frekom emellertid i bda utbildningsprogrammen ven bland studenter som hade pbrjat de frdjupade studiernas slutarbete, vilket framhver motivationens och de verkliga informationsbehovens roll i informationsbeteendet och i utvecklandet av informationskompetensen.
Resumo:
Konsistens och frndring i finlndsk etermediapolitik. Implementering av digital television och en jmfrelse med Kanada Avhandlingen handlar om hur det finlndska televisionssystemet frndrades i slutet av 1990-talet frn en nationell institution till ett dualistiskt system som prglas av stark marknadsorientering. Syftet med avhandlingen r att frst p vilket stt en s snabb frndring kunde ske och analysera de institutionella faktorerna bakom utvecklingen. P teoretisk niv diskuteras tesen om det nra sambandet mellan statliga politiska institutioner och rundradioverksamhetens institutioner. Avhandlingen bestr av tv fallstudier. Den frsta stter fokus p de frsta ren av den finlndska televisionens digitaliseringsprocess som startade med starka industriell-nationalistiska motiveringar. Analysen, som baserar p offentliga dokument, strcker sig framtill hsten 2001 d de digitala televisionssndningarna startade och regeringspropositionen om den nya kommunikationsmarknadslagen lmnades till riksdagen. Dessa policy-processer analyseras som en marknadisering av de traditionella styrningsprinciper och ider gllande finlndsk rundradioverksamheten. En jmfrelse mellan Finlands och Kanadas nationella rundradiopolitik gr att man kan koppla slutsatserna till den internationella utvecklingen. Jmfrelsen visar hur kommunikationspolitiska linjen i de tv lnderna har kommit att likna varandra trots att lndernas tv-system och deras styrordningar r mycket olika. Exemplet med Kanada visar att den srskilda teknologin inte r viktig utan snarare de kommersiella intressen som str bakom och som beslutsfattare grna dljer i en nationalistisk retorik. Studien visar att det r viktigt att beakta vilken tyngd man i politiken ger de tv sidor som rundradioverksamheten bestr av: sndningsteknologin och verksamheten som en speciell kulturform. Nationalstatens handlingsutrymme minskar inom fltet om mlet r att vara framgngsrik i konkurrensen i den nya internationella ekonomin. Enligt de nyliberalistiska principer som det politiska systemet verlag har tillgnat sig det r nskvrd men ocks helt inhemska institutionella traditioner och praxis som fljdes i den finlndska digitaliseringsprocessen frmjade utvecklingen som ledde till att nstan alla ursprungliga nationella syften fll snder.
