Att lära för livet hemma och i skolan : elevers uppfattningar av kost och hälsa, konsumtion och privatekonomi samt hushåll och miljö

The home is an important societal arena for upbringing and learning. A child can experience a feeling of participation in the household he or she belongs to very early in life. In this manner, the home environment constitutes an essential foundation for instruction in the subject of Home Economics. At school, Home Economics pupils should fulfill the intentions that school curriculum has for the subject, that is to say develop the knowledge, skills, and values that allow pupils to be able to take responsibility for their health, finances, comfort, and safety in their close environment. The purpose of this study is twofold. Firstly, the study aims to examine what knowledge and attitudes children and teenagers have acquired from their home environment, close environment, as well as school. Secondly, the study aims to evaluate the effects of instruction in Home Economics, at the 7th grade level, as regards diet and health, consumption and private finances, as well as household and the environment. The study’s methodological foundation focuses on pupils’ understanding of the surrounding world. A phenomenographical approach to the research phenomenon basis itself on the supposition that knowledge is fixed in human beings’ consciousness and experiences. Furthermore, the study stresses individual variations in conjunction with the experienced phenomenon. The empirical portion of the study is based on semistructured interviews of 30 pupils divided into two reference groups. The pupils were interviewed before instruction in the subject of Home Economics started and upon completing instruction. The interview data was analyzed and interpreted in accordance with the “multistage model”. The study results show that upbringing in the home environment is determinative as pertains to understanding of the socio-cultural household environment. Mealtime traditions, for example, are deeply ingrained but nonetheless influenced by lifestyle changes. The study shows that a didactic challenge exists to draw attention to the consequences of poor mealtime habits and stress for everyone raising or educating children and teenagers. Despite good knowledge of what a healthy diet is, the majority of pupils choose fast-food and junk-food when they eat out to save time and money. Studies of pupils’ preparedness for consumption show that a purposeful upbringing in the home in combination with relevant instruction in Home Economics, results in knowledgeable consumers. This study also shows that upbringing in the home environment and instruction in Home Economics requires an intense and conscious focus on the consequences of a household not run in accordance with nature, where the household lifestyle is nonsustainable. Pupils’ understanding is often based on the disregarding of the survival perspective for a comfort perspective. Parents and Home Economics teachers should be able to bring up and teach children and teenagers in a manner that allows children and teenagers to take responsibility for their health, private finances, as well as comfort and safety in the close environment. The method is conscious nurturing and instruction.

Hemmet är en viktig samhällsarena för fostran och lärande. Barn kan mycket tidigt i livet uppleva en känsla av att vara delaktiga i det hushåll han eller hon tillhör. Hemmiljön bildar på så sätt en betydelsefull grund för undervisningen i läroämnet huslig ekonomi. I skolan ska eleverna i huslig ekonomi uppfylla läroplanens intentioner, dvs. utveckla kunskaper, färdigheter och värderingar som gör det möjligt för dem att ta ansvar för egen hälsa, privatekonomin samt trivseln och tryggheten i den egna närmiljön. Syftet med föreliggande studie är tudelat. Det omfattar dels att undersöka vilka kunskaper och förhållningssätt barn och unga fostrats till i den egna hemmiljön, i den omgivande närmiljön samt i skolan, dels att undersöka effekter av undervisningen i huslig ekonomi, årskurs 7, i fråga om kost och hälsa, konsumtion och privatekonomi samt hushåll och miljö. Studiens metodologiska utgångspunkt sätter elevernas uppfattningar av sin omvärld i fokus. Ett fenomenografiskt sätt att närma sig forskningsfenomenet vilar på antagandet att kunskap förankras i människors medvetande och erfarenheter. Dessutom betonar ansatsen individuella variationer i anknytning till erfarna fenomen. Föreliggande empiriska studie bygger på semistrukturerade intervjuer med sammanlagt 30 elever fördelade på två studiegrupper. Eleverna intervjuas innan undervisningen i huslig ekonomi påbörjas samt efter att den avslutats. Intervjudata analyseras och tolkas i enlighet med flerstegsmodellen och resultaten presenteras såväl kvalitativt som kvantitativt. Läroämnet huslig ekonomi är tvärvetenskapligt till sin karaktär. Undervisningen i den grundläggande utbildningen ska beakta denna ämneskaraktär såväl pedagogiskt som didaktiskt. I enlighet med gällande läroplan vilar undervisningen på en socialkonstruktivistisk epistemologi, som har bildat bas för studiens empiriska utgångspunkt. Studieresultaten visar att fostran i hemmiljön är avgörande när det gäller uppfattningar av den sociokulturella hushållsmiljön. Måltidstraditioner är exempelvis djupt rotade men påverkas ändå av livsstilsförändringar. Utvärderingen visar att det är en didaktisk utmaning för alla som fostrar barn och unga att markera följderna av felaktiga måltidsvanor och stress. Trots goda kunskaper om sund kost, väljer de flesta snabb och skräpmat när de äter utanför hemmet för att spara tid och pengar. Studier av elevernas konsumtionsberedskap visar att avsiktlig fostran i hemmet i kombination med relevant undervisning i huslig ekonomi, dvs. undervisning som relaterar till den värld eleven upplever som konsument, resulterar i kunniga konsumenter. Utvärderingen visar att hemmiljöns fostran och undervisningen i huslig ekonomi behöver en stark och medveten fokus på följderna av ett hushåll som inte är naturanpassat och där livsstilen är ohållbar. Elevernas uppfattningar baseras ofta på att bekvämlighetsperspektivet åsidosätter verlevnadsperspektivet. Föräldrar och ämneslärare i huslig ekonomi torde ha goda möjligheter att fostra och undervisa barn och unga på ett sätt som tillåter dem att ta ansvar för egen hälsa, privatekonomin samt trivseln och tryggheten i den egna närmiljön. Metoden är medveten fostran och undervisning.