Cien a??os de manuales de primera ense??anza en Castilla y Le??n (1875-1975) : catalogaci??n y estudio anal??tico

Realizar la b??squeda de los manuales escolares editados entre 1875 y 1975. Recopilar los textos legales relativos a la edici??n de manuales escolares en Espa??a correspondientes al periodo fijado en el proyecto. Iniciar la elaboraci??n de un censo de todos los manuales escolares seg??n el modelo de ficha-cat??logo del proyecto MANES y el I.N.R.P. franc??s. Construir y/o adaptar los instrumentos documentales precisos para realizar las anteriores tareas a partir de la experiencia internacional del proyecto EMMANUELL. Realizar un estudio bibliom??trico de la producci??n editorial recopilada. Analizar los g??neros textuales y modelos did??cticos a que responden los manuales censados. Favorecer la preparaci??n de proyectos de investigaci??n y tesis doctorales que traten aspectos concretos del tema general abordado. Fondos documentales de las bibliotecas p??blicas y privadas y centros de documentaci??n de Castilla y Le??n. Dise??o del modelo documental e inform??tico para la recogida de datos en coordinaci??n con el grupo MANES y el I.N.R.P. Recopilaci??n de los textos legales relativos a la publicaci??n de manuales escolares en la Espa??a contempor??nea. Confecci??n del listado de bibliotecas y centros de documentaci??n para el estudio de los manuales escolares, plan de actuaci??n para llevar a cabo la toma de datos. Elaboraci??n del censo-cat??logo. Realizaci??n de los an??lisis bibliom??tricos de la producci??n editorial censada. Dise??o de investigaciones globales y sectoriales que han permitido interpretaciones pedag??gicas e hist??rico-educativas. La propia de trabajos de documentaci??n y catalogaci??n de fuentes, m??todos de an??lisis cuantitativos en funci??n de las variables se??aladas en el proyecto (subniveles educativos, ??reas disciplinares, g??neros did??cticos y textuales, etc.). Se han censado y catalogado un conjunto de 3.500 manuales.

Christinaty, neutrality and public schooling : the origins of the dutch educational system, 1801-1920

Resumen tomado de la publicaci??n

Educaci??n f??sica y protecci??n a la infancia en la I Restauraci??n (1875-1931) : regulaciones laborales e instituciones complementarias escolares

Resumen basado en el de la publicaci??n

Municipio y educaci??n en Salamanca durante la Restauraci??n (1875-1900)

Resumen basado en el de la publicaci??n

El Real Decreto y la circular del Marqu??s de Orovio de 1875 : repercusiones en el claustro universitario y la prensa de Sevilla

Resumen basado en el de la publicaci??n

Tres momentos del discurso conservador ecuatoriano, 1860-1875 (Estudios)

Artículo basado en fuentes hemerográficas, específicamente en la sección No oficial del periódico El Nacional, entre 1860 y 1875. Analiza los cambios del discurso conservador en el poder durante el período estudiado y muestra que esta corriente fue dúctil e impulsora de innovaciones en diversos ámbitos políticos. El estudio concatena tres grandes momentos discursivos con sus correspondientes coyunturas políticas.

Folkskoleseminariet i Falun : En geografisk rekryteringsstudie av folkskoleseminarister 1875-1950

Denna studie ska undersöka den geografiska rekryteringen av de antagna eleverna vid det kvinnliga folkskoleseminariet i Falun från 1875 till 1950. Resultaten jämförs med två liknade studier samt ställs mot den urbanisering och befolkningsökning som skedde under den studerade perioden. Resultaten visar små förändringar över tiden, där rekryteringen var nära nog rikstäckande med en majoritet från nuvarande Dalarnas län och närliggande län. De antagna var i huvudsak från landsbygden, där det inte skedde några förändringar trots befolkningsökning och urbanisering under den studerade perioden. Detta visar på att Faluns seminarium var betydelsefullt för den lokala bildningen, och då framför allt på landsbygden. Resultatet visar dessutom på en kontinuitet i den geografiska rekryteringen.

Att vara förmyndare : En studie om förmyndarskap i Trosa kommun 1875 - 1891

Denna studie har som syfte att undersöka förmyndarskap i Trosa stadsförsamling på slutet av 1800-talet. Det material som använts för att uppnå detta syfte består av förmyndarskapsprotokoll från Trosa rådstugerätt och magistrat mellan 1875-1891, samt förmyndarskapsförteckningar för samma period. Resultatet visar att antalet omyndiga vilka förordnats förmyndare sjönk stadigt från undersökningsperiodens början mot dess slut. Resultatet visar också på att änkor tydligt betroddes att vara förmyndare åt sina egna barn under perioden. När det gäller förmyndarna så visar undersökningsresultatet på att det var en klar social skiktning i valet av förmyndare. Detta ter sig på två sätt. När rådstugerätten utsåg förmyndare utan rekommendation så valdes till mycket stor del förmyndare från övre samhällsklasser och när det inkom rekommendation angående förmyndare till rätten så rekommenderades och utsågs till förmyndare oftast män ur samma samhällsklass eller liknande yrkesgrupp. Ett tredje noterbart resultat angående förmyndarna var att det endast i ett fåtal fall utsågs förmyndare som var släkt med myndlingen. Detta visar att det var yrkesrelationer och andra informella samband människor emellan som var viktiga i valet av förmyndare snarare än släktskap.

Flickorna på Valhalla : En studie av social rekrytering rörande eleverna vid Elementarläroverket för flickor i Falun under perioden 1875-1948

Syftet med uppsatsen är att undersöka elevernas sociala bakgrund på Elementarläroverket för flickor i Falun under tidsperioden 1875-1948. De källor som ligger till grund för undersökningen består av noteringar om fädernas yrke hämtade ur matriklar från flickskolans arkiv. Uppsatsen ämnar också undersöka hur undervisningsplanen såg ut och vilka flickor som, när möjlighet fanns, tog sig vidare till gymnasium eller vilka som fick avsluta sin utbildning för att återvända hem. Kartläggningen över flickornas sociala bakgrunder undersöks över tid för att se om någon förändring skett i den sociala rekryteringen. Resultatet visar att eleverna vid flickskolan främst kom från samhällets mellersta skikt något som i undersökningen benämns som Socialgrupp 2. Undersökningen visade även att flickornas fäder i första hand utövade yrken inom yrkeskategorin tjänstemän på mellannivå. När det kommer till vilka flickor som läste vidare på gymnasium var det i första hand flickor ur samhällets högsta skikt, Socialgrupp 1 som tog sig vidare till högre utbildning. De elever som avbröt sina studier förändrades över tid och varierade också med social bakgrund.