Hur teknikundervisning kan utformas för att öka flickors teknikintresse : En systematisk litteraturstudie om elever i årskurs 1-6

Studiens syfte är att med hjälp av denna systematiska litteraturstudie undersöka om förändringar inom teknikämnet i årskurs 1-6 kan öka flickors teknikintresse. Frågeställningen som det sökts svar på i aktuell internationell forskning, är följande: Anser aktuell forskning att skolan bör förändras för att öka teknikintresset hos flickor i årskurs 1-6, och i så fall, varför och på vilket sätt? För att få svar på frågeställningarna har systematiska sökningar i databaserna Eric (Proquest), Summon och www.avhandlingar.se gjorts. Engelska sökord som är aktuella för ämnet har valts ut för att ge en bred men ändå riktad sökning. Resultatet till studien är baserad på två avhandlingar och fem artiklar, varav en artikel är en metaanalys och fyra är forskningsstudier. Resultatet visar att flickors teknikintresse kan öka med hjälp av en mer genusmedveten undervisning som tar hänsyn till flickor och pojkars olika intressen. Det har också visat sig att det är av stor vikt för flickor att få en tidig god teknikundervisning för att öka självförtroendet inom ämnet, då val till framtida utbildningar och yrken görs tidigt. För att dessa åtgärder ska kunna genomföras krävs det att lärare och skolledare får mer utbildning i ämnet teknik och hur en genusmedveten undervisning kan bedrivas.  

Kunskapsöverföring- att leda rätt : Ledarens roll vid kunskapsöverföring i en organisation

I en rapport som Svensk Näringsliv (2010) har utfört beskriver de att företag redan idag och inom en snar framtid står inför den största pensionsavgången någonsin i Svensk historia. 40- talisternas avgång ställer företag inför stora utmaningarna, framförallt att lyckas genomföra en lyckad generationsväxling. De personer som går i pension har under sitt yrkesverksamma liv utvecklat en kunskap som många organisationer vilar på. En stor del av denna kunskap måste överföras för att organisationerna ska kunna fortsätta att vara effektiva på marknaden. Syftet med denna studie var att få en djupare förståelse för ledarskapets betydelse gällande kunskapsöverföring i en organisation, samt bidra med praktiska verktyg till chefer och medarbetare för att undvika att förlora värdefull kunskap vid en generationsväxling. Industriföretaget LEAX har själva identifierat ett problem i att överföra viktig kunskap i och med kommande generationsväxling. Deras önskan var att få hjälp med praktiska verktyg för hur de ska tänka och verka för att mildra kunskapsglappet som kan uppstå. För att undersöka detta och därmed uppfylla denna studies syfte har intervjuer genomförts med fyra produktionsledare, fyra medarbetare som förväntas dela kunskap och tre medarbetare som förväntas ta till sig kunskap. Innan intervjuerna genomfördes läste vi in oss på teori om kunskap, kunskapsöverföring och ledarskap. Eftersom begreppet kunskap har en bred betydelse och kan definieras olika beroende om den är individuell eller organisatorisk, började vi i vårt teoriavsnitt att bena ut detta begrepp. Nonaka och Takeuchi (1995) gör en förenklad bild av kunskap som ett isberg, där den explicita kunskapen benämns som toppen. Väl synlig över ytan på vattnet är den enkel att upptäcka och ta till sig. Under vattnet döljer sig en osynlig kunskap som är svår att upptäcka, så kallas implicit eller tyst kunskap. Denna kunskap utgör en enorm del av isberget och blir därmed viktig att bevara. Dock är denna kunskap svår att överföra då den är osynlig och svår att ta på. För att förstå vad kunskapsöverföring innebär, behöver organisationer identifiera vilken sorts kunskap som behöver överföras för att kunskapsöverföringen ska bli lyckad (Jonsson, 2012). Men även fast organisationer gör detta måste även ledningen förstå att kunskapsöverföring är en strategisk angelägenhet som kan ses som en process som involverar medarbetare. I denna studie har vi undersökt hur ledare kan skapa motivation, engagemang och resurser för medarbetare att vilja medverka och bidra till kunskapsöverföring. För att försöka förstå hur kunskap överförs i en organisation har vi använt oss av Nonaka och Takeuchi, (1995) SECI-modell. Modellen bygger på samspelet mellan den tysta och explicita kunskapen, vilket sker i fyra processer. Dessa processer har vi sedan utvecklat till en egen modell som inkluderar institutionella, organisatoriska och kognitiva faktorer. Utifrån dessa faktorer har vi skapat praktiska förslag på hur ledare tillsammans med medarbetarna kan planera kunskapsöverföring. Dessa praktiska förslag gynnar både individuell- och organisatorisk utveckling, samt bidrar till att mildra kunskapsförlust vid generationsväxlingen. Ett av de praktiska exempel vi utformat är en kompetensprofil, som är ett hjälpmedel för organisationer att identifiera vilken kunskap som medarbetarna besitter, vilket synliggör vilken kunskap det är som kan gå förlorad. Kompetensprofilen tillsammans med vår modell kan appliceras på liknande företag, men även på organisationer som verkar inom andra branscher. Eftersom denna kompetensprofil är utvecklad efter de krav som finns inom aktuell verksamhet, finns det möjlighet att anpassa efter andra verksamheter.

Att främja ett ackomodativt lärande utifrån ettandragogiskt perspektiv : I en offentlig organisation

En upplevelse av att det finns begränsade kunskaper kring vuxna individers väg att lära utgörgrunden för denna undersökning. Utbildningar idag kommer ofta i form av föreläsningarvilket framför allt resulterar i ett assimilativt lärande, det vill säga ett ytligt lärande därindividen saknar förståelse för kunskapen. Pedagogik är ett begrepp som överlag i storutsträckning används när lärande är målet oavsett vem som ska lära sig något. Kursupplägg avpedagogisk karaktär vänder sig främst till barn och kan anses olämplig när vuxna individerska lära sig. Andragogik är begreppet för vuxenlärande, vilken bygger på kunskapen om attvuxna är självstyrande individer och behöver därför själva ta steget till att lära sig något nytt. Iden andragogiska modellen presenteras de förutsättningar som krävs för att en vuxen individska kunna tillägna sig nya kunskaper på en djupare nivå, få en förståelse, denna nivå avlärande kallas för ett ackomodativt lärande.Undersökningens syfte var att studera om de två processledarnas ledarskap och kursupplägggrundas i andragogik för att främja ett ackomodativt lärande i Landstinget Dalarnas Chef ochledarprogram.Undersökningen var en fallstudie där en deduktiv ansats förelåg. En kvalitativ metod i formav observation har använts för insamling av data. Processledarna för Chef ochledarprogrammet har observerats och filmats med filmkamera under en av fyra delar av ettintroduktionsblock. Ledarskap och kursupplägg är två områden som behandlas teoretiskt dåde anses kunna påverka lärandet för vuxna personer såväl kollektivt som individuellt.Processledarna för Landstinget Dalarnas Chef och ledarprogram tog i stor utsträckning hänsyntill de vuxna individernas behov, som kan förstås utifrån den andragogiska modellen. Genomsitt ledarskap och kursupplägg skapade de goda förutsättningar för deltagarnas möjlighet attkunna tillägna sig ett ackomodativt lärande. Processledarnas ledarskap grundar sig i känslor,relationer och med människosynen att alla människor har samma grundläggande behov.Kursupplägget bestod av övningar och dialoger där deltagarna involverades, vilketförespråkas i den andragogiska modellen för att kunna uppnå ett ackomodativt lärande

Flexibilitetens frammarsch, en studie om den intermittenta anställningen

Flexible working conditions is used extensively in organizations today as a way to create flexibility for the employer. Recently we’ve been reading in the newspapers that this approach is a growing problem and the EU has warned Sweden twice that abuse of these forms of employment must be stopped. The Government has recently submitted a proposed rule change to reduce the possibility of stacking one temporary contract after another. Borlänge kommun makes themselves more flexible with the intermittent employments. This study aims to examine why infrequent employments, such as the intermittent employment is used and preferred by Borlänge kommun and how it’s perceived by affected employees in the organization. The questions related, besides why the intermittent employment is used by the organization and how its perceived by those involved, also includes the management of intermittent employment and how the organization is handling work contracts. The background information on the employment law implications gives the reader an insight into how the regulatory framework works surrounding the topic. The theory section highlights the main theories about flexibility and its different shapes and perspectives. For the study a qualitative approach is used. A case study with semi-structured interviews was performed. The respondents were employees involved in the staffing of intermittent employees and also members of the staff with an intermittent employment. The results show that the employment and contracts is correctly handled by labour law regulations. This study shows that Borlänge kommun uses intermittent employments extensively, with its 1 320 intermittently employees. If this is abuse, or not, is not clear from the result. The authors discuss, however, if that is the case. The intermittent employment is used mainly because of the great needs. This is because society is changing and the average age is increasing, both by those using the services and the employees. All respondents perceive the intermittent employment as most flexible for the employees. Respondents working in the staffing department say that they are not flexible enough. The intermittent employees’ working today does not cover the great need. Borlänge kommun think that the flexibility should benefit them more and is currently trying to become more flexible. The employees were generally satisfied with their work situation. Some tendencies of insecurity and uncertainty could be inferred from the intermittent employees answers. The author’s conclusions are that flexibility and the intermittent employment contracts mainly benefit the employer and the employees who actively choose this type of work, such as students. This kind of employment affects, however, the society and those who need a secure lifestyle. The necessary permanent contracts are becoming fewer and replaced by precarious and flexible employment conditions.

Att få ordning på strukturen : en litteraturstudie om betydelsen av explicit läsundervisning i skolans alla ämnen

Samhällsdebatten om de nedslående resultaten som redovisats i PIRLS 2011 visar att läsförståelseundervisningen i Sverige inte ger de resultat som förväntas. Syftet med denna litteraturstudie var undersöka vilken betydelse faktatexters struktur har för läsförståelsen hos elever i årskurs 4-6. Inledningsvis redogörs för innehållet i skolans styrdokument som rör läsförståelse samt Skolverkets analyser av resultatmätningar. Dessutom redovisas Skolverkets rapporter och annan pedagogisk litteratur i frågan om vikten av att alla lärare undervisar i läsförståelse oavsett ämne. Metoden som använts är en systematisk litteraturstudie där sökmetoder och urval redovisas. Studiens resultat visar att elever som undervisats i olika texttypers strukturer inte bara förstår texten bättre, de får också bättre förutsättningar att producera egna texter i olika genrer. Vid användning av grafiska modeller som är anpassade till aktuell struktur ökar möjligheten till textförståelse och textproduktion ytterligare. En slutsats från studien är att förutsättningen för att elever ska utveckla sin läsförståelse är lärarens explicita läsförståelseundervisning i alla ämnen.

Vad krävs för en likvärdig undervisning i NO för årskurs 1-6 : En systematisk litteraturstudie om olika faktorers betydelse

Denna litteraturstudies syfte var att få kunskap om vad tidigare forskning uttrycker har för en mer genusmedveten och jämställd undervisning i naturvetenskapliga ämnen för grundskolans tidigare årskurser. Syftet preciserades i följande frågeställningar:  Hur resonerar lärare om genus och jämställdhet enligt tidigare forskning?  Vilken betydelse har elevers kön och ålder för deras intresse för naturvetenskap generellt eller för de naturvetenskapliga ämnena i skolan enligt tidigare forskning?  Vad betonar tidigare forskning som betydelsefullt för mer genusmedvetenhet och jämställd NO-undervisning?  Vilken betydelse har lärarna och föräldrarna för elevers motivation i NO-ämnena enligt tidigare forskning? Studien är utformad som en systematisk litteraturstudie. Ur syfte och frågeställningar skapades svenska och engelska sökord, naturvetenskap, NO och undervisning, samt gender, science och primary school. Dessa har sedan använts i databaserna avhandlingar.se, ERIC (Proquest) och NorDiNa för att finna aktuell forskning som kan besvara studiens frågeställningar. Resultatet visar att genusmedvetenhet hos läraren är av betydelse för elevernas resultat, intresse och attityd till naturvetenskap och teknik. Eleverna behöver få respons och feedback på deras arbeten för att känna sig motiverade och behålla intresset. Det är även viktigt att läraren vet skillnaden mellan kön och genus samt jämställdhet och jämlikhet.

Ett bokprojekt på en multikulturell förskola : - Vad krävs av ett arbetssätt för att barn, som har svenskasom sitt andra språk, ska lära sig nya ord på svenskagenom barnlitteratur?

Syftet är att undersöka ett arbetssätt för att stödja barn med annat modersmål änsvenska i deras språkutveckling på svenska, med fokus på ordförrådsutveckling.· Att beskriva arbetssättet så som pedagogerna beskriver det.· Hur kan man konkretisera ord och ords betydelse?· Har föräldrar sett någon utveckling i sina barns ordförråd? I så fall vilken?· Vilka för- och nackdelar har arbetssättet och hur kan det utvecklas?Studien är kvalitativ, en fallstudie har gjorts på en förskola där majoriteten av barnenhar svenska som sitt andraspråk. Materialet utgörs av intervjuer med pedagoger, somarbetat med bokprojekt som metod för att stimulera språkutvecklingen av svenskaspråket, och föräldrar vars barn deltagit i projektet.Resultatet visar att projektets styrka är att det stärker gruppgemenskapen ibarngruppen vilket också får positiv effekt på språkutvecklingen. Bokprojektet germöjlighet till stöd i upprepningar, konkret material, skapande, lek och en bredd påolika scaffoldingstrategier som pedagogerna tillämpar. Utifrån ettordinlärningsperspektiv tyder resultatet på att projektet varit mest effektivt för barnsom redan kan tillräcklig svenska för att förstå sammanhanget i boken. Bara två av defyra föräldrarna som intervjuats ger exempel på ord som kan knytas till förskolansbokprojekt. Arbetssättet brister i att pedagogerna valt en enda och för vissa barnmycket svår bok. I studien ges inga exempel på att projektboken läses påmodersmålet. I förhållande till tidigare forskning framstår det som en stor brist.Förslag på utveckling: Fler och enklare böcker, stöd på modersmålet, knytaspråkutvecklande lekar till projektet och utveckla ett tydligt planeringsunderlag förpedagogerna där målen från läroplanen följs upp.

Förpackningsdesign i genusperspektiv : En granskning av duschcremesförpackningar

Färg och form kan bidra till att skapa uppmärksamhet, förmedla budskap och skapa känslor som i sin tur kan öka sannolikheten av att kunden genomför köpet. Förpackningens färg och form bör synkronisera för att budskapen inte ska motsäga varandra, och det är mycket viktigt att designen lämpar sig till målgruppen. Färg kan ses som ett språk som kommunicerar med konsumenten, och att förstå detta språk kan vara ett starkt redskap inom marknadsföring och design. Det är vanligt att förpackningsdesign riktas mot något eller bägge könen och att ge produkten en karaktär av maskulint eller feminint kan vara ett effektivt tillvägagångssätt att särskilja produkten från resterande sortiment. I samband med färg och form är det nödvändigt att förstå konsumentens behov samt användning av produkten, och det är viktigt att skapa en god design riktad mot rätt målgrupp. Det är viktigt att förstå vad konsumenten attraheras till och vad som lockar till att genomföra ett köp. Syftet med denna studie var att ta reda på varför förpackningsdesign för duschcreme specificerade för kvinnor respektive män skiljer sig, och vad som anses vara kvinnligt och manligt när det kommer till färg och form, i samband med duschcremesförpackningar. För att ta reda på detta genomfördes en visuell innehållsanalys samt en enkätundersökning. Resultatet som genererades av dessa metoder sammanfattades i tabeller och diagram, som tydligt visar de färger som anses vara maskulina samt feminina. Mörka färger, som svart och blått, anses vara maskulina medan ljusa färger och rosa toner anses vara feminina. Mjuka grafiska element och former kopplas till femininitet medan motsatsen kopplas till maskulinitet. Slutsatsen av detta är att anledningen till att förpackningarna skiljer sig är för att lättare kommunicera med målgruppen, och i detta fall via färg och form.

Historia utanför klassrummet : Historielärares tankar om villkor för historieundervisning i årskurserna f-3

I den här studien undersöks vad lärare som undervisar i ämnet historia anser om historieundervisning som sker utanför klassrummet genom en empirisk studie där syftet är att få insikt i hur lärare i årskurserna f-3 ser på undervisning utanför klassrummet och vilken betydelse lärarna ser att den typen av undervisning kan ha för elevers lärande. Tidigare forskning visar på vikten av att eleverna ges möjlighet till dialog och uppmuntran till ett kritiskt förhållningssätt till det som presenteras på exemplevis ett museum. Därför är det relevant att ta reda på hur lärare anger att de kommunicerar med sina elever och om de ser att kommunikationen ser annorlunda ut då undervisningen sker utanför klassrummet. Under arbetets gång intervjuades tre lärare och deras utsagor analyserades samt diskuterades i relation till relevant litteratur inom området. Det huvudsakliga resultatet visade att samtliga lärares uppfattning är i huvudsak att historieundervisning som sker utanför klassrummet är kopplad till upplevelser och att det finns en didaktisk poäng med denna typ av lärande. Två av lärarna menar att då fler sinnen är involerade, befäster sig kunskapen lättare. Vad gäller kommunikationen menar två av tre lärare att då historiundervisningen sker utanför klassrummet blir eleverna mer engagerade, vilket de menar har koppling till att det ofta innebär en upplevelse att se ett historiskt föremål eller besöka en historisk plats. Lärarna uppger att elevernas engagemang i sin tur innebär fler tankar och funderingar, vilket resulterar i rikligare dialog mellan lärare och elever.

Upplevelser av stöd från diabetessjuksköterskan hos personer med diabetes typ 1 : – Sekundäranalys av en kvalitativ intervjustudie

Introduction: Type 1 diabetes is a chronic disease that affects the individual in everyday life. The diabetes team sets the treatment goals together with the patient aiming for a good quality of life and to prevent complications. The diabetes nurse should include in-depth knowledge of the daily life of people with diabetes, and have respect for the individual's choices and life situation. Aim: To describe how people with type 1 diabetes experience the support from the diabetes nurse. Method: A qualitative content analysis with an inductive approach has been used. A secondary analysis including semi-structured interviews with 15 adults (> 18 years) with type 1 diabetes was conducted. Result: The result was summarized with an overall theme "At the clinic - experience of the support offered" describes how people experience the support from their diabetes nurse. The theme constituted three categories "Access to the diabetes nurse", "The diabetes nurse - a source of information and knowledge that might need to be complemented with the support from other professionals" and,"Mutual trust - the patient's experience of the district nurse as a discussion partner and support". Conclusion: The results showed that the accessibility to diabetes nurses was experienced as good. It was simple and easy to make contact. The diabetes nurses were experienced to be engaged and provide good support to the patients. A good dialogue with the diabetes nurse and commitment from the diabetes nurse were mentioned as important factors that made the visits to be experienced as good and important. There were requests for greater access and expanded opportunities for help from counselors, as well as an increased focus on how the person is feeling.

Upplevelser av palliativ vård i hemmet under livets slutskede – ur ett anhörigperspektiv : En litteraturöversikt

Bakgrund: Palliativ vård handlar om att ge stöd till patienten och anhöriga under och efter vårdtiden. De ”6 s:n” är en arbetsmodell inom palliativ vård där patienten har rätt till självbestämmande och att upprätthålla sina sociala relationer, även stöd till anhöriga ingår. Anhöriga har en betydelsefull roll i den palliativa vården, deras närvaro skapar möjlighet för den döende att vara hemma i livets slutskede. Syfte: Syftet var att beskriva anhörigas upplevelse av palliativ vård i hemmet under livets slutskede. Metod: Litteraturöversikt baserad på 15 vetenskapliga artiklar från fem olika länder med kvalitativ ansats. Resultat: Fem kategorier identifierades kopplade till anhörigas upplevelser: Palliativa teamets inträde i hemmet, anhörigas vårdansvar, den medicintekniska utrusningens inverkan på vardagslivet, känslor och konsekvenser för anhöriga samt förbättringsmöjligheter och anhörigas uppfattning om palliativ vård. Slutsats: Anledningen till anhörigas vårdansvar var löftet att få dö hemma, uppgiften upplevdes krävande och gav konsekvenser på sömnen och deras fysiska och psykiska mående. Detta var genomgående i hela litteraturöversikten. Vården i hemmet sågs som den rätta platsen att dö på för alla parter, endast en anhörig uttryckte avsky för situationen. Enligt anhöriga var stödet bra dock fanns det ett ökat behov av mer resurser för fullständig trygghet.

ARBETSRELATERADE STRESSFAKTORER FÖR SJUKSKÖTERSKOR INOM AKUTSJUKVÅRDEN Litteraturöversikt

Bakgrund: Arbetsrelaterad stress hos sjuksköterskor bidrar till hög andel sjukskrivningar. Inom akutsjukvården så är arbetstempot ofta högre än inom andra delar av sjukvården och omsättningen av patienter är stor. Sjuksköterskor som arbetar inom akutsjukvården är mer utsatta för stress. För att hantera stress så kan copingstrategier användas. Syfte: Syftet är att ta reda på vilka stressfaktorer som påverkar sjuksköterskans hälsa inom akutsjukvården, samt vilka copingstrategier som kan användas för att hantera dessa. Metod: Litteraturöversikt med tolv kvalitativa samt kvantitativa vetenskapliga artiklar som berör sjuksköterskan inom akutsjukvården, arbetsrelaterade stressfaktorer samt copingstrategier. Resultat: Det finns ett antal arbetsrelaterade stressfaktorer som bidrar till ohälsa och lidande för sjuksköterskan inom akutsjukvården. Copingstrategier som stöttning av kollegor, avlastande samtal, genomgång av verksamheten och mindfulness, bidrar till att den arbetsrelaterade stressen blir hanterbar och att hälsa uppnås Slutsats: Stressfaktorer som brist på sjuksköterskor, dödsfall eller sexuella övergrepp på barn, våld och hot från patienter och anhöriga, samt brister i arbetsmiljön bidrar till arbetsrelaterad stress. Copingstrategier kan hjälpa att motverka den stress som uppstår. Men för att copingstrategier ska fungera så är det viktigt att använda sig av de strategier som finns och att tid samt möjlighet finns på arbetsplatsen att utföra dessa.

Noretnätet - ett pedagogiskt utvecklingsprojekt

Vid Norets barn- och utbildningsområde i Mora kommun bedrivits ett projektet kallat Noretnätet. Rektorsområdebestår av en större centralt belägen skola och tre s k byskolor, tillsammans innefattande åk 1-9, med en integrerad 6-årsverksamhet. I början av år 1998 lämnades en ansökan in om bidrag för ettkompetens- och skolutvecklingsprojekt till Utbildningsdepartementet. Ansökan beviljades och projektetNoretnätet kom att starta från och med höstterminen 1998. Målen för projektet formulerades som att:• Öka kunskapen om läroprocesser hos elever, föräldrar och personal• Öka medvetenheten kring den egna praktiken och ett språk för pedagogiskt arbete i arbetslag• Utveckla en organisation för arbete med elevernas inlärning• En större samstämmighet i undervisningsmönster mellan våra olika åldersgrupperI samband med att projektet startade bildades s k tvärgrupper. En samtalsledarutbildning startades och pågick parallellt med tvärgruppernas arbete. Arbetslagen har därefter inom projektets ram framför alltatt arbeta vidare med frågeställningar som de själva formulerat i form av s k ”småprojekt”.Syftet med utvärdering är:a) Att försöka värdera i vilken utsträckning arbetet bedrivits i linje med de mål som formulerades för projektet och om och i vilken utsträckning dessa har uppnåttsb) Att identifiera och diskutera faktorer som kan uppfattas väsentliga för att kunna genomföra ett framgångsriktskolutvecklingsprojektc) Att resultatet av utvärderingen skall kunna utgöra en lägesbeskrivning från vilken det för de inblandade aktörernaskall vara möjligt att formulera riktlinjer för ett fortsatt utvecklingsarbeteUtvärderingen bygger dels på tre tidigare genomförda delutvärderingar, och dels på data som insamlatsför att kunna komplettera dessa. För att komplettera denna information insamlades ytterligare data slutetav vårterminen 2001. Utvärderingen bygger således på ett tämligen omfattande empiriskt material som omfattar hela projektperioden. Tolkningsbasen är vad man skulle kunna kalla en konstruktivistisk idé om att de data som finns tillgängliga tillsammans skall kunna ”vävas” samman till en mer eller mindresammanhållen bild, en av flera möjliga, av det aktuella projektets samlade verksamhet.Det förefaller som att ett tämligen omfattande arbete har lagts ner på att skapa en ökad medvetenhet och kunskap om lärprocesser. Den sammanvägda bedömningen är att verksamheten i projektet på den punkten, i förhållande till de förutsättningar som funnits, bedrivits på ett sådant sätt att en ökad medvetenhet hos personalen om de lärprocesser som sker i skolan möjliggjorts. Detta bör även på ett konkret sätt ha kommit eleverna till del och förhoppningsvis innebär det att även deras medvetenhet omlärandet kommer att öka. Även om det från en del håll uttrycks tveksamheter att medvetenheten runt den egna praktiken och ett pedagogiskt språk verkligen påverkats på ett positivt sätt. En del av svårigheten tycks just vara att kunna upptäcka vad som sker, vilket t ex till en del kan förklaras av att det rör sig om förhållandevis långsamma processer. Däremot verkar resultatet vad gäller att involvera föräldrarna inte ha utvecklats särskilt långt. Bedömningen är ändå att projektet bedrivits på ett sådant sätt attdet har haft en riktning väl i linje med målet att öka medvetenheten om den egna praktiken och att utvecklaett pedagogiskt språk. Vad gäller målet att skapa en organisation för arbetet med elevernas lärandehar detta varit inriktat på att klara de behov som Noretnätet gett upphov till och som det framstår inte som ett försök att i första hand skapa en mera permanent organisatorisk förändring. Slutsatsen bliratt Noretnätet ändå indirekt kommit att visa på vägar för att finna en organisatorisk form som gör det möjligt att bygga in ett kontinuerligt skolutvecklingsarbete och sett från en sådan utgångspunkt kanverksamheten sägas ligga i linje med det mål som sattes upp. De slutsatser man kan dra om att projektet har gett en större samstämmighet i undervisningsmönster mellan olika åldersstadier är att de är en frågeställning som varit föremål för tämligen omfattande diskussioner. Projektets verksamhet förefallerdärför även på den här punkten i huvudsak ha legat i linje med det i sammanhanget aktuella målet.Sammantaget uppfattas verksamheten i Noretnätet för samtliga fyra mål haft den ”riktning” som målenangav. Med tanke på målens konstruktion är det inte möjligt att ha någon uppfattning i vilken grad målen uppnåtts.Vad gäller Noretnätet förefaller detta i hög grad ha varit ett Top-down initierat projekt, men samtidigt med en relativt stark strävan till att när detta initierats kan ges en tydlig Bottom-up rikting. Skolledningensroll berörs sparsamt i de utsagor som projektdeltagarna gör och kritik framkommer endast i någotenstaka fall. Möjligen kan det ändå tolkas som att skolans ledning varit relativt framgångsrika med attinitiera projektet och även med att lägga över ansvaret på dess genomförande till projektdeltagarna.Frågan om tid, eller snarare bristen på tid, är i skolutvecklingssammanhang en ständigt återkommandefrågeställning. Att förändra och utveckla organisationer och deras verksamhet kräver också tid både för att initieras, implementeras och inte minst för att institutionaliseras. Vad som framstår som lite uniktmed projektet Noretnätet är att skolledningen verkar att på allvar försöka organisera verksamheten så att det frigörs tid för att kunna arbeta med projektet. Genom att Noretnätet fick utrymme att fortsättasin verksamhet ytterligare ett läsår har detta möjliggjort att en del effekter visat sig på ett sätt som annars sannolikt inte hade varit möjligt. De s k samtalsledarna har haft en viktig roll, men kan också antasha varit olika framgångsrika med att utöva sin roll, men att det ändå finns skäl att tro att de på ett personligt plan har varit utvecklande att ikläda sig denna roll. Om ingen tar denna roll riskerar ett skolutvecklingsprojektav det här slaget att bli ett skrivbordskonstruktion. De s k ”småprojekten” framstårsom en av de stora poängerna med projektet Noretnätet. Genom att så tydligt koppla dessa mindreutvecklingsprojekt till de ordinarie arbetslagen har detta samtidigt möjliggjort en vardagsnära skolutvecklingsprocess.”Småprojekten” startas som en utveckling och fördjupning av projektet genom önskemålfrån personalen. Sammanfattningsvis framstår de s k ”småprojekten” som ett viktigt uppslag tillhur skolutvecklingsarbete i en mera generell mening kan bedrivas på ett framgångsrikt sätt.Det projekt som en gång för tre år sedan började med, som en del ansåg, tämligen abstrakta idéer har så småningom tagit form och har i hög grad omvandlats till en konkret och i vardagen påtaglig verksamhet.En intressant frågeställning är naturligtvis i vilken utsträckning som vad som skett som kan tillskrivasNoretnätet och vad som ändå skulle ha inträffat. Det är naturligtvis omöjligt att besvara en sådanfråga, men att det ändå kan vara värt att något reflektera över tänkbara svar. Det förefaller lika orimligt att påstå att inget kan tillskriva projektets verksamhet, som att all utveckling beror på detta. Den tidsom ställts till förfogande, vilket det samtidigt förefaller finnas stor enighet om att detta varit betydelsefullt, de samtal som därmed initieras, de verksamheter som startats i de s k ”småprojekten” talar ändåstarkt för att projektet har spelat en viktig roll för det utvecklingsarbete som skett. Noretnätet har därmed skapat en utmärkt bas för att kunna gå vidare mot en fortsatt positiv utveckling av verksamheteninom Norets barn- och utbildningsområde.

De anställdas outnyttjade kreativitet : En fallstudie på Ica DE Borlänge

Syftet med examensarbetet var att med utgångspunkt i ett konkret exempel, beskriva hur företag kan organisera verksamheten för att ta till vara på de anställdas outnyttjade kreativitet. Materialet i examensarbetet kan mycket väl tillämpas och användas i andra organisationer än den studerade organisationen Ica DE Borlänge. Dock bör beaktande tas till den specifika kontexten som föreligger vid implementeringen av materialet. Med stöd av den teoretiska referensramen visar resultaten av analysen ett behov av en ny organisationsstruktur med tydliga roller och nya belöningssystem. Den studerade organisationen är en lärande organisation där ett medarbetarengagemang söker främjas. Genom en ny organisationsstruktur med tydliga roller ökar detta medarbetarengagemanget och fler genomförda förbättringar genomförs snabbare, vilket bidrar till att de anställdas outnyttjade kreativitet tillvaratas på ett framgångsrikt sätt. De nya belöningssystemen flyttar fokus till medarbetarengagemanget och förbättringsarbetet, vilket främjar ett genomsyrande Lean-tänkande i organisationen. Belöningssystemen skapar även jämnare produktionsflöden som höjer arbetssäkerheten, ökar produktionskvalitén, minimerar stress samt skapar goda förutsättningar för att beräkna personalbemanningen. Kvalitativa metoder har använts för datainsamlingen. Dessa utfördes genom en förstudie och en fallstudie. Fallstudien bestod utav bakgrundsintervjuer, en intervjustudie samt en observation. Det empiriska materialet visar att organisationen arbetar med ett omfattande förbättringsarbete i alla organisatoriska nivåer. Både chefer och medarbetare har viljan och ambitionen att få till ett framgångsrikt förbättringsarbete, men trots flera års arbete med Lean efterfrågas ändå mer tid, bättre organisationsstruktur samt en sambandskoordinatör med specialistkompetens som driver förbättringsarbetet framåt. Empirin ger en viss indikation på att förbättringsverksamheten har anpassats och organiserats till den befintliga organisationsstrukturen. Förbättringsarbetet torde bli mer framgångsrikt om verksamheten anpassas och organiseras utefter de anställdas outnyttjade kreativitet istället. I summering av slutsatsen åskådliggörs två centrala variabler som kan bidra till långsiktiga framgångar i arbetet med att tillvarata de anställdas outnyttjade kreativitet. En ny organisationsstruktur med tydliga roller som fokuserar på förbättringsarbetet samt nya belöningssystem för inlämnade förbättringsförslag, skulle vara av stor betydelse för ett långsiktigt medarbetarengagemang i en framgångsrik organisation.

Waldorfpedagogiken – religion eller inte?

Waldorfpedagogiken har utvecklats från antroposofin och används idag i skolor över hela världen. Antroposofin uppfyller flera av de viktigaste kriterierna i de vanligaste definitionerna av religion.  I denna artikel behandlas frågan om huruvida waldorfpedagogiken ska uppfattas som religiös eller inte. Mitt material består av skriftliga och elektroniska källor av olika slag, intervjuer samt observationer på en waldorfskola. Frågan kommer att diskuteras utifrån tre aspekter: ideologisk frikoppling, lärarens roll samt potentiellt religiösa inslag relaterade till morgonspråket och religionsundervisning. Jag föreslår att waldorfpedagogiken ska ses som en hybrid i den terminologi som Siv-Ellen Kraft använder. En hybrid är en företeelse där en för­ståelse med religiösa inslag utgör en av flera möjligheter (Kraft 2011: 78). Trots tillämpandet av detta perspektiv kvarstår dock andra problematiska områden gällande relationen mellan waldorfpedagogik och religion.