Sponsring i skolan : En undersökning om sponsring på Leksands gymnasium, 2008

Syftet med uppsatsen är att undersöka karaktären och omfattningen av sponsring och samarbete mellan skola och näringsliv samt andra utomstående aktörer på en gymnasieskola i Dalarna. Hur är sponsringspolicy reglerad och hur ser de inblandade aktörerna på sponsring och dess framtid i skolan? Undersökningen baseras på intervjuer, innehållet av skolans och kommunens styrdokument. Intervjuerna analyseras med hjälp av hermeneutisk tolkningsmetod. Resultatet visar att samtliga intervjuade har ett väldigt positivt och öppet förhållningssätt till sponsring. Sponsringens omfattning är betydande och förekommer i form av läromedel, föreläsningar, material, stipendier, ekonomiska bidrag, praktikplatser samt avsatt tid för handledning m.m. Allt tyder på att sponsringen kommer att öka i framtiden. Det ökande antalet friskolor, samt marknadsanpassning och den ökande konkurrensen mellan skolorna, vilket accentueras av det minskande antalet av gymnasieelever bidrar starkt till denna utveckling. De intervjuade saknar kännedom om vilka regler som gäller på området och sponsringspolicy på skolan saknas. En övergripande och indirekt slutsats av min undersökning är också att de ekonomiska frågorna spelar an avgörande roll för diskussionen som förs på skolorna och på bildningsförvaltningen medan bildningsidealet lyser med sin frånvaro.

Utvärdering av ICC-profiler och profil-inställningar för HP Indigo Press 1000

Det nystartade digitaltryckeriet Digaloo planerar att inom en snar framtid införa ICC-hantering i sittarbetsflöde. Med anledning av detta har en studie utförts där antalet erfordrade ICC-profiler undersöktssamt vilka akromatiska inställningar som bäst lämpar sig för tryckeriets HP Indigo Press 1000.Testtryckning utfördes på sex av Digaloos mest använda papperskvaliteter. Genom inläsning av testkartorhar de olika papperskvaliteternas reproducerbara färgrymder åskådliggjorts. Grundat på resultatetfrån denna testtryckning framställdes ICC-profiler för valda papperskvaliteter. Dessa genereradesmed olika inställningar för akromatisk repro och TIC (Total Ink Coverage). Vid en andra testtryckninganvändes dessa ICC-profiler för konvertering av mellanton-, natt- och snöbilder, vilka trycktespå olika papperskvaliteter.Resultatet från den första testtryckningen visar att HP Indigo Press 1000 återger störst förgrymd påpapperskvaliteten Silverblade Silk, tätt följd av Silverblade Art. De minsta färgrymderna reproduceraspå Lessebo Linné Gultonat och Lessebo Linné Naturvit.Vid perceptuell bedömning av de olika bilderna blev resultatet att bäst tryckresultat uppnås medpappersspecifika ICC-profiler. Detta gäller dock endast i två av tre fall. Vid bedömning av bäst lämpadTIC ansågs den idag på Digaloo använda nivån som mycket dålig. Genom att antingen sänka eller höjadenna nivå bedömdes tryckresultatet öka i kvalitet.Slutligen visar studien även att akromatik i form av UCR ger bäst bildåtergivning i mellanton- ochnattbilder på de valda papperskvaliteterna. De olika graderna av GCR i snöbilder anses dock passaolika bra beroende på vilken papperskvalitet som används.

Gustafsbergs barnhusinrättning : en internatskola för mindre bemedlade pojkar under perioden 1865-1885

Uppsatsen behandlar Gustafsbergs barnhusinrättning, en skola för pojkar som dessutom var Sveriges första internatskola. Syftet med uppsatsen är att undersöka vilka kriterier man hade på undervisningen på barnhusinrättningen från 1860-talets mitt och fram till mitten på 1880-talet samt vilka eleverna var som vistades där under den perioden. Detta görs utifrån frågeställningarna hur barnhusinrättningens stadgar såg ut under senare delen av 1800-talet, hur en kurs/läroplan under den aktuella tidsperioden såg ut och hur ämnena var fördelade, samt vilken bakgrund de elever som gick på barnhusinrättningen under den aktuella tidsperioden kunde ha och vad de ägnade sig åt efter examen från skolan.För att kunna genomföra undersökningen användes tillgängligt arkivmaterial angående Gustafsbergs barnhusinrättning, framför allt på arkivet på Gustafsbergsstiftelsen men även på Bohusläns föreningsarkiv.Undersökningen visade att stadgan och kursplanen angav att eleverna skulle delas in i tre klasser, en nedre, en mellersta och en övre. Utifrån denna indelning placerades elever i åldrarna mellan 6-16 in, dock rådde särskilda krav på blivande elever som skulle bli antagna till skolan och likaså på intagna elever för att de skulle kunna examineras. Examinationerna kontrollerades utförligt. Undervisningen på skolan skulle motsvara det statliga läroverkets fem lägre klasser. Läroämnena som skulle ingå i undervisningen och dess fördelning är tydlig både i stadgan och i kursplanerna. Ämnena skulle fördelas på 32 timmar i veckan, då tillkom ytterligare timmar för vidare studier vilket innebar ett ganska pressat schema. Diverse olika kriterier ställdes således på de olika klasserna, men också på lärarna vilka förväntades följa uppsatta riktlinjer för hur de skulle arbeta när det handlade om tidsfördelning bland klasserna och gällande olika ämnen. Kvaliteten på undervisningen och lärarna eftersträvades av skolan att hålla hög klass för att ge eleverna chans till vidare studier.Vilken bakgrund, och hemförhållanden, de elever som gick på barnhusinrättningen kom från blir tydlig med hjälp av barnhuslängden och ansökningar till barnhuset. Alla barnen hade gemensamt att de var fattiga och således kom från påvra förhållanden, de var alla hemmahörande i Bohuslän. Många gånger var det den enda lösningen de anhöriga kunde se för att ge barnet en chans till en framtid. Eleverna i undersökningen gick, i de allra flesta fallen, vidare till olika yrken som till exempel inom handel och kontor, länsman och sjöman. Vidare studier förekom också liksom emigrering till Amerika.

Variabeltryck med inkjet i dagspress : Möjligheten att införa anpassade upplagor

På uppdrag av Tidningsutgivarna har en studie utförts angående olika möjligheter att införa tryck av variabeldata med tryckmetoden inkjet i svensk dagspress. Målet var att undersöka tekniska möjligheter och begränsningar samt att utreda om det fanns något intresse på marknaden som skulle kunna ge någon avkastning. Studien utfördes med hjälp av noggranna källstudier och ett fortlöpande samarbete med olika företag med intresse för dagspress. Rapporten beskriver också företag som arbetar med den här typen av innovationer idag och diverse tidigare projekt med variabeltryckta tidningar. Nya teknologier som eventuellt kan vara av intresse för framtida utveckling har också beskrivits och hur tidningens framtid kommer att se ut ur ett kortare och ett längre perspektiv. Studien visar att inkjetpressar inte klarar av den hastighet som de moderna tidningspressarna håller idag. Men i takt med minskade upplagor och utvecklad teknologi, samt ett stort marknadsmässigt intresse så tyder det på att det kommer att finnas möjlighet att tillverka anpassade digitaltryckta tidningsupplagor inom en överskådlig framtid. Inkjet kan fungera som ett bra komplement till offset. Inlinepressar ger möjligheten att införa variabeltryck i stora tidningsupplagor medan separata inkjetpressar passar bra för tryck av mindre lokala upplagor.

Kunskapsöverföring- att leda rätt : Ledarens roll vid kunskapsöverföring i en organisation

I en rapport som Svensk Näringsliv (2010) har utfört beskriver de att företag redan idag och inom en snar framtid står inför den största pensionsavgången någonsin i Svensk historia. 40- talisternas avgång ställer företag inför stora utmaningarna, framförallt att lyckas genomföra en lyckad generationsväxling. De personer som går i pension har under sitt yrkesverksamma liv utvecklat en kunskap som många organisationer vilar på. En stor del av denna kunskap måste överföras för att organisationerna ska kunna fortsätta att vara effektiva på marknaden. Syftet med denna studie var att få en djupare förståelse för ledarskapets betydelse gällande kunskapsöverföring i en organisation, samt bidra med praktiska verktyg till chefer och medarbetare för att undvika att förlora värdefull kunskap vid en generationsväxling. Industriföretaget LEAX har själva identifierat ett problem i att överföra viktig kunskap i och med kommande generationsväxling. Deras önskan var att få hjälp med praktiska verktyg för hur de ska tänka och verka för att mildra kunskapsglappet som kan uppstå. För att undersöka detta och därmed uppfylla denna studies syfte har intervjuer genomförts med fyra produktionsledare, fyra medarbetare som förväntas dela kunskap och tre medarbetare som förväntas ta till sig kunskap. Innan intervjuerna genomfördes läste vi in oss på teori om kunskap, kunskapsöverföring och ledarskap. Eftersom begreppet kunskap har en bred betydelse och kan definieras olika beroende om den är individuell eller organisatorisk, började vi i vårt teoriavsnitt att bena ut detta begrepp. Nonaka och Takeuchi (1995) gör en förenklad bild av kunskap som ett isberg, där den explicita kunskapen benämns som toppen. Väl synlig över ytan på vattnet är den enkel att upptäcka och ta till sig. Under vattnet döljer sig en osynlig kunskap som är svår att upptäcka, så kallas implicit eller tyst kunskap. Denna kunskap utgör en enorm del av isberget och blir därmed viktig att bevara. Dock är denna kunskap svår att överföra då den är osynlig och svår att ta på. För att förstå vad kunskapsöverföring innebär, behöver organisationer identifiera vilken sorts kunskap som behöver överföras för att kunskapsöverföringen ska bli lyckad (Jonsson, 2012). Men även fast organisationer gör detta måste även ledningen förstå att kunskapsöverföring är en strategisk angelägenhet som kan ses som en process som involverar medarbetare. I denna studie har vi undersökt hur ledare kan skapa motivation, engagemang och resurser för medarbetare att vilja medverka och bidra till kunskapsöverföring. För att försöka förstå hur kunskap överförs i en organisation har vi använt oss av Nonaka och Takeuchi, (1995) SECI-modell. Modellen bygger på samspelet mellan den tysta och explicita kunskapen, vilket sker i fyra processer. Dessa processer har vi sedan utvecklat till en egen modell som inkluderar institutionella, organisatoriska och kognitiva faktorer. Utifrån dessa faktorer har vi skapat praktiska förslag på hur ledare tillsammans med medarbetarna kan planera kunskapsöverföring. Dessa praktiska förslag gynnar både individuell- och organisatorisk utveckling, samt bidrar till att mildra kunskapsförlust vid generationsväxlingen. Ett av de praktiska exempel vi utformat är en kompetensprofil, som är ett hjälpmedel för organisationer att identifiera vilken kunskap som medarbetarna besitter, vilket synliggör vilken kunskap det är som kan gå förlorad. Kompetensprofilen tillsammans med vår modell kan appliceras på liknande företag, men även på organisationer som verkar inom andra branscher. Eftersom denna kompetensprofil är utvecklad efter de krav som finns inom aktuell verksamhet, finns det möjlighet att anpassa efter andra verksamheter.

Strategier för presentationav arbetsprover inom grafiskdesign : hur en arbetssökande grafiskdesigner bäst ”säljer sig själv” tillanställning

För att få drömjobbet inom en konkurrenskraftig bransch som grafiskdesign krävs det lilla extra. Syftet med denna undersökning är att ta redapå vad detta extra är och därigenom underlätta för arbetssökandegrafiska designers på vägen till drömjobbet.Genom tre djupgående intervjuer med anställda på medelstora byråer iMellansverige undersöktes vad arbetsgivare uppskattar och förväntar sigav en arbetssökande grafisk designer. Frågeställningen behandladeportfolions framtid med branschens digitalisering som bakgrund, samthur en arbetssökande fångar arbetsgivarens intresse.Resultatet visar att även om portfolion utgör en stor del av underlaget förrekrytering av personal, är personen bakom portfolion och vad den haratt berätta om innehållet det som är viktigast. En portfolio som intebeskriver sammanhang duger inte som marknadsföringsmaterial. Attvårda det personliga varumärket framstår som viktigt för framgång. Dendigitala portfolion dominerar marknaden, men fysiska arbetsproverupplevs som ett möjligt sätt att stå ut från mängden. Digitala nätverkmottas positivt av branschen, men webbplatser anses ha mer substans.

OUTLINE Karriärplanering - En utvärderande studie av ett projektom coaching av arbetslösa

Projektet OUTLINE Karriärplanering genomfördes under tiden december 2004 - december 2006. Det övergripande syftet var att ”/…/ få individerna att se vägar, öppna ögon, hitta mening via den egna personligheten, egenskaperna och ta ansvar för sin framtid genom egna beslut.” Verksamheten skulle på en konkret nivå resultera i att:20 % fått ett jobb20 % var i lärande i arbete (praktikplats)40 % skulle ha upptäckt ett utbildningsalternativ20 % skulle ha upptäckt vårdbehov e dyl.En viktig del av projektets verksamhet var även att utveckla en fungerande samverkansform mellan projektet OUTLINE, Arbetsförmedlingen och Socialförvaltningen.Studiens övergripande syfte är att undersöka hur ett arbetsmarknadspolitiskt projekt kan stödja unga och äldre långtvarigt arbetslösas inträde på arbetsmarknaden.Resultatet av ett projekt är inte bara en fråga om att deltagarna kunnat få ett arbete eller inte. För den som inte lyckats på den punkten kan livet ändå ha förändrats på ett positivt sätt. Ett realistiskt resultat kan i stället vara att skapa en beredskap hos deltagarna att förbättra sina möjligheter att kunna konkurrera på arbetsmarknaden. Att verksamheten radikalt skulle öka deltagarnas konkurrensförmåga är ett alltför optimistiskt antagande. Även om coachingen är viktig och verkningsfull är den som regelinte tillräckligt, om än ett betydelsefullt första steg. Verksamheten haft påvisbara effekter som går bortom de rent arbetsmarknadspolitiska, d.v.s. det har på ett direkt och påtagligt sätt påverkat de involverade aktörerna i deras vardagliga liv. De fick ”närvaroplikt” och samtidigt livet ”inrutat” och de måste ”bekänna färg” genom sina kontinuerliga möten med handläggare, coacher och övriga deltagare. För några kan detta vara en vändpunkt i livet, medan det för andra i stället föder nya strategier för att intesugas in i det arbetsmarknadspolitiska ”aktivitetsspelet”.

Om vår tids ungdom.

Bound with his Om Borgå landtag och Finlands ställning 1812. Upsala, 1839. Om äktenskapet. Upsala, 1842. Program och tal vid medicinae doctors-promotionen i Upsala d. 14 Junii 1841. Upsala [1841] Om Sveriges framtid. Upsala [1843]

Vart tog aktivisterna vägen? : Egypten och Tunisien fem år efter den arabiska våren

Människorättsorganisationen Egyptian Commission for Rights and Freedoms dokumenterade 340 fall av påtvingade försvinnanden, bara mellan augusti och november 2015. Påtvingade försvinnanden är människor (ofta politiska aktivister) som förs bort av statliga säkerhetsstyrkor utan att deras anhöriga vet var de befinner sig – eller om de ens lever. Så här ser rättsstaten Egypten ut i dag, fem år efter den arabiska våren som avsatte diktatorn Hosni Mubarak. Vad hände med alla de människorätts- och prodemokratiska aktivister som organiserade och ledde demonstrationer mot Mubaraks polisstat? Hur kan de verka som politiska aktivister i ett land som Egypten, som i dag i princip styrs av den egyptiska militären? I Tunisien firar tusentals människor årsdagen för den tunisiska revolutionen på torg och gator, men det förekommer fortfarande polisbrutalitet, ekonomin är svag och många unga tunisier är arbetslösa. Har politiska aktivister i Tunisien en given plats i landets framtid? Nu när man har åstadkommit mycket som revolutionen krävde – till exempel yttrandefriheten. Syftet med det här examensarbetet är att utforska och ge röst åt aktivisterna som deltog i och låg bakom den arabiska våren.

Medierad narkotikahandel på internets skuggsida : En fallstudie kring svenska säljares erfarenheter

I studien undersöks huruvida en grupp narkotikasäljare på den svenska hemsidan Flugsvamp drivs av andra motivationer än ett grundläggande vinstintresse. Sidan bygger på de teknologiska verktyg som utvecklades av den libertarianskt inspirerade Cypherpunkrörelsens arbete med stark kryptografi i slutet av 1990-talet. Dessa verktyg skyddar både brottslingar och frihetskämpar, men har främst associerats med de som använder anonymiteten i kriminella syften och således har verktygen fått ett dåligt rykte som riskerar äventyra kryptografins framtid. Genom semistrukturerade onlineintervjuer med fem säljare av skiftande karaktär samlade jag information gällande deras upplevelse av sidan, relationerna till kunder och administratörer, hur de rent moraliskt rationaliserade sin verksamhet och vilken påverkan de såg sig ha på samhället och kryptografin. En bild framträdde där majoriteten av säljarna uppvisade ansvarskänsla och eftertänksamhet genom att agera med transparens och professionalitet. Genom att utkonkurrera oärliga aktörer och med ett nära kollegialt samarbete med varandra använde dessa säljare sin roll för att utmana den traditionella majoritetsinställningen till narkotika och visa hur den ansvarsfulla digitala försäljningen i längden kan vara samhällsförändrande. En minoritet uppgav att de endast använde sidan för att tjäna extrapengar och egentligen tyckte att det var en rimlig idé för staten att förbjuda de kryptoanarkistiska verktygen då de främst anses användas i kriminella syften. Studien når fram till slutsatserna att samhället som helhet tjänar på att det narkotikarelaterade våldet försvinner från gatorna, visar på hur en inkonsekvent och konservativ lagstiftning gör sig mottaglig för starka motargument samt understryker att den framtida digitala mänskligheten kommer ha en betydande användning för de kryptoanarkistiska verktygen.

Värdeflödesanalys och Data Envelopment Analysis : En fallstudie för att värdera effektiviteten hos ett logistikföretag

Companies face new challenges almost every day. In order to stay competitive, it is important that companies strive for continuous development and improvement. By describing companies through their processes it is possible to get a clear overview of the entire operation, which can contribute, to a well-established overall understanding of the company. This is a case study based on Stort AB which is a small logistics company specialized in international transportation and logistics solutions. The purpose of this study is to perform value stream mapping in order to create a more efficient production process and propose possible improvements in order to reduce processing time. After performing value stream mapping, data envelopment analysis is used to calculate how lean Stort AB is today and how lean the company can become by implementing the proposed improvements. The results show that the production process can improve efficiency by minimizing waste produced by a bad workplace layout and over-processing. The authors suggested solution is to introduce standardized processes and invest in technical instruments in order to automate the process to reduce process time. According to data envelopment analysis the business is 41 percent lean at present and may soon become 55 percent lean and finally reach an optimum 100 percent lean mode if the process is automated.

Det är alltid bäst innan förändring : En studie om motivation vid förändring, individens upplevelse & ledares påverkan

Förändringar är vanligt förekommande i organisationer och forskning visar att många förändringsinitiativ tyvärr misslyckas. Genomförandet av förändringar som fokuserar på individens motivation är lyckosamma i bemärkelsen att personalen trivs och att arbetet inte blir lidande. Studien syftar till att ta reda på hur ledare kan arbeta för att främja medarbetares motivation vid organisationsförändringar. Genom ett kvalitativt perspektiv och en deduktiv ansats har vi undersökt vad som påverkar och främjar medarbetares motivation vid organisationsförändringar. Undersökningen har genomförts på två avdelningar i ett stort företag i Gästrikland som vid tiden för insamling av data, genomgick en förändring. Studien är en fallstudie med avsikt att undersöka den specifika skiftformsförändringen som företaget genomgick. Tillvägagångssättet för insamlingen av material är en process som ämnar att, genom delaktighet och diskussion ta reda på vad som motiverar medarbetare under förändringar. Analysen av resultatet visar att individernas grundläggande behov i arbetet, till viss del inte varit uppfyllda vilket har lett till att en del personal givit uttryck för att de är omotiverade och att de känner ett motstånd mot förändringen. Det upplevda motståndet består i en rad olika känslor, bland annat; chock, oro och förvirring som uppkommer på grund av osäkerhet och brist på kontroll rörande individens arbetssituation. Känslorna hämmar motivationen och kan ge en upplevelse av att de grundläggande behoven i arbetet inte är uppfyllda, även fast de kan vara det. Studien visar att ledare kan påverka motståndet och främja medarbetares motivation under förändringar dels genom att bjuda in till delaktighet i ett så tidigt stadie som möjligt i förändringsprocesssen och dels genom att på ett tydligt sätt kommunicera och informera kring förändringens innebörd. Det gör att individen upplever kontroll över sin framtid i arbetet vilket påverkar upplevelsen av att de grundläggande behoven inte skulle vara uppfyllda och gynnar motivationen. Ledare behöver även vara lyhörda för att alla upplever förändringar olika och läsa av behov och önskemål och anpassa eventuellt stöd efter det.

Den goda viljan och framtida lönsamhet : En studie om nedskrivning av goodwill är en ledande indikator på framtida minskad lönsamhet i svenska och finska börsnoterade bolag

Bakgrund: Goodwill är en omdebatterad immateriell tillgångspost. En nedskrivning ska enligt redovisningsstandarden IAS 36 baseras på bolagens framtida ekonomiska utveckling. Därmed kan en nedskrivning vara en indikation på hur bolagets ekonomiska framtid kommer att gestalta sig. Tidigare forskning visar att bolagsledningens subjektiva bedömningar kan leda till att nedskrivningens relevans kan ifrågasättas. Syfte: Enligt IFRS 3 och IAS 36 ska goodwill värderas till det framtida uppskattade värde som tillgången ska generera. Grundtanken med standarderna är att öka tillförlitligheten och relevansen för att bättre återspegla bolagens ekonomi i de finansiella rapporterna. Utifrån grundtanken bör en nedskrivning av goodwill vara en ledande indikator på framtida minskad lönsamhet. Vi avser därmed att undersöka om det finns ett samband mellan nedskrivning av goodwill och minskad framtida lönsamhet i svenska och finska börsnoterade bolag samt om det finns en skillnad mellan länderna när det gäller sambandet. Metod: Uppsatsen är baserad på en kvantitativ metod med en deduktiv ansats där sekundärdata hämtats från databas samt årsredovisningar. Informationen har samlats in för att därefter testas med regressionsanalyser. Slutsats: Studien kan inte styrka att standarden ger en bättre återspegling av bolagens ekonomi i de finansiella rapporterna. Resultatet visar att hanteringen av goodwill kan ske utifrån ett opportunistiskt beteende då nedskrivningen kan vara baserad på en redan realiserad försämring av goodwill istället för att vara baserad på framtida bedömningar. Resultatet antyder att tillsynen inte är harmoniserad inom EU, då det finns en signifikant skillnad mellan Sverige och Finland två år efter nedskrivningen. Studiens resultat kan användas till att ifrågasätta gällande standardens utformning.

Begreppet historiemedvetande i forskning och läroplan. : En litteraturstudie om historiemedvetande och dess plats i skolans styrdokument.

Syftet med detta arbete har varit att undersöka hur historiemedvetande beskrivs i forskningslitteratur och varför det framställs vara till vikt för historieundervisning och lärande. Det har även setts till vilka didaktiska verktyg som framhålls i forskningen för att utveckla historiemedvetandet hos eleverna. Begreppet historiemedvetande är en del av kursplanen i historia och dess beskrivning jämförs i detta arbete med forskningens definitioner på begreppet. I den forskning som granskats definieras historiemedvetande som sambandet mellan dåtid, nutid och framtid, vilket stämmer väl överens med läroplanen. Resultatet visar att det finns forskning om arbetssätt med syfte att stärka historiemedvetandet och i detta examensarbete presenteras några av dessa studier. Studierna visar att det är möjligt att utveckla elevernas historiemedvetande med hjälp av olika arbetssätt vilket medför att de kan ses som användbara i undervisningen. Gällande vikten av historiemedvetandet synliggörs det i forskningen att detta har påverkan på såväl demokratin som förståelsen för sig själv och andra, något som inte tydligt framkommer i läroplanens beskrivning av begreppet. Det framkommer att elever till synes tar till sig mer av undervisningen om denna kan kopplas till det egna livet, vilket i sin tur kan bidra till ett mer utvecklat historiemedvetande.

Optimization of a steel plant utilizing converted biomass

Inom nära framtid kan det vara ekonomiskt lönsamt att investera i träbaserad biomassa-användning inom stålproduktion. En förutsättning är att biomassans bränsle-egenskaper förbättras genom en sorts förkolning, närmare sagt långsam pyrolysering. Som biomassakälla duger skogsrester och dylikt. Nyttan med att använda biomassa är att man reducerar fossila CO2-utsläpp och på så vis minskar på den globala uppvärmningen; detta kräver dock att återplantering görs för att fånga de frigjorda CO2-utsläppen som härstammar från biomassans skörd, transport, processering och förbränning. En investering i en pyrolyseringsanläggning integrerad i ett stålverk kan vara lönsam ifall utsläppskatten är över 20 € per ton CO2 då biomassakostnaden är 40 € per ton torr substans. Detta är dock inte fallet i dagens läge och i Finland är dessa avgifter beroende av politiska beslut på Europeisk nivå. Det kunde dock vara av politiskt intresse att stödja biomassa-användningen inom stålindustrin eftersom detta skulle skapa nya arbetsplatser såväl inom själva stålindustrin som inom skogsindustrin och möjligen även inom kemi-industrin, beroende på hur de resulterande pyrolysprodukterna (träkol, gas och bio-oljor) utnyttjas. Med tanke på att närmare en femtedel av alla CO2-utsläpp härstammande från industrin kommer från stålindustrin så är det uppenbart att mera miljövänligare alternativ kommer att krävas i framtiden. Lähitulevaisuudessa voi olla taloudellisesti kannattavaa käyttää puuperäistä biomassaa teräksen valmistuksessa. Tämä vaatii kuitenkin sen, että biomassa läpikäy eräänlaisen hiillostuksen, eli pyrolyysin, ja tässä tapauksessa, hitaan pyrolyysin. Biomassalähteeksi kelpaavat esimerkiksi hakkuujätteet ja muu puujäte. Hyöty biomassankäytöstä syntyy siitä, kun se osittain korvaa perinteisesti käytettyjä fossiilisia polttoaineita, jolloin fossiiliset hiilidioksidipäästöt vähenevät ja tällöin myös vaikutus ilmaston lämpenemiseen vähenee. Edellytyksenä on tietysti se, että uusia puita ja kasveja istutetaan, jotta biomassan keräyksestä, kuljetuksesta, käsittelystä sekä poltosta vapautunut hiilidioksidi saadaan jälleen talteen. Arvion mukaan pyrolyysiyksikön integroiminen terästehtaaseen tulee taloudellisesti kannattavaksi, kun hiilidioksidivero nousee yli 20 € per tonni, kun biomassan hinnaksi on arvioitu 40 € per tonni kuiva-ainesta. Kyseinen hintataso ei ole tällä hetkellä voimassa ja Suomen tilanne tässä asiassa on vahvasti kytköksissä Euroopan tasolla tehtäviin päätöksiin. Aihe voisi kuitenkin olla poliittisella tasolla kiinnostava ja taloudellisen tuen arvoista, koska biomassan käyttö loisi lisää työpaikkoja niin terästeollisuudessa kuin puuteollisuudessakin ja mahdollisesti myös kemianteollisuudessa, riippuen siitä miten erinäisiä pyrolyysituotteita (puuhiili, kaasu ja bio-öljy) hyödynnettäisiin. Ottaen huomioon, että terästeollisuus maailmanlaajuisesti vastaa noin viidesosasta kaikista teollisuudesta peräisin olevista hiilidioksidipäästöistä on päivänselvää, että ympäristöystävällisemmille vaihtoehdoille on tarvetta tulevaisuudessa.