403 resultados para Intern
Resumo:
L’objectiu d’aquest projecte és dotar a Servicleop d’un programari que li permeti millorar la gestió dels serveis de retirada de vehicles de la via pública, que actualment s’efectua a través del canal de veu. Això s’aconseguirà mitjançant l’ús de cartografia digital i localització GPS, que permetrà optimitzar l’assignació de retirades al saber quina grua es troba en millor disposició, i PDAs que es comunicaran amb un centre de control a través de GPRS des del qual s’assignaran aquest serveis. S’oferiran facilitats sempre que sigui possible en la introducció de dades, disminuint les probabilitats de cometre errors, i tot el procés quedarà enregistrat automàticament en base de dades per a poder generar estadístiques o informes. el projecte parteix d’un altre projecte intern de Knosos anomenat Micronav.Net Serveis, en el qual també he treballat molt activament i que ofereix una solució genèrica similar a la requerida per Servicleop, empresa a la que va destinada el sistema que es presenta en aquest projecte final de carrera
Resumo:
This report emphasizes the importance of seeing a university as a company that offers a service. It isimportant to see the different quality dimensions that distinguish a service. The customer-focused planninghas also set the structure of this degree project.The marketing investigation is based on recruit questionnaires and interviews with secondary schoolstudents. The questionnaires show that the catalogue still reaches out with most information despiteconstant increase of information search at the Internet. The students seem to prefer University ofKristianstad´s catalogue front.The competition analysis is based on telephone interviews and information material sent from theother universities. Structure, usage of the graphic profile amongst more is reviewed for every university.The answers have varied a lot but there are few that have a good structure. University of Dalarna´sinformation material has neither structure nor a homogenous look.The employees at University of Dalarna are not using the universities graphic profile. They are alsodissatisfied regarding the absence of pre-produced, general overhead film series. The internal analysisalso shows that the employees don’t know which material is accessible or where to find it.
Resumo:
Syftet var att undersöka om personers Locus of Control påverkar deras konflikthanteringsstrategier i kärleksrelationer. Hypoteserna var: H1: Det finns skillnader mellan personer med extern och intern Locus of Control när det gäller vilka typer av strategier de använder för att hantera kärleksrelationsproblem. H2: Personer med intern Locus of Control har större benägenhet att använda sig av relationskonflikthanteringsstrategin Kompromiss i sina kärleksrelationer. H3: Kvinnor påverkas mer än män av Locus of Control när det gäller vilka typer av strategier de använder för att hantera kärleksrelationsproblem. Deltagarna var 172 studenter. Data insamlades med en webbenkät innehållande svenska versioner av Rotters I-E skala och RPCS. Resultatet visade en signifikant skillnad mellan personer med intern och extern Locus of Control i tre konflikthanteringsstrategier: Kompromiss, Underkastelse och Undvikande. Vidare använde personer med intern Locus of Control Kompromiss mer. Personer med extern Locus of Control använde Underkastelse och Undvikande mer. Skillnaderna fanns bara bland kvinnorna. Samtliga hypoteser kunde därmed godtas. Undersökningen visade att Locus of Control är en möjlig anledning till varför personer använder sig av vissa typer av konflikthanteringsstrategier i kärleksrelationer.
Resumo:
Avhandlingen har resulterat i en praktikteori (verksamhetsteori). En sådan teori har betydelse i det praktiska arbetet att utvärdera och utveckla verksamheter där komponentbaserad systemutveckling bedrivs. I avhandlingen presenteras hur en intern IT-verksamhet kan bedrivas för att möta nya krav på effektivitet, förändringsbarhet, kvalitet och säkerhet.
Resumo:
Det svenska järnvägsområdet är sedan 1990-talet under stark omdaning med en ökad marknadsmedvetenhet, förändrad lagstiftning och harmonisering av Europas järnvägssystem. Järnvägsstyrelsen är en relativt ny myndighet som tillkommit som ett resultat av dessa förändringar. Järnvägsstyrelsens uppgift är huvudsakligen att tillse att järnvägsmarknaden är effektiv med likvärdiga villkor och en sund konkurrens men även att järnvägsmarknaden har hög säkerhet för medborgarna och näringslivet. Införande av EU-lagstiftning såsom andra järnvägspaketet är exempel på pågående förändringar inom järnvägsområdets säkerhetshantering där Järnvägsstyrelsens roll som säkerhetsmyndighet stärks och renodlas. Förändringarna innebär bland annat att Järnvägsstyrelsen skall sluta utreda orsaken till olyckor och tillbud. Säkerhetsmyndighetens uppgift är att övervaka säkerheten i järnvägssystemen och om säkerhetsmyndigheten utreder orsaker till inträffade olyckor och tillbud kan en jävsituation uppstå. Ytterligare förändring som föreslås innebär att Järnvägsstyrelsen skall beskriva den nationella säkerhetsnivån i en årlig rapport som skall lämnas till EU och regeringen. För detta behöver mer information om inträffade säkerhetsrelaterade händelser samlas in. Nämnda förändringar, som troligtvis kommer att införas i svensk rätt under 2007, är upphovet till denna rapport eftersom de påverkar Järnvägsstyrelsens organisation och arbetssätt. Behovet av att utreda inträffade olyckor och tillbud förändras när den lagliga grunden för uppdraget upphör att gälla. Mer information om inträffade händelser behöver samlas in och detta påverkar inte bara Järnvägsstyrelsen utan även verksamhetsutövarna genom att de får ökade krav att tillhandahålla uppgifter om inträffade händelser. I verksamhetsplanen för 2006 har Järnvägsstyrelsen fastställt att Järnvägsstyrelsens bärande idé är riskbaserad tillsyn vilket också har stor påverkan på utvecklingen av nya arbetsmetoder. De frågeställningar som behandlas i rapporten och som återknyter till ovanstående resonemang är: 1. Hur påverkar de nya kraven Järnvägsstyrelsens organisation och arbetssätt, med fokus på olycksutredningarna? 2. Hur skall Järnvägsstyrelsen arbeta med riskbaserad tillsyn – vilken påverkan får det på organisation och arbetsmetoder? 3. Vilken information skall Järnvägsstyrelsen samla in? 4. Hur skall insamling ske? Denna rapport lämnar förslag på nya och förändrade processer, bl.a. skapande av en analysprocess och intern samordning av Järnvägsstyrelsens tillsynsaktiviteter. I utredningen föreslås även utbildning i riskanalys för att bidra till utvecklingen av ett riskbaserat arbetssätt. Efter inventering av Järnvägsstyrelsens informationsbehov, kartläggning av några verksamhetsutövares befintliga organisation och system för rapportering av inträffade händelser, analyseras Järnvägsstyrelsens samverkanssituation för att utröna vilken relation Järnvässtyrelsen har till verksamhetsutövarna i detta sammanhang. Rapporten avslutas med en systembeskrivning för ett informationssystem med uppgifter om inträffade händelser. I systembeskrivningen förs även ett resonemang kring alternativa rapporteringssätt och här finns öppenhet för olika tekniska lösningar.
Resumo:
Syftet med vår uppsats var att få en djupare insikt i och kunskap om hur de människor som arbetar med försäkringsärenden på Försäkringskassan upplever och ser på sitt arbete. Våra frågeställningar söker svaret på hur handläggarna uppfattar sina möjligheter till egna initiativ i handläggningsarbetet. För att få svar på dessa frågor från ett ”inifrånperspektiv” har vi valt att hämta empirin från en fokusgruppintervju med fyra tjänstemän som arbetar med handläggning på en Försäkringskassa i Mellansverige. Vårt teoretiska utgångsläge var Johan Asplunds teori om den sociala responsiviteten och Roine Johanssons teori om organisatoriska begränsningar i kundrelaterat arbete. En annan utgångspunkt för vår studie har varit tidigare forskning inom områden som berör Försäkringskassan. Vi har genom vår studie kommit fram till att den teori som Roine Johansson tar upp om handläggningsutrymme bekräftas utifrån de slutsatser vi dragit från vår analys. Den sociala relationen som utspelas mellan handläggarna i det dagliga arbetet får sin förklaring genom Asplunds teori om den socialt responsiva människan och ger upphov till en intern policy som formar ärendehanteringen för lokalkontoret på ett specifikt sätt. Vi har kommit fram till att det finns ett handlingsutrymme i Försäkringskassan som grundar sig på interna överenskommelser och egna initiativ i arbetet. Detta bekräftas av Roine Johanssons teori om handlingsutrymme inom Försäkringskassans arbetsområde.
Resumo:
Syftet med denna studie var att komma fram till om kedjeföretag inom detaljhandeln intagit ett serviceperspektiv, där fokus ligger på relationer. Detta genom att undersöka hur aktörerna använder sin frontlinjepersonal. En kvalitativ flerfallstudie har genomförts där tre kedjeföretag bidragit med information rörande transaktions- eller relationsorienterad försäljning, medarbetarskap och betraktande av frontlinjepersonalen. Utgångspunkten för analys av fallstudierna har varit två intervjuer per företag. Dels med butikens högste chef samt med en medarbetare. Det teoretiska ramverket i denna studie rörande medarbetarskap, skapande av värde/nytta för kund samt intern marknadsföring som möjliggör att kund upplever hög tjänstekvalité, signalerar ett tankesätt inom ett serviceperspektiv och används för att svara på syftet. Huruvida kedjeföretagen intagit ett serviceperspektiv fullt ut, är inte möjligt att konkludera i denna småskaliga forskningsuppsats. Vidare forskning är nödvändig. Resultatet från de undersökta företagen i denna studie visar på tendenser till att utveckla ett serviceperspektiv med fokus på goda kundrelationer, vilket är det som skall ge framgång. De undersökta kedjeföretagen skiljer sig dock åt vad gäller intagandet av ett serviceperspektiv. Exempelvis förlitar sig ett företag alltjämt till lågt pris och produktens egenskaper som primära faktorer för intäktsskapande, medan andra premierar det personliga mötet.
Resumo:
Denna studie syftar till att undersöka hur en medelstor kommun kan arbeta strategiskt med problematiken gällande kompetensförlust samt att vara en attraktiv arbetsgivare inför kommande pensionsavgångar. Vidare syftar studien till att, utifrån resultatet, arbeta fram ett förslag till HR-strategi för den problematik de förestående pensionsavgångarna för med sig. För att få svar på våra undersökningsfrågor har vi utfört en fallstudie i Falu kommun och för denna använt oss av semistrukturerade intervjuer med fyra personer i chefsposition och en mångfaldskommunikatör, samt en fokusgrupp bestående av fyra medarbetare från HR-avdelningen. Detta gav oss flera perspektiv på problematiken, vilket vi anser stärker tillförlitligheten i resultatet. I efterhand kan vi dock se att ett större antal intervjupersoner hade varit att föredra, detta för att få fler medarbetares tankar och åsikter om ämnet. Emellertid var detta inte möjligt då chefer i kommunen var svåra att få kontakt med.Resultatet visar att uppfattningen om pensionsavgångar är varierande då en av respondenterna menar att det inte är något att oroa sig över, medan övriga respondenter anser att det är en stor utmaning kommunen har framför sig. Resultatet visar även att Falu kommun i dagsläget arbetar strategiskt med ett flertal olika åtgärder för att stärka sitt arbetsgivarmärke externt såsom exempelvis ambassadörskap och talent management, vilket tidigare forskning visar är en nödvändighet för en organisations konkurrenskraft och således attrahera samt behålla medarbetare. Gällande kompetensöverföring visar resultatet att det idag finns en medvetenhet om riskerna för kompetensförluster. Dock utförs ett begränsat arbete för att överföra viktiga kompetenser, åtminstone med syfte att hantera den risk för kompetensförlust som väntas i och med den förestående generationsväxlingen. Tidigare forskning inom området pensionsavgångar visar dock att förlusten av viktiga kompetenser är det största hotet.Vår slutsats av denna studie är att Falu kommun är på rätt väg att hantera den problematik som förväntas uppstå, dock behöver kommunen öka medvetenheten genom kommunikation och intern marknadsföring samt arbeta samman en gemensam syn på pensionsavgångarna i alla förvaltningar. Vi menar även att det är av stor vikt att se över kompetenserna i organisationen och börja agera för att inte mista viktiga kompetenser i och med de förestående pensionsavgångarna. Detta är områden som behandlas i det förslag till HR-strategi vi har arbetat fram.
Resumo:
Sponsring är ett utbyte och en marknadsföringsmetod som används av allt fler organisationer. Med syftet att påverka personalen i en organisation är sponsring en relativt oanvänd metod för marknadsföring. Trots detta så påverkar sponsring personalen oavsett organisationens målsättning med sponsring. Syftet med studien är att utvärdera om sponsring fungerar som ett verktyg för motivation i en specifik organisation, sedan utvärderas hur sponsring bidrar till motivation. För att besvara syftet genomfördes en kvantitativ studie i form av en enkätundersökning. Denna genomfördes hos vårt studieobjekt Länsförsäkringar i Gävleborg. Analysen av den insamlade datan har genomförts med stöd av den teoretiska referensramen. Resultatet av studien visar att sponsring kan användas till att motivera personalen på Länsförsäkringar. Dock så är organisationens nuvarande sponsring något som inte tydligt motiverar personalen. Länsförsäkringar vill med sin sponsring bidra till samhället och på så sätt skapa engagemang och stolthet bland personalen. Sponsring får personalen att känna stolthet men däremot inget tydligt engagemang. Länsförsäkringar är bra på att informera personalen om sponsring, däremot så är organisationen inte lika bra på att lyssna till personalens värderingar kring sponsring. Det bristande engagemanget skulle då kunna bero på att personalen inte får tycka till om organisationens sponsring.
Resumo:
Uppsatsen undersöker skillnader mellan att jobba som ljuddesigner på mindre indieprojekt jämfört med större spelproduktioner. Skillnader mellan att jobba som intern ljuddesigner jämfört med som konsult och hur andra utvecklare ser på ljud i spel tas även upp. Metoden som användes var kvalitativa intervjuer och tre intervjuer genomfördes. Analysen av intervjuerna utgår från uppsatsens syfte och frågeställning samt tidigare forskning om ljud i spel och inom organisationssociologi. Studien visar att det finns stora skillnader inom de olika produktionerna. Även inom olika indieprojekt. Kommunikation med resten av teamet och det administrativa arbetet skiljer sig mellan projekten. De större projekten har här en större fördel tack vare mer vana och användandet av en audio director.
Resumo:
Writing this collection of journalistic nonfiction has come at an appropriate time for me as I head out into the world on my own. I still don’t know if or where I’ll be working. I don’t know if I’ll be an intern or employee or if I want to go to graduate school in the future. The world is wide open before me, and that is a scary thing. However, these women have been assuring and guiding me. Meeting and interviewing them has taught me that life is subjective. They have shown me that everything we own can be lost in an instant, that life—family, freedom, happiness—is more precious and more fragile than we may think. These women are not superficial; they are sincere and wise. I would consider myself blessed to have a fraction of their strength, and, indeed, it is their characters to which I aspire. Each woman has suffered loss, but each woman has also gained a new, deeper perspective on life. They are the ones who, from my point of view, are flying high and clinging tight—with views from the crown of the forest.
Resumo:
Os estudos da área de Administração se concentraram em compreender as atividades core das organizações, de forma que os esforços para se entender as atividades de staff e a maneira pela qual elas podem agregar valor foram menos exploradas. Assim, estruturas organizacionais como os centros de serviços compartilhados (CSCs) se apresentam não apenas como uma oportunidade de estudo, mas também como uma demanda da área, dada a expansão desse modelo de prestação de serviços de atividades de staff dos grandes grupos organizacionais. Diante desse contexto, existe um ambiente específico de trabalho que pouco se aprofundou em relação à área de Recursos Humanos (RH), sendo importante, portanto, entender quais são as percepções dos funcionários de CSCs (analistas e gestores) diante das práticas e características organizacionais relacionadas com a Gestão de Pessoas. Assim sendo, o objetivo do presente estudo é verificar como se configuram as características e práticas que se relacionam à Gestão de Pessoas nos CSCs, a partir das percepções de seus gestores e analistas. Embasando-se na literatura sobre as características dos CSCs, atrelada à gestão de pessoas nesse tipo de estrutura e da Administração Estratégica de RH, estruturou-se o arcabouço teórico do estudo e definiram-se as categorias de análise. Por meio de um estudo de caso, quatro CSCs instalados no Brasil foram abordados, sendo entrevistadas 44 pessoas (sete gestores e 37 analistas operacionais). Os resultados apontaram categorias específicas aos CSCs fossem levantadas: gerência de linha, desenvolvimento profissional e responsabilidade dos analistas, sentimento de inferioridade, estratégias de retenção de empregados, diversidade interna, formação de centro de excelência. Concluiu-se que os CSC requerem um departamento de Gestão de Pessoas específico para seus empregados internos para atender as especificidades do CSC; deve haver cuidado em aplicação de modelos rígidos internamente porque os CSCs maduros são diversificados; que os CSCs são centros de excelência para conhecimentos operacionais; os gerentes de linha poderiam ser mais bem treinados para melhorar seus relacionamentos com os analistas.
Resumo:
O objetivo deste trabalho foi o de tentar entender o contexto do menor institucionalizado, questionando até que ponto a arte na instituição é buscada pela arte; se a arte propicia a busca de identidade e influi na auto-estima do menor, e se ela contribui para a reintegraçãodo me nor na sociedade. Este estudo volta-se em sua introdução para a ca racterização da problemática do menor partindo de uma descrição sobre o SAM (Serviço de Assistência a Menores) e a FUNABEM (Fundação Nacional do Bem-Estar do Menor) para poder situar o menor institucionalizado e compreender o seu processo de institucionalização, ressaltando, nesta, dados relativos às atividades mucicais. Inicialmente, apresenta-se o resultado de estudos de teses e subsídios de livros e artigos publicados sobre o menor institucionalizado e o processo de institucional ização. A seguir o referencial teórico é explicitado abor dando-se aspectos importantes e, em especial os efeitos da institucionalização e da arte no desenvolvimento psicossocial do menor. Duas instituições foram mais de perto descritas: (SAM e FUNABEM) e, em seguida, partiu-se para a caracterização da ASSEAF (Associação de. Ex-alunos da Fundação Nacio nal do Bem-Estar do Menor), onde foram buscados os ex-alunos que participaram da pesquisa. A metodologia da pesquisa se aproxima a fenomeno lógica, tendo como sujeitos os ex-alunos do SAM e da FUNA BEM ligados à arte, os quais se encontravam alguns na ASSEAF, e outros, no Corpo de Bombei ros do Estado do Rio de Janeiro. Estes ex-alunos deram seus depoimentos em situação de entrevistas semi- estrutura das. Foram realizados também discussões em grupo, levantamento de documentos e outras informações constantes dos arquivos da ASSEAF. Os resultados da análise são discutidos tendo sido feita a categorização de todo o material recolhido. Concluiu-se, do ponto de vista dos ex-alunos,que a arte musical deveria ser procurada, respondendo por uma vocação - em alguns casos isto até acontece - mas, na instituição, esta procura funciona como uma troca de vantagens e benefícios; prestígio para o aluno versus prestígio para a instituição. Nessa troca de benefícios, a arte posibilita a busca de identidade à medida em que proporciona oportunidades de realização pessoal, elevação da auto-estima, melhoria de relacionamentos, e, sobretudo, uma identificação com a música. Porém, os efeitos da prática das atividades artísticas musicais não são suficientemente consistentes no sentido de determinar a plena reintegração do menor a sociedade, pois depende de um grande número de fatores. Mesmo no plano dessa visão positiva em relação à arte musical, encontram-se evidências de ambiguidade que perpassam por todas as representações analisadas nas conclusões. Assim é que os ex-alunos, muitas vezes, reforçam o uso institucional da prática artística musical, em contraposição aos efeitos benéficos que dela advêm. E, quando falam na música como centro de sua identificação, indicam o interesse e o esforço pessoal como fatores marcantes em direção a essa possibilidade de identificação.
Resumo:
Taking the narrative of life of three women (homeless), Maria José (residente of a psychiatric hospital) and Maria de La Luz Cervantes (fictional character of Gabriel Garcia Marquez, accidentally intern in a psychiatric hospital), the dissertation "Marias: Biopolitics, bare life and their stories" brings Giorgio Agamben's theories referring to Naked Life and Homo Sacer, Michel Foucault's with the biopolitics and resiliences written by Boris Cyrulnik. Its on these three women life stories that the dissertation develops a imaginary concentration camp to work their lives and bodies subjection to the external power, the biopolitic