Frihet i handläggningsarbetet? : En studie om handläggarnas handlingsutrymme vid beslut i sjukförsäkringsärenden på Försäkringskassan

Syftet med vår uppsats var att få en djupare insikt i och kunskap om hur de människor som arbetar med försäkringsärenden på Försäkringskassan upplever och ser på sitt arbete. Våra frågeställningar söker svaret på hur handläggarna uppfattar sina möjligheter till egna initiativ i handläggningsarbetet. För att få svar på dessa frågor från ett ”inifrånperspektiv” har vi valt att hämta empirin från en fokusgruppintervju med fyra tjänstemän som arbetar med handläggning på en Försäkringskassa i Mellansverige. Vårt teoretiska utgångsläge var Johan Asplunds teori om den sociala responsiviteten och Roine Johanssons teori om organisatoriska begränsningar i kundrelaterat arbete. En annan utgångspunkt för vår studie har varit tidigare forskning inom områden som berör Försäkringskassan. Vi har genom vår studie kommit fram till att den teori som Roine Johansson tar upp om handläggningsutrymme bekräftas utifrån de slutsatser vi dragit från vår analys. Den sociala relationen som utspelas mellan handläggarna i det dagliga arbetet får sin förklaring genom Asplunds teori om den socialt responsiva människan och ger upphov till en intern policy som formar ärendehanteringen för lokalkontoret på ett specifikt sätt. Vi har kommit fram till att det finns ett handlingsutrymme i Försäkringskassan som grundar sig på interna överenskommelser och egna initiativ i arbetet. Detta bekräftas av Roine Johanssons teori om handlingsutrymme inom Försäkringskassans arbetsområde.

The purpose of our study was to gain a deeper insight into and knowledge of how the people who work with insurance matters of Insurance experience and look at their work. Our questions seeking the answer to how managers perceive their opportunities to take the initiative in handling the work. To get answers to these questions from an "inside perspective" we have chosen to collect empirical data from a focus group interview with four officials involved in the handling of a social insurance office in central Sweden. Our theoretical starting point was Johan Asplund's theory of social responsiveness and Roine Johansson's theory of organizational constraints in customer-related work. Another point of departure for the study has been previous research in areas related to the Swedish Social Insurance Agency. We have, through our study concluded that the theory Roine Johansson takes up the processing space is confirmed by the conclusions we have drawn from our analysis. The social relationships that take place between the officers in their daily work can be explained by Asplund's theory of the socially responsive man and gives rise to an internal policy that shape case management for local office in a specific way. We conclude that there is a discretion in Insurance based on internal agreements and initiatives at work. This is confirmed by Roine Johansson's theory of discretion Insurance work.