Miljöinformation för barn

Ett projektarbete i samarbete Hold Norge Rent, Norsk Resirk och Skiskolenes bransjeførbund i syfte att skapa enkel, intressant och lättförståelig miljöinformation för barn som är på semester i de Norskafjällen. Information bestående av en 12-sidig målarbok med miljövännerna Truls, Trude, Älgen Egiloch Haren Harald tillsammans med ett antal hjälpsamma lämmlar. Tillsammans lär de sig hur man sorterar sopor. I tillägg finns en frågesport med elva frågor om sopsortering, en samlingsplatsskylt och ett diplom. Alla illustrationer är gjorda efter samma manér, detta för att ge hela konceptet ett enhetligt intryck. Fördjupningen handlar om pedagogiska illustrationer för barn. Focus har lagts på barns bildförståelse och hur de tolkar och uppfattar illustrationer.

Det pedagogiska självet : en narrativ studie av direktvalda svensklärarstudenters berättelser

The Pedagogical Self: a narrative study of stories by prospective subject teachers of Swedish The aim of this study is to examine how prospective subject teachers of Swedish experience themselves, their lives and their studies in university context. By answering this question I try to shed light on the pedagogical self of the students, i.e. to reach a deeper understanding of the narrative construction of their teacher identity. My material consists of stories written by one group of students and of transcribed interviews with another group of students at Nordica. All these students have entered both the teacher education programme and studies in their major subject simultaneously, through the so called direct admission. My study focuses on the students first year at the university. I define teacher identity, the pedagogical self, as the part of an individual s self-concept where he/she makes an assessment of himself/herself as a teacher(-to-be). The frame of reference of this interdisciplinary narrative study is founded on phenomenology, hermeneutics, social constructionism and dialogism. The main analysis of the stories is thematic, with the addition of linguistic and metaphorical analysis. With reference to the theories of Paul Ricoeur and Katharine Young, I regard the textual world of the stories as a world of its own. This implies that the researcher can feel free to concentrate on the texts, thus being able to leave the mental processes of the writers disregarded. The theoretician that has influenced my research the most is Max van Manen. He combines a pedagogical attitude with a phenomenological-hermeneutic philosophy. My research results imply that most of these students are drawn to studying Swedish by the clear professional orientation of the studies; their identity as teachers seems to be stronger than their identity as language teachers. The image of a teacher is relatively traditional: a teacher is seen as a self-evident authority, but at the same time as a fostering educator. The students see their studies in a larger perspective: studies as well as the future profession are only one part of life, albeit an important one. Keywords: narrativity, teacher identity

Den pedagogiska innemiljöns betydelse : Hur påverkar den pedagogiska innemiljön barnens lek och skapande

Syftet med undersökningen är att på en förskola utforska de olika avdelningarnas pedagogiska innemiljö. Hur planerar pedagogerna den pedagogiska innemiljön och vilka konsekvenser får detta för barnens lek och skapande. För att ta reda på detta genomfördes intervjuer med pedagogerna, observationer av barnens lek och beskrivning med hjälp av kort på avdelningarnas olika rum.Resultatet visar att pedagogerna anser att barnens intressen och behov styr hur de planerar den pedagogiska innemiljön. Genom observationer av barnens lek och samtal med barnen tar pedagogerna reda på detta. Eftersom många saker finns utom barnens räckhåll och de inte får använda alla material hur de vill begränsas deras skapande och lek. Den ekonomiska aspekten påverkar också den pedagogiska innemiljön på ett negativt sätt enligt pedagogerna. Men tre av pedagogerna menade att det fanns positiva saker med det också. De var tvungna att använda sin fantasi och kreativitet och ta tillvara på det som fanns i närmiljön. Pedagogernas kännedom om de olika pedagogiska teorierna var liten. Det var bara tre av pedagogerna som direkt kände till några av dem. Ingen av avdelningarna följde någon speciell teori men två pedagoger på en avdelning ansåg att de inspirerades av Reggio Emilia.

Den pedagogiska innemiljöns påverkan på barns fria lek : Ur ett pedagogperspektiv

Syftet med arbetet var att undersöka hur två pedagoger och två rektorer som arbetar på två olika kommunala förskolor ser på innemiljön och dess påverkan på lek. Det innefattar vilket material som används och hur de har utformat miljön. Vi har använt oss av kvalitativa intervjuer och ostrukturerade observationer för att samla in materialet. Resultat av undersökningen visade att båda förskolorna arbetar aktivt med miljön men att den ena förskolan precis har börjat med sitt arbete. Båda förskolorna arbetade efter samma vision, att ha en miljö som är tillgänglig för bar-nen där materialet är synligt och på barnens nivå. Det är något som också tas upp som viktigt i litteratur och forskning. Faktorer som visade sig ha betydelse för utformingen av miljön var eko-nomi, tid, personalens inställning och barnens ålder.

Slöjdlärarare och den lokala pedagogiska planeringen : Ett arbete i hur slöjdlärare förhåller sig till den lokala pedagogiska planeringen i undervisningen

Syftet med mitt arbete är att få inblick i hur slöjdlärare arbetar med den Lokala pedagogiska planeringen (LPP) och vilken funktion den fyller. Studiens fokus ligger i hur slöjdlärana använder den lokala pedagogiska planeringen under lektioner och hur de arbetar fram den. För att få svar på mina frågeställningar genomförde jag intervjuer med slöjdlärare. Mitt resultat visar att slöjdlärana inte får mycket tid till att skriva sin LPP vilket leder till att de ofta får sitta hemma på sin fritid och skriva. De anser att den är ett bra stöd för dem själva och även för eleverna under lektionerna. Undersökningen visar även att lärarna har nytta av den lokala pedagogiska planeringen, som de menar är ett uppdrag som påförts dem "uppifrån". Genom undersökningen har jag fått större förståelse för vilken nytta den lokala pedagogiska planeringen kan ha för lärare och elever i undervisningen.

Barn och föräldrars val av bilderbok med fokus på illustrationer : En intervju- och observationsundersökning

Syftet med denna studie var att dels jämföra barn, 3–6 år, och föräldrars preferenser av barnboksillustrationer, dels att undersöka hur föräldrar resonerar kring val av bilderbok och illustrationens roll i samband med detta. Genom enskilda semistrukturerade intervjuer och tillhörande observationer med 22 barn (3–6 år) och 10 föräldrar undersöktes vilken av fem typer av bokillustrationer som föredrogs. Föräldrarna fick därefter även välja vilken av fem bilderböcker, från vilka illustrationerna var hämtade, som de skulle vilja läsa för sina barn och motivera sitt val. Resultatet från undersökningen tyder på att illustrationerna är en aspekt för både barn och föräldrar vid val av bilderbok samt att det finns faktorer som föredras i illustrationerna. Barnen i undersökningen verkade föredra naivistiska illustrationer med stort antal fokuspunkter. Föräldrar föredrog realistiska illustrationer med inslag de kan koppla till verkliga livet. Föräldrarna ansåg att illustrationer, handling, moral och lärdom var viktiga aspekter vid valet av bilderbok till deras barn. Flertalet föräldrar ville ha möjlighet att berätta egna historier kring illustrationerna i bilderboken.

Bortbytingen i klassrummet : En undersökning av de pedagogiska möjligheterna i arbete med Selma Lagerlöfs novell Bortbytingen

Syftet med uppsatsen är att på vetenskaplig grund problematisera hur en lärare skulle kunna arbeta med Selma Lagerlöfs novell Bortbytingen i en gymnasieklass i vår tid. Studien är en kvalitativ undersökning där en analys av Lagerlöfs novell ligger till grund för urvalet av didaktiska metoder. Valet av forskningsbaserad litteratur har grundats på valet av gymnasieelever som målgrupp. Genom att ta del av läroplanen i svenska för gymnasieskolan 2011 sammanfogar jag i uppsatsen styrdokumenten, den forskningsbaserade litteraturen och Lagerlöfs novell. Vidare jag genomför en analys där jag plockar fram teman och olika beröringspunkter som jag funnit i texten. Förhoppningen är att min uppsats ska vara till hjälp för olika lärare och elevgrupper. De slutsatser jag drar är att ingen tolkning kan vara fel och att det måste tillåtas att finnas lika många tolkningar som det finns elever. Elevernas egna erfarenheter och intressen måste få spela in för att kunna göra novellen relevant.

Svenskämnet i praktiken, två skilda kontexter : En undersökning som diskuterar det pedagogiska upplägget inom svenskämnet

Syftet med den här studien är att undersöka om tidigare forskning tillsammans med rådande utvecklingspsykologiska teorier stödjer vissa typer av läroprocesser, samt hur dessa ställer sig till Lgr11. Genom undersökningen åskådliggörs olika typer av argument som talar för att i ämnet svenska låta det pedagogiska upplägget bygga på teori såväl som praktik. Genom att i verksamheten implementera praktiska moment tillsammans med teoretiska skulle skolan kunna bli än mer nyanserad, vilket skulle gynna fler elever i skolans verksamhet. 

Digitala lärresurser : Implementering i den dagliga pedagogiska verksamheten i förskola och förskoleklass

Syftet med vår studie är att få förståelse för hur pedagoger arbetar i förskola och i förskoleklass med digitala lärresurser som en naturlig del i verksamheten, samt att få förståelse för rektorers och förskolechefers syn på användandet av digitala lärresurser i verksamheterna. Den metod som huvudsakligen användes för den empiriska studien att nå syftet och få svar på frågeställningarna var kvalitativa intervjuer.Resultatet i vår studie har analyserats utifrån frågor som ställdes under intervjun kopplat till våra frågeställningar samt till den sociokulturella teorin som är vårt teoretiska perspektiv i denna studie. Alla informanter svarade att de anser att de digitala lärresurserna som används främjar barnens utveckling. Flera nämner att det är mer en metod för att i sitt arbete visa på barnens utveckling, att det är en naturlig del i verksamheten men uttrycker att det inte finns någon speciell pedagogik. Andra pedagoger säger att de skulle behöva en mer pedagogisk tanke bakom, mer i verksamhetssyfte samt att dessa skulle kunna användas mera. Det framkommer från rektorer och förskolechefer att de inte känner till någon speciell pedagogik, utan de ser de digitala verktygen som ett komplement till andra läromedel. Rektorer och förskolechefer menar också att de tittar på vad, hur och varför samt att digitala lärresurser ska finnas som alternativa redskap och som hjälp för bästa möjliga lärande med tanke på barns olika lärstilar. Det verktyg som alla informanterna menar är det mest använda digitala verktyget är digitalkameran. Några av de fördelar som nämndes med användandet av digitala lärresurser var att det är ett bra hjälpmedel och att det blir väldigt användbart samt öppnar upp för nya möjligheter, det ökar barnens nyfikenhet och därtill även deras medvetenhet.Några av nackdelarna som nämns är att de digitala lärresurserna inte får användas på fel sätt, informanterna menar att det måste finnas ett medvetet syfte bakom användandet. Många av pedagogerna anser sig behöva mer kompetens och få mer kompetensutveckling inom området digitala lärresurser. De intervjuade rektorerna och förskolecheferna anser även de att kompetensen kan utvecklas mycket mer och att kunskapen fattas för att använda de olika digitala verktygen. En annan nackdel som framkom var bristen på digitala verktyg i verksamheterna för att kunna arbeta med digitala lärresurser, flera av informanterna nämner även avsaknaden av tiden som en nackdel.

När folkhögskolan möter högskolan -Erfarenheter från en forskningscirkel om pedagogiska praktiker

Utvecklingen och framväxten av det sk informationssamhället har medfört att det svenska högskolesystemet har byggts ut. Ny grupper av studenter söker sig till högskolan. Från drygt 40.000 studenter i mitten av 60-talet finns idag över 400.000 studenter vid våra högskolor och universitet. Ett vidgat tillträde till högre utbildning ställer flera nya och utmanande frågor. Har så många människor motiv och förmåga att ta sig an högskolestudier? Är utbygnaden motiverad och löner den sig? Hur skall gymnasieskola och vuxenutbildning förbereda de kommande studenterna på ett bra sätt? Behöver så många utbilda sig, eller med andra ord, passar alla dessa nya studenter för högskolans krav? Är högskolan verkligen intresserad av att anpassa sig och ge dessa nya grupper tillträde till den högre utbildningen? Dessa och andra frågor, som utgår från den nya situation som högskolan befinner sig i, diskuterade och bearbetade en grupp lärare från Högskolan Dalarna och fem av Dalarnas folkhögskolor i en forskningscirkel. Syftet med detta paper är att sammanfatta erfarenheterna från forskningscirkeln.

De sydamerikanska indianernas kulturhistoria, skisserad af Erland Nordenskiöld. Med 175 illustrationer.

"Litteraturförteckning": p. [241]-257.

Illustrationer og kort til Nordisk conversationslexikon. 1.-30. levering.

Mode of access: Internet.

Ett kvalitetssäkringsverktyg och dess bedömningsresultats betydelse för det systematiska kvalitetsarbetet : - Kvalitetssäkring inom pedagogiska verksamheter

Syftet med studien var att belysa vilken betydelse resultatet av en bedömning som utförts med hjälp av ett kvalitetssäkringsverktyg har för det systematiska kvalitetsarbetet på privata förskolor enligt pedagoger och förskolechefer. Studien var en fallstudie, där det empiriska materialet samlades in med hjälp av flervalsmetod, bestående av en enkät som besvarades av 32 pedagoger och intervju med 6 förskolechefer fördelade på 7 privata förskolor. Varje förskola använde sig av ett kvalitetssäkringsverktyg som i studien kallas för SäkerKval. Kvalitativ innehållsanalys användes som analysmetod. I diskussionen ställdes den teoretiska kunskapsramen i relation till det empiriska materialet. Resultatet visade en gemensam syn mellan pedagoger och förskolechefer på kvalitetssäkringsverktygets mål. Med hjälp av kvalitetssäkringsverktyget bedöms förskolornas kvalitet en gång per år. Det visade sig att det fanns delade meningar avseende bedömningsresultatets inverkan och betydelse för det systematiska kvalitetsarbetet. Förskolechefens kunskap om och mottagande av bedömningsresultatet, samt förskolechefens sätt att leda verkade vara avgörande för vilken betydelse pedagogerna såg i bedömningsresultatet och dess inverkan på det systematiska kvalitetsarbetet. Kvalitetssäkringsverktyget verkade ta tid att lära sig, vilket visade sig påverka graden av kompetens inom verktyget och erfarenhetsutväxling på förskolorna. Resultatet tyder även på skillnad mellan pedagoger och förskolechefer på förskolor som fick låga gentemot höga bedömningsresultat, vilket verkade ha inverkan på vilken riktning det systematiska kvalitetsarbetet tog på förskolan.