Reklam i sociala medier och dess påverkan på konsumenterna : En kvalitativ studie om generation y’s attityder till reklam på sociala medier

Denna studie syftar till att skapa en förståelse för generation y’s attityder till reklam på dagens fyra största sociala medier. Generation y innefattar individer födda mellan år 1980-1999. Dessa individer har vuxit upp i en tid med framfart av teknologiska produkter där majoriteten använder sociala medier mer eller mindre dagligen. Denna grupp individer anses därmed bli det mest betydelsefulla kundsegmentet för digital marknadsföring i framtiden. För att kunna besvara syftet har en kvalitativ metod tillämpats. Författarna utgick först från teorier som låg till grund för den empiriska data som samlades in, för att slutligen analysera resultatet tillbaka till teorierna. Detta utgjordes av fokusgruppsintervjuer för att på så vis undersöka och erhålla förståelse om individers attityder gällande reklam på sociala medier. Vad som framkom av denna studie är att generation y i studien tolkas ha en positiv attityd till reklam från företag de själva valt att följa på sociala medier. Individerna tolkas även ta till sig mer av reklam som är riktad personligt mot dem. I vilken utsträckning individerna tar till sig av reklamen kopplas även ihop med vilket socialt medium den riktas från. Vidare kan resultatet av denna studie ge dagens och framtida marknadsförare en insikt i hur det betydande marknadssegmentet generation y uppfattar reklam i sociala medier, vilket kan möjliggöra marknadsföringsinnovationer hos företagen som vill stärka varumärket och påverka konsumenternas köpintention positivt

Yrkeselever och deras förmåga att bedöma sin egen kunskapsutveckling : En kvalitativ fallstudie av yrkeslärares kollegiala lärande och utvecklingsarbete i en forskningscirkel

Syftet med detta paper är att beskriva och diskutera hur det i en forskningscirkel bestående av lärare verksamma inom en gymnasieskolas yrkesprogram var möjligt att etablera ett kollegialt lärande om elevers förmåga att bedöma sin egen kunskapsutveckling. Forskningscirkeln användes som en form av deltagarorienterad aktionsforskning, såväl som ett forum för att ur olika perspektiv undersöka och belysa pedagogiska problem i skolans vardag. Tanken var att forskningscirkelmetoden kunde användas för att etablera ett lärande och samtidigt initiera ett pedagogiskt utvecklingsarbete som bygger på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet, där deltagarna inte bara var kunskapskonsumenter utan även producenter av handlingsrelevant kunskap. Studien bygger på en kvalitativ fallstudie där data har samlats in genom deltagande observation, informella samtal, en gruppintervju samt de texter som deltagarna producerade i forskningscirkelarbetet.   Resultatet visar att deltagarna inom forskningscirkelns ram kom att bilda olika mindre koalitioner där de samlades runt olika teman för utveckla ”miniforskningsprojekt” som på ett konkret och handfast sätt berörde problem om elevers förmåga att bedöma sin egen kunskapsutveckling som de behövde lära sig mer om för att kunna utveckla undervisningen. Skolans rektor och utbildningsledare, som också deltog i forskningscirkeln, fick på så sätt en möjlighet att utveckla sina egna kunskaper om den undervisning som deras lärare bedriver i sin vardag, liksom uppslag för hur de kunde utveckla ett mer praktiknära pedagogiskt ledarskap. För forskningscirkelledarna innebar det att de inte bara kunde fungera som en resurs och ge stimulans, de kunna också själva skaffa sig nya kunskaper om de pedagogiska problem som är förknippat med elevers självbedömningsförmåga.

"Vad som behövs? Det är sällan glasklart!" : En studie kring en organisations tillväxt och växtvärksproblematik

I en organisation belägen på Dalarnas landsbygd framkommer det i en medarbetarundersökning att ett ökande missnöje finns hos de anställda, där flera av problemen kan kopplas till den kraftiga expansion som organisationen just nu genomgår. Även en positiv organisationsförändring som tillväxt kan alltså bidra till problem hos de anställda. Denna studie har avsett att undersöka vilka utmaningar och möjligheter som upplevs hos de anställda i organisationen kopplat till den tillväxtfas de genomgår. Detta genom åtta djupintervjuer där urvalet var såväl chefer, medarbetare som HR-ansvariga. Utifrån respondenternas upplevelse av situationen fann vi fyra stora problemområden; avsaknad av gemensamma rutiner, otydliga roller, bristfällig information och kommunikation samt brist på proaktivt arbete för att säkerställa medarbetarnas kompetens. Vårt empiriska material tyder på att organisationen har ett gap när det kommer till utvecklingen av såväl de mänskliga resurserna, arbetssystem som ledarskapet. Antalet anställda ökar i en högre takt än organisationens infrastrukturella processer, något som kan ses som en organisatorisk växtvärk. Med utgångspunkt från resultatet ger vi förslag på vilka aktiviteter HR-funktionen bör fokusera på. För att bemöta utvecklingsgapet samt förhindra att fler växtvärkssymptom uppstår anser vi att HR bör fokusera på ett proaktivt arbete. En nyckelfaktor som vi genom vår utvecklade modell visar är att ledaren är av stor vikt för hur organisationen och dess medarbetare hanterar en växtvärkssituation. HR bör därför ha en klar bild över vilket stöd verksamhetens ledare behöver för att kunna skapa värde för organisationen, ledarna och medarbetarna. Några generella förslag på HR-aktiviteter går däremot inte att ge eftersom, precis som tidigare forskning visar, verksamheters individuella situation och kontext avgör vilka aktiviteter som är aktuella.

Uppföljning och utvärdering av det balanserade styrkortet : Är balanserat styrkort ett värdeskapande och strategiskt instrument inom den kommunala verksamheten?

The need to steer economic development has always been great and as management model has the balanced scorecard has been popular since the mid- 1990s, mainly in the private sector but also in the municipal sector. The introduction of the balanced scorecard has been primarily to organizations to see more than economic dimensions. The Balanced Scorecard was originally a measurement system, and today it works more as a strategic instrument. In our study is a case study to evaluate a municipality and how they make use of the balanced scorecard as a tool for strategic and value-adding work in municipal activities. In the local business is it important that the organization adapts the balanced scorecard, so it fits on the basis that it is a politically driven organization, with mandates, committees and administrations. In our study, we used a qualitative method with a deductive approach. In the study, we have gathered information through a case study where we interviewed 7 people in leading positions. In our analysis and results section, we came to the conclusion that the municipality does not use the balanced scorecard correctly. We also found that the balanced scorecard as a tool for value creation and strategic planning does not work in a favorable way. In our study, we see difficulties with the implementation of the balanced scorecard. If the municipality has invested in implementing the balanced scorecard at all levels of the business so the municipality would be able to use it on one of the activities more adequately. When the municipality is a politically driven organization, it is important that vision alive and changing based on the conditions that reflect the outside world and the municipality in general. Looking at a vivid vision, goals and business ideas, it's balanced scorecard in line with how a balanced scorecard should look like. The municipality has a strategic plan in terms of staff and employees at large. In the study, we have seen that the strategic plan is not followed up in a good way and for the business favorably, the municipality chooses the easy way out for evaluation. Employee participation to changes and ongoing human resources management feels nonexistent. However, as has been the vision of creating empowered and motivated employees. In our conclusion, we describe how we in our study look at the use of the balanced scorecard in municipal operations. We can also discern that a balanced scorecard as a tool for value creation and strategic work is good if it is used properly. In the study, we have concluded that the municipality we have chosen to study should not use the balanced scorecard when you have not created the tools and platforms required for employees, civil servants and politicians to evaluate, monitor and create a living scorecard change over time. The study reveals major shortcomings in the implementation, evaluation and follow-up possibilities, and the consequence of this is that the balanced scorecard is not - 4 - preferable in municipal operations as a strategic instrument for value creation and long-term planning.

Bildanalys och bildsamtal utifrån ett lärarperspektiv : En kvalitativ intervjuundersökning om aspekter kring innehåll och lärande i grundskolans bildundervisning

Detta examensarbete har genomförts med syfte att undersöka bildundervisning ur bildlärarnas perspektiv med fokus på bildanalys och bildsamtal. Undersökningen lyfter även bildlärarnas syn på Lgr11 och bildämnets aspekter om lärande utifrån ett sociokulturellt perspektiv. Examensarbetet har genom en kvalitativ forsknings-metod undersökt hur bildlärare arbetar med bildanalys och bildsamtal i under-visningen. Undersökningens empiriska material består av sju kvalitativa intervjuer med bildlärare behöriga för bildämnet i grundskolan. Intervjumaterialet har analyserats utifrån en tematisk analys. Undersökningen visar att bildlärarna är eniga gällande bildämnets kommunikativa och språkliga syfte, vilket de hävdar är meningsfullt för elevernas kunskapsutveckling. Bildlärarna framhåller att bildanalys är en grund för deras bildundervisning. De presenterar en positiv syn på läroplanens övergripande beskrivning av bildämnets centrala innehåll som öppnar upp för en tolkningsfrihet. Bildanalys och bildsamtal framhävs i undersökningen som betydelsefulla moment i bildundervisningen som utvecklar elevernas lärande. Detta är utifrån ett sociokulturellt perspektiv på lärande relevant då bildanalys och bildsamtal genomförs i meningsskapande och sociala sammanhang, där eleverna utvecklar sina bildspråkliga förmågor tillsammans.

Fonologisk medvetenhet och avkodning – betydelsefulla förmågor i tidig läsutveckling : Intervjustudie i en F-3-skola

Forskare har under lång tid rapporterat om att den tidiga läs- och skrivinlärningen påverkas på ett positivt sätt när språkliga förmågor samverkar med språkliga sammanhang. En språklig förmåga som det forskats mycket kring är den fonologiska medvetenheten. Syftet med detta examensarbete var att undersöka hur fem lärare och en speciallärare anger att de arbetar för att främja läsinlärningen hos elever i skolans tidiga årskurser. I arbetet står följande frågeställningar i fokus: Hur arbetar lärarna med den tidiga läsinlärningen? Vilka aspekter anser lärarna vara särskilt viktiga i läsundervisningen? En intervjustudie genomfördes i en F-3-skola. Det framgick att lärarna arbetade på ett systematiskt sätt med läsinlärningen. Samtliga informanter började undervisningen med att stärka den fonologiska medvetenheten med hjälp av språklekar. Även om ingen av lärarna använde Bornholmsmodellens språklekar fullt ut i årskurs ett, använde de delar av materialets språklekar som lärarna ansåg att eleverna behövde träna mer på. Arbetet genomfördes i sociokulturell och pragmatisk teori som utgångspunkter.

Mellanchefers upplevelser av psykosocial arbetsmiljö inom distributions- och logistikverksamhet – en pendling mellan hög aktivitet och låg stress?

Forskarnas genuina intresse för den psykosociala arbetsmiljön med koppling mellanchefer gav upphov till att dyka djupare inom området och belysa centrala delar i form av krav, kontroll och socialt stöd. Framåtskridandet går mot en ökad medvetenhet kring den psykosociala arbetsmiljön, då ohälsan i arbetslivet ökar och Arbetsmiljöverkets nya föreskrift om organisatorisk och social arbetsmiljö är i fokus. I linje med en ökad medvetenhet som sker kring den psykosociala arbetsmiljön vill vi rikta ett särskilt fokus till mellanchefer som bör ha en förmåga att hantera krav både uppifrån och ned. Studien har främst utgått från Robert Karaseks och Töres Theorells Krav – kontroll – stödmodellen. Syftet är att undersöka mellanchefers upplevelse med fokus på den psykosociala arbetsmiljön i ett privat företag inom distributions- och logistikverksamhet. Metoden har bestått av en kvalitativ metod i form av en fallstudie där semistrukturerade intervjuer ligger som grund med åtta respondenter ifrån distributionscentret. Resultatet uppvisar att mellancheferna har en hög grad av inflytande, upplevelsen av arbetskrav varierar men i koppling till befattningen är kraven rimliga. Det sociala stödet upplevs som bra på arbetsplatsen och anses av funktionscheferna som en viktig och central del i arbetet. Slutsatser som har uppnåtts är att funktionscheferna har rimliga krav och upplever en bra nivå av kontroll i arbetet, men att ha en alltför hög kontroll i arbetet kan leda till negativ stress. En balans i pendlingen mellan aktiva arbeten och lågstressarbeten anses vara en fördel för att bevara en god psykosocial arbetsmiljö. Detta för att motverka de negativa effekterna som kan uppstå av att befinna sig inom varje komponent för länge. I studien har det påvisats att företaget anses ha en god psykosocial arbetsmiljö och därmed kan ses som ett gott exempel i arbetslivet.

"Det handlar om att nå ett resultat" : En fallstudie om partsrelationer och förhandling under en omstruktureringsprocess

Syftet med denna uppsats är att undersöka relationerna mellan parterna under en omstruktureringsprocess. Syftet är också att granska nedläggningsprocessen samt när lagar och avtal träder in. Uppsatsens referensram tar upp nedläggningsprocesser av Rydell (2015) och Wigblad & Österberg (2009), den svenska modellen med lagar och avtal Elvander (1995) Iseskog (2014) förtroende och förhandling Fischer et al. (1992) och Walter & McKersie (1991). Med hjälp av dessa begrepp och modeller analyseras och tolkas relationerna i en nedläggningsprocess vid SSAB i Borlänge, där 210 medarbetare varslades i början av 2015. Av dem var 170 kollektivanställda. Nedläggningsprocessen genomfördes med hjälp av Trygghet- och Flexibilitetavtalet (ToF), utan att någon tillsvidareanställd förlorade sitt arbete. Undersökningen bygger på kvalitativ forskning med semistrukturerade expertintervjuer där sammanlagt fem respondenter från SSAB och IF Metall intervjuades. Dessa respondenter var nyckelpersoner under nedläggningsprocessen och förhandlingsprocessen. Resultatet av intervjuerna har analyserats och tematiserats utifrån referensramen. Studiens resultat visar att goda relationer mellan parterna ger enklare förhandlingar med framgångsrika resultat. Samverkan mellan parterna bygger på ett långvarigt ömsesidigt förtroende. Detta förtroende är av vikt för att samverkan skall bli till verklighet.

Vuxna ADHD patienters upplevelse av delaktighet och behov av sjuksköterskans stöd vid behandling inom öppenvårdspsykiatrin En kvalitativ intervjustudie

Bakgrund: Många vuxna med ADHD avbryter sin behandling av okända orsaker. Därför är det viktigt att undersöka hur vuxna med ADHD upplever sina möjligheter att vara delaktiga i behandlingen och på vilket sätt sjuksköterskan kan vara till stöd för dem. Syfte: Att beskriva vuxna ADHD patienters upplevelse av delaktighet och behov av sjuksköterskans stöd vid behandling inom öppenvårdspsykiatrin. Metod: Kvalitativ studie som baseras på åtta semistrukturerade intervjuer. Intervjumaterialet analyserades med innehållsanalys. Resultat: Många upplevde att de saknade information om diagnos och behandling och att de därför inte kunde vara med och påverka. Sjuksköterskan upplevdes vara lättare att nå än läkaren och kunde erbjuda tätare uppföljningar. Sjuksköterskan upplevdes också ha en samordnande funktion mellan olika yrkeskategorier. Att bli sedd som person och inte bli reducerad till en patient med ADHD var viktigt. Slutligen framkom betydelsen av att även involvera närstående i behandlingen. Slutsats: En del av sjuksköterskans arbete är att föra ut kunskap och information till patienterna på ett sätt som patienterna förstår utifrån varje persons specifika behov för att öka patienternas möjlighet till delaktighet. Specialistsjuksköterskan kan också utgöra ett stöd genom möjligheten att erbjuda tätare kontakt och mer uppföljning, samordning med andra yrkesgrupper och samhällsinstanser. Stöd kan också handla om att se människan bakom diagnosen.

Begreppet historiemedvetande i forskning och läroplan. : En litteraturstudie om historiemedvetande och dess plats i skolans styrdokument.

Syftet med detta arbete har varit att undersöka hur historiemedvetande beskrivs i forskningslitteratur och varför det framställs vara till vikt för historieundervisning och lärande. Det har även setts till vilka didaktiska verktyg som framhålls i forskningen för att utveckla historiemedvetandet hos eleverna. Begreppet historiemedvetande är en del av kursplanen i historia och dess beskrivning jämförs i detta arbete med forskningens definitioner på begreppet. I den forskning som granskats definieras historiemedvetande som sambandet mellan dåtid, nutid och framtid, vilket stämmer väl överens med läroplanen. Resultatet visar att det finns forskning om arbetssätt med syfte att stärka historiemedvetandet och i detta examensarbete presenteras några av dessa studier. Studierna visar att det är möjligt att utveckla elevernas historiemedvetande med hjälp av olika arbetssätt vilket medför att de kan ses som användbara i undervisningen. Gällande vikten av historiemedvetandet synliggörs det i forskningen att detta har påverkan på såväl demokratin som förståelsen för sig själv och andra, något som inte tydligt framkommer i läroplanens beskrivning av begreppet. Det framkommer att elever till synes tar till sig mer av undervisningen om denna kan kopplas till det egna livet, vilket i sin tur kan bidra till ett mer utvecklat historiemedvetande.

Tal och taluppfattning i matematikläroböcker för de lägre åldrarna

Syftet med denna studie är att få kunskap om hur läroböcker inom ämnet matematik är uppbyggda gällande taluppfattning och användandet av tal samt om materialet i de aktuella läroböckerna skiljer sig beträffande taluppfattning och talsanvändning i årskurs 1-3. Läroböcker utgör en form av läromedel och finns samt används i skolan. Taluppfattning är grundläggande för elevernas förståelse och utvecklande av matematiska kunskaper och en stor del av matematiken och utgör därför ett intressant ämne att forska om. I och med användandet av läroböcker i skolan samt taluppfattningens betydelse för utvecklandet av matematiska kunskaper är det intressant att se sambandet mellan dessa två. För att besvara frågeställningarna har en systematisk litteraturstudie genomförts, det vill säga en systematisk inventering av för frågeställningarna relevant tidigare genomförd och publicerad forskning. Resultatet av litteraturstudien visar att läroböcker berör taluppfattning på olika sätt och arbetar med tal, taluppfattning och användning av tal i olika sammanhang. Studierna visar även att läroböckerna prioriterar olika områden av taluppfattning medan andra områden fyller en liten eller ingen del av lärobokens innehåll. Gestaltandet ser olika ut, men bygger på samma innehåll. De berörda studierna som är sammanställda är studier från Cypern, Taiwan, Irland, USA, Kina och Grekland. Kina och Taiwan är två av de länderna som uppvisar bäst resultat inom ämnet matematik, enligt TIMSS undersökning och i denna studie synas två av Kinas läroböcker. En äldre traditionell lärobok som använts i många år samtidigt som deras nya reformerade är omarbetad för att förbättra elevernas kunskaper ytterligare. Även två läroböcker från Taiwan ingår i denna studie, TTA och TTB. Dessa två sticker ut och skiljer sig mycket från de övriga läroböckerna från blad annat Cypern och Irland. Både TTA och TTB använder ett unikt utseende gällande frågornas utformning och hur de är ställda samt består av tvillingfrågor.

Begreppens roll vid inlärning av algebra : En litteraturstudie om den roll begrepp och begreppsförmåga spelar vid inlärning av algebra för elever i årskurs 4-6

Svenska elever har presterat dåligt i internationella undersökningar en längre tid när det gäller algebraområdet i matematik. Elevernas begreppsförståelse har pekats ut som en faktor som spelar in i de dåliga resultaten för svenska elever del. Syftet med denna studie har därför varit att ta reda på den roll som begrepp och begreppsförmåga spelar vid inlärning av algebra samt vilken begreppsförståelse elever i årskurs 4-6 har. Genom en systematisk litteraturstudie har frågeställningarna besvarats. Resultaten visar att brister i begreppsförståelse i algebra också leder till brister i kunskap i algebra. Undervisning med fokus på begrepp leder till bättre förståelse för begrepp samtidigt som det även leder till procedurell kunskap. Elever i årskurs 4-6 kan hantera variabler och använda dem i matematiska uttryck. Fördelar med en tidig introduktion av variabelbegreppet är att elever bygger en bättre förståelse för begreppet.

Högläsningens betydelse för elevers läs- och skrivutveckling i årskurs f-3 : En litteraturstudie

Resultat från både PISA och PIRLS visar att svenska elevers läsförmåga och läsförståelse har försämrats. År 2001 låg Sverige i topp bland de deltagande länderna. I den senaste mätningen som var gjord 2012 rankade sig Sverige totalt som 28 av 34 deltagande länder. Andreas Schleicher, chef för OECD utbildning och kompetens framhåller att Sverige måste enas om nationell utbildningsstrategi med tydligare prioriteringar och starkare ansvar för att kunna främja långsiktig kvalitet i skolan. Syftet med denna litteraturstudie har varit att få kunskaper om hur man kan arbeta med högläsning och vilka förmågor högläsning kan utveckla hos elever i grundskolans tidiga år. Frågeställningarna har besvarats genom en litteraturstudie där den utvalda litteraturen har granskats och analyserats. De databaser som har använts i studien är Summon, LIBRIS och DIVA. Vidare har manuella sökningar och sökningar på Skolverket genomförts. Resultatet visar att flertalet av de förmågor som finns i kursplanen i svenska (Lgr 2011:223-224) kan uppnås genom högläsning.

Historiebruk i skolan : Historielärares tankar och resonemang om historiebruk

Syftet med den här studien har varit att undersöka hur fem lärare uppfattar och ser på begreppet historiebruk samt hur de menar att de tillämpar historiebruk i en undervisning. Tidigare forskning visar att begreppet historiebruk definieras, tillämpas och uttrycks på en mängd olika sätt. Skolinspektionen anser att historieundervisningen inte ger elever möjligheten att få träna sig i förmågan att analysera och resonera om historiebruk. Lärare uttrycker också en osäkerhet i hur en undervisning om historiebruk ska se ut. Forskning visar också att elever har svårt att tänka ab-strakt, som att ta sig mellan olika tidsdimensioner, vilket krävs för att kunna genomföra en analys av historiebruk. Av ovan nämnda anledningar avsåg denna studie att undersöka vidare på lärarnas förståelse om be-greppet historiebruk och hur de ser på att tillämpa historiebruk i historieundervisningen. Denna stu-die har därför intervjuat fem aktiva historielärare och därefter analyserat deras svar utifrån aktuell litteratur och forskning. Det huvudsakliga resultatet är att det finns en osäkerhet i hur man skall förstå själva begreppet histo-riebruk. Av intervjuerna framkommer att lärarna ger olika slags förklaringar till vad det är. Man för-står det till exempel som en förlängning av källkritik, att det är att se spår av det förflutna samt att det är själva syftet med historieundervisningen. På frågan hur lärarna ser på hur man kan tillämpa historiebruk i en undervisning anser lärarna att analys av historiebruk är en svår kognitiv process för elever i årskurs 7-9. Dessutom menar de att det krävs mycket goda förkunskaper för att kunna genomföra en analys om historiebruk.

Elvaåringars skriftbruk till vardags och i skolan

The written word ‘surrounds us round the clock’. Consequently, it is difficult to determine the border between children’s school literacy and their vernacular literacy outside school. The aim of this article is therefore to describe some everyday literacy events and their relation to literacy events in grade 5 in school.  The concept literacy covers broader ways of reading and writing and is understood in the social context in which it is used and acquired. Children use different written modes of communication outside school, for example, Facebook and blogs, but seldom books. In school, on the other hand, they usually write with a pen and read books made of paper. The children’s vernacular literacy practices and school literacy practices meet during school breaks, where students’ texting and typing are visible. The different use of modes, tools and literacy events among students are something that probably should be problematized and discussed within schools with the aim of drawing on everyday practices to enhance educational development.