21 resultados para Anesthetized pigs
em Doria (National Library of Finland DSpace Services) - National Library of Finland, Finland
Apparent ileal digestibility of amino acids in wet wheat protein and soya bean meal for growing pigs
Resumo:
Selostus: Kuivaamattoman vehnäproteiinin ja soijarouheen aminohappojen ohutsuolisulavuus sioilla
Resumo:
Selostus: Lihassolutyypin ja lihassolun poikkipinta-alan yhteys sian kasvuun ja ruhon koostumukseen maatiaisessa ja yorkshiressa
Resumo:
Selostus: Sian kasvuominaisuuksien perinnölliset tunnusluvut arvioituna kolmannen asteen polynomifunktion avulla
Resumo:
Selostus: Lajikkeen, typpilannoitustason ja maalajin vaikutus ohran ruokinnalliseen arvoon lihasioilla
Resumo:
Selostus: Rehun valkuais- ja energiapitoisuuden vaikutus sikojen typen hyväksikäyttöön, veden kulutukseen ja virtsan eritykseen
Resumo:
Selostus: Tuhkapitoisuuden vaikutus lihaluujauhon reaktiivisen lysiinin hyväksikäyttöön lihasioilla
Resumo:
Selostus: Rankkivalkuaisdieetin lysiinitäydennyksen vaikutus sikojen tuotantotuloksiin
Resumo:
Lihasikojen E-vitamiinin tarve ruokittaessa vastapuidulla ohralla ja rehuun lisätyn E-vitamiinin vaikutus lihan pakastussäilyvyyteen ja syöntilaatuun
Resumo:
Selostus: Ruisvehnälajikkeiden Ulrika ja Moreno rehuarvo lihasikojen ruokinnassa
Resumo:
Selostus: Palkoviljojen ja rypsipuristeiden koostumus, aminohappojen ohutsuolisulavuus sekä rehuarvo sikojen ruokinnassa
Resumo:
Selostus: Härkäpapu lihasikojen ruokinnassa
Resumo:
"Helmiä sioille", pärlor för svin, säger man på finska om någonting bra och fint som tas emot av en mottagare som inte vill eller har ingen förmåga att förstå, uppskatta eller utnyttja hela den potential som finns hos det mottagna föremålet, är ointresserad av den eller gillar den inte. För sådana relativt stabila flerordiga uttryck, som är lagrade i språkbrukarnas minnen och som demonstrerar olika slags oregelbundna drag i sin struktur använder man inom lingvistiken bl.a. termerna "idiom" eller "fraseologiska enheter". Som en oregelbundenhet kan man t.ex. beskriva det faktum att betydelsen hos uttrycket inte är densamma som man skulle komma till ifall man betraktade det som en vanlig regelbunden fras. En annan oregelbundenhet, som idiomforskare har observerat, ligger i den begränsade förmågan att varieras i form och betydelse, som många idiom har jämfört med regelbundna fraser. Därför talas det ofta om "grundform" och "grundbetydelse" hos idiom och variationen avses som avvikelse från dessa. Men när man tittar på ett stort antal förekomstexempel av idiom i språkbruk, märker man att många av dem tillåter variation, t.o.m. i sådan utsträckning att gränserna mellan en variant och en "grundform" suddas ut, och istället för ett idiom råkar vi plötsligt på en "familj" av flera besläktade uttryck. Allt detta väcker frågan om hur dessa uttryck egentligen ska vara representerade i språket. I avhandlingen utförs en kritisk granskning av olika tidigare tillvägagångssätt att beskriva fraseologiska enheter i syfte att klargöra vilka svårigheter deras struktur och variation erbjuder för den lingvistiska teorin. Samtidigt presenteras ett alternativt sätt att beskriva dessa uttryck. En systematisk och formell modell som utvecklas i denna avhandling integrerar en beskrivning av idiom på många olika språkliga nivåer och skildrar deras variation i form av ett nätverk och som ett resultat av samspel mellan idiomets struktur och kontexter där det förekommer, samt av interaktion med andra fasta uttryck. Modellen bygger på en fördjupande, språkbrukbaserad analys av det finska idiomet "X HEITTÄÄ HELMIÄ SIOILLE" (X kastar pärlor för svin).