40 resultados para studenter
Resumo:
Syftet med uppsatsen är att undersöka hur rekryteringen till arbete av studenter från Sport Management-programmet vid Högskolan Dalarna har gått till, samt vilka personliga egenskaper och meriter som har varit avgörande för att erhålla anställning inom den idrottsrelaterade organisationen. Undersökningen har genomförts i intervjuform med arbetstagare som tidigare har studerat Sport Management samt med deras arbetsgivare. Resultatet visar att idealbakgrunden för att erhålla anställning inom idrottsrelaterade organisationer är:- Tidigare aktiv idrottare/insatt i idrotten för att veta hur det praktiska fungerar- Akademisk utbildning, förslagsvis Sport Management- Arbetslivserfarenhet inom idrotten- Brett kontaktnät- Att visa framåtanda - Utåtriktade och ambitiösa personliga egenskaper
Resumo:
In Sweden we have the highest rate of nontraditional students among Europe. Coincidently, we also have the highest rates of drop outs among OECD. In this particular field, drop out from higher education, there is a need fore more qualitative studies that can support the "statistics". Studies about experiences of drop outs are significant for society, university and individual. The aim of this study is to describe and understand how nontraditional student experiences drop out from higher education. What do they tell regarding their meeting with the university? How is the drop out visible before the decision to quit? How can the way forward to the drop out be described? What does the university mean for them? The theoretical point of departure is the concept lifeworld and the method is phenomenological hermeneutic with narrative interviews with 5 students. The result points out that the meeting with the university implies a meeting with other individuals, and also a "meeting" within the student himself, by inner questioning and reflection. The students’ relationship to the studies is characterized by the experience of understanding. The dropouts are visible through different events. The decision per se has increased over time and the students have also grown personally by the decision. To understand or not understand is crucial for the experience of learning. The drop out can also be seen as a transition and a turning point. The drop out is an effort and takes place without professional staff, therefore needs to be discussed in public.
Resumo:
Sammanfattning Ett sammanfattande porträtt av den nyantagna lärarstudenten vid GIH med utgångspunkt från enkätsvaren ger vid handen en bild av en person, som är ca 21 år gammal, född i Sverige och uppvuxen i en medelstor stad i Mellansverige. Studenten trivdes mycket bra i skolan och var som elev något över medel med MVG i idrott och hälsa. Valet av yrkesutbildning grundade sig på ett stort intresse för idrott, samt en önskan att få jobba med barn och ungdom. Studievalet hade för många påverkats av en tidigare idrotts-lärare, kompisar och familj. En bra lärare i idrott och hälsa är enligt studenten positiv, engagerad, rättvis, bestämd och kunnig. Lärarstudenten ser sig behärska bollspel väl. Störst kunskap och färdighet uppges i fot-boll och alpin skidåkning. Minst kunskap och färdighet skattades i softboll, baseboll, bergsklättring, långfärdsskridskoåkning och i konsten att kunna valla skidor. Många ser sig ha god kunskap om sambandet mellan hälsa, livsstil och miljö, men mindre god om hur en idrottsaktivitet har betydelse för kulturarvet, samband mellan miljö och männi-skans hälsa i ett historiskt och nutidsperspektiv samt i ergonomi. På sin fritid går lärarstudenten ofta på idrottsevenemang, café, tittar på TV och video eller umgås med vänner och familj. Lärarstudenten går sällan på bio och nästan aldrig på tea-ter, museum eller vernissager. "Vad är vernissage?" undrar en student. Hälsan, både fysiskt och psykiskt, skattas som tillfredsställande och man känner ofta hopp, glädje och meningsfullhet. Emellertid finner man sig även ofta stressad på grund av tidsbrist och alla krav. Många kvinnliga studenter (41%) rapporterade ryggont och många, både kvinnor och män, beskrev att de har besvär från en skadad fotled eller knä. De flesta lärarstudenterna är regelbundet fysiskt aktiva och de finner att mängden motion delvis är tillfredsställande. Förväntningarna är höga på utbildningen både att den är mångsidig och kommer att ge ökad kunskap inom olika områden. Under studietiden förväntar man sig att utvecklas och förbättra sin egen fysiska status och hälsa. En student uttrycker det med orden: "Mitt nya liv startar idag". Den sammanfattande bilden av lärarstudenten på GIH liknar den som tidigare har redovisats av Meckbach och Wedman i en liknande studie från maj 2005. Deras studie genomfördes på studenter efter ett års studier på GIH (Meckbach & Wed-man, 2007).
Resumo:
Making learning possible - Nätbaserad utbildning för funktionsnedsatta studenter Högskolan Dalarna har gjort ett strategiskt/medvetet val genom att betona den pedagogiska utvecklingen för nästa generations lärande (NGL) och har under flera år utvecklat nätbaserade kurser. Detta innebär även att ibland måste anpassa våra system för t.ex. hörselskadade studenter. Högskolan har en lång tradition av teckentolka föreläsningar i sal. Vi har även under en längre tid teckentolkat inspelade föreläsningar. Efter att ha provat olika sätt att spela in dessa har vi nu landat i ett system där originalföreläsningen är till vänster och tar upp c:a 80% av skärmen. Teckentolken syns i de resterande 20% till höger. Eftersom vi använder samma system för teckentolkningen som våra lärare har i studion blir det ”strömlinjeformat” då vi bara behöver hantera ett system och får den automatisering som är inbyggd. När det gäller seminarier använder vi oss av Adobe Connect. Lärarna, teckentolken och studenterna (även de hörselskadade) är i ett rum där läraren visar sina dokument, samtalar med studenterna o.s.v.. Teckentolken och den hörselskadade studenten har ett extra rum i Connect där tolken syns. När studenten ska prata så tecknar studenten och det taltolkas av tolken i Connect-rummet med läraren. För detta har teckentolkarna ett separat rum/studio med två skärmar för att kunna se och höra båda Connect-rummen. Vi rekommenderar studenten att också ha två skärmar. Teoretiskt borde detta även kunna användas för en hörselskadad lärare men det har inte gjorts några försök hos oss. Vi vill visa med ljud och bild för intresserade åhörare hur vi har byggt detta arbete och hur hinder kan överbryggas. References Ramsden, Paul (2003). Learning to teach in higher education. 2. ed. London: RoutledgeFalmer Säljö, Roger (2000). Lärande i praktiken: ett sociokulturellt perspektiv. [Learning in practice - A sociocultural perspective]. Stockholm: Prisma
Resumo:
Mode of access: Internet.
Resumo:
Avhandlingens övergripande syfte är att granska relationerna mellan olika undervisningsmetoder och studenters informationsbeteende, vilket i denna undersökning inbegriper även deras informationskompetens. Vikten av att undersöka dessa förhållanden kan motiveras med att både kunskap om de faktorer som påverkar utvecklandet av informationskompetens och forskning som tar fram olika mönster i studenternas informationsbeteende behövs för att sådana inlärningsmiljöer, informationssystem och -tjänster som stöder studenternas inlärning skall kunna utvecklas. I avhandlingen söks svar på följande frågor: 1. Vilka faktorer i inlärningsmiljöerna, dvs. problembaserad inlärningsmiljö (pbl) och traditionell inlärningsmiljö, påverkar informationsbeteendet och hur påverkar dessa faktorer? 2. Hurdan information behövs i inlärningsprocessen? Hur anskaffas informationen? Vilka informationskanaler och -källor används och hur används de? 3. Hur används information i samband med inlärningen? I undersökningen används en kvalitativ forskningsansats och det huvudsakliga undersökningsmaterialet består av intervjuer med 16 medicine studerande som studerar enligt en problembaserad inlärningsmetod och 15 studerande som studerar i ett traditionellt ämnesbaserat utbildningsprogram. Den empiriska delen av undersökningen utfördes i slutet av 1990-talet. Resultaten indikerar att en problembaserad inlärningsmiljö utvecklar förståelsen av kunskap, aktiverar informationsanskaffningen och informationsanvändningen, samt främjar utvecklingen av studenternas informationskompetens såsom den definierades i denna undersökning. Högre nivå av informationskompetens och aktiv informationsanvändning förekom emellertid i båda utbildningsprogrammen även bland studenter som hade påbörjat de fördjupade studiernas slutarbete, vilket framhäver motivationens och de verkliga informationsbehovens roll i informationsbeteendet och i utvecklandet av informationskompetensen.
Resumo:
Avhandling visar att lindrig dyslexi påverkar läs- och skrivprestationer hos högpresterare. Särdrag träder tydligast fram i främmande språk och vid hantering av språkljud i krävande testuppgifter. Även om dyslexirelaterade problem vanligtvis är lindriga hos universitetsstudenter, är det centralt att dessa identifieras, eftersom de ses påverka akademiska prestationer. Avhandlingen lägger fram det första finlandssvenska dyslexitestet normerat för universitetsnivå (FS-DUVAN) och ger verktyg för utredning av läs- och skrivsvårigheter hos unga vuxna i Svenskfinland. Avhandlingen utforskar också språkspecifika särdrag av dyslexi hos högpresterande finlandssvenska universitetsstudenter i läs- och skrivuppgifter i svenska, finska och engelska. Detaljerade felanalyser visar att studenter med dyslexi speciellt har problem med kopplingar mellan språkljud och bokstav i det främmande språket engelska, som också i detta avseende är komplext. Resultat i komplexa kognitiva testuppgifter som förutsätter hantering av språkljud pekar på svikt i fonologisk processering, som betecknas som den huvudsakliga underliggande kognitiva nedsättningen vid utvecklingsbetingad dyslexi.
Resumo:
Tron på egen datoranvändningsförmåga (CSE) hos studenter vid högskolan Dalarna undersöktes. Resultaten av denna undersökning jämförs med tidigare forskningsresultat där forskare använt samma CSE skala (Cassidy and Eachus, 2002). Studenterna är antagna till olika program vid Högskolan Dalarna (ekonomi, lärare och mediekommunikation) och jämförs med varandra och med en kontrollgrupp. Effekterna m.a.p. dataerfarenhet och kön på CSE undersöktes också. Studenterna antagna på mediekommunikationsprogrammet erhöll den högsta CSE och kontrollgruppen den lägsta CSE. Inga könsskillnader erhölls. Ett starkt samband mellan CSE och dataerfarenhet erhölls. CSE var något högre i denna undersökning än den som Cassidy och Eachus erhöll.
Resumo:
Denna uppsats syftar till att redogöra för hur musikproducenter betraktar och hanterar det utbud av musikproduktionsrelaterad programvara som finns tillgängligt idag, samt att öka kunskapen om hur detta utbud kan inverka på musikalisk produktivitet. Föremål för den undersökning jag gjort är fem studenter på Medieproduktionsprogrammet vid Högskolan Dalarna. Undersökningen har genomförts i form av strukturerade kvalitativa intervjuer. Med utgång från denna empiri har en verbal analys gjorts av resultaten. Från resultatet kan utläsas att mängden tillgänglig programvara, och dess inneboende möjligheter, har gjort ramarna för vad man kan och inte kan göra i sitt musikproducerande diffusa. Tidigare har tekniska begränsningar utgjort ramar för vad som är genomförbart, idag är det i högre grad upp till människan själv att sätta begränsningar. En slutsats jag drar utifrån undersökningen är att de intervjuade kan uppleva detta ansvar för sina egna förutsättningar som hämmande för den musikaliska produktiviteten.
Resumo:
Vi har i vårat examensarbete tagit fram en e-marknadsplats i för Högskolan Dalarna. Marknadsplatsen är programmerad i asp.NET och vb.NET. Fram tills idag har skolans anslagstavlor använts flitigt för annonsering av, inte bara studentlitteratur, utan allt från pennor till bilar. Högskolan Dalarna har därför en önskan om att få en e-marknadsplats där studenter har möjlighet att annonsera.
Resumo:
I och med informationsteknologins snabba framväxt i samhället ställs vi också inför problem som hur vi ska handskas med denna utveckling. Forskning visar att fenomenet datorrädsla kan bero på faktorer som exempelvis erfarenhet, personlighet, attityd eller kön. Syftet med denna studie är dock att undersöka eventuella samband mellan datorrädsla, personlighet samt datorerfarenhet. Nittio studenter vid Högskolan Dalarna agerade undersökningsdeltagare (UD) genom att svara på en enkät bestående av tre delar; bakgrundsfrågor, ett personlighetstest sammansatt av Eysenck Personality Inventory (EPI) samt åtta scenarier, där UD fick skatta sin självupplevda stressnivå i olika situationer. Studien visar att såväl neuroticism som datorerfarenhet skulle kunna predicera datorrädsla. Starkast effekt på den självskattade stressnivån hade dock variabeln kön. Man kan även dra slutsatsen att fenomenet datorrädsla inte är en specifik slags rädsla, utan till viss del hänger samman med andra fobier.
Resumo:
Detta examensarbete innefattar en teoretisk och en praktisk del om marknadsundersökningar. Inom teoridelen har litteratur inom ämnet studerats för att sedan genomföra en marknadsundersökning. Utöver detta ha resultatet som erhållts ur marknadsundersökningen tillämpats för att ta fram ett designkoncept för en serie ansiktscremer.Marknadsundersökningen utfördes i form av en observationsresearch där ansiktscremer av olika priser och märken jämfördes, samt en webbenkät där målgruppen fick svara på frågor om ansiktscremers behållare och behållarens färg. Målgruppen är satt till män och kvinnor över 15 år som använder ansiktscreme. För att marknadsundersökningen ska vara möjlig att genomföra inom satta tidsramar skickades webbenkäten endast ut till studenter vid Högskolan Dalarna i Borlänge samt till läsare av modebloggen ”Hopplösa Modenördar”.Totalt inkom 469 svar.Resultatet visade att vitt, silver och svart är de färger som tilltalar män mest i fråga om ansiktscremebehållare. För kvinnor var det vitt, guld och rosa som kändes mest tilltalande. Ur resultatet kunde även utläsas att burken var den behållare som tilltalar både män och kvinnor mest.
Resumo:
I denna uppsats har en undersökning av studenters alkoholvanor gjorts. Syftet med arbetet var att få en uppfattning om första års programstudenters alkoholvanor vid Högskolan Dalarna campus Borlänge. Följande frågeställningar belyses i studien: Hur ofta och hur mycket dricker studenter vid respektive program, hur ser kvinnornas alkoholvanor ut jämfört med männens, samt om alkoholvanorna skiljer sig mellan programmen.Jag har använt mig av en kvantitativ enkätundersökning där totalt 60 studenter från tre olika program har medverkat. Studenterna går första året på Högskolan Dalarna och är i åldrarna 19-24 år. De program som undersöktes var Grafisk teknologi och design, Materialdesign samt Ekonomprogrammet. Jag vill påpeka att bortfallet i undersökningen är litet och de flesta har svarat på enkäten (60/74). Vid ett eventuellt bortfall bör man fråga sig om de frånvarande studenterna skiljer sig avsevärt från de studenter som deltog i undersökningen. Orsaken till att några studenter inte var närvarande vid undersökningen kan jag inte uttala mig om.De teorier som används i uppsatsen är teorier om identitetsfinnande, rusets betydelse för konsumtionen, samt en teori om normer och avvikande beteende.Innan jag genomförde undersökningen tog jag kontakt med några av skolans studieadministratörer för att få tillgång till antal registrerade studenter på de olika programmen. Därefter tog jag kontakt med lärare på respektive program och bestämde datum och tid för utlämnande av enkäten. Då kunde jag själv dela ut och samla in enkäten. Efter att jag fått in svar på enkäten sammanställdes all information för att få en övergripande syn på studenternas alkoholvanor.Resultatet av undersökningen visar att 91,7% av studenterna konsumerar alkohol. Den visar också att männen dricker oftare än vad kvinnorna gör och även större mängder vid ett och samma tillfälle. Dock är det många kvinnor som dricker ofta och mycket. Detta kan bero på att de existerande könsroller som finns håller på att lösas upp.Studenter på Materialdesignprogrammet har högst konsumtion om man jämför med de övriga programmen. På detta program dricker många av studenterna fler än 1 gång i veckan. De dricker också stora mängder. Ekonomprogrammet har låg konsumtion både när det gäller hur ofta och hur mycket de dricker. Det mest häpnadsväckande resultatet har programmet Grafisk teknologi och design där det faktiskt är kvinnorna som står för den högsta konsumtionen.