Massmordet och korsriddaren : En studie av de ämnesövergripande möjligheterna i svenska och historia utifrån film och skönlitteratur

I det här arbetet har jag undersökt hur man kan använda en skönlitterär roman och en underhållningsfilm i ämnesintegrerad undervisning i syfte att uppnå målen i svenska och historia på gymnasiet. Som underlag för mitt arbete har jag använt Steven Spielbergs Schindler´s list och Jan Guillous Vägen till Jerusalem. Min undersökning bygger på en tolkning av styrdokumentens intentioner, samt svensk- och historielärares åsikter om mediernas användbarhet i ämnesintegrerad undervisning. Undersökningen visade att lärare uppfattade filmens och romanens integrationsmöjligheter som mycket väl användbara i syfte att uppnå kursmålen, vilka i sin tur tydligt uttryckte en gemensam nämnare mellan svenska och historia, det vill säga som identitetsskapande. Vidare återfanns förenande element så som en historisk dimension, en kritisk medvetenhet och språket som medium för kommunikation. Genom olika former av diskussioner, analyser och fördjupningsarbeten kan eleven, med utgångspunkt i filmen Schindler´s list och romanen Vägen till Jerusalem uppnå flera av kursmålen för svenska och historia A och B på gymnasienivå.

Hur väljer lärare vilken skönlitteratur eleverna skall läsa? : En studie av åtta gymnasielärares urvalsprinciper

I föreliggande examensarbete har en undersökning företagits med syfte dels att identifiera vilka urvalsprinciper som lärarna vid en gymnasiesärskola och en gymnasieskola i en mellansvensk kommun begagnar sig av när det gäller den skönlitteratur som eleverna får läsa i svenskundervisningen, dels att utröna vilken slags skönlitteratur som används i undervisningen i svenska. Som grund för studien har vi genomfört intervjuer med åtta lärare som utgör den grundläggande informationskällan. Intervjuutsagorna har analyserats i ljuset av gällande kursplaner och ämnesbeskrivningar. För diskussionen fungerar Wolfgang Klafkis kritisk-konstruktiva didaktik som bakgrund. En slutsats är att lärarnas urvalsprinciper utgår från vissa primära motiv ur styrdokumenten, som att den skönlitterära läsningen skall väcka reflektion, uppmuntra till läsning och verka för att eleverna stiftar bekantskap med klassiska litterära verk. En annan slutsats är att elevinflytande i olika mån och på skiftande sätt är avgörande för den litteratur som slutligen väljs. En fråga vi ställt oss i slutdiskussionen är om elevernas fria val av skönlitteratur får så stort utrymme att det kan inverka på andra moment i svenskämnet.

Men vad då mångfald? : Mångfald, etik och värdegrund i skönlitteratur för åk 7

Barn och ungdomar har idag tillgång till en mängd olika texter, vid sidan av skönlitteratur och faktatexter finns också texter via olika bildmedier. Uppsatsen kartlägger mångfald, etik och värdegrund i skönlitteratur för åk 7 genom en analys av litteraturen. Skönlitteraturen begränsades till fyra böcker som läses inom parnerområdet. Litteraturen berör historia, medmänsklighet, ätstörningar och främlingsfientlighet. Syftet har varit att kartlägga mångfald, etik och värdegrund i skönlitteratur för åk 7 och hur väl litteraturen möter värdegrunden i läroplanen. Metoden har bestått av närläsning av skönlitteraturen utifrån läroplanens värdegrund. Genom analysen har det framkommit att skönlitteraturen inte behöver visa en god bild av samhälle och värdegrund, men att läraren behöver diskutera litteraturen för att väcka elevers förmåga till egna ställningstaganden. Detta knyter an till Skolverkets rekommendationer och vad vissa forskare inom området rekommenderar. För att få en förståelse för ämnet har jag tagit del av material från Caroline Liberg, Kerstin Munck, Gunilla Molloy, Bengt Brodow och Kristina Rininsland, Mary Ingemansson, Annika Löthagen och Jessica Staaf. Jag har även tagit del av de diskussionsfrågor som legat till grund för litteratursamtalen inom partnerområdet. Den mångfaldsgestaltning som finns inom litteraturen var inte homogen och utgör också underlag för diskussion. Det framkom även att litteraturen inbjuder till etiska ställningstaganden och diskussion kring värdegrunden.

Pojkar kan och flickor ska : En empirisk undersökning om flickors och pojkars attityder gentemot skönlitteratur i årskurs 9 ur två olika genusperspektiv

Syftet med uppsatsen var att undersöka elevers attityder till litteratur i årskurs 9, i skolan och på fritiden. Metoden som användes var en undersökning där svaren har analyserats utifrån två olika genusteorier, Raewyn Connells teori om maskuliniteter och Yvonne Hirdmans teori om genuskontrakt.   Analysen visar att det finns fyra olika kategorier av attityder till litteratur: den positiva pojken, den negativa pojken, den positiva flickan och den negativa flickan. I undersökningen framkom det inga attityder som var neutralt inställda till skönlitteratur.   Analysen bygger på de resultat som eleverna gav sina svar i enkäten och detta har sedan analyserats. Det har då visat sig att eleverna försökte relatera till de olika regler och paragrafer i relation till sitt kön. Pojkarna försöker framför allt att forma sin egen maskulinitet.   Diskussionen visar att eleverna kan ha bakomliggande problem som påverkar deras attityder till litteratur negativt. Om eleverna har en positiv attityd är en av anledningarna till att den förväntas ha en sådan inställning till litteratur, och de försöker relatera den attityden till sitt kön.

Identitet och skönlitteratur : en diskursanalys av identitetsperspektivet i litteratur

Den här uppsatsen har sitt fokus på identitet inom skönlitteraturen och jag har studerat tvåskönlitterära texter. De texter som har analyserats är en roman av Jonas Hassen Khemiri och ennovell av Alejandro Leiva Wenger där olika uttryck för identitet har studerats och identifieratsmed diskursanalys. Huvudfrågorna har varit hur identitetsfrågor och relaterade fenomenkommer till uttryck i texterna och med vilka medel författarna skildrar dem. Detsammanfattande resultatet visar att litteraturen skildrar identitetsarbetet som i form av dialogmed ett inre jag och i form av kampen mot omvärlden. Litteraturen ger en mängd olikatolkningsmöjligheter och diskussionsunderlag till frågor om identitet.

Religion, skönlitteratur och identitet : En litteraturstudie om religionsämnet som arena för elevernas självreflexiva identitetsformering

I uppsatsen undersöks huruvida fiktionstexter kan vara en resurs för ungas identitetsskapande i religionsundervisningen på gymnasiet, och om det finns en didaktiskt konflikt mellan förmedlingen av kunskapsstoff och utvecklandet av en personlig livssyn. Undersökningen är en systematisk litteraturstudie och material har valts ut, kategoriserats och analyserats enligt den metoden. Materialet består av vetenskapliga artiklar och avhandlingar. De teoretiska perspektiv som anläggs i arbetet är framförallt sociologiska, filosofiska och psykologiska teorier om meningsskapande och identitetsutveckling samt litteraturvetenskapliga och religionssociologiska om fiktion och dess påverkan på människor. Undersökningen kommer fram till att fiktionstexter kan vara en positiv resurs för identitetsutvecklande, men att det behöver forskas mer om detta inom ramen för religionsdidaktik. Undersökningen visar också på att det finns en tydlig didaktisk konflikt mellan förmedlingen mellan kunskapsstoff och utvecklingen av en personlig livssyn eller identitet.

Nu ska vi läsa... : En litteraturstudie om hur skönlitteratur inkluderas i undervisning samt dess effekter.

Litteraturstudien behandlar skönlitteratur i undervisning, vilka effekter den har samt varför skönlitteratur bör läsas i skolan. Syftet med litteraturstudien är att kartlägga skönlitteraturens roll i undervisningen samt synliggöra dess möjligheter. Frågeställningar som används är: Vilka faktorer påverkar läsning?; Varför ska skönlitteratur läsas i skolan?; Hur används skönlitteratur i undervisning och vad ger det för effekter? Studien är en litteraturstudie där datainsamling av texter gjorts utifrån tidigare nämnt syfte. Komparativ analysstrategi har även använts för att visa på ett vidgat perspektiv inom problemområdet. De teorier som genomsyrar detta arbete är den sociokulturella teorin, kognitivismen och pragmatismen. Resultatet visar att undervisning kring skönlitteratur ofta saknas och bakomliggande orsaker till detta samt beskriver hur tillgång till skönlitteratur främjar läsning. Resultatet belyser såväl fördelar som nackdelar med skönlitteratur i undervisning. Slutsatsen av detta arbete är att skönlitteratur kan ha en positiv påverkan på elevers utveckling av ett flertal förmågor. För att möjliggöra denna utveckling krävs att en mängd faktorer samspelar såsom lärarens unika kompetens, ett tydligt syfte med undervisningen och elevernas aktiva deltagande.

A Literary Turn : Rethinking the Roles of Generalization and Theory in Anglo-American Moral Philosophy

This work investigates the role of narrative literature in late-20th century and contemporary Anglo-American moral philosophy. It aims to show the trend of reading narrative literature for purposes of moral philosophy from the 1970 s and early 80 s to the present day as a part of a larger movement in Anglo-American moral philosophy, and to present a view of its significance for moral philosophy overall. Chapter 1 provides some preliminaries concerning the view of narrative literature which my discussion builds on. In chapter 2 I give an outline of how narrative literature is considered in contemporary Anglo-American moral philosophy, and connect this use to the broad trend of neo-Aristotelian ethics in this context. In chapter 3 I connect the use of literature to the idea of the non-generalizability of moral perception and judgment, which is central to the neo-Aristotelian trend, as well as to a range of moral particularisms and anti-theoretical positions of late 20th century and contemporary ethics. The joint task of chapters 2 and 3 is to situate the trend of reading narrative literature for the purposes of moral philosophy in the present context of moral philosophy. In the following two chapters, 4 and 5, I move on from the particularizing power of narrative literature, which is emphasized by neo-Aristotelians and particularists alike, to a broader under-standing of the intellectual potential of narrative literature. In chapter 4 I argue that narrative literature has its own forms of generalization which are enriching for our understanding of the workings of ethical generalizations in philosophy. In chapter 5 I discuss Iris Murdoch s and Martha Nussbaum s respective ways of combining ethical generality and particularity in a philosophical framework where both systematic moral theory and narrative literature are taken seriously. In chapter 6 I analyse the controversy between contemporary anti-theoretical conceptions of ethics and Nussbaum s refutation of these. I present my suggestion for how the significance of the ethics/literature discussion for moral philosophy can be understood if one wants to overcome the limitations of both Nussbaum s theory-centred, equilibrium-seeking perspective, and the anti-theorists repudiation of theory. I call my position the inclusive approach .

Poetics of Subjectivity : Existence and Expressivity in Simone de Beauvoir's Philosophy

In the last thirty years, primarily feminist scholars have drawn attention to and re-evaluated the philosophy of Simone de Beauvoir (1908 1986). Her philosophical practice has been described as non-systematic, and her literary writing has been viewed as part of her non-systematic mode of philosophising. This dissertation radically deepens the question concerning Beauvoir s philosophical motivations for turning to literature as a mode to express subjectivity. It explicates the central concepts of Beauvoir s philosophy of existence, which are subjectivity, ambiguity, paradox and temporality, and their background in the modern traditions of existential philosophy and phenomenology. It also clarifies Beauvoir s main reason to turn to literature in order to express subjectivity as both singular and universal: as a specific mode of communication, literature is able to make the universality of existence manifest in the concrete, singular and temporal texture of life. In addition, the thesis gives examples of how Beauvoir s literary works contribute to an understanding of the complexity of subjectivity. I use the expression poetics of subjectivity to refer to the systematic relation between Beauvoir s existential and phenomenological notion of subjectivity and her literary works, and to her articulations of a creative mode of using language, especially in the novel. The thesis is divided into five chapters, of which the first three investigate Beauvoir s philosophy of existence at the intersection of the modern traditions of thought that began with René Descartes and Søren Kierkegaard s intuitions about subjectivity. Chapter 1 interprets Beauvoir s notion of ambiguity, as compared to paradox, and argues that both determine her notion of existence. Chapters 2 and 3 investigate the phenomenological side of Beauvoir s philosophy through a study of her response to early French interpretations of transcendental subjectivity, especially in the works of Jean-Paul Sartre and Maurice Merleau-Ponty. My analysis shows that Edmund Husserl s distinction between different levels of subjective experience is central to Beauvoir s understanding of subjectivity and to the different ego concepts she uses. Chapter 4 is a study of Beauvoir s reflections on the expression of subjective thought, and, more specifically, her philosophical conceptions of the metaphysical novel and the autobiography as two modes of indirect communication. Chapter 5, finally, compares two modes of investigating concrete subjectivity; Beauvoir s conceptual study of femininity in Le deuxième sexe and her literary expression of subjectivity in the novel L Invitée. My analysis reveals and explicates Beauvoir s original contribution to a comprehensive understanding of the becoming and paradox of human existence: the fundamental insight that these phenomena are sexed, historically as well as imaginatively.

Idyll eller verklighet? : Albert Edelfelt och Gunnar Berndtson i det moderna genombrottets ambivalens

Idyll or Reality? Albert Edelfelt, Gunnar Berndtson and the ambivalent breakthrough of modernity Albert Edelfelt (1854-1905) and Gunnar Berndtson (1854-1895) have much in common. In this dissertation, I study their paintings of local peasants and fishermen and of the gentry’s summer in the county of Uusimaa in southern Finland, in the context of Nordic history of ideas. The breakthrough of modernity, with its attention on debating social problems, provides a novel angle into the oeuvres of the two artists. My focus is on the paintings which emerge in the collision of the public discussion of social matters and the values of the artists’ manorial milieu. The artists’ relation to the public discussion is scrutinized through two of the main topics: the question of the common people and democracy, and the question of equality between men and women. My dissertation is a contextual study which is based on the analysis of the artworks of Edelfelt and Berndtson, on their letters, and on the study of drama and fiction of their time. The notion “liberté, egalité, fraternité” is linked to the breakthrough of modernity. Both artists were aware of the ideal of equality. They used the means and the themes of contemporary art in their presentations, but their pictures contain the ideal of an earlier epoch: the hardworking, but still complacent common people. This conception of the common people is also reflected in the poems of J. L. Runeberg. Women of the late 19th century challenged woman’s primary role as wife and mother. In Edelfelt’s and Berndtson’s depictions of the gentry enjoying summer, women and children have the main role. Notwithstanding the debate of the breakthrough of modernity they depicted women almost without exception as good mothers. Their paintings often depict lazy days in the sunshine, which were, in reality, rare moments for the mistress of the house. Edelfelt’s and Berndtson’s subjects from the Uusimaa countryside coincide with the topics of the breakthrough of modernity, but both the pictures of the common people and the depictions of the gentry enjoying summer, are a retouched picture of reality, often an idyll, in which the public discussion of social matters is evident only materially or not at all.

Konstruktioner och valens : Verbfraser med åt i ett jämförande perspektiv

Det har knappast undgått någon som är språkligt medveten att finlandssvenskan och sverigesvenskan skiljer sig åt till vissa delar. Olikheterna återfinns på olika språkliga nivåer. Mest kända och omskrivna är de lexikologiska skillnaderna, dvs. skillnaderna på ordplanet. Betydligt mindre uppmärksamhet har ägnats syntaktiska skillnader, dvs. skillnader i hur satser och meningar byggs upp. För att öka kunskapen om finlandssvensk syntax initierade Språkvetenskapliga nämnden vid Svenska litteratursällskapet i Finland projektet Svenskan i Finland – syntaktiska drag i ett jämförande perspektiv, som pågick åren 2004–2006. Min avhandling har kommit till inom ramen för det projektet. Prepositionerna (t.ex. av, i, på, för, till, åt osv.) är så kallade funktionsord som har till uppgift att binda samman de mer betydelsetunga orden till satser och meningar. Den finlandssvenska prepositionsanvändningen skiljer sig i viss mån från den sverigesvenska, och ”åt” är en av de prepositioner som ofta lyfts fram som exempel. Finlandssvenskarna säger t.ex. ”han gav en bok åt Lena” i stället för ”han gav en bok till Lena” eller ”han gav Lena en bok”. De säger ”berätta något åt någon” (i stället för ”för”) och de säger ”ringa åt någon” i stället för ”ringa någon”. Ett huvudsyfte med min undersökning är att ta reda på hur pass stora skillnaderna är om man ser till samtliga belägg på ”åt” i ett material och inte bara till sådana som man fäster sig vid för att man vet att de avviker i finlandssvenskan. Undersökningen är korpusbaserad. Det betyder att jag letat efter alla belägg på kombinationer av verb och prepositionen ”åt” i rätt stora textmassor som finns tillgängliga i elektronisk form. Materialet ligger i Språkbanken i Finland och omfattar huvudsakligen tidningstext och skönlitteratur. Jag har använt mig av en textmassa på sammanlagt ungefär 40 miljoner löpande ord, drygt 23 miljoner finlandssvenska och drygt 19 miljoner sverigesvenska. Det materialet gav ca 20 000 åt-belägg att studera, och det visade sig något oväntat att ”åt” inte alls är vanligare i finlandssvenskan än i sverigesvenskan när det gäller skriftspråk, åtminstone inte i professionella skribenters språk. Om man kompenserar för att den finlandssvenska och den sverigesvenska korpusen inte är helt lika i fråga om genrefördelning och ålder, kommer man fram till i stort sett samma frekvens för ”åt” i båda korpusarna. För den närmare analysen av vilka mönster åt-beläggen uppvisar har jag först och främst utnyttjat konstruktionsgrammatik men också ramsemantik och valensteori. Konstruktionsgrammatiken är ingen enhetlig teori, men tanken om grammatiska konstruktioner är gemensam. Konstruktioner representerar allt från generella syntaktiska mönster till specifika mönster för språkliga enskildheter. Uppfattningen om vad som ska inbegripas i begreppet varierar, men definitionen av ”konstruktion” som ”par (eller konstellationer) av form och betydelse” är gemensam. ”Konstruktion” avser aldrig konkreta belägg i texter eller yttranden utan alltid det abstrakta mönstret bakom dessa. Och varje yttrande är resultatet av att en stor mängd konstruktioner samverkar. I min analys har jag utgått ifrån att beläggen med ”åt” kan återföras på olika konstruktioner eller mönster utifrån vad som är gemensamt för grupper av belägg. Jag har sett på vad åt-frasen i samverkan med verbet har för funktion i beläggen. En åt-fras är syntaktiskt en prepositionsfras och består av en preposition och en rektion. Exempelvis utgör ordparet ”åt skogen” en prepositionsfras där ”skogen” är rektion. Ur mitt material har jag kunnat abstrahera fram fem övergripande mönster där referenten för rektionen har olika så kallade semantiska roller. Åt-frasen kan i kombination med verbet ange mål eller riktmärke, som i t.ex. svänga åt höger, dra åt helvete, ta sig åt hjärtat, luta åt en seger för IFK. Den kan för det andra ange mottagare (t.ex. ge varsin kaka åt hundarna, bygga en bastu åt sina svärföräldrar, skaffa biljetter åt en kompis). För det tredje kan åt-frasen avse en referent som har nytta (eller skada) av en aktion (t.ex. klippa häcken åt grannen, ställa in digitalboxen åt sin moster). Åt-frasen kan slutligen avse den eller det som är föremål antingen för en kommunikationsaktion (vinka åt sin son, skratta åt eländet) eller en attityd eller känsla (glädja sig åt framgången). Utöver dessa huvudmönster finns det ett antal smärre grupper av belägg som bildar egna mönster, men de utgör sammanlagt under 3 % i bägge korpusarna. Inom grupperna kan undermönster urskiljas. I t.ex. mottagargruppen representerar ”ge varsin kaka åt hundarna” överföringskonstruktion, ”bygga en bastu åt sina svärföräldrar” produktionskonstruktion och ”skaffa biljetter åt en kompis” ombesörjningskonstruktion. Alla typer är gemensamma för bägge materialen, men andelen belägg som representerar de olika typerna skiljer sig betydligt. I det sverigesvenska materialet står t.ex. det mönster där åt-frasen avser mål eller riktmärke för en mycket större andel av beläggen än i finlandssvenskan. Också andelen belägg där åt-frasen avser någon som har nytta (eller skada) av en aktion är mycket högre i det sverigesvenska materialet. I det finlandssvenska materialet står i gengäld mottagarbeläggen för över 50 % av beläggen medan andelen i det sverigesvenska materialet är bara 30 %. Inom gruppen utgör belägg av produktions- och ombesörjningstyp dessutom en mindre andel i det finlandssvenska materialet än i det sverigesvenska. Dessa står till sin funktion nära den typ som avser den som har nytta av aktionen. De konkreta beläggen på överföring (ge varsin kaka åt hundarna) utgör en större andel i det finlandssvenska materialet än i det sverigesvenska (ca 8 % mot 3 %), men typiskt för båda materialen är hög kollokationsgrad (”kollokation” avser par eller grupper av ord som uppträder oftare tillsammans än de statiskt sett skulle göra vid helt slumpmässig förekomst). Största delen av mottagarbeläggen utgörs av fraser av typen ”ge arbete åt någon, ge eftertryck åt något, ge liv åt något; ägna tid åt något, ägna sitt liv åt något, ägna uppmärksamhet åt något”. De här slutsatserna gäller alltså skriftspråk. I talspråk ser fördelningen annorlunda ut. Typiskt för prepositionen ”åt” är överhuvudtaget hög kollokationsgrad. Det förefaller som om språkanvändarna har tydliga, färdiga mallar för var ”åt” kan komma in. Det enda mönster som verkar helt produktivt, i den meningen att elementen är i stort sett fritt kombinerbara, är kombinationer av verb och åt-fras där åt-frasen avser den som har nytta av något. Att någon utför något för någons räkning verkar överlag kunna uttryckas med prepositionen ”åt”: t.ex. ”tvätta bilen åt pappa, ringa efter en taxi åt kunden”. Till och med belägg av typen ”hon drömde åt honom att bli ordinarie adjunkt” förekommer i någon mån. Konstruktionen är produktiv i båda språkvarieteterna men uppenbart är att konstruktion med mottagare har tolkningsföreträde i vissa fall i finlandssvenskan: ”Filip skrev ett brev åt sin syster” tolkas av sverigesvenskar som att Filip skrev brevet för systerns räkning, medan finlandssvenskar överlag uppenbarligen tolkar det som att Filip skrev till sin syster, att systern var mottagare av brevet. Ungefär 20 % av alla belägg i båda materialen representerar fall där ”åt” utgör partikel. Verb och ”åt” är närmare förbundna med varandra än när ”åt” utgör normal preposition. Exempel på partikelbelägg är ”han kom inte åt strömbrytaren, det gick åt mängder med saft, landet får dra åt svångremmen, de roffade åt sig de bästa platserna”. Också partikelmaterialet ser på ett generellt plan väldigt lika ut i båda språkvarieteterna. Den största skillnaden uppvisar den reflexiva typen ”roffa åt sig”. Medan typen är mycket homogen i det sverigesvenska materialet är variationen större i det finlandsvenska. Dels uppträder fler verb i kombinationen (han köpte åt sig ett par jeans), dels vacklar ordföljden (han nappade åt sig ett paraply ~ han nappade ett paraply åt sig). Att ”åt” används mer i vissa funktioner i finlandsvenskan brukar förklaras med påverkan från finskans allativ (ändelsen -lle: hän antoi kirjan Astalle > hon gav en bok åt Asta). Allt tyder dock på att den finlandssvenska åt-användningen delvis är en relikt. I äldre sverigesvenska källor träffar man på ”åt” i sådana kontexter som numera är typiska för finlandsvenskan. Det finlandssvenska språkområdet ligger ute i periferin i relation till det språkliga centrum som förändringar sprider sig från (för svenskans del främst Stockholmstrakten) och typiskt för perifera områden är att de uppvisar ålderdomliga drag också när inga kontaktfenomen spelar in. Allativen kan naturligtvis ha bidragit till att bevara användningen av ”åt” i finlandssvenskan. Att det är just ”åt” som används” beror antagligen på att prepositionen har flest funktioner gemensamt med allativen rent kognitivt om man jämför med de betydligt mer frekventa prepositionerna ”till” och ”för”. Uppenbart är också att åt-användningen därtill lever sitt eget liv i finlandssvenskan. I vissa varieteter av finlandssvenska kan man t.ex. höra yttranden av typ ”alla fiskarna dog åt dom”. Som språklig enskildhet har det ingen finsk förebild med allativ. Yttrandet är ett exempel på töjning av en svensk konstruktion. Modell finns dels i det mönster där åt avser den som har nytta eller skada av något, dels i relationell användning av ”åt”: han är hantlangare åt Eriksson ~ han är Erikssons hantlangare. Vid språkkontakt är det överlag konstruktioner som har förebild i det låntagande språket som lånas in från det långivande språket, medan konstruktioner som saknar förebild är betydligt mindre benägna att vinna insteg.

Gymnasisters läsvanor och skrivvanor : Finlandssvenska gymnasisters åsikter om ämnet modersmål och litteratur

Bakgrunden till denna avhandling är att nivån i studentskrivningarna i modersmål och litteratur har sjunkit under de senaste tio åren bland både finskspråkiga och svenskspråkiga gymnasister i Finland. I och med det startades ett projekt, Språklig mångfald, vars syfte är att undersöka bakgrundsfaktorer till att nivån har sjunkit. Som en del av projektet redogör jag i den här avhandlingen för finlandssvenska gymnasisters läsvanor och skrivvanor, dvs. vad, hur ofta och på vilket språk gymnasisterna läser och skriver. Dessutom har jag undersökt gymnasisters attityder till ämnet modersmål och litteratur. Min studie är baserad på en enkätundersökning bland 81 gymnasister samt på intervjuer med åtta gymnasister. Resultatet visar att gymnasister läser dagstidningar i betydligt större utsträckning än de läser böcker. Speciellt gymnasister med låga betyg i modersmål och litteratur läser sällan eller aldrig skönlitteratur. Skrivkulturen bland gymnasisterna innefattar främst media som textmeddelanden per mobiltelefon och debattinlägg på diskussionsforum på Internet. I dessa texter används oftast ett enkelt och kortfattat språk. Gymnasister med höga betyg i modersmålsämnet läser oftare och skriver flera olika genrer under sin fritid än vad gymnasister med låga betyg gör. Gymnasister med höga betyg läser och skriver även oftare på svenska än vad gymnasister med låga betyg gör. I min studie framkommer det att gymnasisterna anser att modersmålsämnet är viktigt, men inte roligt samt att höga betyg korrelerar med positiva attityder. De som har negativa attityder har ofta haft svårigheter med ämnet och har även svårt att se någon koppling mellan modersmålsämnet och vardagen samt framtiden. Många av dem anser att studentskrivningarna är det enda målet med modersmålsämnet.

Ekenäs seminariums bibliotek

Ekenäs seminarium skötte den finlandssvenska folkskollärarinneutbildningen åren 1871-1974. Seminariets bibliotek flyttades, då skolan upphörde 1974, till Österbottens högskolas bibliotek och därifrån till Tritonia 2001. Samlingen består av ca. 8.000 böcker (207,6 hyllmeter) från olika ämnesområden med betoning på pedagogik, religion, historia och skönlitteratur. Över 90% av litteraturen är på svenska. Samlingen utgör ett intressant tidsdokument över den litteratur som användes i lärarutbildningen från medlet av 1800-talet till grundskolans införande. I samlingen ingår även en stor mängd årsberättelser från olika skolor, skolstatistik och protokoll från olika nationella lärarmöten samt pedagogiska tidskrifter. I samlingen finns även ett litet antal böcker och tidskrifter från Nykarleby seminarium, den finlandssvenska folkskollärarutbildningen, som även den upphörde 1974. Böckerna är ordnade ämnesvis enligt SAB (Sveriges allmänna bibliotek) i huvudklasser och inom dessa i alfabetisk ordning. Samlingen är inte katalogiserad i Tria.

Historisk empatisk förmåga i praktiken : En kvalitativ undersökning om hur elever i årskurs ett resonerar kring historia.

I denna studie presenteras en undersökning om hur elever i årskurs 1 kan utveckla historisk empati genom användandet av historisk skönlitteratur i historieundervisningen. Genom en effektstudie med deduktiv ansats har empiriskt material samlats in genom intervju med elever i grupp och individuellt. Studiens resultat pekar på ett antal faktorer som utgår från elevens individuella förutsättningar som visats vara beroende av varandra. Till viss del visar studiens resultat på att elever i årskurs 1 kan utveckla historisk empati genom skönlitteratur. I vissa fall visas att samtal i gruppdiskussion kan vara fördelaktigt medan samtalet i andra fall inte kan relateras till att direkt resultera i att eleven utvecklar historisk empati. Dessutom pekar studiens resultat på eventuella negativa följder för elevens historiska förståelse vid användandet av historisk skönlitteratur. Mina slutsatser är att det inte kan fastställas om historisk skönlitteratur utvecklar historisk empati hos elever i årskurs 1 utifrån vald metod som eventuellt inte är tillräcklig för att dra sådana slutsatser. Istället tyder resultaten på att det är högst individuellt samt att samtalet kring historisk skönlitteratur kan bygga upp elevens förförståelse så att historisk empati kan utvecklas. När eleven har en god förförståelse finns möjligheten till att kontextualisera som i sig möjliggör förmågan till historisk empati.

”Få in världen i klassrummet” : En studie om skönlitteraturens roll i gymnasieskolans SVAundervisning

Uppsatsens övergripande syfte är att åskådliggöra hur några gymnasielärare behöriga i svenska som andraspråk respektive svenska betraktar skönlitteraturens roll i ämnet svenska som andraspråk (SVA) och hur det praktiska klassrumsarbetet med litteraturundervisning ser ut. I uppsatsen diskuteras även lärarnas syn på skönlitteraturen i SVA-ämnet i jämförelse med i svenskämnet i relation ämnes- och kursplanerna i Läroplan, examensmål och gymnasiegemensamma ämnen för gymnasieskola 2011. För att uppnå syftet och besvara frågeställningarna har jag genomfört en kvalitativ studie där fyra lärare intervjuats, samtliga verksamma på nationella program. Av resultaten framkommer att lärarna starkt betonar skönlitteraturens betydelse i SVA-undervisningen. De viktigaste motiven för skönlitteraturen som lyfts fram är språkutveckling, identitetsutveckling, främjande av empatisk och demokratisk förmåga samt som förmedlare av svenska referensramar. Vid valen av litterära texter beaktar lärarna styrdokumentens skrivningar samt språkliga faktorer. Två arbetssätt som framhålls är boksamtal och tematiskt arbete. Det litterära samtalet framhävs som positivt för lärandet liksom läsande i en större kontext inom ett gemensamt tema. Lärarna understryker att skillnaderna i styrdokumenten mellan svenskämnena är alltför stora vad avser skrivningar om skönlitteratur och de anser att SVA borde likna svenskämnet mera vad gäller det litterära ämnesinnehållet.