16 resultados para karriär


Relevância:

20.00% 20.00%

Publicador:

Resumo:

Bakgrunden till denna undersökning utgörs av arbetslivets förändring och dess konsekvenser för konstrueringen av självidentiteten; hur avväger unga konsulter i början av sin karriär mellan olika diskurser för att skapa en förhandlad självidentitet som styrs av idén om en karriär och såvida är hållbar även i ett långtidsperspektiv? Undersökningen tar avstamp i de sociologiska diskussionerna om informationssamhällets framväxt och dess inverkan på arbetets karaktär. Undersökningen utgår från begreppet kunskapsarbete (Alvesson 2001; Blom, Melin & Pyöriä 2001) eftersom konsultyrket kan anses representera denna typ av arbete. Ett genomgående tema är flexibiliteten och det höga tempot som å ena sidan möjliggör självförverkligande men å andra sidan försvårar skapandet av en sammanhängande självidentitet (Sennett 2002). Denna problematik är viktigt att ta i beaktande då förlängandet av arbetskarriärerna och ökandet av arbetslivets attraktivitet blivit centrala mål för den finska samhällspolitiken (Julkunen & Pärnänen 2005) samtidigt som ett generationsskifte håller på att ske på den finländska arbetsmarknaden. Undersökningen utgår från idén om karriären som ett manuskript som ger upphov för identitetsförhandlingar och sammanbinder livets olika domäner till ett personligt liv inte bara i nuläget utan även i ett långtidsperspektiv. Enligt Alvesson & Willmot (2002) framkallas identitetsförhandlingar genom både samhälleliga och organisationsspecifika identitetsreglerande praktiker. Jag utgår från antagandet att självidentiteten fungerar som den sammanbindande knytpunkten mellan karriären och det övriga livet, vilket gör det intressant att koncentrera sig på de identitetsförhandlingar som informanterna utsätts för i förhållande till sitt arbete och idén om en karriär. Begreppet personligt liv ger utrymme för individuell aktivitet och personliga betydelser men behåller ändå föreställningen om individen som inbäddad och sammanbunden i och med det sociala och kulturella (Smart 2007). I bakgrunden finns teorierna om den nya form som makten antagit i organisationer (Foucault; Rose 1999; Grey 1994, Casey 1995) och förvandlat individen till en ett självstyrande subjekt som arbetar som en entreprenör (Rose 1999). Jag poängterar den subjektiva aspekten av karriären som någonting som individen själv konstruerar (Hughes 1997; Barley 1989) och uppfattar i likhet med Julkunen (2003) och Acker (1990; 2006) ålder och kön som sociala kategorier i organisationsstrukturen. Syftet med denna studie är att undersöka hur unga personer utför identitetsförhandlingar i förhållande till arbetet och idén om en karriär i nuläget, samt sammanbinder karriären, framtiden och livet över lag med sin självidentitet i ett karriärperspektiv. Jag har valt unga konsulter som forskningsobjekt, eftersom endast en liten del av den sociologiska arbetslivsforskningen intresserat sig för just unga. Konsultbranschen är ett intressant forskningsobjekt av samma orsak – denna bransch har behandlats i mycket liten skala i finländsk forskning. Det empiriska materialet består av kvalitativa intervjuer med unga, högutbildade män och kvinnor i konsultbranschen. Som analysmetod har jag använt mig av tema-analys inspirerad av diskursanalys. Genom att undersöka individers identitetsförhandlingar i ett karriärperspektiv hoppas jag kunna bidra med nya synpunkter och infallsvinklar samt bättre förståelse för det postindustriella arbetslivet som karakteriseras av kunskapsintensifiering och snabba förändringar i organisationer. Studien visar att idén om en karriär fungerar som ett medel för designandet av det postmoderna självet på samma sätt som till exempel konsumtionen av vissa varumärken. Enligt studien har den flexibla kapitalismen olika inverkan på män och kvinnors idéer om en karriär och betjänar den manliga karriären betydligt bättre än den kvinnliga, åtminstone så länge traditionella könskonstruktioner dominerar. För männen är det naturligt att totalt utesluta faderskapet från karriärkonstruktionen, vilket får dem att kapitulera inför organisationens krav. För kvinnorna är det lika naturligt att justera idén om den framtida karriären enligt möjliga barn i framtiden. Möjligheten att bejaka moderskapets krav verkar beskydda den kvinnliga självidentiteten från att totalt ge efter för organisationens försök att kontrollera subjektiviteten. De unga informanterna konstruerar sitt arbete i mycket annorlunda termer än vad som traditionellt förknippas med arbete; konsultarbetets projektbaserade karaktär konstrueras som äventyrligt, roligt, intressant och omväxlande. Eftersom avsaknad av långsiktighet och rutiner förknippas med den tid i livet då man är ung, underlättades sammanförandet av konsultarbetet med självidentiteten. Samtidigt visar studien hur svårt individen, som fungerar likt en entreprenör i förhållande till sin arbetsgivare, har att skilja mellan arbete och övrigt liv samtidigt som diskursen om balans mellan arbete och fritid dominerar i samhället. Detta ger upphov till en konstruktion av självet som en lycklig och autonom individ som är nöjd över sitt val av start på karriären och tycker om att jobba, medan de långa arbetsdagarna och kraven på ständig effektivitet och prestationer konstrueras som något naturligt. Slutligen efterlyser studien en omdefiniering av begreppet kunskapsarbete. Arbetssociologin i sin helhet har utgått från tanken om arbete som något ofrivilligt eller som tvång, medan informanterna i denna undersökning tvärtom konstruerar sitt arbete i termer som traditionellt förknippas med fritid och frivillighet . Man kan fråga sig ifall kunskapsarbetet håller på att slita sig loss från den traditionella uppfattningen om arbete och skapa en allt skarpare kontrast till det arbete som utförs i traditionell bemärkelse?

Relevância:

20.00% 20.00%

Publicador:

Resumo:

Several previous studies indicate that among newly graduated PhDs, women tend to continue with a postdoctoral academic career to a lesser extent than men do. The Central PhD Student Council (CDR) has investigated to what degree this is also the case for Stockholm University. Using various sources, the relative change of the gender balance of PhD students compared to researchers at a postdoctoral level has been assessed at the four faculties of Stockholm University. For the Faculty of Science, the four different sections have been analysed as well. CDR finds that it is first and foremost at this faculty that a clear change in the gender balance between PhD students and postdoctoral researchers is discerned. Even though the variations between the individual departments and sections at the faculty are large, as a whole the relative decrease of the proportion of women is between 11 % and 21 %, depending on what metric is used. The dropoff of female researchers takes place primarily in already male-dominated areas of research. Unlike at the other faculties, we also find that the proportion of female senior lecturers at the Faculty of Science is lower than what could be expected. The proportion of female professors, even among new recruits, is still lower than the population of hypothetical recruits at all faculties – except at the Faculty of Humanities. We do, however, note that the proportion of female professors at the Faculty of Science is currently increasing and approaching that of the population of hypothetical recruits. At the Faculty of Social Sciences we see that, compared to the rest of the faculty, the proportion of women within the educational sciences is considerably higher and when excluding these subjects the trend towards more female professors disappears. CDR concludes that it is important to increase the directed efforts to encourage support to newly graduated female PhDs within male-dominated areas to stay in academia. Furthermore, it is crucial to study the reasons for a larger female drop-off within certain areas of research in the transition from PhD studies to a postdoctoral level. We further consider it important to ensure that women are given the same possibilities as men to qualify themselves scientifically and not be burdened with teaching and administrative duties to a larger extent than men are.

Relevância:

10.00% 10.00%

Publicador:

Resumo:

Forskningens utgångspunkt var att tillföra information om kvinnliga teologers liv i Svenskfinland under en period då kyrkan hade omdefinierat sin syn på kvinnor som präster. Till forskningens intresseområden hörde frågan om hur situationen hade påverkat kvinnors motivation att välja teologiska studier och yrken samt hur situationen hade inverkat på kvinnliga teologer i arbetslivet. Forskningens uppgift är att ur ett identitetsperspektiv undersöka målgruppens egna skildringar av livet som kvinnlig teolog i Svenskfinland. Forskningsfrågan delades in i två delfrågor: 1)Hur har kvinnliga teologer kommit att välja studier, yrken och arbetsplats? 2)Vad har kvinnliga teologer upplevt i sina studier och arbetsliv? Forskningens material samlades in hösten 2003 genom en förfrågan per brev och genom en tidningsnotis i tidningen Kyrkpressen. Materialet bestod av livsberättelser som kvinnliga teologer i olika yrkesgrupper hade skrivit utgående ifrån rubriken ”Mitt liv som kvinnlig teolog i Svenskfinland”. Cirka 250 kvinnor hade avlagt teologisk examen på svenska i Finland. Antalet personer som deltog i undersökningen med sin livsberättelse var 27. Materialet analyserades kvalitativt och induktivt med en narrativ analys som tog fasta på teman och berättelsetyper i olika livsskeden: val av studier, studietid, val av karriär och erfarenheter från arbetslivet. Analysresultatet var att studievalets beskrivning kunde tolkas som en valsituation där egenskaper jämfördes med yrkesrollen, som en socialisationsprocess, som ett alternativ till tidigare studieinriktning eller som en process där kvinnoprästdiskussioner, intresse för teologi och teologuppgifter fick informanten att välja teologin. Teman från studietiden handlade om studiers fördröjning, om yrkesinriktning, om studier som förberedelse för arbetslivet och om kvinnoprästdiskussionens inverkan på yrkesinriktningen. Val av arbetsplatser och yrken beskrevs utgående ifrån kvinnliga teologers förändrade position, moderskapets inverkan på karriären, en strävan att hitta en arbetsplats som passade informanten, erfarenheter från en enda arbetsplats och karriärsbyte. Lektorer tog fasta på välsignelseaktens betydelse, kyrkoherdens stora inflytande på arbetets karaktär samt hur situationen förändrades då kvinnor tilläts bli präster. För en del präster innebar prästrollen att andra människor betonade att de var kvinnor. Några informanter hade behov av stöd både från Borgå stifts ledning och från andra kvinnliga präster under den första tiden med kvinnliga präster. Till en början upplevdes ledningens stöd inte alltid som tillräckligt men det förbättrades med tiden. Informanterna berättade inte så mycket om läraryrket. Inom forskning verkade teologtiteln vara naturlig, medan informanter med erfarenhet av annat än teologyrken ibland hade stött på reaktioner på sitt yrkesval eller sin arbetsroll. Finlandssvenskheten upplevdes av olika informanter både som tryggt och inskränkt. Eventuella kontakter till finska stift upplevdes positivt även om det egna sammanhanget upplevdes som viktigt. Trivsel på arbetsplatsen orsakades av subjektiva belöningar och i en del fall av att arbetet motsvarade informantens yrkesinriktning. Att vara kvinnlig teolog innebar ibland att informantens yrkesval tolkades av andra som ett ställningstagande för någon ideologi i kvinnoprästfrågan.

Relevância:

10.00% 10.00%

Publicador:

Resumo:

The thesis The portrait interview as a newspaper genre. A qualitative close reading focussing on topical motifs, conventions of narration, and gender defines the portrait interview as a newspaper genre and analyses how the personalities in the portraits are constructed textually. The main body of material consists of 107 portrait interviews in two morning newspapers, Dagens Nyheter (published in Stockholm, Sweden) and Hufvudstadsbladet (published in Swedish in Helsinki, Finland), during two one-week periods (week 46/1999 and week 38/2002). There is also complementary material of 59 portraits from four magazines. The study is carried out within the research traditions of journalistic genre studies, gender and journalism, and critical text analysis. It is comprised of a qualitative close reading focussing on content (topical motifs or themes), conventions of narration, and gender. The methods used to carry out the study are qualitative close reading and quantitative content analysis. The analysis identifies the stylistic elements that differentiate the portrait genre from other journalistic genres, as well as from the autobiographical genre, and explores what opportunities and limitations these elements present for the inclusion of even more women protagonists in the portrait genre. The portrait interview is an exception from the critical mission of journalism in general, with its position as a genre of politeness. Since a typical characteristic of the portrait interview genre is that it pays tribute to the protagonist, the genre reveals the kind of personalities and lives that are seen as admirable in society. Four levels of portrait interview are defined: the prototype portrait, the pure portrait, the hybrid portrait and the marginal portrait. The prototype is a raw version of a portrait that fulfils the criteria but may be lacking in content and stylistics. The pure portrait does not lack these qualities and resembles an ideal portrait. The hybrid is a borderline case which relates to another genre or is a mixture between the portrait and some other genre, most commonly the news genre. The marginal portrait does not fulfil the criteria, and can therefore be seen as an inadequate portrait. For example, obituaries and caricatures are excluded if the protagonist s voice is never quoted. The analysis resulted in three factors that in part help to explain why the portrait interview genre has somewhat more female protagonists than journalistic news texts do in general. The four main reasons why women are presented somewhat more in the portrait genre than in other journalistic genres are: (i) women are shown as exceptions to the female norm when, for example, taking a typical male job or managing in positions where there are few women; (ii) women are shown as representing female themes ; (iii) use of the double bind as a story-generating factor; and (iv) the intimisation of journalism. The double bind usually builds up the narration on female ambiguity in the contradiction between private and public life, for example family and career, personal desire and work. The intimisation of journalism and the double bind give women protagonists somewhat more publicity also because of the tendency of portrait interviews to create conflicts within the protagonist, as an exception to journalism in general where conflicts are created or seen as existing between, for example, persons, groupings or parties. Women protagonists and their lives create an optimal narration of inner conflicts originating in the double bind as men are usually not seen as suffering from these conflicts. The analysis also resulted in gendered portrait norms: The feminine portrait norm and the masculine portrait norm or more concretely, professional life and family life as expectation and exception. Women are expected to be responsible parents and mediocre professionals, while men are expected to be professionals and in their free time engaging fathers. Key words: journalism, genre, portrait interview, gender, interview, newspaper, women s magazine.

Relevância:

10.00% 10.00%

Publicador:

Resumo:

Under 1700-talets andra hälft hörde Sveriges nya fästningar i öst (Helsingfors, Sveaborg, Lovisa och Svartholm) till rikets största satsningar. Fästningsprojektet leddes med undantag av ett par avbrott av Augustin Ehrensvärd (1710 1772). När arbetet tog fart namngavs de enskilda fästningsverken i så gott som alla fall efter samtida personer. Under Ehrensvärds tid tillämpades denna namngivning på omkring femtio av Sveaborgs och Helsingfors fästningsverk samt på Lovisas och Svartholms totalt aderton verk. Genom personerna de knöts till berättar namnen en hel del om Augustin Ehrensvärds samtid och omvärld. Hur de gjorde det är denna avhandlings huvudfråga. Källmaterialet utgörs av relationsritningar och brev, medan de teoretiska ramarna står att finna i nätverksteori och onomastiska teorier om namnmönster. Ehrensvärd förklarade sin namngivningspraxis för sin överordnade, tronföljaren Adolf Fredrik, 1749 i samband med att Gustavssvärd med fästningsverk namngavs: tanken var att namnge bastioner efter de som bidragit till arbetets framgång och att namnge utanverk efter officerare vid fästningsbygget. Innebörden av Ehrensvärds ord framgår ur namnbeståndet. De största grupperna består av ämbetsmän och militärer. Med de som bidragit till arbetets framgång avsågs sålunda den lokala eliten: landshövdingar som involverats i fästningsbygget samt högre och lägre militärer som tjänstgjorde vid fästningarna. Redan från början syns en klar hierarki i namngivningen. Medan landshövdingarna och de högre militärerna tillägnades bastioner, fick de lägre officerarna se mindre fästningsverk namngivna efter sig, helt i enlighet med Ehrensvärds egen beskrivning. Utanför de ovan nämnda grupperna, hedrades en hel del personer som inte konkret hade engagerats i fästningsbygget. Denna namngivning kan förklaras å ena sidan inom ramen för Ehrensvärds sociala nätverk och å andra sidan mot bakgrund av riksdagspolitiken i frihetstidens Sverige. Av de två förklaringsmodeller bör Ehrensvärds personliga vänskaper ses som en bidragande orsak, medan de politiska motiven utgjorde en avgörande orsak. Som en del av Ehrensvärds nätverk kan de gynnare ses som hade stöttat Ehrensvärd under hans karriär samt hans närmaste medarbetare vid fästningsbygget, ofta officerer han själv handplockat. Namngivningens politiska aspekt syns i det stora antalet riksråd som tillägandes bastionnamn. Vid sidan om riksråden hedrades också talmän vid de samtida riksdagarna. En komparativ studie i namngivningen av fästningsverk vid samtida och äldre svenska fästningar framhäver Ehrensvärd som en innovativ namngivare. Fästningsverk namngivna efter kungligheter verkar ha varit en norm, som också Ehrensvärd anknöt till genom ett fåtal namn. Däremot var namn efter personer inte vanliga, vilket gav den Ehrensvärdska namngivningen en förhållandevis stark anknytning till samtiden. Denna aspekt bekräftas om namnen ses mot bakgrund av 1700-talets uppfattning om ära och äregirighetens samhälleliga nytta. I denna uppfattning syns bakgrunden till förekomsten av personer med både hög och låg status i Ehrensvärds namngivning. Sammanfattningsvis speglar namnen på de finska fästningsverken sin samtid genom den byråkratiska, militära och politiska elit de representerar samt genom motiveringen till dem.

Relevância:

10.00% 10.00%

Publicador:

Resumo:

Vid femton års ålder ställs skolungdomar i vårt land inför ett beslut som sannolikt kommer att få konsekvenser för dem under lång tid. De ska då välja vilket gymnasieprogram de ska gå under de närmast följande tre åren, en tid under vilken de i hög grad formar sin identitet och skapar nya nätverk. Gymnasieutbildningen ger dessutom en första inriktning inför deras studie- och yrkeskarriär och valet kan därför ses som en manifestation av vad den unga människan har tänkt med sitt liv.Syftet med denna uppsats är att undersöka vilka motiv, värderingar och attityder som väglett några ungdomar vid deras val av gymnasieprogram. Min utgångspunkt är att det kan finnas en rad olika faktorer som spelar in och mina frågeställningar är därför:•Vilken roll har viktiga personer i den närmaste omgivningen, som föräldrar, syskon och kompisar spelat?•Vilken betydelse har individens egna biografiska erfarenheter av skola och arbete haft?•Hur kan valet av program relateras till deras nuvarande självbild eller identitet?•Kan individens mer kulturellt grundade attityder till arbete och karriär ha påverkat beslutet?•Finns det uttalade eller outtalade framtidsplaner eller livsprojekt i bakgrunden?•Vilken betydelse har individens förhållande till samhällets strukturella mönster vad gäller klass och kön i dessa fall?Undersökningen har genomförts i form av en fokusgrupp och kvalitativa intervjuer där fem gymnasieelever deltagit. De gick första året och hade därmed redan gjort sina val och dessutom påbörjat sin utbildning. Perspektivet för dem är retrospektivt.De teoretiska perspektiv jag har tillämpat på intervjumaterialet är tre: Med symbolisk interaktionism har jag försökt lägga ett aktörsperspektiv. Med Bourdieus begrepp habitus och kapital anlade jag ett strukturellt perspektiv. Slutligen har jag, med begreppet livsprojekt, velat koppla samman de intervjuades värderingsmönster med deras gymnasieval.De slutsatser som kan dras är att alla dessa perspektiv har sin tillämpning, ibland på en och samma individ. Men det har varit lättare att påvisa aktörskapet än de strukturella faktorerna. Vad gäller värderingsmönstren har undersökningen gett en mångtydig bild.

Relevância:

10.00% 10.00%

Publicador:

Resumo:

Under 2000-talet har nya tekniska innovationer både förändrat hur musik spelas in, distribueras och konsumeras. Därmed har nya möjligheter skapats för Sveriges oetablerade artister, samtidigt som utbudet blivit större och svårare att tränga igenom. Uppsatsen undersöker vad oetablerade artister har för åsikter om läget idag och fokuserar kring tre huvudområden; musikutgivning, artistens egen karriär samt musikbranschen i stort. Med djupintervjuer som metod syftar studien till att undersöka vilka problem som står i vägen för en artist som försöker etablera sig och nå ut med sin musik till en större publik. Studien har visat på att artister nuförtiden mycket enkelt kan spela in och ge ut sin musik vilket skapat en direkt länk till allmänheten. Det är dock mycket svårt att få den uppmärksammad, varför branschkontakter fortfarande värderas högt i artisters ögon. Det finns samtidigt en viss misstro mot den etablerade branschens kommersialism men varierar stort beroende på vilken typ av aktör det rör. Genom mer kunskap om fler musikrelaterade uppgifter har artisterna däremot självsäkerheten att själva kunna välja samarbetspartners utifrån var den egna kompetensen brister.

Relevância:

10.00% 10.00%

Publicador:

Resumo:

Utvecklingspartnerskapet Gender School har varit uppdelat i två huvuddelar. Den ena har utgjorts av en kartläggning och analys av s.k. Brytprojekt. Syftet var att ta tillvara erfarenheter, till exempel i fråga om använda metoder och vilka resultat som hade uppnåtts inom dessa projekt, för att sedan på bred front sprida resultaten. Den andra delen av Gender School har utgjorts av sex olika delprojekt som i olika avseenden har rört att utveckla metoder för ökad jämställdhet och minskad diskriminering i arbetslivet. Studien syftar till att beskriva och tolka de processer, resultat och erfarenheter som verksamheten inom partnerskapet Gender School har gett upphov till. Ambitionen är i första hand att resultatet skall vara kunskapsgenererande i betydelsen att erfarenheterna kan bidra till att öka kunskaperna och medvetenheten om de processer som bidrar till att skapa ojämställda och diskriminerande förhållanden i arbetslivet, d.v.s. att resultatet av de olika delprojekten kan blottlägga några av de mekanismer som bidrar till en segregerad arbetsmarknad. En annan ambition är att undersöka hur ett partnerskap arbetar och fungerar, d.v.s. vilka för- respektive nackdelar som är möjliga att utkristallisera från detta partnerskap.

Relevância:

10.00% 10.00%

Publicador:

Resumo:

De frågeställningar som jag har utgått från är vem eller vilka personer, och vilka andra faktorer skapade superstjärnan Lady Gaga? Har Lady Gaga blivit framgångsrik på egen hand eller huvudsakligen som ett resultat av andra personer och deras inverkan? Syftet är att analysera bakgrunden till Lady Gagas enorma succé och utforska möjliga orsaker och förklaringar till den, för att sedan kunna använda och föra vidare kunskapen om dessa framgångsstrategier i musikbranschen. Jag har använt mig av kvalitativa intervjuer med fallstudien som metod. Intervjuerna är gjorda i New York, USA och omfattar inflytelserika personer från musik-, konst- och modevärlden, med inriktning på vilka faktorer och personer som varit viktiga och avgörande för Lady Gagas karriär. Analysen är baserad på en teori om Lady Gagas strategier kallad 4E efter ledorden emotions (känslor), erfarenhet, engagemang och exklusivitet. Intervjuerna och fallstudien bekräftar 4E-teorin på alla fyra punkter. Analysen visar att två ytterligare viktiga faktorer är vikten av stödjande grupper runt en ny okänd artist och New Yorks mångfald av artister, musiker och konstnärer.

Relevância:

10.00% 10.00%

Publicador:

Resumo:

Studentradiokulturen har funnits i Sverige i trettio år, och har vuxit mer och mer de senaste åren. Trots detta så är kulturen oerhört outforskad. Denna undersökning syftar till att bidra till en ökad förståelse kring hur denna kultur ser ut idag samt ta reda på hur ett studentradioengagemang kan leda till en ökad chans att göra karriär inom radiobranschen. Genom halvstrukturerade djupintervjuer som metod intervjuas fyra respondenter som har gått från att vara studentradioaktiva till att vara yrkesverksamma inom radiobranschen. Med hjälp av begrepp ur Bourdieus nätverksteori samt kunskapsformsbegrepp visar resultatet att ett studentradioengagemang ligger till god grund för en karriär inom radiomediet.

Relevância:

10.00% 10.00%

Publicador:

Resumo:

Denna uppsats problematiserar hur kollektiva förvaltningsorganisationer fördelar pengar insamlade från offentligt framförd klubbmusik samt undersöker hur etablerade dj’s och producenter ser på dagens system och tror sig påverkas av detta. Med djupintervjuer av fyra personer undersöker uppsatsen även hur dessa ser på rapportering av den spelade musiken, vilka problem som kan uppstå och om det finns tekniska möjligheter att underlätta för korrekt fördelning. Resultaten visar att intervjupersonerna skiljer sig åt i vilken typ av karriär de har och därmed hur man förhåller sig till dagens system. Ingen ställde sig dock positiv till att rapportera in spellistor med vad de spelat som dj’s, man lyfte även fram problemet med att ersätta musik som spelas men ännu inte släppts officiellt. Det framkom också att vi idag har tekniska möjligheter att övervaka vad som spelas genom användandet av akustiska fingeravtryck. Jag diskuterade att det är först när ett sådant system är på plats som vi kan se hur mycket fel dagens pengar fördelas.

Relevância:

10.00% 10.00%

Publicador:

Resumo:

Denna studie beskriver inledningsvis hur begreppet karriär har genomgått en förändring, från att styras av organisationerna till att individen har mer möjligheter att påverka sin egen utveckling. För organisationer är det därför viktigt att arbeta för att behålla sina medarbetare för att vara konkurrenskraftiga på marknaden. Syftet med denna studie är att undersöka hur organisationer i Dalarnas län arbetar med karriärutveckling för att behålla sina medarbetare. Vi har studerat tidigare teorier och forskning inom ämnet och genomfört en kvalitativ studie. Vidare har vi intervjuat respondenter från fem olika organisationer i Dalarnas län för att undersöka hur organisationerna arbetar med karriärutveckling. Utifrån våra intervjuer har vi kunnat identifiera strategier och motivationsfaktorer organisationerna arbetar med för att utveckla sina medarbetare. För att organisationer i Dalarnas län ska vara konkurrenskraftiga på marknaden bör de utveckla starkare strategier för att inte förlora medarbetare till konkurrenter.