Personporträttet som tidningsgenre : En närläsningsstudie med fokus på innehållsliga teman, berättarkonventioner och kön

The thesis The portrait interview as a newspaper genre. A qualitative close reading focussing on topical motifs, conventions of narration, and gender defines the portrait interview as a newspaper genre and analyses how the personalities in the portraits are constructed textually. The main body of material consists of 107 portrait interviews in two morning newspapers, Dagens Nyheter (published in Stockholm, Sweden) and Hufvudstadsbladet (published in Swedish in Helsinki, Finland), during two one-week periods (week 46/1999 and week 38/2002). There is also complementary material of 59 portraits from four magazines. The study is carried out within the research traditions of journalistic genre studies, gender and journalism, and critical text analysis. It is comprised of a qualitative close reading focussing on content (topical motifs or themes), conventions of narration, and gender. The methods used to carry out the study are qualitative close reading and quantitative content analysis. The analysis identifies the stylistic elements that differentiate the portrait genre from other journalistic genres, as well as from the autobiographical genre, and explores what opportunities and limitations these elements present for the inclusion of even more women protagonists in the portrait genre. The portrait interview is an exception from the critical mission of journalism in general, with its position as a genre of politeness. Since a typical characteristic of the portrait interview genre is that it pays tribute to the protagonist, the genre reveals the kind of personalities and lives that are seen as admirable in society. Four levels of portrait interview are defined: the prototype portrait, the pure portrait, the hybrid portrait and the marginal portrait. The prototype is a raw version of a portrait that fulfils the criteria but may be lacking in content and stylistics. The pure portrait does not lack these qualities and resembles an ideal portrait. The hybrid is a borderline case which relates to another genre or is a mixture between the portrait and some other genre, most commonly the news genre. The marginal portrait does not fulfil the criteria, and can therefore be seen as an inadequate portrait. For example, obituaries and caricatures are excluded if the protagonist s voice is never quoted. The analysis resulted in three factors that in part help to explain why the portrait interview genre has somewhat more female protagonists than journalistic news texts do in general. The four main reasons why women are presented somewhat more in the portrait genre than in other journalistic genres are: (i) women are shown as exceptions to the female norm when, for example, taking a typical male job or managing in positions where there are few women; (ii) women are shown as representing female themes ; (iii) use of the double bind as a story-generating factor; and (iv) the intimisation of journalism. The double bind usually builds up the narration on female ambiguity in the contradiction between private and public life, for example family and career, personal desire and work. The intimisation of journalism and the double bind give women protagonists somewhat more publicity also because of the tendency of portrait interviews to create conflicts within the protagonist, as an exception to journalism in general where conflicts are created or seen as existing between, for example, persons, groupings or parties. Women protagonists and their lives create an optimal narration of inner conflicts originating in the double bind as men are usually not seen as suffering from these conflicts. The analysis also resulted in gendered portrait norms: The feminine portrait norm and the masculine portrait norm or more concretely, professional life and family life as expectation and exception. Women are expected to be responsible parents and mediocre professionals, while men are expected to be professionals and in their free time engaging fathers. Key words: journalism, genre, portrait interview, gender, interview, newspaper, women s magazine.

Doktorsavhandlingen i kommunikationslära Personporträttet som tidningsgenre. En närläsningsstudie med fokus på innehållsliga teman, berättarkonventioner och kön definierar personporträttet som tidningsgenre och analyserar hur huvudpersonerna konstrueras i texterna. Basmaterialet omfattar 107 personporträtt ur morgontidningarna Dagens Nyheter (Stockholm) och Hufvudstadsbladet (Helsingfors) veckorna 46/1999 och 38/2002 samt ett tilläggsmaterial om 59 porträtt från fyra tidskrifter. Arbetet placerar sig inom traditionen för journalistisk genreforskning, forskning om kön och journalistik samt inom traditionen för kritisk textanalys. Metoderna omfattar både kvantitativ innehållsanalys och kvalitativ närläsning. Genreanalysen resulterar bl.a. i en indelning av porträtten i prototyp, egentligt porträtt, hybridporträtt och marginalporträtt. Prototypen är råversionen av genren där de yttre kriterierna uppfylls: texten har en huvudperson, huvudpersonen citeras minst en gång, huvudpersonen finns på bild och något om huvudpersonens livsberättelse finns beskrivet i texten. Livsbeskrivningen behöver inte vara av privat karaktär, den kan också vara en karriärbeskrivning. Det egentliga personporträttet är den stilistiskt ideala porträttarten. Hybridporträttet gränsar till en annan genre, ofta till nyhetsgenren. Marginalporträttet uppfyller inte de yttre kriterierna. T.ex. nekrologen och karikatyren är marginalporträtt, om de saknar huvudpersonscitat. Porträttet handlar om en huvudperson och finner därför motsättningar och konflikter inom huvudpersonen, inte som övrig journalistik mellan olika personer eller grupper av personer. Personporträttet utgör undantag från journalistikens kritiska uppdrag genom sin ställning som artighetens genre. Arbetet visar att könsfördelningen mellan kvinnor och män som aktörer i personporträtt inte marginaliserar kvinnor i lika hög grad som nyhetsgenren personporträttsmaterialet omfattar 41 procent kvinnor och 59 procent män. Journalistikens inriktning på det exceptionella och morgontidningens inbyggda fokus på det offentliga leder till att kvinnor som samhällsaktörer i vår kultur uppfattas som genusundantag i materialet representeras dessa av t.ex. en kvinnlig brandsoldat och av en kvinnlig ung hjärnkirurg. En annan orsak till kvinnors något större synlighet i genren utgörs av femininitetens dubbelhet (t.ex. av motsättningen mellan arbetsliv och föräldraskap) som ger möjlighet till färgstark porträttering och som ofta utgör en porträttutlösande faktor. En tredje orsak finns i kvinnospecifika teman. En fjärde orsak är intimiseringen av journalistiken, vilket ger utrymme åt kvinnliga aktörer. Analysen av huvudpersonskonstruktionen i könsperspektiv visar att mallporträttet för en kvinna skiljer sig från mallporträttet av en man. Den feminina och den maskulina personporträttsnormen utgör raster mot vilka porträtt skapas. Till exempel ingår det vardagliga föräldraskapet som en självskriven del av den kvinnliga porträttmallen också då huvudpersonen inte har barn, medan barn enligt den manliga porträttmallen utgör en guldkant i fäders liv. I den manliga porträttmallen ingår yrkeslivsframgång, medan yrkesframgång beskrivs som en exception i porträtt av kvinnor. Barn beskrivs som hinder för mödrars karriär, medan barn beskrivs som hinder för mäns fritidsaktiviteter. Porträttens hyllningsinriktning och journalistikens inriktning på det som den uppfattar som exceptionellt leder bl.a. till personkonstruktioner där kvinnor hyllas med anledning av sin yrkeslivsinsats och männen för sin insats som pappor. Nyckelord: journalistik, genre, personporträtt, kön, genus, intervju, dagstidning, damtidning.