Är explicit undervisning nyckeln till ökad läsförståelse? : En kvalitativ intervjustudie om hur fem lärare i F–3 beskriver sin undervisning i läsförståelse och lässtrategier

Resultaten av de senaste PIRLS-undersökningarna visar att svenska elevers läsförståelse har försämrats under senare år. Enligt forskning bör undervisningen vara inriktad på lässtrategier för att elever ska utveckla läsförståelse. För att eleverna ska lära sig använda olika lässtrategier självständigt när de tolkar text och skapar mening behöver de undervisas explicit. Undervisningen bör vara strukturerad och varierad samtidigt som läraren stöttar eleverna och anpassar undervisningen efter deras individuella behov. Syftet med studien har varit att undersöka hur lärare i F–3 undervisar i läsförståelse och lässtrategier för att se vilka förtjänster och brister som finns. Studiens metod är kvalitativ och för att samla in material har fem halvstrukturerade intervjuer genomförts med fem verksamma lärare, fyra klasslärare och en specialpedagog, fördelade på fyra olika skolor. Resultaten visar att lärare använder sig av olika undervisningsmetoder när de undervisar i läsförståelse, såsom en läsande klass, think-aloud, cirkelmodellen och Chambers modell för boksamtal. Det som tycks genomsyra lärarnas undervisning i läsförståelse är kommunikation, vilket är nära sammankopplat med studiens teoretiska utgångspunkt, det sociokulturella perspektivet. Enligt lärarna samtalar de mycket med eleverna om texter, och de verkar försöka anpassa undervisningen efter elevernas individuella behov genom att välja texter som eleverna har förkunskaper i och om. När de undervisar explicit tycks lärarna diskutera olika lässtrategiers nyttoanvändning genom att samtala om hur och varför olika lässtrategier är lämpliga att använda i olika sammanhang. Enligt lärarna erbjuds eleverna undervisning i olika gruppkonstellationer såsom arbete i helklass, halvklass, mindre grupper, parvis och enskilt. Lärarna tycks vara tydliga i sin undervisning för att eleverna ska bli medvetna om i vilket syfte de ska läsa.

Multimodalt skrivande - förutsättningar och lärandemöjligheter : Litteraturstudie om mellanstadieelevers lärandemöjligheter vid multimodalt skrivande inom svenskämnet och förutsättningar för en multimodal skrivundervisning

Kursplanen i svenska förklarar att eleverna ska utveckla det multimodala skrivandet inom svenskämnet. Det multimodala skrivandet innebär att ord, bild och ljud kombineras och samspelar. Huvudsyftet med den här litteraturstudien har varit att undersöka hur det multimodala skrivandet inom svenskämnet för årskurs 4-6 kan se ut, vilka kompetenser och resurser som krävs för att bedriva en multimodal skrivundervisning, samt vilket slags lärande det multimodala skrivandet kan ge upphov till hos eleverna. Litteraturstudien visar att det multimodala skrivandet kan förekomma såväl analogt som digitalt. Vidare visar den att svensk forskning på området är mycket begränsad. De artiklar och avhandlingar som inkluderats i litteraturstudien visar att forskare är eniga om att lärare behöver utveckla sina kunskaper om olika teckenvärldar, såsom auditiva och visuella, för att göra elever medvetna om teckenvärldarnas meningspotential och samspel. Det multimodala skrivandet ger upphov till en form av samordnat lärande, eftersom det multimodala skrivandet är en komplex process, som kräver att eleverna får explicit undervisning om aktuell digital programvara och teckenvärldarnas meningsskapande. Multimodalt skrivande är ett vanligt inslag utanför skolan, men bör få tillträde in i skolvärlden. Det förutsätter att digitala resurser finns tillgängliga och att lärare är positivt inställda till den multimodala skrivutvecklingen.

Att utveckla läsförståelse - läsförståelsestrategier och metoder i skolan : En kvalitativ intervjustudie om fyra lärares syn på läsförståelseundervisning

Internationella studier, PIRLS 2011 och PISA 2012, visar svenska elevers försämrade kunskapsnivåer i läsförståelse. Skolan styrdokument från 2011, Lgr 11, uttrycker explicit undervisning av läsförståelsestrategier i ämnet svenska i grundskolans alla stadier. Den nedåtgående trenden har medfört att diskussionerna kring utvecklingen av läsförståelseundervisning har ökat. Läsforskare varnar för att lärarna lämnas att ensamma tolka hur de ska undervisa i lässtrategier som påverkar läsförståelsen. Våren 2014 lanserades läromedlet En läsande klass som är en privat satsning med ett långsiktigt mål att öka elevers läsförståelse och syftet att lyfta vikten av läsförståelse. Omfattande svensk forskning saknas dock på området. Syftet med denna studie var därför att undersöka hur undervisande lärare på låg- och mellanstadiet ser på sin läsförståelseundervisning och användandet av metoder och strategier för elever med god läsförståelse men även för elever som upplever hinder i sin läsförståelse. Undersökningen genomfördes med en kvalitativ metod med intervjuer som hade halvstrukturerad form. Fyra lärare, som alla undervisar i svenska och arbetar med läsförståelse i sin undervisning, intervjuades. Resultatet visade att samtliga lärare arbetar med läsförståelsestrategier på olika nivåer och att de använder materialet En läsande klass i olika utsträckning i sin undervisning. I resultatet kan man även utläsa att det finns ett behov hos lärare att få direktiv hur explicit läsförståelseundervisning ska bedrivas i skolan för att säkerställa kvalitet i sitt arbete med läsförståelse.

Konnektorer i inlärarsvenska på CEFR-nivåerna A1, A2 och B1 – en longitudinell analys ur ett funktionellt perspektiv

Syftet med avhandlingen har varit att granska finska inlärares konnektorbruk på CEFR-nivåerna A1, A2 och B1 longitudinellt ur ett funktionellt perspektiv. Jag har studerat vad som är kännetecknande för konnektorbruket på dessa CEFR-nivåer och i vilken funktion konnektorerna har använts på dessa nivåer. Vidare har jämförts konnektorbruket i materialet med det som sägs i CEFR-kriterierna. Slutligen har jag också granskat hur konnektorbruket utvecklas. Som material har jag använt berättande texter (n=303) skrivna av 101 finskspråkiga grundskolelever och gymnasister. Materialet ingår i projektet Topling – Inlärningsgångar i andraspråket vid Jyväskylä universitet. I avhandlingen har använts såväl kvantitativa som kvalitativa metoder. Jag har räknat konnektorernas och konnektorkategoriernas frekvenser samt analyserat i vilka funktioner konnektorerna har använts. I den funktionella analysen har använts systemisk-funktionell lingvistik (Halliday & Matthiessen 2004) samt Labovs (1972) modell om berättelsestrukturen. Analysen har visat att konnektorbruket skiljer sig mellan CEFR-nivåerna A1, A2 och B1. Antalet konnektorer ökar såväl från nivå A1 till A2 som från nivå A2 till nivå B1 och andelen additiva och målspråksavvikande konnektorer minskar medan andelen temporala, kausala och komparativa konnektorer samt att ökar. Konnektorerna har använts först och främst i deras prototypiska funktioner på alla dessa CEFR-nivåer. Vissa konnektorer (när, eftersom, att) verkar även ha en funktion i berättelsestrukturen. Om man jämför konnektorbruket med CEFR-kriterierna kan man konstatera att inlärare på nivå A1 använder pronomenet den i stället för sedan även om denna konnektor nämns i CEFR-kriterierna på nivå A1. Konnektorbruket verkar utvecklas på det sättet att antalet konnektorer samt andelen additiva, temporala och komparativa konnektorer samt att ökar. Andelen additiva konnektorer och målspråksavvikande konnektorer minskar. Vidare börjar inlärare använda mera olika konnektorer och på nivå B1 även mindre frekventa konnektorer som om och fast. I fortsättningen borde man granska konnektorbruket i olika texttyper samt studera om explicit undervisning påverkar inlärares konnektorbruk.

Exploring the influence of a science content course incorporating explicit nature of science and argumentation instruction on preservice primary teachers' views of nature of science

There exists a general consensus in the science education literature around the goal of enhancing students. and teachers. views of nature of science (NOS). An emerging area of research in science education explores NOS and argumentation, and the aim of this study was to explore the effectiveness of a science content course incorporating explicit NOS and argumentation instruction on preservice primary teachers. views of NOS. A constructivist perspective guided the study, and the research strategy employed was case study research. Five preservice primary teachers were selected for intensive investigation in the study, which incorporated explicit NOS and argumentation instruction, and utilised scientific and socioscientific contexts for argumentation to provide opportunities for participants to apply their NOS understandings to their arguments. Four primary sources of data were used to provide evidence for the interpretations, recommendations, and implications that emerged from the study. These data sources included questionnaires and surveys, interviews, audio- and video-taped class sessions, and written artefacts. Data analysis involved the formation of various assertions that informed the major findings of the study, and a variety of validity and ethical protocols were considered during the analysis to ensure the findings and interpretations emerging from the data were valid. Results indicated that the science content course was effective in enabling four of the five participants. views of NOS to be changed. All of the participants expressed predominantly limited views of the majority of the examined NOS aspects at the commencement of the study. Many positive changes were evident at the end of the study with four of the five participants expressing partially informed and/or informed views of the majority of the examined NOS aspects. A critical analysis of the effectiveness of the various course components designed to facilitate the development of participants‟ views of NOS in the study, led to the identification of three factors that mediated the development of participants‟ NOS views: (a) contextual factors (including context of argumentation, and mode of argumentation), (b) task-specific factors (including argumentation scaffolds, epistemological probes, and consideration of alternative data and explanations), and (c) personal factors (including perceived previous knowledge about NOS, appreciation of the importance and utility value of NOS, and durability and persistence of pre-existing beliefs). A consideration of the above factors informs recommendations for future studies that seek to incorporate explicit NOS and argumentation instruction as a context for learning about NOS.

The explicit hazard model – part 1: theoretical development

Modern Engineering Asset Management (EAM) requires the accurate assessment of current and the prediction of future asset health condition. Appropriate mathematical models that are capable of estimating times to failures and the probability of failures in the future are essential in EAM. In most real-life situations, the lifetime of an engineering asset is influenced and/or indicated by different factors that are termed as covariates. Hazard prediction with covariates is an elemental notion in the reliability theory to estimate the tendency of an engineering asset failing instantaneously beyond the current time assumed that it has already survived up to the current time. A number of statistical covariate-based hazard models have been developed. However, none of them has explicitly incorporated both external and internal covariates into one model. This paper introduces a novel covariate-based hazard model to address this concern. This model is named as Explicit Hazard Model (EHM). Both the semi-parametric and non-parametric forms of this model are presented in the paper. The major purpose of this paper is to illustrate the theoretical development of EHM. Due to page limitation, a case study with the reliability field data is presented in the applications part of this study.

The Explicit Hazard Model – Part 2 : Applications

Hazard and reliability prediction of an engineering asset is one of the significant fields of research in Engineering Asset Health Management (EAHM). In real-life situations where an engineering asset operates under dynamic operational and environmental conditions, the lifetime of an engineering asset can be influenced and/or indicated by different factors that are termed as covariates. The Explicit Hazard Model (EHM) as a covariate-based hazard model is a new approach for hazard prediction which explicitly incorporates both internal and external covariates into one model. EHM is an appropriate model to use in the analysis of lifetime data in presence of both internal and external covariates in the reliability field. This paper presents applications of the methodology which is introduced and illustrated in the theory part of this study. In this paper, the semi-parametric EHM is applied to a case study so as to predict the hazard and reliability of resistance elements on a Resistance Corrosion Sensor Board (RCSB).

Stability and convergence of a new explicit finite-difference approximation for the variable-order nonlinear fractional diffusion equation

In this paper, we consider the variable-order nonlinear fractional diffusion equation View the MathML source where xRα(x,t) is a generalized Riesz fractional derivative of variable order View the MathML source and the nonlinear reaction term f(u,x,t) satisfies the Lipschitz condition |f(u1,x,t)-f(u2,x,t)|less-than-or-equals, slantL|u1-u2|. A new explicit finite-difference approximation is introduced. The convergence and stability of this approximation are proved. Finally, some numerical examples are provided to show that this method is computationally efficient. The proposed method and techniques are applicable to other variable-order nonlinear fractional differential equations.

Making the processes of designing explicit within an information technology environment

In this paper, technology is described as involving processes whereby resources are utilised to satisfy human needs or to take advantage of opportunities, to develop practical solutions to problems. This study, set within one type of technology context, information technology, investigated how, through a one semester undergraduate university course, elements of technological processes were made explicit to students. While it was acknowledged in the development and implementation of this course that students needed to learn technical skills, technological skills and knowledge, including design, were seen as vital also, to enable students to think about information technology from a perspective that was not confined and limited to `technology as hardware and software'. This paper describes how the course, set within a three year program of study, was aimed at helping students to develop their thinking and their knowledge about design processes in an explicit way. An interpretive research approach was used and data sources included a repertory grid `survey'; student interviews; video recordings of classroom interactions, audio recordings of lectures, observations of classroom interactions made by researchers; and artefacts which included students' journals and portfolios. The development of students' knowledge about design practices is discussed and reflections upon student knowledge development in conjunction with their learning experiences are made. Implications for ensuring explicitness of design practice within information technology contexts are presented, and the need to identify what constitutes design knowledge is argued.

Reliability prediction using the non-parametric explicit hazard model : a case study

Survival probability prediction using covariate-based hazard approach is a known statistical methodology in engineering asset health management. We have previously reported the semi-parametric Explicit Hazard Model (EHM) which incorporates three types of information: population characteristics; condition indicators; and operating environment indicators for hazard prediction. This model assumes the baseline hazard has the form of the Weibull distribution. To avoid this assumption, this paper presents the non-parametric EHM which is a distribution-free covariate-based hazard model. In this paper, an application of the non-parametric EHM is demonstrated via a case study. In this case study, survival probabilities of a set of resistance elements using the non-parametric EHM are compared with the Weibull proportional hazard model and traditional Weibull model. The results show that the non-parametric EHM can effectively predict asset life using the condition indicator, operating environment indicator, and failure history.

Weighted fairness with MCR guarantee and a general-purpose explicit rate allocation algorithm for ATM ABR service

In this paper, weighted fair rate allocation for ATM available bit rate (ABR) service is discussed with the concern of the minimum cell rate (MCR). Weighted fairness with MCR guarantee has been discussed recently in the literature. In those studies, each ABR virtual connection (VC) is first allocated its MCR, then the remaining available bandwidth is further shared among ABR VCs according to their weights. For the weighted fairness defined in this paper, the bandwidth is first allocated according to each VC's weight; if a VC's weighted share is less than its MCR, it should be allocated its MCR instead of the weighted share. This weighted fairness with MCR guarantee is referred to as extended weighted (EXW) fairness. Certain theoretical issues related to EXW, such as its global solution and bottleneck structure, are first discussed in the paper. A distributed explicit rate allocation algorithm is then proposed to achieve EXW fairness in ATM networks. The algorithm is a general-purpose explicit rate algorithm in the sense that it can realise almost all the fairness principles proposed for ABR so far whilst only minor modifications may be needed.