23 resultados para ekologiska livsmedel
Resumo:
Syftet med arbetet var att undersöka hur skolan ser på kost och hälsa, samt elevers matvanor. Hur viktiga är dessa frågor för skolan, finns strategier för ett arbete kring detta? För att nå syftet har intervjuer gjorts med representanter för statliga skolmyndigheter – Myndigheten för skol-utveckling (MSU) och Nationellt centrum för främjandet av god hälsa hos barn och ungdom (NCFF). Även kommunala kostchefer och gymnasierektorer från två olika kommuner (Leksand och Gävle) har intervjuats. Resultatet av undersökningen är att det råder skilda uppfattningar om kost- och hälsofrågorna hos dessa ansvariga för skolan. Mest engagerade är de statliga skolmyndigheterna, som också efterlyser mer konkreta formuleringar om kosten i läroplanen. De intervjuade rektorerna delar inte denna uppfattning. Kostcheferna vill ha in mer kostkunskap i skolans undervisning. Det råder oenighet även om godis- och läskförsäljning i skolan. Satsningen på ekologiska alternativ går dåligt: Ingen skola serverar ekologiska livsmedel; ingen av kommun-erna gör för närvarande en satsning på detta, trots de statliga direktiven. Helhetsbilden är ändå att skolorna arbetar med kost- och hälsofrågorna i ett bredare, större (mer abstrakt) perspektiv, t.ex. inom ämnen som Livskunskap och Samhällskunskap, där de globala miljöfrågorna diskuteras.
Resumo:
Kolonistugan med lott i Arbrå är ett utställningsobjekt, som har byggts för att visa möjligheter med ekologisk odling på kolonilotten. Kolonistugan består av en växthusdel och en stugdel inredd med kök. Stugan har försetts med ett solvärmesystem, som ger tappvarmvatten och med ett luftsolvärmesystem som lagrar överskottsenergi i marken under växthuset. I denna rapport utvärderas den värmetekniska funktionen hos luftsolvärmesystemet för växthuset och systemet för tappvarmvattenberedning. Arbetet har beställts av Konsumentverket. Målet med denna undersökning är att utvärdera funktionen hos solvärmesystemen, samt att påvisa eventuella brister i konstruktionen. Omfattande mätningar av temperaturer, solinstrålning och luftflöden har utförts under sommaren och hösten -99.Luftsolvärmesystemets syfte är att förbättra växthusets odlingsklimat och att förlänga odlingssäsongen genom att dagtid ladda ett markvärmelager. Vid solsken startar en solcellsdriven fläkt och luft sugs från växthuset. På så sätt ventileras en del av överskottsvärmen bort från växthuset. Luften värms ytterligare, då den passerar genom en luftsolfångare. Därefter sugs luften ner genom kanaler i mellanväggen och vidare genom marken, där värmen avges. Luften släpps sedan ut utomhus igen.Luftsolvärmesystemet visade sig fungera enligt den tänkta principen och har viss förlängande effekt på odlingssäsongen, men systemet är underdimensionerat för att det skall ge ett påtagligt resultat. Största problemet vad beträffar funktionen är att frostskyddet under kalla nätter inte är tillräckligt effektivt. Systemet klarar endast av att upprätthålla en temperatur på ca 5 grader över utetemperaturen. Systemet är i dagsläget inte särskilt effektivt, men har goda möjligheter att bli bättre om systemet dimensioneras omsorgsfullt och kompletteras med ytterligare installationer. Värmelagrets värmeöverförande yta kan ökas, genom att man bygger en tung värmeackumulerande mellanvägg av stenmaterial. Ett aktivt frostskydd med återcirkulation av luften genom markvärmelager och växthus nattetid är en annan lösning. Om man minskar värmeförlusterna genom att t.ex. använda tvåglasfönster får luftsolvärmesystemet också större effekt.När systemet granskades i detalj upptäcktes en rad misstag, som försämrar systemets prestanda. Bland de största misstagen kan nämnas att stora temperaturförluster uppkommer när luften passerar genom mellanväggen på väg ner till markvärmelagret. Dessa förluster gör ingen nytta för att höja temperaturen i växthuset nattetid. Luftkanalerna i markvärmelagret har också förlagts på ett dumt sätt. Detta gör att värmeöverföringen mellan luften i kanalsystemet och marken försämras.Tappvarmvattensystemet är avsett att producera varmvatten för hushållsbehov under sommaren. Varmvattnet skall räcka enbart till disk, eftersom det inte finns någon duschmöjlighet i stugan. Varmvattnet samlas in med solfångare och lagras i en ackumulatortank på 90 liter. Varmvatten bereds i genomströmning vid en varmvattentappning.Insamlingen av solenergi fungerar bra och varmvattenproduktionen är god vid solig väderlek. Systemet samlar in energi motsvarande 45 liter varmvatten med en temperatur av 45ºC under en solig dag. Systemets förmåga att lagra energi från en solig dag till en mulen dag är däremot dålig, eftersom värmeförlusterna från ackumulatortanken är stora. Orsaken är att ackumulatortanken är mycket liten (endast 90 l), relativt dåligt isolerad och har köldbryggor. Om vatten används som lagringsmedium i ackumulatortanken, måste den tappas av varje höst, för att inte frostsprängningar skall uppstå. Avtappningen har visat sig vara svår för en lekman att utföra.
Resumo:
Syftet med denna studie är att förklara varför konsumtionen av ekologiska kläder haft en svag ökning sett utifrån konsumenternas perspektiv. För att kunna besvara syftet har en kvantitativ metod legat till grund för denna studie. Data har samlats in med hjälp av enkäter för att undersöka om det föreligger något samband bland konsumenter. För att kunna presentera ett mer djupgående resultat har den kvantitativa metoden kombinerats med en kvalitativ metod vid analys av data. Teorin i denna studie har använts som utgångspunkt för att bättre förstå konsumenternas köpbeteende samt betydelsen av varumärken. Studiens empiri består av den data som samlats in genom enkäter. I studies analys och diskussion har teorierna sedan tillämpats på den data som enkäterna genererat för att öka resultatets trovärdighet. I denna studie framkom att kvinnliga konsumenter i åldern 20-35 har låg kunskap om de konventionella klädernas påverkan på miljö och individ. Konsumenternas personliga behov värderas högre än socialt ansvarstagande och det som prioriteras högst vid köp av kläder är pris, design och kvalitet. Utbudet av ekologiska kläder är inte tillräckligt stort och de kläder som finns tillgängliga på marknaden saknar varumärkesimage och förknippas ofta med basplagg.
Vuxna individers grad av självtillit till att avstå från sockerhaltiga livsmedel i olika situationer
Resumo:
Syftet med studien var att testa ett nykonstruerat instrument för att beskriva grad av självtillit till att avstå från sockerhaltiga livsmedel i olika situationer. Syftet var även att beskriva vuxna individers intag av sockerhaltiga livsmedel samt att beskriva skillnaden mellan sockerintag och självtillit. Urvalet bestod av 62 patienter som kommit för undersökning eller behandling till privata och folktandvårdskliniker. Data samlades in via enkät. Resultatet visade att 16 (26,2 %) individer åt sockerhaltiga livsmedel minst en gång per dag och 45 (73,8 %) åt sockerhaltiga livsmedel mer sällan än en gång per dag. Det mest förekommande sockerhaltiga livsmedlet var bullar, sockerkaka och andra mjuka kakor, 5 (8,7 %) individer intog dessa typer av livsmedel minst en gång per dag. Det minst förekommande sockerhaltiga livsmedlet var fruktsoppa och kräm, 40 (67,8 %) individer intog aldrig detta livsmedel. Medelvärdet för graden av självtillit till att avstå från sockerhaltiga livsmedel i olika situationer var 6,4 (SD 2,2) av 10 på en 11-gradig Likertskala. En signifikant skillnad kunde ses i graden av självtillit bland de som intog sockerhaltiga livsmedel minst en gång per dag jämfört med de som mer sällan intog sockerhaltiga livsmedel (t=3.036; p=0.004). Instrumentet hade ett Cronbach´s Alpha värde på 0.94, vilket visar en god reliabilitet. Utifrån de resultat som framkommit tycks individer med lägre grad av självtillit inta sockerhaltiga livsmedel oftare än individer med högre grad av självtillit. Instrumentet visade sig användbart.
Resumo:
With respect to resource management and environmental impact, organic farming offers rationales for agricultural sustainability. However, agronomic productivity is usually higher with conventional farming. This work aimed at investigating two factors of major importance for the agronomic productivity of organic crop husbandry, nitrogen (N) supply through symbiotic N fixation (SNF) and weed occurrence. Perennial red clover-grass leys and spring cereal crops subjected to regular agricultural practices were studied on 34 organic farms located in the southern and the north-western coastal regions of Finland. Herbage growth, clover content as a proportion of the ley and extent of SNF in perennial leys, and the occurrence of weed species and weed-crop competition in spring cereal stands were related to climate conditions, soil properties, and management measures. The herbage accumulated from the first and the second cut of one- and two-year-old leys averaged 7.5 t DM ha-1 (SD ± 1.7 t DM ha-1); the clover content averaged 43.9% (SD ± 18.8%). Along with the clover content, herbage production decreased with ley age. Radiation use efficiency (RUE) correlated positively with clover proportion but despite low clover contents, three-year-old leys were still productive with regard to RUE. SNF in the accumulated annual growth of one- and two-year-old leys averaged 247.5 kg N ha-1 yr-1 (SD ± 114.4 kg N ha-1 yr-1). It was supposed that if red clover-grass leys constituted 40% of the rotation, then the mean N supply by SNF would be able to sustain two or three succeeding cereal crops (green manure and forage ley, respectively), yielding 3.0 to 4.0 t grain ha-1. Being a function of clover biomass, the SNF increased from the first to the second cut and thereafter declined with ley age. Coefficients of variation of clover contents (and SNF) between and within fields were around 50%, which was about twice as high as those of herbage production. The lower were the clover contents, the higher were the within-field variations of clover as a proportion of the ley. Low clover contents in one-year-old leys and increasing variability with ley age suggested that red clover growth was limited by poor establishment and poor overwintering. The proportions of clover in leys were lower and their variability was higher in the northwest than in the south. Soil properties, primarily texture and structure, had a major impact on clover proportion and herbage production, which largely explained regional differences in ley growth. Within-field variability of soil properties can be amended through site-specific measures, including drainage, liming, and applications of organic manures and mineral fertilizers. Overwintering and the persistence of leys can be improved by the choice of winter-hardy varieties, careful establishment and the appropriate harvest regime. Mean grain yields of spring cereal crops amounted to 3.2 t ha-1 in the south and 3.6 t ha-1 in the northwest. At 570 and 565 m-2 for the south and northwest respectively, mean weed densities did not differ between the regions, whereas the respective mean weed biomass of 697 and 1594 kg dry weight ha-1, respectively did differ. Weed abundance varied remarkably between single fields. The number of weed species was higher in the south than in the northwest. For example, Fumaria officinalis and Lamium spp. were found only in the south. Frequencies and abundances of Lapsana communis, Myosotis arvensis, Polygonum aviculare, Tripleurospermum inodorum, and Vicia spp. were higher in the south, whereas those of Elymus repens, Persicaria spp. and Spergula arvensis were higher in the northwest. The number of years since conversion to organic farming, i.e. long-term management, was one of the variables that explained the abundance of single weed species. E. repens was the weed species whose biomass increased most with the duration of organic farming. Another significant variable was crop biomass, which was affected by short-term management. The presence of different weed species was related to the duration of organic farming and to low crop yield. This finding demonstrated that it was not the organic farming regime per se, which resulted in high weed infestation and low yielding crops, but failures in the understanding and the management of organic farming systems. Successful weed control relies on farm- and field-specific long- and short-term management approaches. The agronomic productivity of ley and spring cereal crops managed by full-time farmers with an interest in organic farming was on the same level as of the mean for conventional farming. Given the many options for further improvements of the agronomic performance of organic arable systems, organic farming offers foundations for the development of sustainable agriculture. The main threat to the sustainability of farming in Finland, both conventional and organic, is the spatial separation of crop production and animal husbandry by region, along with the simplification of associated crop rotations.
Resumo:
The purpose of this study was to evaluate intensity, productivity and efficiency in agriculture in Finland and show implications for N and P fertiliser management. Environmental concerns relating to agricultural production have been and still are focused on arguments about policies that affect agriculture. These policies constrain production while demand for agricultural products such as food, fibre and energy continuously increase. Therefore the importance of increasing productivity is a great challenge to agriculture. Over the last decades producers have experienced several large changes in the production environment such as the policy reform when Finland joined the EU 1995. Other and market changes occurred with the further EU enlargement with neighbouring countries in 2005 and with the decoupling of supports over the 2006-2007 period. Decreasing prices a decreased number of farmers and decreased profitability in agricultural production have resulted from these changes and constraints and of technological development. It is known that the accession to the EU 1995 would herald changes in agriculture. Especially of interest was how the sudden changes in prices of commodities on especially those of cereals, decreased by 60%, would influence agricultural production. The knowledge of properties of the production function increased in importance as a consequence of price changes. A research on the economic instruments to regulate productions was carried out and combined with earlier studies in paper V. In paper I the objective was to compare two different technologies, the conventional farming and the organic farming, determine differences in productivity and technical efficiency. In addition input specific or environmental efficiencies were analysed. The heterogeneity of agricultural soils and its implications were analysed in article II. In study III the determinants of technical inefficiency were analysed. The aspects and possible effects of the instability in policies due to a partial decoupling of production factors and products were studied in paper IV. Consequently connection between technical efficiency based on the turnover and the sales return was analysed in this study. Simple economic instruments such as fertiliser taxes have a direct effect on fertiliser consumption and indirectly increase the value of organic fertilisers. However, fertiliser taxes, do not fully address the N and P management problems adequately and are therefore not suitable for nutrient management improvements in general. Productivity of organic farms is lower on average than conventional farms and the difference increases when looking at selling returns only. The organic sector needs more research and development on productivity. Livestock density in organic farming increases productivity, however, there is an upper limit to livestock densities on organic farms and therefore nutrient on organic farms are also limited. Soil factors affects phosphorous and nitrogen efficiency. Soils like sand and silt have lower input specific overall efficiency for nutrients N and P. Special attention is needed for the management on these soils. Clay soils and soils with moderate clay content have higher efficiency. Soil heterogeneity is cause for an unavoidable inefficiency in agriculture.
Resumo:
Spatial and temporal variation in the abundance of species can often be ascribed to spatial and temporal variation in the surrounding environment. Knowledge of how biotic and abiotic factors operate over different spatial and temporal scales in determining distribution, abundance, and structure of populations lies at the heart of ecology. The major part of the current ecological theory stems from studies carried out in central parts of the distributional range of species, whereas knowledge of how marginal populations function is inadequate. Understanding how marginal populations, living at the edge of their range, function is however in a key position to advance ecology and evolutionary biology as scientific disciplines. My thesis focuses on the factors affecting dynamics of marginal populations of blue mussels (Mytilus edulis) living close to their tolerance limits with regard to salinity. The thesis aims to highlight the dynamics at the edge of the range and contrast these with dynamics in more central parts of the range in order to understand the potential interplay between the central and the marginal part in the focal system. The objectives of the thesis are approached by studies on: (1) factors affecting regional patterns of the species, (2) long-term temporal dynamics of the focal species spaced along a regional salinity gradient, (3) selective predation by increasing populations of roach (Rutilus rutilus) when feeding on their main food item, the blue mussel, (4) the primary and secondary effects of local wave exposure gradients and (5) the role of small-scale habitat heterogeneity as determinants of large-scale pattern. The thesis shows that populations of blue mussels are largely determined by large scale changes in sea water salinity, affecting mainly recruitment success and longevity of local populations. In opposite to the traditional view, the thesis strongly indicate that vertebrate predators strongly affect abundance and size structure of blue mussel populations, and that the role of these predators increases towards the margin where populations are increasingly top-down controlled. The thesis also indicates that the positive role of biogenic habitat modifiers increases towards the marginal areas, where populations of blue mussels are largely recruitment limited. Finally, the thesis shows that local blue mussel populations are strongly dependent on high water turbulence, and therefore, dense populations are constrained to offshore habitats. Finally, the thesis suggests that ongoing sedimentation of rocky shores is detrimental for the species, affecting recruitment success and post-recruit survival, pushing stable mussel beds towards offshore areas. Ongoing large scale changes in the Baltic Sea, especially dilution processes with attendant effects, are predicted to substantially contract the distributional range of the mussel, but also affect more central populations. The thesis shows that in order to understand the functioning of marginal populations, research should (1) strive for multi-scale approaches in order to link ecosystem patterns with ecosystem processes, and (2) challenge the prevailing tenets that origin from research carried out in central areas that may not be valid at the edge.
Resumo:
Archaea were long thought to be a group of ancient bacteria, which mainly lived in extreme environments. Due to the development of DNA sequencing methods and molecular phylogenetic analyses, it was shown that the living organisms are in fact divided into three domains; the Archaea, Bacteria and the Eucarya. Since the beginning of the previous decade, it was shown that archaea generally inhabit moderate environments and that these non-extremophilic archaea are more ubiquitous than the extremophiles. Group 1 of non-extreme archaea affiliate with the phylum Crenarchaeota. The most commonly found soil archaea belong to the subgroup 1.1b. However, the Crenarchaeota found in the Fennoscandian boreal forest soil belong to the subgroup 1.1c. The organic top layer of the boreal forest soil, the humus, is dominated by ectomycorrhizal fungal hyphae. These colonise virtually all tree fine root tips in the humus layer and have been shown to harbour distinct bacterial populations different from those in the humus. The archaea have also been shown to colonise both boreal forest humus and the rhizospheres of plants. In this work, studies on the archaeal communities in the ectomycorrhizospheres of boreal forest trees were conducted in microcosms. Archaea belonging to the group 1.1c Crenarchaeota and Euryarchaeota of the genera Halobacterium and Methanolobus were detected. The archaea generally colonised fungal habitats, such as ectomycorrhizas and external mycelia, rather than the non-mycorrhizal fine roots of trees. The species of ectomycorrhizal fungus had a great impact on the archaeal community composition. A stable euryarchaeotal community was detected especially in the mycorrhizas, of most of the tested Scots pine colonising ectomycorrhizal fungi. The Crenarchaeota appeared more sporadically in these habitats, but had a greater diversity than the Euryarchaeota. P. involutus mycorrhizas had a higher diversity of 1.1c Crenarchaeota than the other ectomycorrhizal fungi. The detection level of archaea in the roots of boreal trees was generally low although archaea have been shown to associate with roots of different plants. However, alder showed a high diversity of 1.1c Crenarchaeota, exceeding that of any of the tested mycorrhizas. The archaeal 16S rRNA genes detected from the non-mycorrhizal roots were different from those of the P. involutus mycorrhizas. In the phylogenetic analyses, the archaeal 16S rRNA gene sequences obtained from non-mycorrhizal fine roots fell in a separate cluster within the group 1.1c Crenarchaeota than those from the mycorrhizas. When the roots of the differrent tree species were colonised by P. involutus, the diversity and frequency of the archaeal populations of the different tree species were more similar to each other. Both Cren- and Euryarchaeota were enriched in cultures to which C-1 substrates were added. The 1.1c Crenarchaeota grew anaerobically in mineral medium with CH4 and CO2 as the only available C sources, and in yeast extract media with CO2 and CH4 or H2. The crenarchaeotal diversity was higher in aerobic cultures on mineral medium with CH4 or CH3OH than in the anaerobic cultures. Ecological functions of the mycorrhizal 1.1c Crenarchaeota in both anaerobic and aerobic cycling of C-1 compounds were indicated. The phylogenetic analyses did not divide the detected Crenarchaeota into anaerobic and aerobic groups. This may suggest that the mycorrhizospheric crenarchaeotal communities consist of closely related groups of anaerobic and aerobic 1.1c Crenarchaeota, or the 1.1c Crenarchaeota may be facultatively anaerobic. Halobacteria were enriched in non-saline anaerobic yeast extract medium cultures in which CH4 was either added or produced, but were not detected in the aerobic cultures. They may potentially be involved in anaerobic CH4 cycling in ectomycorrhizas. The CH4 production of the mycorrhizal samples was over 10 times higher than for humus devoid of mycorrhizal hyphae, indicating a high CH4 production potential of the mycorrhizal metanogenic community. Autofluorescent methanogenic archaea were detected by microscopy and 16S rRNA gene sequences of the genus Methanolobus were obtained. The archaeal community depended on both tree species and the type of ectomycorrhizal fungus colonising the roots and the Cren- and Euryarchaeota may have different ecological functions in the different parts of the boreal forest tree rhizosphere and mycorrhizosphere. By employing the results of this study, it may be possible to isolate both 1.1c Crenarchaeota as well as non-halophilic halobacteria and aerotolerant methanogens from mycorrhizospheres. These archaea may be used as indicators for change in the boreal forest soil ecosystem due to different factors, such as exploitations of forests and the rise in global temperature. More information about the microbial populations with apparently low cell numbers but significant ecological impacts, such as the boreal forest soil methanogens, may be of crucial importance to counteract human impacts on such globally important ecosystems as the boreal forests.
Resumo:
Increased anthropogenic loading of nitrogen (N) and phosphorus (P) has led to an eutrophication problem in the Baltic Sea, and the spring bloom is a key component in the biological uptake of increased nutrient concentrations. The spring bloom in the Baltic Sea is dominated by both diatoms and dinoflagellates. However, the sedimentation of these groups is different: diatoms tend to sink to the sea floor at the end of the bloom, while dinoflagellates to a large degree are been remineralized in the euphotic zone. Understanding phytoplankton competition and species specific ecological strategies is thus of importance for assessing indirect effects of phytoplankton community composition on eutrophication problems. The main objective of this thesis was to describe some basic physiological and ecological characteristics of the main cold-water diatoms and dinoflagellates in the Baltic Sea. This was achieved by specific studies of: (1) seasonal vertical positioning, (2) dinoflagellate life cycle, (3) mixotrophy, (4) primary production, respiration and growth and (5) diatom silicate uptake, using cultures of common cold-water diatoms: Chaetoceros wighamii, C. gracilis, Pauliella taeniata, Thalassiosira baltica, T. levanderi, Melosira arctica, Diatoma tenuis, Nitzschia frigida, and dinoflagellates: Peridiniella catenata, Woloszynskia halophila and Scrippsiella hangoei. The diatoms had higher primary production capacity and lower respiration rate compared with the dinoflagellates. This difference was reflected in the maximum growth rate, which for the examined diatoms range from 0.6 to 1.2 divisions d-1, compared with 0.2 to 0.3 divisions d-1 for the dinoflagellates. Among diatoms there were species specific differences in light utilization and uptake of silicate, and C. wighamii had the highest carbon assimilation capacity and maximum silicate uptake. The physiological properties of diatoms and dinoflagellates were used in a model of the onset of the spring bloom: for the diatoms the model could predict the initiation of the spring bloom; S. hangoei, on the other hand, could not compete successfully and did not obtain positive growth in the model. The other dinoflagellates did not have higher growth rates or carbon assimilation rates and would thus probably not perform better than S. hangoei in the model. The dinoflagellates do, however, have competitive advantages that were not included in the model: motility and mixotrophy. Previous investigations has revealed that the chain-forming P. catenata performs diurnal vertical migration (DVM), and the results presented here suggest that active positioning in the water column, in addition to DVM, is a key element in this species' life strategy. There was indication of mixotrophy in S. hangoei, as it produced and excreted the enzyme leucine aminopeptidase (LAP). Moreover, there was indirect evidence that W. halophila obtains carbon from other sources than photosynthesis when comparing increase in cell numbers with in situ carbon assimilation rates. The results indicate that mixotrophy is a part of the strategy of vernal dinoflagellates in the Baltic Sea. There were also indications that the seeding of the spring bloom is very important for the dinoflagellates to succeed. In mesocosm experiments dinoflagellates could not compete with diatoms when their initial numbers were low. In conclusion, this thesis has provided new information about the basic physiological and ecological properties of the main cold-water phytoplankton in the Baltic Sea. The main phytoplankton groups, diatoms and dinoflagellates, have different physiological properties, which clearly separate their life strategies. The information presented here could serve as further steps towards better prognostic models of the effects of eutrophication in the Baltic Sea.
Resumo:
Herbivorous insects comprise a major part of terrestrial biodiversity, and their interactions with their host plants and natural enemies are of vast ecological importance. A large body of research demonstrates that the ecology and evolution of these insects may be affected by trophic interactions, by abiotic influences, and by intraspecific processes, but so far research on these individual aspects has rarely been combined. This thesis uses the leaf-mining moth Tischeria ekebladella and the pedunculate oak (Quercus robur) as a case study to assess how spatial variation in trophic interactions and the physical distribution of host trees jointly affect the distribution, dynamics and evolution of a host-specific herbivore. With respect to habitat quality, Tischeria ekebladella experiences abundant variation at several spatial scales. Most of this variation occurs at small scales notably among leaves and shoots within individual trees. While hypothetically this could cause moths to evolve an ability to select leaves and shoots of high quality, I did not find any coupling between female preference and offspring performance. Based on my studies on temporal variation in resource quality I therefore propose that unpredictable temporal changes in the relative rankings of individual resource units may render it difficult for females to predict the fate of their developing offspring. With respect to intraspecific processes, my results suggest that limited moth dispersal in relation to the spatial distribution of oak trees plays a key role in determining the regional distribution of Tischeria ekebladella. The distribution of the moth is aggregated at the landscape level, where local leaf miner populations are less likely to be present where oaks are scarce. A modelling exercise based on empirical dispersal estimates revealed that the moth population on Wattkast an island in south-western Finland is spatially structured overall, but that the relative importance of local and regional processes on tree-specific moth dynamics varies drastically across the landscape. To conclude, my work in the oak-Tischeria ekebladella system demonstrates that the local abundance and regional distribution of a herbivore may be more strongly influenced by the spatial location of host trees than by their relative quality. Hence, it reveals the importance of considering spatial context in the study of herbivorous insects, and forms a bridge between the classical fields of plant-insect interactions and spatial ecology.
Resumo:
Jordens ekologiska system undergår för tillfället stora förändringar pga. människans aktiviteter. Ett växande antal studier visar att dessa förändringar påverkar naturliga och sexuella urvalet och därmed evolutiva processer. Målet med detta arbete var att undersöka effekterna av omgivningsförändringar på sexuella urvalet genom att använda den ökade övergödningen inom storpiggen Gasterosteus aculeatus lekområden som modell system. Sexuella urvalet är en viktig evolutiv kraft med följder på populations- och artnivå (Kapitel 1). Avhandlingens olika delar fokuserar på övergödningens effekter på upptäckandet av partners, användningen av visuella- och doftsignaler i partnersval, och fördelningen av parningsframgången mellan bobyggande hanar. I Kapitel II och III simuleras hur grumlighet orsakad av fytoplankton påverkar hastigheten med vilken potentiella partners påträffas, genom effekter på synligheten. Resultaten visar att normala algblomningar i Östersjön har en måttlig effekt på finnandet av potentiella partners. Detta tyder på att algblomningarna troligen inte kommer att minska på selektiva parningen pga. ökade sökkostnader. I Kapitel IV visas att storspiggen ändrar relativa användningen av olika signaler när vattnets grumlighet ökar; visuella signaler minskar i betydelse medan doftsignaler ökar i betydelse. Samtidigt underlättas användandet av doftsignaler av ändringar i vattnets kemiska sammansättning då fotosyntesen intensifieras (Kapitel V). Lek i övergödda vatten kan ändå vara kostsamt både på individ- och populationsnivån, då parasiterade hanar, som troligen är dåligt genetiskt anpassade till sin miljö, lyckas få mer ägg i sina bon än friskare hanar som troligen är av högre genetisk kvalitet (Kapitel VI). Övergödningen påverkar således partnersval och konkurrensen om partners genom att påverka upptäckandet av potentiella partners, evalueringen av partners och fördelningen av partners inom lekområdena. De följder detta kan ha för evolutionen av sexuellt selekterad egenskaper och för populationers dynamik och livskraft är dock oklara. Avhandlingen visar på svårigheten att förutse följderna av omgivningsförändringar för sexuella urvalet och effekterna på individ och populationsnivå.
Resumo:
Kasvinsuojeluaineita käytetään elintarviketuotannossa kasvitautien ehkäisemiseen sekä kasvintuhoojien vaikutusten ajoittamiseen ja kasvun säätelyyn. Käytettyjen tehoaineiden riskinarviointi yksi kerrallaan on tuottanut tärkeää perustietoa, mutta se ei ole antanut selkeää kokonaiskuvaa kuluttajien altistumisesta. Tämän vuoksi asetelmaa tarkasteltiin kokonaisvaltaisesti, ottaen kaikki elintarvikkeista havaitut tehoainejäämät mukaan arvioon kumulatiivisesti. Aikuisten lisäksi mukana on ensi kertaa myös lapsiryhmiä. Ensimmäistä kertaa Suomessa tarkastellaan sekä pitkäaikaista että akuuttia altistusta. Esitetty kumulatiivinen riskinarviointi perustuu vuosina 2002- 2008 kasvinsuojeluainejäämien valvonnassa yhteensä 10 565 elintarvikenäytteestä saatuihin tutkimustuloksiin. Lisäksi riskinarvioinnissa on käytetty Terveyden ja hyvinvoinnin laitoksen ja DIPP-konsortion tuottamia aikuisten ja lasten ruoankulutustietoja (Finravinto 2007 ja DIPP-ravintotutkimukset). Ravinnon välittämälle tehoainejäämien altistukselle on tunnusomaista matala perustaso, jossa esiintyy lyhytaikaisia altistushuippuja. Kun ravinnon välittämä pitkäaikainen altistus kasvinsuojeluaineille on hyväksyttävällä tasolla, ei lyhytaikaisen altistuksen tilanne kaikilta osin ole yhtä hyvä. Kolmivuotiailla lapsilla todennäköisyys aRfD:n ylittymiselle on organofosfaattien ja karbamaattien osalta ollut suurempi kuin 0,1 % eli enemmän kuin yksi tuhannesta, mikä ei vielä vastaa tavoitteita. Ylitykset aiheutuvat tuontituotteista,koska niiden taustalla olevia karbamaatteja ja organofosfaatteja ei enää käytetä Suomessa. Myönteistä kehitystä on tapahtunut, mutta tilannetta on aiheellista edelleen seurata.
Resumo:
Syftet med uppsatsen är att undersöka omfattningen av och karaktären på ransoneringsbrottsligheten i Sandviken/Högbo under åren 1939-1949 samt myndigheternas försök att stävja denna brottslighet. Det ska främst uppnås genom att studera den rannsakade ransonerings-brottsligheten som det framkommer i domböckerna.Materialet som använts i undersökningen är domböcker för Gästriklands östra domsaga, protokoll från Högbo kommuns och Sandvikens köpings kristidsnämnd, ett klipparkiv med pressklipp från lokaltidningarna samt ett brottmålsdiarium för Sandvikens distrikt.Resultatet är att det föll 119 st fällande domar för ransoneringsbrott i Sandviken/Högbo under de undersökta åren, de flesta sakfällda brotten begicks under åren 1944-45. Den övervägande delen av brotten handlade om olika varubrott, i regel olaga försäljning/köp av ransonerade varor. De varor som framförallt drabbades av olika brott var olika former av livsmedel, främst smör. De som framförallt begick ransoneringsbrotten var personer som på något sätt hanterade ransonerade varor eller ransoneringskuponger i sitt yrke. Påföljderna för ransoneringsbrotten var i regel dagsböter, vilka oftast låg på två normala dagslöner, varvid det märktes att myndigheterna försökte stävja denna brottslighet. Endast fem personer dömdes till fängelse eller straffarbete under de undersökta åren. Karaktären på brottsligheten var att den främst verkade drivas av vinstintressen eller bekvämlighet.
Resumo:
Den Svenska Norgehjälpen bildades den 31 augusti 1942. Under de följande tre åren inrättades ett 700-tal lokalkommittéer runt om i landet, däribland Tunabygdens Norgekommitté samt Grängesbergs Norgekommitté. Syftet med denna uppsats är att undersöka de två organisationerna, samt även aktiviteterna kring dess närområde. Materialet till denna uppsats är hämtat från de lokala kommittéernas arkiv samt från de tre dalatidningarna; Dalademokraten, Falukuriren samt Borlänge tidning. Det totala värdet av insamlade medel i Grängesberg uppgick till ungefär 60 000 kronor i kontanta medel, för Tunabygdens Norgekommitté uppgick värdet till ungefär 109 000 kronor. I båda fall tillkom även husgeråd, klädinsamlingar samt livsmedel. Tidningsundersökningen begränsades att innefatta de annonser, artiklar samt notiser vilka berört insamlingar, evenemang och aktiviteter kring Norges nationaldag den 17 maj, mellan åren 1942-1945. Resultatet från denna vittnade om ett utbrett stöd för den svenska Norgehjälpen och Norge för övrigt. Av de tre tidningarna var det tidningen Dalademokraten som innehöll mest information och upplysning om läget i Norge. Perioden mellan den 9e och 21 maj, mellan åren 1942-1945 förekom det sammanlagt 63 stycken notiser, 80 stycken artiklar samt 43 stycken annonser med avsändare samt totalt 9 stycken annonser som saknade avsändare.