999 resultados para Som Livre


Relevância:

100.00% 100.00%

Publicador:

Resumo:

Coordenação de Aperfeiçoamento de Pessoal de Nível Superior (CAPES)

Relevância:

60.00% 60.00%

Publicador:

Resumo:

Este texto é uma apresentação da pesquisa que fizemos sobre a música cristã protestante brasileira de duas décadas, representadas respectivamente, por dois grupos musicais diferentes. A década de 1970 é analisada a partir dos cânticos gravados pelo grupo musical Vencedores por Cristo. Para o estudo da década de 2000 escolhemos o Ministério de Louvor Diante do Trono, cuja discografia é atualmente consumida em quase todas as igrejas evangélicas do País, tendo sido objeto de contrato com a Som Livre, gravadora da Rede Globo de Televisão. A meta estabelecida para a investigação foi a de comparar os diferentes tipos de cânticos, de letras, e de contexto, ressaltando-se que o gosto musical dos evangélicos, tanto dos produtores como dos consumidores, sofreram mudanças significativas ao longo de três décadas. Por meio da pesquisa percebemos que as finalidades do cântico dos jovens evangélicos evoluíram do proselitismo para uma inserção no circuito das celebridades, dos megashows, e da formação de um mercado evangélico, cuja abrangência vai além dos produtos musicais (discos, CDs ou DVDs), para incluir outros produtos recomendados ou usados por membros ou liderança da banda musical ancorada no fenômeno da megachurch que é a Igreja Batista da Lagoinha.

Relevância:

60.00% 60.00%

Publicador:

Resumo:

O cenário empresarial brasileiro passa por dificuldades de caráter financeiro e político, conduzindo a ideia de que as organizações demandem ainda mais empenho, perseverança no negócio e dedicação para que os resultados obtidos sejam cada vez melhores. Uma estratégia que tem ganhado força no mercado é a de treinamentos e cursos in company, que ocorrem quando uma empresa promove capacitação e desenvolvimento profissional a partir de seus próprios colaboradores especialistas ou da contratação de empresas especializadas para fornecer conhecimento sobre assuntos específicos pontuais. Comumente, estas iniciativas têm curta duração e podem ter diversos objetivos, desde projetos momentâneos até a capacitação a longo prazo de competências individuais dos colaboradores que compõem as organizações. No contexto da Educação, a medida de estudo - a metodologia in company – se relaciona com o caráter pedagógico das organizações, que entendem este tipo de curso e treinamento como uma possibilidade educacional para seus colaboradores. O que se percebe é que a necessidade do mercado é de diferenciação, inovação e criatividade. Várias são as características do indivíduo que se relacionam com a criatividade (Wood Jr, 2002) logo, as empresas que estão se destacando no cenário atual são as que ousam mais, investem não só em ações e projetos, mas também em iniciativas criadas por e para seus próprios colaboradores, que se tornam os grandes co-autores do sucesso das organizações. O presente estudo teve como objetivo perceber os impactos e benefícios da aplicação destes cursos e treinamentos modelo in company não só para a organização que o implementa, mas também para cada colaborador individualmente. Para alcançar este objetivo da forma mais completa possível, desenvolveu-se uma pesquisa qualitativa aplicada a uma empresa fornecedora de cursos in company e outra formato focus group aplicada aos colaboradores que vivenciaram esta experiência, com recurso a consulta de legislação, observações livres, entrevistas presenciais a oito colaboradores da organização Som Livre, com idades entre 25 e 35 anos e, desta forma, responder às questões que estimularam o início desta investigação.

Relevância:

30.00% 30.00%

Publicador:

Resumo:

Pós-graduação em Televisão Digital: Informação e Conhecimento - FAAC

Relevância:

30.00% 30.00%

Publicador:

Resumo:

Fundação de Amparo à Pesquisa do Estado de São Paulo (FAPESP)

Relevância:

30.00% 30.00%

Publicador:

Resumo:

Este trabalho teve como objetivo avaliar características de carcaça por ultra-som de 28 bubalinos jovens Mediterrâneo terminados em confinamento e abatidos aos 450, 480, 510 e 540 kg de peso vivo (PV). Foi utilizado um equipamento de ultra-som Piemedical Scanner 200 Vet, com transdutor linear de 178 mm e 3,5 MHz, a cada intervalo de aproximadamente 28 dias, para obter a área do longíssímus dorsí (ALOU), espessura de gordura subcutânea (EGSU) entre a 12ª e 13ª costelas e a espessura de gordura na picanha (EGP8U), sob o terço superior do músculo bíceps femorís. Após atingirem os pesos de abate pré-estabelecidos, os animais foram abatidos e obteve-se o peso de carcaça quente (PCQ) e o rendimento de carcaça (RC). Após 24 horas de resfriamento, as carcaças foram seccionadas entre a 12a e 13a costelas e obtidas a área do longíssímus dorsí (ALOC), a espessura de gordura (EGSC) e a espessura de gordura sob o bíceps femorís (EGP8C) na carcaça. As correlações entre as medidas por ultra-som e na carcaça foram de 0,96 entre ALOU e ALOC, de 0,99 entre EGSU e EGSC e de 0,91 entre EGP8U e EGP8C. Equações de regressão utilizando o peso vivo (PV), ALOU, EGSU e EGP8U explicaram 95% da variação do PCQ quando a medida foi realizada imediatamente antes do abate. As equações para estimar o RC utilizando as mesmas características explicaram cerca de 32% da variação quando a medida foi realizada imediatamente antes do abate. O peso da porção comestível do corte traseiro a partir de medidas efetuadas por ultra-som e na carcaça é predito com maior magnitude que a percentagem da porção comestível. Os resultados indicam que as equações para as medidas ultra-sônicas apresentaram boa acurácia e podem ser utilizadas para estimar diferenças entre grupos de animais, mas há a necessidade de mais estudos envolvendo maior número de animais e de outros grupos genéticos de bubalinos.

Relevância:

30.00% 30.00%

Publicador:

Resumo:

Fundação de Amparo à Pesquisa do Estado de São Paulo (FAPESP)

Relevância:

20.00% 20.00%

Publicador:

Relevância:

20.00% 20.00%

Publicador:

Resumo:

The thesis studies the translation process for the laws of Finland as they are translated from Finnish into Swedish. The focus is on revision practices, norms and workplace procedures. The translation process studied covers three institutions and four revisions. In three separate studies the translation process is analyzed from the perspective of the translations, the institutions and the actors. The general theoretical framework is Descriptive Translation Studies. For the analysis of revisions made in versions of the Swedish translation of Finnish laws, a model is developed covering five grammatical categories (textual revisions, syntactic revisions, lexical revisions, morphological revisions and content revisions) and four norms (legal adequacy, correct translation, correct language and readability). A separate questionnaire-based study was carried out with translators and revisers at the three institutions. The results show that the number of revisions does not decrease during the translation process, and no division of labour can be seen at the different stages. This is somewhat surprising if the revision process is regarded as one of quality control. Instead, all revisers make revisions on every level of the text. Further, the revisions do not necessarily imply errors in the translations but are often the result of revisers following different norms for legal translation. The informal structure of the institutions and its impact on communication, visibility and workplace practices was studied from the perspective of organization theory. The results show weaknesses in the communicative situation, which affect the co-operation both between institutions and individuals. Individual attitudes towards norms and their relative authority also vary, in the sense that revisers largely prioritize legal adequacy whereas translators give linguistic norms a higher value. Further, multi-professional teamwork in the institutions studied shows a kind of teamwork based on individuals and institutions doing specific tasks with only little contact with others. This shows that the established definitions of teamwork, with people co-working in close contact with each other, cannot directly be applied to the workplace procedures in the translation process studied. Three new concepts are introduced: flerstegsrevidering (multi-stage revision), revideringskedja (revision chain) and normsyn (norm attitude). The study seeks to make a contribution to our knowledge of legal translation, translation processes, institutional translation, revision practices and translation norms for legal translation. Keywords: legal translation, translation of laws, institutional translation, revision, revision practices, norms, teamwork, organizational informal structure, translation process, translation sociology, multilingual.

Relevância:

20.00% 20.00%

Publicador:

Resumo:

This study concerns the most common word pair in spoken Swedish, de e (it is, third person pronoun + copula-verb in present tense). The aim of the study is twofold, with an empirical aim and a theoretical aim. The empirical aim is to investigate if and how the string de e can be understood and described as a construction in its own right with characteristics that distinguishes it from other structures and resources in spoken Swedish. The theoretical aim is to test how two different linguistic theories and methods, interactional linguistics and construction grammar, can be combined and used to describe and explain patterns in languaging that traditional grammar does take into account. The empirical analysis is done within the interactional linguistic framework with sequence analyses of excerpts from authentic conversation data. The data consists of approximately ten hours of recorded conversation from Finland and Sweden. The sequence analysis suggests that the string de e really is used as a resource in its own right. In most cases, the string is also used in ways consistent with abstract grammatical patterns described by traditional grammar. Nevertheless, there are instances where de e is used in ways not described before: with numerals and infinitive phrases as complements, without any complements at all and together with certain complements (bra, de) in idiomatic ways. Furthermore, in the instances where de e is used according to known grammatical patterns the function of the particular string de e is clearly contextually specific and in various ways linked to the micro-context in which it is used. A new model is suggested for understanding and concluding the results from the sequence analyses. It consists of two different types of constructions grammatical and interactional. The grammatical constructions show how the string is used in eleven structurally different ways. The interactional constructions show seven different sequential positions and functions in which the string occurs. The two types of constructions are also linked to each other as potentials. This is a new way to describe how interactants use and responds to a concrete string like de e in conversation.

Relevância:

20.00% 20.00%

Publicador:

Resumo:

I min avhandling diskuterar jag om och hur man kan läsa Eva Wichmans novell "Kärret" (ur Molnet såg mig, 1942) som en prosamodernistisk berättelse om ett kvinnligt subjekt, och om kvinnligtskapande. Jag vill mot en prosamodernistisk bakgrund visa min tolkning med en stilistisk och entematisk analys. I min inledning markerar jag att forskare har haft svårt att avgöra vad Eva Wichman egentligen vill säga med "Kärret". De flesta definierar "Kärret" som en fabel, en moralisk berättelse. I min tolkning betonar jag att novellen kan läsas som en prosamodernistisk fabel om det kvinnliga skapandet. Eva Wichman har i många av sina verk beskrivit en kvinnlig konstnärs svårigheter i massamhället och den manliga världen. Jag anser därför att denna tolkning inte är långsökt då det gäller en naturallegori som "Kärret". Jag redovisar kort för bakgrunden till prosamodernismen; definierar stilistiska grundbegrepp i lyrikoch prosa samt diskuterar med hjälp av Peter Luthersson och Gunilla Domellöf hur den modernistiska individualiteten konstituerar sig i förhållande till samhället ochmoderniseringsprocessen. Jag tar fasta på den kvinnliga författarens skapandeprocess och poängterar, med hjälp av bl.a. Dominique Head och Domellöf, att det kvinnliga skapandet ofta är svårt att erhålla i ett traditionellt manligt samhälle. Head, Domellöf och Rachel Blau DuPlessis menar att det modernistiska skapandet hos kvinnor i stor grad sker med hjälp av stilistiska brott och luckor. I synnerhet förhållandet mellan metafor och metonymi utgör en viktig metod för den kvinnliga modernisten. I mitt tredje kapitel analyserar jag "Kärret" stilistiskt. Modernismen i "Kärret" går ut sammanställa motsatser och sinnesanalogier. Jag tar upp det lyriska och metaforiska i "Kärret"; upprepningar,parallellismer, rytm och dynamik, samt förhållandet mellan metaforer och metonymier utgående från en artikel av David Lodge. Jag demonstrerar i stilanalysen hur Eva Wichman bygger upp ett cykliskt mytiskt berättande. Detta cirkelberättande kan, enligt Domellöf, ses som en kvinnlig utmaning mot det traditionella manliga berättandet. Förhållandet mellan metaforer och metonymier spelar en stor roll också i min tematiska analys. Jag läser kärret i novellen som en symbol för ett kvinnlig subjekt. Kärret är uppbyggt av motsatser. Dessamotsatser kan ses som metaforer i min tolkning av kärret som kvinnligt subjekt. Motsatsparen yta/djup läser jag som den medvetna respektive undermedvetna nivån i det kvinnliga subjektet. Djupet, den undermedvetna nivån, analyserar jag delvis med hjälp av Julia Kristevas begrepp abjektet. Metaforerna spegel/öga ser jag som subjekt/objekt och manligt/kvinnligt i förhållande till det kvinnliga subjektet. Med hjälp av abjektet, omnipotens/känslighet, rörelse/statis samt liv/död visar jag hur Eva Wichman beskriver det konstnärliga skapandet, och den konstnärliga alieneringen i kontrast till det förtryckandet massamhället. Här baserar jag mig på Lutherssons resonemang om den modernistiska individualiteten. På så sätt drar jag slutsatsen att kärret som kvinnligt subjekt kan läsas som ett kvinnligt författarjag. "Kärret" är en berättelse om kvinnlig skaparkraft, om ett kvinnligt subjekt som skapar och verkar isamhället. Eva Wichman gestaltar det kvinnliga berättandet både tematiskt och språkligt. Därför är "Kärret" enligt mig inte en pessimistisk berättelse om ett "säkert nederlag" som många påstår, utan en storslagen fabel om ett modernistiskt subjekt i process. Nyckelord: Eva Wichman, Molnet såg mig, prosamodernism, kvinnligt subjekt, abjekt, metafor, metonymi

Relevância:

20.00% 20.00%

Publicador:

Resumo:

Tämä pro gradu -tutkielma on tehty osana Svenska i toppen -projektia, joka alkoi syksyllä 2008 Pohjoismaisten kielten ja pohjoismaisen kirjallisuuden laitoksella. Tutkimuksen tavoitteena on selvittää, mitkä tekijät vaikuttavat lukiolaisten näkökulmasta hyvien tulosten saavuttamiseen ruotsin ylioppilaskirjoituksissa kolmessa suomenkielisessä lukiossa, jotka sijaitsevat Turun, Tampereen ja Joensuun seuduilla. Lisäksi tavoitteena on selvittää, miten maantieteelliset tekijät vaikuttavat opiskelijoiden ruotsin kielen osaamiseen sekä mitä eroja on keskipitkän ja pitkän ruotsin oppimäärän opiskelijoiden asenteissa kieltä kohtaan. Tutkielman aineistona on kolme ryhmähaastattelua, joihin on osallistunut 14 lukiolaista, 11 tyttöä ja 3 poikaa. Haastattelut on tehty joulukuussa 2008 sekä tammi- ja maaliskuussa 2009. Haastatteluissa on käytetty strukturoitua kyselylomaketta, jossa kysytään opiskelijoiden näkemyksiä ruotsin opiskelusta. Tutkimusmenetelmänä on kvalitatiivinen tutkimusote, jossa on piirteitä kolmesta eri menetelmästä: tapaustutkimuksesta, etnografisesta tutkimuksesta sekä temaattisesta analyysistä. Tärkeimpänä teoriataustana on ruotsi toisena kielenä -tutkimus, oppiminen sosiokonstruktivistisena ilmiönä sekä motivaatiotutkimus. Tarkastelen kielenoppijaa luokkahuoneessa sosiaalisena osallistujana omassa oppimisprosessissaan. Oppiminen nähdään kokonaisuutena, johon kuuluu eri osa-alueita, esimerkiksi koulujen käytännöt, yhteisön vaikutus oppimiseen sekä opiskelijan identiteetin muokkautuminen kouluyhteisössä. Motivaatiota tarkastelen kielenoppimisen näkökulmasta, ja se koostuu erilaisista dynaamisista vaiheista, esimerkiksi tavoitteiden asettamisesta oppimisprosessin alussa, valintojen tekemisestä sekä motivaation ylläpitämisestä oppimisprosessin kuluessa. Tutkimuksen tulokset osoittavat, että suurin yksittäinen syy menestykseen opiskelijoiden näkökulmasta on opettaja, joka omalla toiminnallaan voi merkittävästi parantaa opiskelijoiden oppimisedellytyksiä. Työhön panostaminen, opiskelijoiden yksilöllinen kohtaaminen myös luokkahuoneen ulkopuolella ja esimerkiksi omien oppimateriaalien valmistaminen ovat opettajaan liittyviä tekijöitä, jotka voivat nostaa opiskelijoiden motivaatiota huomattavasti. Myös lukion maantieteellisellä sijainnilla on vaikutusta. Paikkakunnilla, joilla ruotsin kieltä käytetään vähän, korostuu opettajan rooli kielellisen oppimisympäristön luomisessa. Keskipitkän ja pitkän ruotsin opiskelijoiden välillä ei tutkimuksessa ilmene eroja asenteissa kieltä kohtaan.