Well-being of refugees from Burma: a salutogenic perspective

A salutogenic approach explored themes of strength and well-being in life stories of Burmese refugees (N = 18) in Australia. Previous refugee studies have tended to focus on negative responses to traumatic events (e.g. posttraumatic stress disorder, depression). To widen the scope of refugee related research the focus of the current study was informed by a salutogenic perspective, exploring sources of strength that may facilitate well-being. Semi-structured narrative interviews explored: the participant's life before fleeing Burma, the journey of exile, and post-migration in Australia. Eight women and 10 men (Mage = 39 years) were interviewed and transcriptions analysis of narratives was conducted using Interpretative Phenomenological Analysis (IPA), with major themes being explicated. Super-ordinate themes pertaining to strength during times of hardship were identified and explicated as: support from interpersonal relationships, the pivotal role of values, a sense of future and agency, and reliance on spiritual or religious beliefs. Results indicate the existence of sources of strength that may contribute to human responses in times of hardship. Recognition and reflection of strengths may be incorporated into therapeutic and resettlement approaches for people from refugee backgrounds.

Are schools able to bring sense into pupils' lives? - an experiment to use Antonovsky's concept sense of coherence from a school perspective. : Paper presented at the ENIRDEM conference in Kilkenny, Ireland 26th-29th September, 2002

Young people now spend a longer and longer period of their lives at school then ever before. Not always because that they want to, but because society has nothing else to offer. The situation in many schools may also, in different aspects, be seen as highly problematic. Andersson (2001) has, for example, found in a large longitudinal study - The Life Project – that schools seem to be adapted to the needs of only a minority of the students - around 30%. On the other hand school is badly adjusted to the requirements of another 30 %. This group of students often find school meaningless, uninteresting and boring. For these students school is mostly a waste of time. In such circumstances, it seems natural that society has a responsibility to offer young people a meaningful time at school, both here and now and to prepare them for a future live as adults, not only as a part of the work force.As a part of departure I briefly describe the model that Antonovsky has developed and try to use it in a school context instead. I have here, of course, no possibility to make a deeper analysis of a complex problem such as this.In Antonovsky’s spirit, using a salutogenic perspective, instead of asking ourselves why do pupils fail or perhaps also not like being at school we have to ask, instead: What it is that makes pupils successful? From this background the purpose of this paper is to discuss some aspects of how pupils may use different strategies to handle their school situation in a proper way.

Trauma and survival in African humanitarian entrants to Australia

Former refugees have been resettled in Australia since the 1940’s through the Humanitarian Migration Stream. This chapter highlights the impact of forced migration and the refugee experience of trauma on survival. The journey from pre-migration crises, to the process of fleeing one’s country, through to the challenges associated with resettlement, can have a significant impact on the mental health of Humanitarian Entrants to Australia. Differences in culture can have an impact on the meaning constructed from these experiences, and on help-seeking behaviour and preferred methods of intervention. To date, Western mental health services have used an understanding of trauma based on pathology and largely individualist intervention techniques. In this chapter, however, we seek to understand the experience of trauma for former refugees from a salutogenic perspective, and acknowledge community based coping methods and the strengths and resilience of former refugees. Using the construct of posttraumatic growth, adaptive factors of strength, religion, compassion, and new possibilities are identified as relevant to African Humanitarian Entrants in Australia.

Older Women Living with Domestic Violence: Coping Resources and Mental Health and Wellbeing

Background: Domestic violence represents a serious public health issue for women and their children worldwide. International evidence suggests that women aged over 50 who are victims of domestic violence are suffering in silence because the problem is ignored by professionals and policy makers. More UK research is needed to identify the extent of the problem, and services to meet the needs of older women.

Study aims: To bridge this gap by seeking to gain a deeper, systematic understanding of how ‘older women’ cope with domestic violence and how it effects their wellbeing, using a theoretical framework of ‘salutogenesis’ to consider coping resources used in lifelong abuse.

Methods: The study recruited a convenience sample of eighteen older women who are currently, or had been in an abusive relationship. A semi-structured interview schedule was used to discuss the personal nature, of domestic violence in their lives, and the pattern of abuse over time and its effects on their wellbeing, ways of coping and sources of support, barriers to reporting and accessing support, and experiences in seeking help.

Results: Living in a domestically violent context has extremely negative effects on older women’s wellbeing. Living with a perpetrator of long-term violence is predisposing these women to extremely negative health outcomes such as Post Traumatic Stress Disorder, anxiety and depression. Three-quarters of the women defined themselves as in poor mental health and were using pathogenic coping mechanisms, such as excessive and long-term use of alcohol, prescription and non-prescription drugs and cigarettes. This negative coping increased the likelihood of these women experiencing addiction to drugs and alcohol dependence and endangering their health and wellbeing in the longer term. Conclusions Public health interventions can work well from a ‘salutogenic’ perspective by finding ways to promote healthy behaviours that increase older women’s sense of wellbeing and coping. The application of this theoretical framework offers the potential for new knowledge to contribute to the discourse about wellbeing in older women dealing with domestic violence.

La signification de la qualité de vie au travail pour des infirmiers œuvrant en CSSS, mission CLSC et déclarant avoir une qualité de vie positive au travail

Depuis le début des années 90, le réseau de la santé au Québec est soumis à une vaste restructuration qui a eu des conséquences négatives sur la qualité de vie au travail (QVT) des infirmières et infirmiers. Les hommes se retrouvent en nombre croissant dans toutes les sphères de la pratique infirmière, mais les études existantes ne font malheureusement pas mention de la qualité de vie au travail de ceux-ci. Alors, il apparaît pertinent de s’attarder au phénomène de la qualité de vie au travail des hommes infirmiers dans la profession infirmière, et ce, plus précisément en CSSS mission CLSC. Le but de cette étude phénoménologique consiste à décrire et à comprendre la signification de la qualité de vie au travail pour des infirmiers œuvrant en CSSS mission CLSC. L’essence du phénomène, les huit thèmes et les 35 sous-thèmes qui se dégagent directement des entrevues énoncent que la signification de la qualité de vie au travail pour des infirmiers œuvrant en centre de santé et des services sociaux (CSSS), mission CLSC et déclarant avoir une qualité de vie positive au travail, signifie « un climat empreint de caring qui favorise l'épanouissement de l'infirmier en CLSC en œuvrant pour le maintien de l'harmonie entre les sphères professionnelle et familiale ». Si certains résultats corroborent ceux d’études antérieures, d’autres apportent des éléments nouveaux favorisant la santé des infirmiers par le biais de la qualité de vie au travail. Enfin, des avenues concrètes visant la mise en place de programmes d’optimisation de la qualité de vie au travail, sont proposées.

Hälsofrämjande arbete på SSAB i Borlänge : Hälsofrämjande processer i arbetslivet och ledarskapets betydelse för medarbetarens hälsa

Problem: Arbetsmiljön är viktig för människors välbefinnande. Hälsofrämjande faktorer antas inte bara styrka individens fysiska och psykiska hälsa, utan även företagets konkurrenskraft och lönsamhet. I uppsatsen undersöker vi hur företaget SSAB i Borlänge arbetar med hälsa genom att tillämpa ett hälsofrämjande perspektiv och utgå från teorin om Känslan av sammanhang (KASAM). Ledarskapsvärderingar har betydelse för medarbetares hälsa (Hanson, 2004) och vi undersöker vilken uppfattning ett antal chefer har om sina roller i det hälsofrämjande arbetet och deras syn på medarbetarundersökningen HälsoSAM som företagshälsovården på SSAB bedriver. Arbetsbelastningen på medarbetare och chefer ökar till följd av sparkrav, samtidigt som resurserna minskar (Gatu, 2003). Följden blir en större risk för ohälsa och ett sätt att minska sjukfrånvaron är att genomföra hälsofrämjande insatser (Prevent, 2001). Syfte: Syftet med studien är att utifrån ett hälsofrämjande perspektiv förklara vad chefer har för möjligheter att skapa förutsättningar för att främja medarbetarnas hälsa på SSAB i Borlänge. Metod: Den metod som ligger till grund för uppsatsen baseras på ett kvalitativt angreppssätt där semistrukturerade intervjuer samt litteraturstudier genomförts för att samla information. Analys: Ledarens beteende påverkar medarbetarna. Hög arbetsbelastning på SSABs chefer leder till lägre närvaro bland medarbetarna, vilket i sin tur ger sämre förutsättningar för att främja hälsan. HälsoSAM kartlägger medarbetarnas hälsoläge, både välbefinnande och arbetskapacitet. Resultaten är vägledande i det hälsofrämjande arbetet men överbelastning, tidsbrist och kunskapsbrist hos cheferna bidrar till att uppföljningen inte blir systematisk. För ett väl fungerande hälsoarbete krävs systematik. Slutsats: Hälsofrämjande processer i arbetslivet skapas genom balans mellan krav och resurser. På SSAB i Borlänge hindras hälsoarbetet av tidsbrist och kunskapsbrist hos cheferna. Kostnadsbesparingar påverkar hälsoarbetet negativt och systematiken i uppföljningsarbetet blir lidande. Ansvaret för hälsoarbetet läggs på företagshälsovården, men utan stöd från chefer blir inte hälsoarbetet en naturlig del i verksamheten. Det är viktigt att i rådande situation se vad främjande av hälsa kan ge tillbaka till företaget i både ekonomiska och kvalitativa termer. Insikt om detta ökar chefernas incitament att prioritera hälsofrämjande processer och organisera arbetet så att människor har förutsättningar att hantera, kontrollera och klara av sina uppgifter.

Biståndshandläggare inom äldreomsorgens upplevelse av sin arbetssituation : En kvalitativ studie ur ett salutogent perspektiv

Syftet med denna uppsats var att genom ett salutogent perspektiv få en ökad förståelse för, inom äldreomsorgen verksamma, biståndshandläggares arbetssituation samt att undersöka vad som kan bidra till att biståndshandläggares arbetssituation upplevs som lättare och mindre påfrestande. Metoden som använts är kvalitativa intervjuer där sex biståndshandläggare verksamma i Värmland har intervjuats. Intervjuerna analyserades genom teman ur KASAM och resulterade i kategorier under varje tema. Under temat begriplighet framkom att biståndshandläggare får stöd från sina kollegor men att de också önskar att det fanns mer resurser för handledning. Biståndshandläggare utför mer än vad som ingår i arbetsbeskrivningen. Under temat hanterbarhet framgår att hög arbetsbelastning hanteras genom att biståndshandläggarna måste planera, strukturera och prioritera. Kollegornas stöd gör arbetet lättare att hantera då de genom att prata med varandra bearbetar känslomässigt påfrestande delar av arbetet. De uttryckte olika behov av att reflektera över sitt arbete. Biståndshandläggare har en stor frihet att planera sin egen arbetsdag och de samverkar med andra professioner. Under temat meningsfullhet framgår att biståndshandläggare finner mening i att göra skillnad för den enskilde. Vårt resultat visar att biståndshandläggarna är utsatta för stress i sitt arbete och att de också har förmåga att möta stressen, men förmågan att möta stressen minskar när arbetsbelastningen blir för hög. 

Från ensamhet till gemenskap och hur det kommer sig : En studie om faktorer som kan påverka äldre personers väg från ensamhet till gemenskap

Syftet med studien är att öka förståelsen för vilka faktorer som kan leda till och påverka äldre personers deltagande i en social gruppaktivitet riktad till ensamma äldre. Då känslan av ensamheten kan ge stora negativa effekter för den äldre är det viktigt att öka förståelsen och kunskapen om de fenomen och faktorer som påverkar och leder till mer gemenskap och välbefinnande. Studien är en kvalitativ intervjustudie och det insamlade materialet har analyserats genom kvalitativ innehållsanalys med en induktiv ansats. Antonovskys salutogena perspektiv har använts som teoretisk referensram. Sex personer i åldern 75-90 år har deltagit i semistrukturerade intervjuer. Deltagarna ingick i frivilligorganisationen Äldrekontakts sociala gruppaktivitet vilket är riktad till ensamma äldre som söker gemenskap. I resultatet framkom tre olika teman vilket sammanfattar de faktorer som ledde till och påverkade de äldres deltagande i den sociala gruppaktiviteten. De teman som ingår är: förändringsgrunder, förutsättningar och fördelar. Temat förändringsgrunder belyser att motivet för de äldre att delta i aktiviteten grundar sig i en önskan om en ökad gemenskap då relationerna blivit färre och att det hade uppstått en känsla av ensamhet. Vidare framkommer att deltagarnas förhållningssätt riktades mot välbefinnande genom att vara aktiv, att ha en stärkande inställning och att våga exponera sig. Temat förutsättningar beskriver villkor för ett deltagande i aktiviteten. Yttre faktorer var stödet att komma till och från aktiviteten och att det var anspråkslöst att delta. Den inre faktorn var att deltagarna hade tillräckligt med ork så att aktiveten gick att genomföra. Temat fördelar visar på de vinster som uppkom i och med deltagandet i denna gruppaktivitet. Denna aktivitet berikade vardagen genom att det blev ett avbrott i det vardagliga livet och att det fanns något att se fram emot. Deltagarna blev sedda och hörda då det fanns någon att samtala med och något att prata om samt att det skapades nya bekantskaper. En känsla av att bli omhändertagen uppstod vilket uttrycktes genom en tacksamhet att få delta och att det kändes tryggt att medverka i aktiviteten. Resultatet har analyserats genom Antonovskys salutogena perspektiv och tre slutsatser har framtagits. Dessa tre teman har identifierats som en process. Temat förändringsgrunder har visat sig vara en grundförutsättning för resterande process och det har också framkommit att deltagarna har en hög känsla av sammanhang. Denna kunskap kan hjälpa de äldre och de som vill stödja ensamma äldre att ta steget från ensamhet till gemenskap.

Psychological consequences of cancer from the salutogenic and dyadic perspective

Previous empirical research has shown that positive, i.e. salutogenic, psychological resources and social support, have health-promoting effects in stressful life situations. In the present study the associations between sense of coherence (SOC), dispositional optimism, partner support, psychological distress, and quality of life among cancer patients and their partners were examined. The data was collected from Helsinki University Central Hospital in 1997 2000 by self-report questionnaires approximately 2, 8, and 14 months post diagnosis. Participants in studies I-IV were 155, 123, 153, and 147 cancer patients and their partners, respectively. The sample of the present study consisted of physically relatively well-functioning patients, whose overall psychological wellbeing was generally good as compared to the healthy population. Partners in this study, however, reacted more strongly to their partners illness and treatment. The partners displayed e.g. higher levels of anxiety and depression than the patients. The results of this study indicated that cancer patients and their partners with strong SOC and who are optimistic report fewer symptoms of distress. Moreover, patients who display an optimistic attitude to life, who receive support from their partner, and who control how they express anger have a better quality of life. The findings also confirmed that the role of the partner is significant in coping with cancer. The symptoms of depression and anxiety in patients and partners were associated, and the partner s optimism seemed to protect also the patient from elevated levels of anxiety. The role of the partner was also highlighted in the couples anger-expression styles. The patients and partners tendency to inhibit anger was associated with decreased partner support and worse patient quality of life. Finally, in the present study we found substantial gender differences. For the patients, partner support was more significant for the women than for the men. Furthermore, for the female patients, the husband s tendency to openly express anger (anger-out) had a negative impact on their psychological quality of life, whereas the wives high anger-out seemed to predict good psychological quality of life in the men. Also, in this study the female partners reported higher levels of anxiety and depression as compared to the male partners. The results of the present study extend the previous literature on positive psychological resources and psychological wellbeing among cancer couples. Furthermore, these findings support the theory on SOC and optimism as health-promoting factors. However, the construct of SOC seems to include other important elements besides optimism. The findings of this study are applicable in designing new rehabilitation programmes for cancer patients and their partners.