Anmälningspliktens komplexitet : En kvalitativ studie om förskolepersonals upplevelser av anmälningsprocesser

I föreliggande kvalitativa studie var syftet att undersöka hur förskolepersonal upplever och resonerar i anmälningsprocesser samt vilka aspekter de anser vara främjande respektive hindrande för arbetet i dessa. Studiens empiriska material har samlats in genom fokusgruppsintervjuer och individuella intervjuer. Det övergripande resultatet visar att förskolepersonal upplever anmälningsprocesser som komplexa då de måste förhålla sig till omständigheter på såväl en mikro- som en mezzo- och makronivå. Omständigheterna utgörs bland annat av individuella roller och rollkonflikter, gruppdiskussioner och hänsynstagande till kollegor samt rådande samhällsnormer. Det är också den upplevda komplexiteten i anmälningsprocesserna som gör att förskolepersonal resonerar huruvida en anmälan ska göras eller inte. Detta resultat stämmer väl överens med tidigare forskning gjord på området men är något som inte överensstämmer med lagstiftarens intentioner. Resultatet visar vidare på att förskolepersonal anser det som främjande med stöd och rådgivning från kollegor och andra professioner för att få hjälp med arbetet i anmälningsprocesserna.

Poetics of Subjectivity : Existence and Expressivity in Simone de Beauvoir's Philosophy

In the last thirty years, primarily feminist scholars have drawn attention to and re-evaluated the philosophy of Simone de Beauvoir (1908 1986). Her philosophical practice has been described as non-systematic, and her literary writing has been viewed as part of her non-systematic mode of philosophising. This dissertation radically deepens the question concerning Beauvoir s philosophical motivations for turning to literature as a mode to express subjectivity. It explicates the central concepts of Beauvoir s philosophy of existence, which are subjectivity, ambiguity, paradox and temporality, and their background in the modern traditions of existential philosophy and phenomenology. It also clarifies Beauvoir s main reason to turn to literature in order to express subjectivity as both singular and universal: as a specific mode of communication, literature is able to make the universality of existence manifest in the concrete, singular and temporal texture of life. In addition, the thesis gives examples of how Beauvoir s literary works contribute to an understanding of the complexity of subjectivity. I use the expression poetics of subjectivity to refer to the systematic relation between Beauvoir s existential and phenomenological notion of subjectivity and her literary works, and to her articulations of a creative mode of using language, especially in the novel. The thesis is divided into five chapters, of which the first three investigate Beauvoir s philosophy of existence at the intersection of the modern traditions of thought that began with René Descartes and Søren Kierkegaard s intuitions about subjectivity. Chapter 1 interprets Beauvoir s notion of ambiguity, as compared to paradox, and argues that both determine her notion of existence. Chapters 2 and 3 investigate the phenomenological side of Beauvoir s philosophy through a study of her response to early French interpretations of transcendental subjectivity, especially in the works of Jean-Paul Sartre and Maurice Merleau-Ponty. My analysis shows that Edmund Husserl s distinction between different levels of subjective experience is central to Beauvoir s understanding of subjectivity and to the different ego concepts she uses. Chapter 4 is a study of Beauvoir s reflections on the expression of subjective thought, and, more specifically, her philosophical conceptions of the metaphysical novel and the autobiography as two modes of indirect communication. Chapter 5, finally, compares two modes of investigating concrete subjectivity; Beauvoir s conceptual study of femininity in Le deuxième sexe and her literary expression of subjectivity in the novel L Invitée. My analysis reveals and explicates Beauvoir s original contribution to a comprehensive understanding of the becoming and paradox of human existence: the fundamental insight that these phenomena are sexed, historically as well as imaginatively.

Measuring and tracking quality factors in Free and Open Source Software projects

Free and Open Source Software (FOSS) has gained increased interest in the computer software industry, but assessing its quality remains a challenge. FOSS development is frequently carried out by globally distributed development teams, and all stages of development are publicly visible. Several product and process-level quality factors can be measured using the public data. This thesis presents a theoretical background for software quality and metrics and their application in a FOSS environment. Information available from FOSS projects in three information spaces are presented, and a quality model suitable for use in a FOSS context is constructed. The model includes both process and product quality metrics, and takes into account the tools and working methods commonly used in FOSS projects. A subset of the constructed quality model is applied to three FOSS projects, highlighting both theoretical and practical concerns in implementing automatic metric collection and analysis. The experiment shows that useful quality information can be extracted from the vast amount of data available. In particular, projects vary in their growth rate, complexity, modularity and team structure.

Describing syntax with star-free regular expressions

Koskenniemen Äärellistilaisen leikkauskieliopin (FSIG) lauseopilliset rajoitteet ovat loogisesti vähemmän kompleksisia kuin mihin niissä käytetty formalismi vittaisi. Osoittautuukin että vaikka Voutilaisen (1994) englannin kielelle laatima FSIG-kuvaus käyttää useita säännöllisten lausekkeiden laajennuksia, kieliopin kuvaus kokonaisuutenaan palautuu äärelliseen yhdistelmään unionia, komplementtia ja peräkkäinasettelua. Tämä on oleellinen parannus ENGFSIG:n descriptiiviseen kompleksisuuteen. Tulos avaa ovia FSIG-kuvauksen loogisten ominaisuuksien syvemmälle analyysille ja FSIG kuvausten mahdolliselle optimoinnillle. Todistus sisältää uuden kaavan, joka kääntää Koskenniemien rajoiteoperaation ilman markkerimerkkejä.

Elevers lärande : - En jämförande studie av hur gymnasieelevers lärandeupplevelser överensstämmer med den sociokulturella lärandesynen

Syftet är att, utifrån en kvalitativ fenomenografisk enkätstudie, jämföra hur gymnasieelevers upplevelse av sitt eget lärande överensstämmer med det sociokulturella perspektivets lärandesyn.Resultatet i undersökningen visar på lärandets komplexitet genom att det tydligt framkommer att det inte bara finns ett sätt att lära på utan att lärande som företeelse är såväl komplext, varierat som mycket individuellt. Undersökningen visade å ena sidan att det sociokulturella lärandeperspektivet överensstämmer relativt väl med hur en majoritet av gymnasieungdomarna i studien uppfattar lärande, men å andra sidan framkom även en förståelse av att denna lärandesyn inte passar alla elever. Resultatet gäller för de elever som ingick i undersökningen och är därmed inte generaliserbart på gymnasieelever över lag. Resultatet kan däremot öppna upp för intressanta diskussioner kring elever och deras lärande samt den sociokulturella lärandesynen som sådan.

”När man själv rasar,var finns nåden?” : Analys av Stella Björk i Johanna Nilssons Rebell med frusna fötter i förhållande till den typiska chick lit-karaktären.

Denna uppsats syfte är en tematisk jämförelse mellan Johanna Nilssons Rebell med frusna fötter och Helen Fieldings Bridget Jones’s Diary beträffande huvudkaraktärerna för att komma fram till hur felplacerad Stella Björk skulle vara i en chick lit-berättelse. Jag använder Bridget som representativ för en typisk huvudkaraktär i chick lit då det är vid publiceringen av Bridget Jones’s Diary forskarna anser att chick lit föddes. Vid en tematisk jämförelse mellan Stella och Bridget där miljö- och karaktärsbeskrivning och även karaktärsutveckling avhandlas blir resultatet att dessa två fiktiva kvinnor är lika på många sätt men det finns skillnader. Karaktärernas komplexitet är en stor skillnad, då Stella är en mer komplex karaktär än Bridget. De funderar mycket båda två men över olika ämnen. En sista stor skillnad är att Bridget tänker på hur hennes egen kropp ser ut medan Stella funderar mer över hur hemska andra människors kroppsliga ideal är.

Skapandet av skräcken : John Ajvide Lindqvists Låt den rätte komma in

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur och med vilka medel det skrämmande i John Ajvide Lindqvists Låt den rätte komma in skapas, hur detta förmedlas till läsaren och vilka konsekvenser detta får samt att undersöka på vilket sätt vampyren Eli skiljer sig från den traditionella vampyren.Utgångspunkt i romanen är den mänskliga kroppen och särskilt fokus läggs vid kroppsvätskor, kroppslukter, det sexuellt avvikande och den deformerade kroppen. Gestaltningen av detta handlar om ett brytande mot tabun och etablerade normer som finns i vårt samhälle i dag. Detta skapar känslor av obehag och äckel hos läsaren. Ajvide Lindqvist använder sig av det groteska i syfte att illustrera de obekvämligheter som vi inte vill kännas vid.Eli skiljer sig från den traditionella vampyren genom att vara ett barn och genom att kunna uppfattas som flicka. Här finns också en komplexitet vad gäller kön, då Eli kan sägas vara intergender – av ett odefinierbart kön som ligger bortom de vanliga kategorierna "man" och "kvinna".

"När jag är på ett visst humör speglas det av mitt val av musik" : en uppsats om människors känslomässiga reaktioner på musik

Syftet med den här uppsatsen är att göra en studie av hur människor reagerar känslomässigt på olika typer av musik, vilka musikaliska preferenser de har i olika humör- och känslotillstånd, samt hur människor själva uppfattar sina känslomässiga reaktioner på musik. Jag har använt mig av ett frågeformulär som ligger till grund för den här uppsatsen. Undersökningen gick ut på att se hur respondenterna själva uppfattar sina musikaliska preferenser vid olika känslotillstånd genom att använda adjektiv för att beskriva dem. De fick även lyssna till ett antal lyssningsexempel med olika typer av musik och med hjälp av adjektiv beskriva vilka känslor musiken väcker hos dem. I sin komplexitet tycks människor ändå fungera relativt lika när det gäller vissa saker. Exempelvis känslomässiga reaktioner på musik. Respondenterna som deltog resonerade förvånansvärt lika. Naturligtvis fanns det några få svar som skiljde sig åt markant, men på det stora hela var de överens. Man vill höra musik som man uppfattar stämmer överens med de känslor man har, som hjälper till att bibehålla och/eller förstärka dessa känslor, även de mer negativa. Även vid lyssningsexemplen som de fick lyssna till var respondenterna på det hela taget relativt överens om vilka känslor som framkallades. Det verkar som om vi tänker och reagerar mer lika än vi tror.

"I'm not a box. There's more than four sides to me." : En kvalitativ textanalys av karaktären Kurt Hummel och den homosexuella stereotypen

Arbetet består av en närläsning av karaktären Kurt Hummel i tv-serien Glee med fokus på stereotyper för homosexuella män, och hur Kurt förhåller sig till dem stereotyperna. Studien är gjord utifrån ett queerteoretiskt perspektiv och visar att Kurt i viss mån framställs stereotypt i seriens tidigare avsnitt, men att han efter hand uppvisar ett djup och komplexitet som man inte ofta ser hos homosexuella karaktärer på tv.

Det handlar om kärlek : En fallstudie av ett projekt för att synliggöra barns rättigheter för ungdomar i årskurs 7-9

Föreliggande studie har projektet Det handlar om kärlek i fokus. Det är ett projekt i Rädda Barnens regi som tar sin utgångspunkt i Barnkonventionen och mänskliga rättigheter. Projek-tet har genomförts med medel från Länsstyrelsen Dalarna på tre skolor i Dalarna. Denna stu-die rör dock endast Maserskolan i Borlänge kommun. Målgruppen är årskurs 7-9. Syftet är att förebygga hedersrelaterat våld och förtryck, något som emellertid inte uttrycks officiellt, då en del i projektidén är att inte någon ska känna sig utpekad. Man kan diskutera att ha ett un-derliggande syfte som finns med i det material som skolans ledning får ta del av, men som inte delges eleverna. De vuxna som varit involverade i projektet har dock inte sett detta som så problematiskt. De framhåller att den komplexitet som omger elever som lever i hederskulturer i sitt privatliv och som samtidigt i sitt offentliga liv ständigt konfronteras med en helt annorlunda samhällskultur, skapar en situation som måste hanteras på specifika sätt och att detta förfarande föll väl ut för elevernas del. Detta sågs som det väsentliga i den här projekt-idén. Studiens underlag har insamlats via triangulering, vilket innebär att flera olika metoder använts. I detta fall observation vid olika aktiviteter inom projektets ram, informella samtal, elevenkäter och intervjuer. Resultatet visar att projektidén fungerade väl med avseende på dess intentioner och syfte. Eleverna fick ökade kunskaper om barns och ungas rättigheter och majoriteten av eleverna visade intresse och engagemang i de aktiviteter som genomfördes. Skolan som en viktigt arena för att sprida kunskap om mänskliga rättigheter synliggjordes.

Licenshantering av programvaror i enkommunal verksamhet : En fallstudie över licenshanteringen i Falu kommun

Forskningen visar att förändringar av informationsteknologin och en ökande anskaffning av nya programvaror har lett till underliggande problem som kan drabba heterogena programvarulicensmiljöer och stora organisationer. Underliggande problem i den stora kontexten är mjukvaruhantering. Licenshantering av programvaror är just en förgrening av det stora problemet. Stora organisationer som en kommunal verksamhet är drabbad av det här underliggande problemet på grund av komplexitet hos organisationens miljö. Att tillämpa förändringar i området programvarulicens är omöjligt utan att göra förändringar i hela den organisationsprocess som följer med det. Fallstudiens uppdrag är ett nytt omfattande område kring licenshantering av programvaror som kan vara väldigt lärorikt och en bra erfarenhet att ta del av. Uppsatsen beskriver hur en kommunal verksamhets licenshantering av programvaror ser ut och de problem som finns med den nuvarande licenshanteringsprocessen. Förarbetet med en litteraturstudie tillsammans med datagenereringsmetoderna intervjuer, dokumentstudier och observationer används för att studera fallet på djupet. Målet är att kunna ta fram de nuvarande problem som finns, analysera dem och ge rekommendation för åtgärder som det studerade fallobjektet, Falu Kommuns IT-kontor, kan använda. En rekommendation för en tydlig licenshanteringsprocessmodell anses vara ett bra akademiskt bidrag eftersom problemet med licenshanteringen av programvaror är ett generellt problem. Uppsatsens resultat är en processmodell om licenshantering av programvaror för organisationer med IT-tjänstkunder. Det är en generisk lösning som skulle kunna användas av andra kommunverksamheter och liknande organisationer.

En jämförelse av molnbaserade realtidsanalystjänster : Skillnader i användbarhet mellan multi-tenant och single-tenant arkitekturer

Internet of Things är ett samlingsbegrepp för den utveckling som innebär att olika typer av enheter kan förses med sensorer och datachip som är uppkopplade mot internet. En ökad mängd data innebär en ökad förfrågan på lösningar som kan lagra, spåra, analysera och bearbeta data. Ett sätt att möta denna förfrågan är att använda sig av molnbaserade realtidsanalystjänster. Multi-tenant och single-tenant är två typer av arkitekturer för molnbaserade realtidsanalystjänster som kan användas för att lösa problemen med hanteringen av de ökade datamängderna. Dessa arkitekturer skiljer sig åt när det gäller komplexitet i utvecklingen. I detta arbete representerar Azure Stream Analytics en multi-tenant arkitektur och HDInsight/Storm representerar en single-tenant arkitektur. För att kunna göra en jämförelse av molnbaserade realtidsanalystjänster med olika arkitekturer, har vi valt att använda oss av användbarhetskriterierna: effektivitet, ändamålsenlighet och användarnöjdhet. Vi kom fram till att vi ville ha svar på följande frågor relaterade till ovannämnda tre användbarhetskriterier: • Vilka likheter och skillnader kan vi se i utvecklingstider? • Kan vi identifiera skillnader i funktionalitet? • Hur upplever utvecklare de olika analystjänsterna? Vi har använt en design and creation strategi för att utveckla två Proof of Concept prototyper och samlat in data genom att använda flera datainsamlingsmetoder. Proof of Concept prototyperna inkluderade två artefakter, en för Azure Stream Analytics och en för HDInsight/Storm. Vi utvärderade dessa genom att utföra fem olika scenarier som var för sig hade 2-5 delmål. Vi simulerade strömmande data genom att låta en applikation kontinuerligt slumpa fram data som vi analyserade med hjälp av de två realtidsanalystjänsterna. Vi har använt oss av observationer för att dokumentera hur vi arbetade med utvecklingen av analystjänsterna samt för att mäta utvecklingstider och identifiera skillnader i funktionalitet. Vi har även använt oss av frågeformulär för att ta reda på vad användare tyckte om analystjänsterna. Vi kom fram till att Azure Stream Analytics initialt var mer användbart än HDInsight/Storm men att skillnaderna minskade efter hand. Azure Stream Analytics var lättare att arbeta med vid simplare analyser medan HDInsight/Storm hade ett bredare val av funktionalitet.

Kommunal marknadsföring- Competitive identity och institutionell problematik : En komparativ fallstudie om två svenska kommuner och deras marknadsföring

Historiskt sett finns det etablerade normer i samhället som säger att en kommun endast ska bedriva traditionell kommunal verksamhet som innefattar att tillgodose välfärden (vård, skola & omsorg). Dock så har globaliseringen och urbaniseringen skapat en konkurrens om invånare vilket har lett till att kommuner idag bedriver en allt mer utvecklad marknadsföring för att attrahera fler invånare. Den här fallstudien innehåller två objekt (kommuner). Vi vill undersöka den kommunala marknadsföringen genom att fokusera på begreppen competitive identity (CI) och institutionell problematik (IP). Begreppet CI innehåller en teoretisk genomgång av komponenter i kommunal marknadsföring och IP beskriver kommunernas komplexa situation med olika institutionella krav. Genom att analysera dessa begrepp mot praktiska fall kan vi bidra till ökad förståelse om kommunal marknadsföring som är vårt syfte. Vi presenterar även en egen modell i samband med begreppet CI som ger en nyanserad bild av ämnet. Studiens resultat identifierar att kommunerna har speciella målgrupper som likt ett företag varierar beroende på deras ställning på marknaden. Genom skapandet av en CI deklarerar kommunen en önskvärd image där företeelser som inte bidrar till den blir exkluderade. Det gestaltar sig på olika sätt vilket analyseras grundligt i studien. Samtidigt illustreras motsägelsen när respondenterna i fallen säger att det är medborgarna som håller uppe imagen. Studien visar att det inte finns en enhetlig bild hur man som kommun ska hantera den institutionella komplexitet som uppstår. Fallen presenterar två olika synsätt som de finner mer lämpligt.

Passive MVC och MVVM designmönster i Android : En jämförelse av kodkomplexitet mellan Passive MVC och MVVM

Det mobila operativsystemet Android är idag ett ganska dominerande operativsystem på den mobila marknaden dels på grund av sin öppenhet men också på grund av att tillgängligheten är stor i och med både billiga och dyra telefoner finns att tillgå. Men idag har Android inget fördefinierat designmönster vilket leder till att varje utvecklare får bestämma själv vad som ska användas, vilket ibland kan leda till onödigt komplex kod i applikationerna som sen blir svårtestad och svårhanterlig. Detta arbete ämnar jämföra två designmönster, Passive Model View Controller (PMVC) och Model View View-Model (MVVM), för att se vilket designmönster som blir minst komplext med hjälp av att räkna fram mätvärden med hjälp av Cyclomatic Complexity Number (CCN). Studien är gjord utifrån arbetssättet Design & Creation och ämnar bidra med: kunskap om vilket mönster man bör välja, samt om CCN kan peka ut vilka delar i en applikation som kommer att ta mer eller mindre lång tid att testa. Under studiens gång tog vi även fram skillnader på om man anväder sig av den så kallade Single Responsibilyt Principle (SRP) eller inte. Detta för att se om separerade vyer gör någon skillnad i applikationernas komplexitet. I slutändan så visar studien på att komplexiteten i små applikationer är väldigt likvärdig, men att man även på små applikationer kan se skillnad på hur komplex koden är men också att kodkomplexitet på metodnivå kan ge riktlinjer för testfall.

Ensidesapplikationers kodkvalitet och förvaltningsbarhet : En jämförelse av förvaltningsbarhet hos single-page applications utvecklade med AngularJS och React

Single-page applications have historically been subject to strong market forces driving fast development and deployment in lieu of quality control and changeable code, which are important factors for maintainability. In this report we develop two functionally equivalent applications using AngularJS and React and compare their maintainability as defined by ISO/IEC 9126. AngularJS and React represent two distinct approaches to web development, with AngularJS being a general framework providing rich base functionality and React a small specialized library for efficient view rendering. The quality comparison was accomplished by calculating Maintainability Index for each application. Version control analysis was used to determine quality indicators during development and subsequent maintenance where new functionality was added in two steps.   The results show no major differences in maintainability in the initial applications. As more functionality is added the Maintainability Index decreases faster in the AngularJS application, indicating a steeper increase in complexity compared to the React application. Source code analysis reveals that changes in data flow requires significantly larger modifications of the AngularJS application due to its inherent architecture for data flow. We conclude that frameworks are useful when they facilitate development of known requirements but less so when applications and systems grow in size.