Nachgelassene werke herausgegeben /

1. Einleitungsvorlesungen in die wissenschaftslehre, die transcendentale logik, und die thatsachen des bewusstseins; vorgetragen zu Berlin in 1812 und 1813. 1834.--2. Wissenschaftslehre und das system der rechtslehre; vorgetragen zu Berlin in 1804, 1812 und 1813. 1834.--3. System der sittenlehre, vorlesungen über die bestimmung des gelehrten und vermischte aufsätze. 1835.

System der theoretischen Philosophie.

1. Logik oder Denklehre 4. Aufl.--2. Metaphysik oder Erekenntnislehre. 3. Aufl.--3. Asthetik oder Geschmackslehre 2. Aufl.

Die philosophie der Araber im IX. und X. jahrhundert n. Chr.aus der theologie des Aristoteles, den abhandlungen Alfārābīs und den schriften der Lautern brüder hrsg. und übers.

Each volume has also special t.-p.

Wilhelm Diltheys gesammelte Schriften.

Editions vary.

Die Philosophie im Beginn des zwanzigsten Jahrhunderts. Festschrift für Kuno Fischer

An Kuno Fischer, von O. Liebmann.--Psychologie, von W. Wundt.--Naturphilosophie, von T. Lipps.--Logik, von W. Windelband.--Ethik, von B. Bauch.--Rechtsphilosophie, von E. Lask.--Geschichtsphilosophie, von H. Rickert.--Religionsphilosophie, von E. Tröltsch.--Ästhetik, von K. Groos.--Geschichte der Philosophie, von W. Windelband.

Gesammelte Schriften /

Vol. 18- : "Von Band XVIII an besorgt von Karlfried Gründer und Frithjof Rodi."

Hegel’s Non-Metaphysical Idea of Freedom

the article explores the putatively non-metaphysical – non-voluntarist, and even non-causal – concept of freedom outlined in Hegel’s work and discusses its influential interpretation by robert Pippin as an ‘essentially practical’ concept. I argue that Hegel’s affirmation of freedom must be distinguished from that of Kant and Fichte, since it does not rely on a prior understanding of self-consciousness as an originally teleological relation and it has not the nature of a claim ‘from a practical point of view’.

Aportes de las teorías sociológicas a la discusión de la ontología. Los casos de Luhmann, Habermas y Latour

En este trabajo se discuten los aportes de la teoría sociológica contemporánea al debate filosófico y científico de la ontología, para ello son cotejados los componentes ontológicos de la Teoría General de Sistemas Sociales de Niklas Luhmann, lla Teoría de la Acción Comunicativa de Jürgen Habermas y la Actor-Network Theory de Bruno Latour.

Faktorer som kan påverka företags val mellan K2 och K3 : En jämförelsestudie mellan två branscher

Titel: Faktorer som kan påverka företags val mellan K2 och K3 Författare: Angelica Höglund och Julia Wiman Handledare: Klas Sundberg Bakgrund och problem: Det nya K-regelverket som infördes 1 januari 2014 innebär att mindre onoterade företag idag har valmöjligheten att välja mellan regelverken K2 och K3. För dessa mindre företag är valet av regelverk viktigt då det kommer att påverka företagets räkenskaper. Syfte: Syftet med studien är att studera fördelningen av K2 och K3 för mindre onoterade företag inom två olika branscher, dessa är byggbranschen och juridik,- ekonomi- och konsultbranschen, samt vilka faktorer som kan påverka valet av regelverk. Teori: Studien bygger på två teorier, dessa är positive accounting theory och institutionell teori. Metod: I studien används en kvantitativ forskningsmetod där årsredovisningar har granskats och sammanställts, samt en kvalitativ metod som bygger på fyra semistrukturerade intervjuer där de identifierade faktorerna analyserats utifrån en analysmodell. Resultat och slutsats: Utifrån det empiriska materialet identifierades sju faktorer, dessa var leasing, företagets storlek, rättvisande bild, revisorns påverkan, komponentavskrivning, kostnad/nytta och koncernredovisning. Ovanstående faktorer har kategoriserats och analyserats utifrån PAT och institutionell teori. Förslag till vidare forskning: Ett förslag vore att forska vidare på de identifierade faktorerna för att undersöka i hur stor utsträckning de påverkar företagens beslut. En intressant studie hade även varit att genomföra en fallstudie som utgår från att upprätta en årsredovisning utifrån både K2 och K3 för att studera de skillnader som kan uppkomma.

Heilsbringer oder Erlösungssucher? Befunde und Thesen zur Problematik von Männern in frühpädagogischen Institutionen

Die Autorinnen schließen in ihrem Beitrag Befunde und Thesen zur Problematik von Männern in frühpädagogischen Institutionen an die Diskurse um die Steigerung des Anteils männlicher Erzieher an, mit denen häufig die Vermutung einer Qualitätssteigerung verbunden ist. Sie fragen anhand von Interviews nach „Auffassungen und Ausgestaltungen der männlichen Geschlechtszugehörigkeit durch Erzieher in ihrer frühpädagogischen Arbeit“. Dabei schildern die Autorinnen große Akzeptanz im Feld und positive Zuschreibungen seitens der Institutionen. Die Erzieher explizieren dabei ihre Funktion als männliche Vorbilder in Form von Varianten wie ‚neue‘ Männer und ‚bessere‘ Väter, nicht zuletzt in Abgrenzung gegenüber den tatsächlichen Vätern der Kindergartenkinder. Augenfällig seien, so die Autorinnen, dass negative eigene Kindheitserfahrungen durch eine Romantisierung und stark emotionalisierende Aufladung der Beziehung zu den Kindern kompensiert werden und dies die notwendige generationale Differenz verwischt. Insgesamt stehen diese vergeschlechtlichten Positionierungen der Erzieher einer vertieften biographischen Selbstreflexion als Kernelement von institutionell zu fordernder Professionalisierung eher im Wege. (DIIPF/Orig.)

Durchlässigkeit als mehrdimensionale Aufgabe. Bedingungen für flexible Bildungsübergänge

Ein institutionell durchlässiges Bildungssystem ist … eine grundlegende Voraussetzung für die Ermöglichung flexibler Bildungsbiographien und damit auch die Verwirklichung von gleichen Bildungschancen. Aber wie kann institutionelle Durchlässigkeit zwischen beruflicher und akademischer Bildung in Deutschland gefördert werden? Und wie kann dafür Sorge getragen werden, dass trotz einer Flexibilisierung die jeweilige Kernlogik von beruflicher und akademischer Bildung aufrecht erhalten wird, die von vielen Akteuren in ihrer Komplementarität als Träger eines erfolgreichen Bildungssystems gesehen werden? In dieser Expertise werden … die Teildimensionen institutioneller Durchlässigkeit genauer betrachtet: (I.) Zugang in Bildungsbereiche, (II.) Anrechnung von Erlerntem, (III.) organisationale Verbindung von Bildungsbereichen und (IV.) Umgang mit heterogenen Bedürfnissen (Abschnitt 2). Im nächsten Schritt wird ein Überblick über wichtige Initiativen und Regelungen zu Durchlässigkeit in Deutschland gegeben (Abschnitt 3). Es folgt eine kurze Vorstellung des methodischen Vorgehens und Begründung der Fallauswahl (Sektion 4.1). Darauf aufbauend werden drei (über-)regionale Initiativen, in denen Durchlässigkeit zwischen Berufs- und Hochschulbildung innovativ gefördert wird, genauer vorgestellt und analysiert. Dabei handelt es sich um die "Offene Hochschule Niedersachsen", die Duale Hochschule Baden-Württemberg und den Modellversuch "Duale Berufsausbildung mit Abitur in Sachsen" (DuBAS) (Abschnitt 4). Übergeordnetes Ziel ist es, anhand des Überblicks über durchlässigkeitsfördernde Programme, aber insbesondere auch durch die vertiefende Darstellung der regionalen Fallstudien, mögliche Bedingungen für erfolgreiche Durchlässigkeitsstrukturen zwischen Berufs- und Hochschulbildung, aber auch Barrieren zu identifizieren und daraus relevante Schlussfolgerungen abzuleiten (Abschnitt 5). (DIPF/Orig.)

Kryzys demokracji liberalnej - wybrane problemy rządzenia, legitymizacji i reprezentacji

Główna problematyka zawarta w tekście dotyczy: (1) znaczenia i zakresu kryzysu w gospodarce i polityce, (2) przyjęcia przez państwo i społeczeństwo logiki racjonalności ekonomicznej jako paradygmatu postępowania, (3) przewartościowania pojęcia polityki, co wiąże się m.in. z przyjęciem przez rządzących roli zarządców wybranych sfer państwa oraz z posługiwaniem się przez nich logiką „mieszanej racjonalności” („logiką władzy” i „logiką racjonalności ekonomicznej”), (4) wyzwań związanych z dystrybucją dóbr, (5) reprezentacji i legitymizacji w demokracji liberalnej. Gospodarka kapitalistyczna wpływa na wszystkie sfery życia społecznego, co zmusza do przedstawienia jej „modus operandi”. Charakterystyczne cechy oddziaływania to: (1) racjonalność formalna, (2) dogmat efektywności i ilościowej mierzalności, (3) reprodukcja ideologii mówiącej o wolnej woli jednostki, niezależnie od kontekstu społecznego, (4) wymuszanie odpowiedniej dla siebie reprodukcji siły roboczej, (5) kolonizacja kolejnych sfer aktywności społecznej (np. edukacji i szkolnictwa wyższego), (6) wpływ na wykluczenie grup społecznych ze względu na poziom zabezpieczenia materialnego. Wszystko to sprowadzić można do pojęcia logiki racjonalności ekonomicznej. Rządzący posługują się „mieszaną strategią”, która oparta jest na dwóch logikach postępowania – (1) logice władzy, (2) logice racjonalności ekonomicznej. Logika władzy to nic innego jak dążenie do zdobycia i utrzymania władzy, gdzie władza sama w sobie staje się celem, natomiast struktury państwa stanowią przestrzeń, którą należy przejąć lub opanować. Rządzący aby ukryć swoją bezideowość i konflikty w walce o przejęcie struktur państwa uprawiają politykę „na zewnątrz”, która przyjmuje formę „festiwalu” agonicznego dyskursu. Taka polityka możliwa jest dzięki rozdawnictwu podczas redystrybucji dóbr (niezgodnie z racjonalnością ekonomiczną) lub/i dzięki instrumentalnemu traktowaniu dystrybucji uznania. W związku z niemożnością utrzymania wysokiego poziomu rozdawnictwa, szczególnie w sytuacji kryzysu gospodarczego, rządzący chętnie posługują się logiką racjonalności ekonomicznej. Rozwiązania oparte na racjonalności ekonomicznej, mimo ich negatywnego odbioru przez społeczeństwo, wprowadzane są przy zastosowaniu argumentacji zagrożenia bezpieczeństwa (gospodarczego, socjalnego, narodowego itd.). Tym samym państwo wycofuje się z rządzenia na rzecz zarządzania niektórymi sferami państwa. Nie można tego nazwać inaczej jak „ucieczką” od odpowiedzialności, co jest szczególnie zauważalne w sytuacjach destabilizacji gospodarczej. W takich sytuacjach mamy do czynienia z „outsourcingiem zadań” państwa, co przyjmować może różne formy – (1) przenoszenie funkcji na inne instytucje przy zachowaniu kompetencji kontrolnych lub (2) przenoszenie obowiązków na inne własne instytucje, które wcześniej pełniły inną rolę. Wszystko to można nazwać rekonfiguracją funkcji państwa w związku z dominacją gospodarki kapitalistycznej i oddziaływaniem logiki racjonalności ekonomicznej. W tekście podjęto również problem dystrybucji dóbr i uznania, jednakże jedynie w aspekcie jej instrumentalizacji przez rządzących. Można wysunąć tezę, że liberalne koncepcje wolności jednostki oraz priorytet dla własności prowadzą do łatwiejszego ideologicznego uzasadnienia stosowania mieszanych strategii i racjonalności. W tekście przedstawiono też tezę o instrumentalizacji dystrybucji dóbr, tzn. instrumentalnego wykorzystywania dowartościowania różnych mniejszości w ramach systemu politycznego. Należy też stwierdzić, że dominacja logiki wolnego rynku prowadzi do deprecjacji redystrybucji dóbr w stosunku do gloryfikacji problematyki uznania. Tekst jest jedynie zarysowaniem problematyki wyczerpywania się formuły demokracji liberalnej, co przedstawiono na wybranych zagadnieniach. Podjęty problem demokracji liberalnej nie skupia się na próbie odtworzenia modelu tego rodzaju demokracji, raczej ważniejsze było stwierdzenie przejmowania w działaniu czegoś, co można określić mianem logiki racjonalności ekonomicznej. Wartą dalszego analizowania jest sama logika „mieszanej racjonalności”, którą sprowadzono do przenikania się „logiki władzy” i „logiki racjonalności ekonomicznej”.

Rättfärdigade prioriteringar - en kvalitativ analys av hur personal i äldreomsorgen hanterar motstridiga verksamhetslogiker

Tidigare forskning visar att äldreomsorgspersonal kämpar med två typer av logiker: en ekonomisk logik och en omsorgslogik. Även om båda logikerna behövs för att skapa god omsorg så utmanar de varandra. Dessa utmaningar kommer till uttryck i omsorgspraktiken där personalen ställs in för val och måste göra prioriteringar. Denna avhandling syftar till att förstå hur äldreomsorgspersonal beskriver att de arbetar för att finna balans mellan logikerna och hur de rättfärdigar sina prioriteringar i omsorgen om de äldre personerna. Frågeställningen för avhandlingen är att ta reda på hur personal och enhetschef vid ett kommunalt äldreboende förstår och hanterar interaktionen mellan de två logiker som styr omsorgsarbetet för att främja de äldre personernas välbefinnande. Syftet innehåller tre delsyften: 1) att analysera personalens erfarenheter av och meningsskapande kring de äldre personernas välbefinnande och deras reflektioner kring det omsorgsarbete de utför, 2) att belysa och problematiserade logiker som styr omsorgsarbetet samt 3) att analysera hur personalen rättfärdigar sina prioriteringar i rådande kontext och hur deras förklarbarhet påverkar deras professionella identiteter. Målet är att bidra med socialvetenskaplig kunskap om de överväganden personal gör när de ställs inför att göra prioriteringar i äldreomsorgens praktik. Material samlades in genom 12 individuella intervjuer med personal vid ett kommunalt äldreboende, en intervju med personalens enhetschef och en uppföljande gruppintervju med tre personer ur personalgruppen. Materialet analyserades med tre analysmetoder: fenomenologisk analys, reflexiv analys och positioneringsanalys. Resultatet visar att personalen definierar de äldre personernas välbefinnande som ett behov av att känna sig existentiellt berörd. Denna känsla av existentiell beröring delas in i tre delar: känsla av valfrihet, känsla av njutning och känsla av närhet till någon eller något. Arbetet för att uppnå detta välbefinnande beskrivs innebära ett balanserande av tre tvetydigheter: att vilja värna om de äldre personernas valfrihet och samtidigt hantera institutionella begränsningar, de äldre personernas behov av aktivering å ena sidan och att de inte behöver aktiveras å andra sidan samt att förstå de äldre personernas behov av rutiner samtidigt som det är svårt att veta vilka behov de har. Tvetydigheterna kontextualiserades och de två logikerna som styr omsorgsarbetet analyserades. Analysen visar att enhetschefen skapar en hybrid av den ekonomiska logiken och omsorgslogiken; ekonomi är omsorg och vice versa. Denna hybrid möter motstånd från personalen som skiljer på de båda logikerna genom att tala om ”vård och det där andra”. Personalen upplever att den ekonomiska logiken begränsar deras möjligheter att utföra omsorg i linje med omsorgslogiken. Motsättningar mellan de båda logikerna leder till prioriteringar som rättfärdigas av personalen i syfte att behålla de professionella identiteterna. Den teoretiska analysen bygger på teorier om institutionella logiker, förklarbarhet ochprofessionell identitet. Analyserna visar vikten av att väcka dialog mellan enhetschefer och personal där de diskuterar innebörder av olika värdeord som används på politisk nivå. Sådana diskussioner skulle kunna bidra till mindre motstånd och en högre överensstämmelse mellan verksamhetsmål och praktik. Avhandlingen visar även vikten av att förstå logiker som vertikala istället för horisontellt uppdelade. Alltså, att styrande verksamhetslogiker existerar uppifrån och ned i verksamheter (från politisk nivå till chefsnivå och till praktisk nivå) och att de inte kan delas in i exempelvis en professionslogik och en styrningslogik. Den senare synen kan bidra till potentiella missförstånd eftersom det gör att konflikter kan tolkas existera mellan personal och chef, medan de egentligen existerar mellan olika motstridiga värderingssystem. Slutsatsen är att de båda logikerna behövs för att stödja äldre personers välbefinnande. Ibland är logikerna samspelta och ibland är de i konflikt med varandra. När logikerna ställs mot varandra är det av vikt att komma ihåg att den ekonomiska logiken är lika förhandlingsbar som omsorgslogiken. De två logikerna existerar i samspel och om deras motstridigheter inte belyses finns risk att omsorgspraktiken inte stödjer de äldre personernas välbefinnande.