Förtekning p�� de af Kongl. Akademiska boktryckeriet i Åbo ifrån den 31 december 1805, till den 30 juni 1806, utkomne arbeten

Nimeke otsikosta.

Förtekning p�� de af Kongl. Akademiska boktryckeriet i Åbo ifrån den 30 juni, till den 31 december 1806, utkomne arbeten

Nimeke otsikosta.

Förtekning p�� de af Kongl. Akademiska boktryckeriet i Åbo ifrån den 31 dec. 1806, till den 30 juni 1807, utkomne arbeten

Nimeke otsikosta.

Förtekning p�� de af Kongl. Akademiska boktryckeriet i Åbo ifrån den 30 juni 1807, till den 31 dec. samma år utkomne arbeten

Nimeke otsikosta.

Förtekning p�� de af K. akademiska boktryckeriet i Åbo ifrån den 31 dec. 1807, till den 30 juni 1808 utkomne arbeten

Nimeke otsikosta.

Förtekning p�� de af K. akademiska boktryckeriet i Åbo ifrån den 30 juni 1808, till den 31 dec. samma år, utkomne arbeten

Nimeke otsikosta.

Assessment of the effect of time and temperature on the availability of residual phosphate in a glasshouse study of four soils using the Olsen method

The Olsen method is an indicator of plant-available phosphorus (P). The effect of time and temperature on residual phosphate in soils was measured using the Olsen method in a pot experiment. Four soils were investigated: two from Pakistan and one each from England (calcareous) and Colombia (acidic). Two levels of residual phosphate were developed in each soil after addition of phosphate by incubation at either 10degreesC or 45degreesC. The amount of phosphate added was based on the P maximum of each soil, calculated using the Langmuir equation. Rvegrass was used as the test crop. The pooled data for the four soils incubated at 10degreesC showed good correlation between Olsen P and dry matter yield or P uptake (r(2) = 0.85 and 0.77, respectively), whereas at 45 degreesC, each soil had its own relationship and pooled data did not show correlation of Olsen P with dry matter yield or P uptake. When the data at both temperatures were pooled, Olsen P was a good indicator of yield and uptake for the English soil. For the Pakistani soils, Olsen P after 45 degreesC treatment was an underestimate relative to the 10 degreesC data and for the Colombian soil it was an overestimate. The reasons for these differences need to be explored further before high temperature incubation can be used to simulate long-term changes in the field.

A comparison of the relative toxicity of bone meal and other P sources used as remedial treatments to the earthworm Eisenia fetida

It has been suggested that sources of P could be used to remediate metal-contaminated soil. The toxicity of four potential P sources, potassium hydrogen phosphate (PHP), triple superphosphate (TSP), rock phosphate (RP) and raw bone meal (RBM) to Eisenia fetida was determined. The concentration of P that is statistically likely to kill 50% of the population (LC50) for PHP, TSP and RBM was determined in OECD acute toxicity tests. 14 day LC50s expressed as bulk P concentration lay in the range 3319–4272 mg kg−1 for PHP, 3107–3590 mg kg−1 for TSP and 1782–2196 mg kg−1 for RBM (ranges present the 95% confidence intervals). For PHP and TSP mortality was significantly impacted by the electrical conductivity of the treated soils. No consistent relationship existed between mortality and electrical conductivity, soil pH and available (Olsen) P across the PHP, TSP and RBM amendment types. In RP toxicity tests mortality was low and it was not possible to determine a LC50 value. Incineration of bone meal at temperatures between 200 and 300 ◦C, pre-washing the bone meal, co-amendment with 5% green waste compost and delaying introduction of earthworms after bone meal amendments by 21 days or more led to significant reductions in the bone meal toxicity. These results are consistent with the toxicity being associated with the release and/or degradation of a soluble organic component present in raw bone meal. Bone meal can be used as an earthworm-friendly remedial amendment in metal-contaminated soils but initial additions may have a negative effect on any earthworms surviving in the contaminated soil before the organic component in the bone meal degrades in the soil.

Sp��dbarnsdöd i Västsverige : en studie av sp��dbarnsdödligheten i Bollebygd, Morlanda och Karl Johans församling under två perioder p�� 1800-talet

Uppsatsen syfte var att studera sp��dbarnsdödlighet i tre olikartade västsvenska miljöer under två perioder p�� 1800-talet. Områdena är Bollebygd, Morlanda och Karl Johans församling i Göteborg och representerar alla olika miljöer (Bollebygd – landsbygd, Morlanda – kust och Karl Johan - stadsmiljö) där sp��dbarnsdödligheten enligt tidigare forskning har varit av olika omfattning och karaktär. Den primära frågeställningen är hur de yttre omständigheterna p��verkar de allra minsta barnen. Ett sekundärt syfte var att försöka utröna vilka uppfödningsvanor som var dominerande. De primärkällor som används är dels födelse- och dopböcker samt provinsialläkarrapporter. Studiens tydliga mönster är att sp��dbarnsdödligheten var högre i staden (Karl Johan) men att den ändå inte var så hög som väntat i jämförelse med övriga städer i riket. I jämförelse med riks¬genomsnittet uppvisar både Morlanda och Bollebygd en låg sp��dbarnsdödlighet. Genom att se hur sp��dbarnsdödligheten fördelar sig över årstiderna och över det första levnadsåret samt vilka dödsorsaker som finns angivna kan med viss försiktighet antas att sp��dbarnen ofta ammades i alla fall upp till tre månaders ålder. Ett annat resultat av studien är att flickorna i alla undersöknings¬områden och perioder utom ett uppvisar en överdödlighet i jämförelse med pojkarna, vilket är anmärkningsvärt då pojkarna i de allra flesta fall brukar ha en överdödlighet.

En SOA utvärderingsmall med fokus p�� integration, arkitektur och tjänster : Ett praktikfall p�� Logica

Today, there are no standardized ways to characterize SOA, many are talking about SOA and many say they are using SOA. One way that we have chosen to characterize this phenomenon is through an evaluation that will indicate whether SOA have been used in the development. Basedon a Service Oriented Architecture literature study, we have created an evaluation pattern resulting SOA principles of integration, architecture and services. This evaluation was applied to Logica's own integration system AgrCom through an empirical study to result in a response indicating whether AgrCom is SOA based. The results of the evaluation show that AgrCom is part of an SOA solution but not an SOA as a whole concept. The study shows that it takes morethan just systems in an activity to be referred to as the SOA-based, hence the architecture of anactivity must be taken into account.

Frihet i handläggningsarbetet? : En studie om handläggarnas handlingsutrymme vid beslut i sjukförsäkringsärenden p�� Försäkringskassan

Syftet med vår uppsats var att få en djupare insikt i och kunskap om hur de människor som arbetar med försäkringsärenden p�� Försäkringskassan upplever och ser p�� sitt arbete. Våra frågeställningar söker svaret p�� hur handläggarna uppfattar sina möjligheter till egna initiativ i handläggningsarbetet. För att få svar p�� dessa frågor från ett ”inifrånperspektiv” har vi valt att hämta empirin från en fokusgruppintervju med fyra tjänstemän som arbetar med handläggning p�� en Försäkringskassa i Mellansverige. Vårt teoretiska utgångsläge var Johan Asplunds teori om den sociala responsiviteten och Roine Johanssons teori om organisatoriska begränsningar i kundrelaterat arbete. En annan utgångspunkt för vår studie har varit tidigare forskning inom områden som berör Försäkringskassan. Vi har genom vår studie kommit fram till att den teori som Roine Johansson tar upp om handläggningsutrymme bekräftas utifrån de slutsatser vi dragit från vår analys. Den sociala relationen som utspelas mellan handläggarna i det dagliga arbetet får sin förklaring genom Asplunds teori om den socialt responsiva människan och ger upphov till en intern policy som formar ärendehanteringen för lokalkontoret p�� ett specifikt sätt. Vi har kommit fram till att det finns ett handlingsutrymme i Försäkringskassan som grundar sig p�� interna överenskommelser och egna initiativ i arbetet. Detta bekräftas av Roine Johanssons teori om handlingsutrymme inom Försäkringskassans arbetsområde.

Det goda lärandet : Energi, resurs, klimat och hållbarhet som del i undervisningen i grundskolan & p�� gymnasiet

<p>Denna skrift bygger p�� forskningsrapporten ”Samhällets utvecklings- och omställningsförmå- ga: Framgångsrik skolutveckling för lärares arbete med och elevers lärande i energi, resurs, klimat och hållbarhet” av Anders Jidesjö, Annika Björn, Johan Hedbrant, Sofia Kalliokoski, Maria Petersson och Thomas Tydén.p>

Socioekonomisk omvandling i Borlänge 1990-2008 med fokus p�� bostadsområdet Jakobsgårdarna : Hur p��verka omflyttningen befolkningsstrukturen i ett bostadsområde?

Syftet med denna rapport är att undersöka hur individers flyttningsmönster mellan olika bostads-områden p��verkar olika segregationsprocesser i Borlänge stad.  Studien visar att Borlänge ligger i mittskiktet om man jämför andelen befolkning med utländskbakgrund i Sveriges alla kommuner. Trots att Borlänge har en förhållandevis låg andel befolkning med utländsk bakgrund har den etniska och socioekonomiska segregationen mellan olika bostadsområden i Borlänge ökat mellan åren 1990-2008. Runt år 2000 har det skett en förändring inom gruppen med utländsk bakgrund där de osynliga minoriteterna (Europa, USA, Kanada, Australien) har minskat och de synliga minoriteterna (utanför Europa undantaget USA, Kanada och Australien) har ökat. Jakobsgårdarna tillsammans med Tjärna ängar och Bullermyren kan karakteriseras som särskilt utsatt områden med en hög andel befolkning med utländsk bakgrund och invånarna är också socioekonomiskt svagare än invånare i andra områden i Borlänge. Den dominerande boend-eformen i Jakobsgårdarna (samt i Tjärna ängar och Bullermyren) är hyreslägenheter ägda av allmännyttan. Det blir därför naturligt att området har en befolkning som är i starten p�� sin boende-, utbildnings- och yrkeskarriär. Det visar sig i materialet då befolkningen i området är relativt ung dvs. det finns inte så många andra områden som man kan flytta till om man ska flytta hemifrån, då de flesta andra bostadsområden i Borlänge består av privatägda egnahem. Detta får betydelse för befolkningen med utländsk bakgrund, eftersom de av olika skäl har svårare att hitta arbete, få en inkomst etc. blir de kvar i området eller roterar mellan bostadsområdena Jakobs-gårdarna, Tjärna ängar och Bullermyren eftersom det inte finns några andra alternativa boenden. Då utbudet av hyreslägenheter är relativt liten i Borlänge är det troligtvis de sk institutions-genererade flyttningarna som är en grundläggande orsak till den etniska segregationen i Borlänge. Runt år 2002 accelererar utflyttningen av svenskfödda i Jakobsgårdarna och andelen synliga minoriteter ökar i området, det tyder p�� att det finns ett mönster av sk segregationsgenererande flyttningar från området, dvs. de som har möjlighet flyttar ut ur bostadsområdet gör det. De individer som flyttar från Jakobsgårdarna har en starkare socioekonomiskt ställning än de som flyttar in i området, därför reproduceras den socioekonomiska segregationen och blir ihållande. Denna process gör att området i framtiden, om ingenting görs, troligtvis kommer att förbli ett socioekonomiskt svagt område. Tillsamman med de institutions -och segregationsgenererande flyttningarna riskerar Jakobsgårdarna att bli ännu mer etniskt och socioekonomiskt segregerat från övriga områden i Borlänge.