789 resultados para digitala- och sociala medier
Resumo:
Syftet med denna systematiska litteraturstudie var att beskriva de brstcancerdrabbade kvinnornas upplevelser efter radikal mastektomi och deras behov av std efter operationen. Studien baserades p 20 vetenskapliga artiklar med bde kvalitativ och kvantitativ ansats. Urvalet av artiklar genomfrdes genom att anvnda Hgskolan Dalarnas databaser dr olika skord kombinerades. ven manuell skning genomfrdes. Granskningen av artiklarna utfrdes med hjlp av en modifierad granskningsmall. Resultatet visade att en mngd olika reaktioner uppstod efter operationen. Kvinnorna upplevde en negativ bild av sig sjlva vilket medfrde att de inte accepterade sin nya kropp och identitet. Det var ven vanligt att de brstcanceropererade isolerade sig frn omgivningen och skylde sin brstfrlust infr andra. Kvinnors brst var ofta frknippat med sexualitet och nr de miste sitt brst efter mastektomin pverkade det ven relationen till partnern. Efter operationen var de brstcancerdrabbade i stort behov av std. Det sociala och emotionella stdet innebar fr kvinnorna att de hade ngon som lyssnade och stttade dem. Genom att erbjuda dem informativt std upplevde de en strre trygghet infr framtiden. ven det praktiska stdet var betydelsefullt fr kvinnorna d de fick hjlp av familj och vnner med olika groml.
Resumo:
I denna uppsats s stlls frgan om det gr att effektivisera dagens PA-teknik. Detta p ett stt som gynnar tekniker, musiker och mindre band. Underskningen som genomfrdes innefattade en litteraturunderskning och flertalet intervjuer med personer som p olika stt arbetar med ljud och musik i livesammanhang.Resultaten visar att det gr att effektivisera PA-tekniken mer n vad som grs idag. I och medden digitala teknikens introducerande s underlttas bde teknikers och musikers jobb. Den traditionella multikabeln kan ersttas med varianter baserade p Ethernet. Olika varianter av teknik kan anvndas fr att underltta arbetet med monitorer, exempelvis In-ear monitoring. Uppsatsen presenterar olika knep fr hur man kan frhindra feedback och genomfra en effektivare soundcheck. Slutligen diskuteras hur mindre band kan dra frdel av den digitala tekniken.
Resumo:
Denna uppsats r en historisk prvning av giltigheten hos en teoretisk arbetsmodell, ursprungligen hemmahrande i samhllskunskapen.Modellen som prvas r en typologi frn Joachim Raschkes bok Soziale Bewegungen: Ein historisch-systematischer Grundriss. Av sprkliga skl utgr dock denna uppsats frn Martin Stolares tolkning av samma typologi, i dennes avhandling Moderniseringskritiska rrelser. Modellen delar upp freningslivets sociala rrelser med utgngspunkt frn de metoder vilka rrelserna anvnder fr att stadkomma en samhllsfrndring. Utifrn detta typologiska raster kan sociala rrelser klassificeras som antingen makt- eller kulturorienterade. Denna uppsats prvar giltigheten hos Raschkes typografi genom en historisk fallstudie av verksamheten hos tv organisationer, vilka bgge framgngsrikt verkade i Sandviken under ren 1948-1960. Den frsta r Sandvikens arbetarkommun som fr st som representant fr de maktorienterade rrelserna. Den andre r Sandvikens hlsofrmjande, som representerar de kulturorienterade motsvarigheterna. Verksamheten hos de bgge rrelserna analyseras efter sju frgestllningar, vars svar ven korreleras med varandra. Resultaten av svaren jmfrs avslutningsvis med den teoretiska modellen.Resultatet blev att Joachim Ratschkes modell, i detta fall, mycket vl stmde verrens med verkligheten. Arbetarkommunens verksamhet var nrmast en avskrift av Martin Stolares presentation av den maktorienterade idealtypen, medan hlsofrmjandet i sin tur svarade p alla kriterier som krvdes fr att kunna beskrivas som kulturorienterad organisation. Nyckelord: Frndringsstrategi, mnesvergripande studier, Sandvikens arbetarkommun och Sandvikens hlsofrmjande.
Resumo:
Frlossningsrdsla utgr en speciell utmaning fr mdrahlsovrden och frlossningsvrden.En konsekvens av rdslan r att kvinnor allt oftare krver kejsarsnitt utan medicinsk indikation. Syftet med denna studie var att belysa faktorer som ligger till grund fr frlossningsrdsla samt att ta reda p hur omvrdnadspersonal kan ge strkande omvrdnad till denna srbara grupp. Metoden var en systematisk litteraturstudie som omfattade fjorton vetenskapliga artiklar. Materialet till litteraturstudien identifierades via datoriserad och manuell skning i databaser och tidsskrifter p Hgskolan Dalarnas bibliotek samt sjukhus biblioteket p Falu Lasarett. Skningen gjordes i databaserna ELIN@dalarna, Pub Med, Swe Med, Libris och Google sholar. Skord som anvndes var: Fear of childbirth. Resultatet visade att rdslans innehll och natur hnger samman med kvinnans personliga frutsttningar samt den sociala situation hon lever i. En slutsats blev att mnga kvinnor behver hjlp fr sin oro infr frlossningen och mnga har i hgre grad n andra vntande kvinnor haft besvr med psykisk ohlsa. En viktig frutsttning fr ett optimalt och professionellt bemtande av den frlossningsrdda kvinnan r ett gott samarbete mellan hela vrdkedjan, s alla har samma synstt. Genom att alla sger samma saker skapas en trygghet.
Resumo:
Syfte: Syftet med studien var att underska vilken betydelse sllskapsdjur har fr den ldre mnniskans livskvalit och omvrdnad. Metod: En systematisk litteraturstudie med femton studier med kvantitativ ansats. Datainsamlingen gjordes i databasen ELIN och PubMed och genom manuell skning av tidsskrifter. Huvudresultat: P ett ldreboende visade en studie att kanariefgel kade livskvalitn, den sjlvupplevda psykiska statusen och knslan av autonomi. Sociala interaktioner kade i samband med Animal Assisted Activity och gav andra diskussionsmnen n de egna sjukdomarna. Forskare frn USA hvdar att interaktionen mellan mnniska och djur har en social och lugnade effekt hos mnniskor som har diagnosen Alzheimers sjukdom. Besk av en hund p ett ldreboende visade en signifikant frbttring av tillfllig sinnesstmning i interventionsgruppen men minimala frndringar i kontrollgruppen. Studier visade att anspnning, depression, utmattning och frvirring kan minska bland populationen nr ett ldreboende har en bofast hund och ge ett frbttrat hlsotillstnd. Ett akvarium p ett demensboende kan ge ett kat intag av mat och med det en minskning av nringsdrycker och en kad autonomi. Flera studier visade positiva beteendefrndringar p problembeteenden hos dementa med hjlp av sllskapsdjur. Slutsats: Sllskapsdjur har en positiv effekt hos ldre mnniskor och kan pverka omvrdnaden.
Resumo:
Syftet med denna systematiska litteraturstudie r att beskriva hur nrstende upplevde sin frndrade livssituation i samband med en cancersjukdom, men ven skildra p vilket stt sjukskterskan kan stdja nrstende i vardagen. Artikelskningen har skett via databaser i Hgskolan Dalarnas bibliotek. Artiklarna i studien var publicerade under ren 1998-2008 och skulle innehlla abstract, syfte, metod, resultat och diskussion samt vara skrivna p engelska. Artiklar som innehll vrd av cancersjuka barn exkluderades. Huvudresultatet visar att nrstende upplever cancerdiagnosen som ovntad och knslor som chock, stress och misstro var vanliga i samband med cancerbeskedet. Cancersjukdomen hotade ven tryggheten och stabiliteten i vardagen. Mnga nrstende tog p sig rollen som vrdgivare vilket ledde till psykiska, fysiska, sociala och ekonomiska kostnader men upplevdes ven som en viktig roll och minskade nrstendes skuldknslor i samband med en eventuell sorgeprocess. Familjen till den cancersjuke rapporterade bde en positiv och negativ pverkan p relationen till sina nra och kra och behovet av std var stort hos de nrstende. Resultatet visade ocks att sjukskterskan har en viktig funktion i att stdja nrstende i deras svra situation och information om sjukdomen var en aspekt som upplevdes som betydelsefull
Resumo:
Syftet med detta arbete r att underska om elevers medievanor och attityd till lsning har frndrats de senaste ren och i s fall p vilket stt. Underskningen tar ocks upp hur IT och digitala lrresurser anvnds i undervisningen och vad det innebr fr elevernas attityd till skolarbetet. Dessutom diskuteras hur svenskundervisningen kan frndras i framtiden och mjliga fljder av en sdan frndring. Underskningen utgr ifrn fljande frgestllningar:Har elevernas medievanor frndrats och vad innebr i s fall dessa frndringar fr lsfrmga och lsfrstelse?Anvnds digital teknik och digitala lrresurser i undervisningen och vad innebr det i s fall fr elevernas attityd till lsning och skolarbete?Vad innebr dessa frndringar fr svenskundervisningen i framtiden?
Resumo:
Amergo r ett fretag som inriktar sig p att kra ut bland annat frukt och fika till dess kundfretag. I dagslget utfr kundfretagen bestllningar via telefon eller e-post. Jag har ftt i uppgift att utveckla ett webbaserat IT-system som ska ge kundfretagen mjlighet att utfra och ndra sina bestllningar utan Amergos direkta inverkan.Under systemutvecklingens gng har jag tagit Hultgrens (2007) teorier om eTjnster till hjlp fr att p ett systematiskt stt analysera systemet, eller eTjnsten. Denna analys resulterade i en rad frgestllningar vilka r tnkta att vara till hjlp vid vidareutvecklingen av eTjnsten.Drefter har jag, med hjlp av ovan nmnda frgestllningar, analyserat hur eTjnstens relationer kan byggas ut genom att tillggstjnster skapas.
Resumo:
Syftet med denna studie var att beskriva distriktsskterskors tankar och upplevelser kring situationer dr barn misstnks fara illa och en anmlan till de sociala myndigheterna vervgs. Studien genomfrdes genom personliga intervjuer av sex strategiskt utvalda distriktsskterskor, verksamma vid barnavrdscentraler (BVC) i Dalarnas och Vrmlands ln och som hade erfarenhet av att trffa familjer med olika sociala problem. Intervjuerna inleddes med frgan; Bertta om ett mte med frldrar dr Du anar att barnet far illa. En intervjuguide med tre frgeomrden anvndes drefter fr att skerstlla att syftet tcktes in. Efter genomfrandet analyserades intervjuerna utifrn fenomenologisk metod, s kallad meningskoncentrering.Resultatet visade att samarbetet med socialtjnsten prglades av stora brister. Socialtjnstens sekretess hindrade viktig information frn att n distriktsskterskan, socialsekreterarnas kompetens var bristfllig och anmlningar togs inte p allvar. Omstndigheter som upplevdes utgra en omedelbar risk fr barnet anmlde distriktsskterskan omgende, medan hon i andra fall avvaktade med en anmlan eller anskte om std. Genom att barnet och dess familj gjorde tta besk vid BVC, att det var kontinuitet i personalgruppen och att distriktsskterskan litade p sin intuition, kunde hon lttare finna de barn som hade det svrt.Genom att samverka med professioner med skilda kompetenser var det mjligt att frbttra barns situation.
Resumo:
Genom en strukturerad genreanalys, enktunderskning samt intervju med en DJ aktiv inom kwaito s tacklar denna uppsats uppgiften att klassificera kwaito som genre. Genom analysen s erhlls de strukturella srdrag som kan ses inom genren och detta testas mot enktunderskningen som behandlar den allmnna uppfattningen om genren. Enktunderskningen r i sig uppdelad i tv segment vars indelning baseras p kulturella skillnader och den hr uppsatsen vill belysa de bda antropologiska perspektiven etic och emic i form av en Sydafrikansk- och en icke-Sydafrikansk underskningsgrupp. Syftet med underskningen i den hr uppsatsen r att ka frstelsen fr kwaito som genre och p s vis ka frstelsen fr klassificeringen av genrer. Men ven huruvida detta terspeglas i enktunderskningen. Srdragen presenteras i analysen och har anknytning till nutida forskningen. Det visar sig att perspektiven etic och emic har relevans p grund av de kulturellt bundna skillnaderna av uppfattning om genren. Den Sydafrikanska underskningsgruppen ser tydligare kopplingar till de sociala och ideologiska aspekterna, och ven house-musiken, av genren n vad den icke-Sydafrikanska.
Resumo:
Jag har jmfrt hur unga mnniskor lyssnade p inspelad musik p 1970-talet med hur unga lyssnar idag. Jag har gjort en enktunderskning dr tv grupper, en som r ung idag och en som var ung p 1970-talet, ftt svara p frgor om sitt musiklyssnande. Enkten har jag kompletterat med fyra intervjuer. Den stora skillnaden nr det gller frutsttningarna fr lyssnandet, r vergngen frn analog till digital teknik. Idag lyssnar vi mer vid datorn eller i portabla medier som mp3-spelare eller mobiltelefoner. P 1970-talet var man mer bunden till stationra anlggningar som stereoanlggningen eller radion. Teknikskiftet har ocks pverkat hur man lyssnar. Frr lyssnade man oftare tillsammans. Idag har det fysiska lyssnandet individualiserats. Den sociala interaktionen har i hg grad flyttat ut i cyberrymden: Man byter spotifylistor, man tipsar om klipp p youtube, man delar med sig av sin egenproducerade musik p myspace osv. Lars Lilliestam anvnder begreppet musikantropologi fr att beskriva studiet av musik som en social aktivitet. Mjligheten att vlja ur ett enormt utbud och stta ihop sina egna spellistor har gett lyssnaren strre kontroll ver sitt lyssnande. De portabla medierna innebr ocks en mjlighet till effektivt tidsutnyttjande; man tar med sig musiken samtidigt som man gr ngot annat. Marie Strand Sknland har underskt hur mp3-spelare anvnds i vardagen och kommit fram till att musik anvnds som en resurs. Lyssnande p personligt utvald musik, i form av spellistor, kan ge en knsla av kontroll ver sig sjlv, omgivningen och ver andra. Man stnger in sig i sin egen ljudbubbla.Lyssnarna anser att ljudkvaliteten har stor betydelse fr musikupplevelsen. Men sikterna gr isr, bde om vad som r bra ljudkvalitet och om vad som r en bra musikupplevelse.
Resumo:
I det svenska samhllet finns det mnga dva och hrande barn som r integrerade i frskolor. Det handlar om hur dva kan bli delaktiga fullt ut i integration med hrande barn. Dva r beroende av sitt sprk, teckensprk fr att gra sig frstdda. I denna uppsats studeras hur frskolepedagoger och frldrar frhller sig till dva och hrande pojkars och flickors kommunikation, samspel och inkludering i frskolans verksamhet sett ur ett intersektionellt perspektiv. Begreppet intersektionellt handlar det om att visa hur makt och ojmlikhet kan uppst och samverka nr det gller mnniskors synsstt om knstillhrighet, klasstillhrighet med flera genom att tnka vi och dem i sociala koder. Jag vill visa att de omrden som jag mnar frdjupa mig i om kommunikation, samspel, teckensprk, svenska, dva, hrande, pojkar och flickor som ur olika aspekter kan omfatta flera samverkande perspektiv och f en ny frdjupad frstelse ven ny kunskap. Med hjlp ur ett intersektionalitet perspektiv kan man i analys visa hur maktfrhllande i omrden ser ut. Uppsatsen r byggd p kvalitativa intervjuer av fyra pedagogers och tre frldrars tankar kring kommunikation och samspel mellan hrande och dva flickor och pojkar. Resultat visar att attityder bidrar till att befsta traditionella knsmnster och normer, att kommunikationen med hrande och dva barn p ett optimalt stt inte r tillrckligt i vissa situationer och att barn har stora mjligheter till inflytande i frskolans verksamhet, samtidigt som det finns vissa ramar att flja t.ex. lroplan fr frskolan (Lpf 98). Tidigare forskning visar att det r angelget att diskutera och lsa problem om hur dva och hrande barn som r integrerade i frskolans verksamhet skall grupperas gruppsvis t.ex. att dva barn isoleras och fr kommunikation, samspel och inkludering via teckensprk p ett optimalt stt men hur kan man f dva barn att bli inkluderad bland hrande barn med samma frutsttningar?
Resumo:
Denna skrift färdigställdes i augusti -96. De metoder som redogörs för i rapporten har använts i ett socialantropologiskt translokalt fältarbete som pågått periodvis under loppet av en fyraårsperiod. Dessa metoder, liksom de teorier som tas upp här, är utvalda för att användas i en kommande doktorsavhandling om försöken att integrera solenergiteknik i det svenska samhället (Solenergiteknik diskuteras emellertid inte explicit i denna rapport. För en närmare redogörelse av det pågående avhandlingsarbetet se Socialantropologisk studie av solenergiteknikers införande i Sverige. Projektpresentation oktober 1995, arbetshandling SERC). Jag förespråkar i rapporten en användning av begreppen nätverk och process som metod- och analysredskap. Jag för också fram en kulturteori som utgör en samlad syn på de teoretiska begreppen kultur, struktur och process. Dikotomin mellan individ och samhälle försvagas här kraftigt, både genom mitt sätt att använda kulturbegreppet och genom min användning av begreppet struktur .Denna kulturteori inbegriper såväl idémässiga, sociala som materiella förhållanden och är samtidigt en teori om förändring. Jag framför här också ett förslag till två lämpliga målsättningar för att föra socialantropologiska mikro- och makroperspektiv närmare varandra. Den ena målsättningen innebär att man vid teoretiska mer generaliserande beskrivningar av förhållanden i världen bör sträva mot att uttrycka sig så att dessa beskrivningar också blir applicerbara på specifika fältarbeten. Detta innebär både att de begrepp som används ska vara bra redskap att tänka med för antropologen i fält, och att de makroteoretiska resonemang som förs i allt högre utsträckning bygger på fältarbeten som på varierande sätt inkluderar globala skeenden. Den andra målsättningen gäller fältarbetet och beskrivningen av detta. Här menar jag att också fältarbeten behöver planeras, utföras och presenteras så att sådana fältarbeten tillsammans kan ingå i det makroantropologiska projektet att skapa underlag för makroteorier om förhållanden i världen. Min avsikt är att i mitt eget avhandlingsarbete använda mig av teoretiska begrepp och metodologiska tillvägagångssätt som överensstämmer med dessa två målsättningar.
"Paddagogik" i frskolan : En studie om sm barns kommunikation, samspel och lrande i mtet med en ipad
Resumo:
Syftet med detta arbete r att studera vad som hnder med frskolebarns kommunikation, samspel och lrande i mtet med det digitala verktyget ipad. I denna underskning har jag ven tittat nrmare p hur pedagogen frhller sig och pverkar situationen. Jag har nrmat mig underskningsomrdet med en kvalitativ ansats dr jag anvnt mig av observation som metod. Mina observationer har utfrts p en frskola dr jag studerat barn och pedagoger p tv av frskolans avdelningar, en avdelning med barn i ldern 1-3 r och en avdelning med barn i ldern 3-5 r.Resultatet pvisar att barnen blir sprkligt aktiv och engagerade i mtet med ipaden. De kommunicerar och samspelar med varandra p mnga olika stt. Studien visar ven att barn mter ipaden under tystnad med koncentration och frundran. Pedagogen, kamraterna och ipadens olika applikationer har betydelse fr kommunikationen och lrandet. Ipaden r ett lustfyllt verktyg som barnen mter med total ordsla och nyfikenhet. Barnen uppvisar en stor vilja att vara aktiva och interagera med det digitala verktyget och ipaden kan anses vara ett std fr barns lrande. Frskolan har gett barnen mjligheter att mta och bli sprkliga med det digitala verktyget ipad men underskningen visar ocks att miljn och pedagogerna begrnsar barnen p olika stt. Slutsatsen av studien r att ipaden kan anvndas som ett verktyg fr att strka barns kommunikation, samspel och lrande om den anvnds p ett genomtnkt och medvetet stt i frskolans verksamhet.
Resumo:
Denna studie grundar sig p en enktunderskning av 59 gymnasieungdomars intentioner till att inom de nrmaste 5 ren pbrja studier vid hgskola eller universitet. Underskningen r baserad p Theory of planned behavior och syftar till att testa teorins plitlighet i att besvara vilken av de socialt betingade bakgrundsfaktorerna attityd, subjektiv norm och upplevd beteendekontroll som utgr den bsta prediktorn fr underskningsdeltagarnas intentioner. Drtill undersks dessa faktorers samband med frldrarnas utbildningsniv. Theory of planned behavior visade sig vara ett reliabelt mtinstrument gllande studiens vriga frgor, dr den upplevda beteendekontrollen och den subjektiva normen utgjorde signifikanta prediktorer gllande underskningsdeltagarnas intentioner. Drtill pvisades samband mellan frldrars utbildningsniv och deltagarnas intentioner samt subjektiva norm. Frfattaren menar att studier likt denna ger ett vrdefullt bidrag till det viktiga arbetet med att frverkliga den svenska skolans likvrdighetsml.
