Fjärrkyla från naturgasförångning vid SSAB Borlänge : Förstudie om möjligheter för kyla till bandy- och datalagringshall

Högskolan Dalarna har i samråd med Borlänge Energi utfört en förstudie angående möjligheten att utnyttja kyla från förångningsstationen av naturgas vid SSAB Borlänge för fjärrkyla till närliggande, nyetablerade, kunder i form av en bandyhall samt en datalagringshall. En potentiell plats för placering är Savelgärdet, som ligger i nära anslutning till kylproduktionen på SSAB. Överskottet av kyla från SSAB är väldigt beroende av produktionstakten vilket gör att det är många avbrott i varierande längd. En uppskattning baserad på 2013 års driftdata visar att naturgasförångningen skulle kunna generera cirka 8-9 GWh kyla vid 4 °C och en medeleffekt på 1 MW. Till detta tillkommer kyla från förångning av syrgas. Förstudien visar att kylbehovet för en bandyhall är begränsat vid de temperaturer på kyla som kommer att kunna produceras vid SSAB. En datalagringshall å andra sidan kan, beroende på storlek, potentiellt utnyttja all kyla som produceras. Här blir även återvinning av värme en relevant fråga. En annan intressant diskussion är hur fjärrkyla från SSAB samt de kylmaskiner som kommer att krävas vid en bandyhall samt en datalagringshall kan kombineras för att få en sådan optimal produktion av kyla som möjligt. Detta blir än mer intressant ifall Borlänge Energi i framtiden väljer att expandera ett fjärrkylsystem till övriga kunder runt Borlänge Centrum, eftersom man kan tänka sig att kylmaskinerna vid en bandyhall och datalagringshall kan användas som en del i hela fjärrkylsystemet och Borlänge Energi inte ensamt behöver investera i reservkapacitet.

Gymnasieelevers uppfattningar om algebra och problemlösning : En undersökning med utgångspunkt i elevernas kön, slutbetyg i grundskolan och val av gymnasieprogram

Syftet med den här uppsatsen är att undersöka elevers uppfattningar om algebra och problemlösning samt granska hur dessa uppfattningar påverkas beroende på elevernas val av gymnasieprogram, kön och slutbetyg i grundskolan. Syftet är vidare att ta reda på vilka eventuella hinder och svårigheter eleverna själva uppfattar då de använder algebra för att lösa matematiska problem. Som metod för att söka svar på syfte och frågeställningar har valts att genomföra en enkätundersökning med elever som går första året på gymnasiet och som läser antingen naturvetenskapsprogrammet eller bygg- och anläggningsprogrammet. Enkätundersökningen består av två delar, en del som undersöker elevers uppfattningar om matematik i allmänhet och algebra och problemlösning i synnerhet, samt en del som försöker reda ut vilka svårigheter eleverna uppfattar då de ska lösa matematiska problem med algebra. Svaren sammanställs genom en analys av vilka eventuella skillnader och likheter som finns beroende på elevernas val av gymnasieprogram, kön och betyg i grundskolan. Resultatet visar på att elever på naturvetenskapsprogrammet som hade MVG i betyg i grundskolan har en mer positiv inställning till algebra och problemlösning i jämförelse med elever från bygg- och anläggningsprogrammet som fått G i betyg. Vad gäller elevernas kön finns det inte några indikationer på att denna faktor har någon större påverkan på deras uppfattningar. Resultatet kan vara en indikation på att elevernas uppfattningar främst påverkas av deras förståelse för det algebraiska tankesättet. Det eleverna upplever som svårast när de ska lösa problem med hjälp av algebra är att översätta den skrivna texten till en algebraisk framställning. När eleverna löser matematiska problem indikerar även resultatet att de till stor del styrs av sina förväntningar och förutfattade föreställningar om uppgiften. Resultatet ger en indikation om att eleverna behöver arbeta mer med problemlösning i olika former för att genom det kunna träna upp sin resonemangsförmåga och sin förmåga att behärska alla de tre faserna, översättning, omskrivning och tolkning, i den algebraiska cykeln.

Filmen, musiken och rollfiguren : En studie om hur musik påverkar uppfattningen av rollfigurer.

Detta är en uppsats som grundar sig på en kvantitativ och kvalitativ undersökning om hur musik kan påverka uppfattningen om en rollfigurs sinnesstämning och karaktärsdrag i film. Syftet med uppsatsen är att försöka bidra med en ökad förståelse för vilken kraft musiken har i berättande sammanhang. En djupdykning i hur vi kan påverkas och tolka en berättelse olika beroende på vilket emotionellt uttryck som musiken förmedlar. Testdeltagare har fått se tre versioner av ett och samma filmklipp. En version utan musik och de andra två med två olika musikstycken. Det visade sig att man påverkades olika beroende på vilken musikversion som spelades. Resultaten gav tydliga tendenser att peka åt olika håll i de adjektivskalor som deltagarna fått svara på i enkäten. Det var tydligt att musiken i hög grad påverkade bedömningarna av rollfigurens sinnesstämning och karaktärsdrag.  

Musikbranschen underifrån : En kvalitativ studie om hur oetablerade artister upplever sin omvärld

Under 2000-talet har nya tekniska innovationer både förändrat hur musik spelas in, distribueras och konsumeras. Därmed har nya möjligheter skapats för Sveriges oetablerade artister, samtidigt som utbudet blivit större och svårare att tränga igenom. Uppsatsen undersöker vad oetablerade artister har för åsikter om läget idag och fokuserar kring tre huvudområden; musikutgivning, artistens egen karriär samt musikbranschen i stort. Med djupintervjuer som metod syftar studien till att undersöka vilka problem som står i vägen för en artist som försöker etablera sig och nå ut med sin musik till en större publik. Studien har visat på att artister nuförtiden mycket enkelt kan spela in och ge ut sin musik vilket skapat en direkt länk till allmänheten. Det är dock mycket svårt att få den uppmärksammad, varför branschkontakter fortfarande värderas högt i artisters ögon. Det finns samtidigt en viss misstro mot den etablerade branschens kommersialism men varierar stort beroende på vilken typ av aktör det rör. Genom mer kunskap om fler musikrelaterade uppgifter har artisterna däremot självsäkerheten att själva kunna välja samarbetspartners utifrån var den egna kompetensen brister.

Tinnitus och andra hörselskador ur ett musikproduktionsperspektiv

Detta är en kvalitativ undersökning om hörselskador hos musikproducenter. Syftet är att beskriva hur individer som är beroende av sin hörsel, och är medvetna om sin nedsättning, utför sitt arbete. Fem yrkesverksamma musikproducenter med hörselskador har intervjuats om hur de upplever sin hörselskada och hur de hanterar den under arbete. Studiens resultat visar att olika frekvensrelaterade problem är de största hindren, men att upplevelsen är väldigt individuell. Stress och buller var också två viktiga faktorer. Strategier för att hantera hörselskadan under arbete presenteras även. De vanligaste hjälpmedlen är olika visuella verktyg, vilket pekar på att synintryck spelar en allt större roll inom musikproduktion.

Attraktiv expatriering : Före, under och efter

Syfte och utgångspunkt:    Att utifrån fyra organisationer undersöka faktorer som är viktiga för arbete med expatriering och att använda Mendenhall, Dunbar och Oddous modell som inspiration för att skapa en egen modell med faktorer värdefulla för en expatrieringsprocess.   Forskningsresan:                 Utifrån referensram samt ett empiriskt resultat av intervjuer identifieras fyra kategorier, betydelse av att ta med familjen, mentorskap och stöd, anpassning till kultur och karriärplanering. Det empiriska resultatet samt referensramen är sedan grunden till analys och slutsats.   Slutsats:                              I slutsatsen presenteras betydelsefulla faktorer för utgången av studiens syfte.   Dessa faktorer används sedan i den modell författarna skapat. Modellen visar hur behovet av de fyra kategorierna är beroende av den planerade utlandsstationeringens längd.   Metod:                                Författarna av studien utgår från en kvalitativ ansats med djupintervjuer som metod. Det empiriska resultatet baseras på det material som framkommit genom djupintervjuer med  respondenterna från de fyra organisationerna.

IT­-Forensisk undersökning av flyktigt minne : På Linux och Android enheter

Att kunna gör en effektiv undersökning av det flyktiga minnet är något som blir viktigare ochviktigare i IT-forensiska utredningar. Dels under Linux och Windows baserade PC installationermen också för mobila enheter i form av Android och enheter baserade andra mobila opperativsy-stem.Android använder sig av en modifierad Linux-kärna var modifikationer är för att anpassa kärnantill de speciella krav som gäller för ett mobilt operativsystem. Dessa modifikationer innefattardels meddelandehantering mellan processer men även ändringar till hur internminnet hanteras ochövervakas.Då dessa två kärnor är så pass nära besläktade kan samma grundläggande principer användas föratt dumpa och undersöka minne. Dumpningen sker via en kärn-modul vilket i den här rapportenutgörs av en programvara vid namn LiME vilken kan hantera bägge kärnorna.Analys av minnet kräver att verktygen som används har en förståelse för minneslayouten i fråga.Beroende på vilken metod verktyget använder så kan det även behövas information om olika sym-boler. Verktyget som används i det här examensarbetet heter Volatility och klarar på papperet avatt extrahera all den information som behövs för att kunna göra en korrekt undersökning.Arbetet avsåg att vidareutveckla existerande metoder för analys av det flyktiga minnet på Linux-baserade maskiner (PC) och inbyggda system(Android). Problem uppstod då undersökning avflyktigt minne på Android och satta mål kunde inte uppnås fullt ut. Det visade sig att minnesanalysriktat emot PC-plattformen är både enklare och smidigare än vad det är mot Android.

Hanteringen när medarbetares privata problem inverkar negativt på arbetsplatsen : En studie ur ett ledarskapsperspektiv

Uppsatsens syfte var att undersöka hur ledare hanterar situationer där medarbetares privata problem inverkar negativt på arbetet för både arbetsgivare och övriga medarbetare. För att få svar på det har vi inspirerats av vinjettstudie som utgår från diskussioner av fiktiva fall. Vi har genomfört studien med fyra enskilda semistrukturerade intervjuer och en fokusgruppsintervju där vi först introducerade respondenterna med vinjetterna. Deltagarna till undersökningen valdes ut genom ett subjektivt urval där vi riktade in oss på ledare, angående vilken organisation de tillhörde var av mindre vikt. I teoridelen introducerades teorierna ledarskap, medarbetarskap, individen i gruppen, ekonomi, hälsa, lagar, organisationskultur och föreskrifter samt försäkringskassans roll. Resultatet analyserades sedan mot teorierna och vi kan konstatera att respondenterna generellt menade att det var viktigt att prioritera kommunikation och relationer. Betydelsefullt var att relationerna etablerades innan problemen uppstår eftersom det anses vara svårt att skapa relationer i konfliktfyllda lägen. Tiden har betydelse vid hantering av problem av den orsaken att gränsen för vad som är acceptabelt förflyttas med tidens gång. Beroende på problem varierade graden av toleransnivå hos chefer och övriga medarbetare i vår undersökning. Resultatet visade att gränsen för privatlivets påverkan på arbetslivet går när arbetet blir misskött och när kunder och andra medarbetare påverkas. Utifrån ett genusperspektiv ansåg intervjupersonerna att det saknade betydelse om chefen var en man eller kvinna när det handlade om att hantera problem som uppkom, det ansågs vara personligt.

HR-funktionens förändrade roll : En studie om linjechefers uppfattning av HR-funktionen i Falu och Avesta kommun

Traditionellt har HR-arbetet främst varit fokuserat på administrativa uppgifter och inte ansetts vara tillräckligt effektivt och värdeskapande. För att HR-arbetet ska bli mer strategiskt behöver funktionen organiseras så att den tillgodoser dessa behov (Boglind et al, 2013). Vi menar att HR-funktionens relation till ledare och linjechefer är avgörande för hur framgångsrikt deras arbete blir. Syftet med detta arbete är därför att undersöka hur chefer uppfattar HR-funktionens förändrade roll och vilken typ av stöd de förväntar sig av den. Vi vill också undersöka om uppfattningen av HR-funktionen skiljer sig åt beroende på hur den är organiserad. Undersökningen är baserad på en multipel fallstudie utförd på Falu och Avesta kommun. Totalt har tretton djupintervjuer genomförts, där fem personer representerar HR-avdelningarna och åtta personer representerar linjecheferna. Falu kommun började genomföra en HR-transformation vid årsskiftet 2013/2014, Avesta kommun har inte genomfört en HR-transformation utan har funktionen uppdelad i två team. Av empirin framkommer att linjecheferna i båda kommunerna har en ganska vag uppfattning om HR-funktionens organisation och trots de strukturella skillnaderna mellan kommunerna efterfrågar linjecheferna något mer. I Avesta är samtliga respondenter överens om att en samsyn kring HR-funktionens arbetsuppgifter inte finns på grund av att en tydlig strategi för HR-funktionen saknas. Cheferna i Avesta efterfrågar ett arbete med personalfrågor från grunden samt ett mer strategiskt arbete. I Falun visar empirin att linjechefer och HR-personer har olika åsikter kring huruvida det finns en samsyn. Även om flera linjechefer i Falun anser att HR-funktionen fungerar bättre efter transformationen efterfrågar samtliga en kontakt med en specifik HR-person istället för att kontakta ett HR-center. Trots att de organisationer vi studerat har HR-funktioner som skiljer sig åt i storlek och struktur kan vi konstatera många likheter. Vi drar därför slutsatsen att de problem som linjecheferna beskriver inte är relaterade till HR-avdelningens organisering, utan snarare kan kopplas till en obalans i HR-arbetets inneboende dualitet som uppstått i och med ett mer strategiskt fokus. Vi anser att båda kommunernas HR-funktioner bör ha en tydlig och kontinuerlig dialog med linjecheferna för att maximera värdeskapandet dem emellan. Sammanfattningsvis menar vi att kommunerna bör lägga fokus på att identifiera vilka aspekter av personalarbetet som är värdefulla och unika för just deras organisation samt arbeta strategiskt utifrån dessa.

Friskfaktorer på en enhet : Identifiera & fortsatt bevara

Detta är en kvalitativ studie med syftet att inom en enhet på Stockholms Stad identifiera friskfaktorer och undersöka vad som krävs för att fortsatt bevara dessa. Vidare är syftet att undersöka vilket stöd som är nödvändigt för bevarandet samt HR-funktionens roll i detta avseende. Enheten är, sett till sjukfrånvaro, en välmående grupp som står inför förändringar inom marknaden och målsättning då de påverkas av det nyligen genomförda regeringsskiftet. Ett frågeverktyg användes för att framställa de åtta viktigaste dimensionerna av det attraktiva arbetet och en fördjupad diskussion kring dessa fördes sedan under en fokusgruppsintervju tillsammans med enhetens medarbetare. Resultatet visade att de viktigaste dimensionerna var bland annat arbetstid och relationer. Vidare påvisades att en balans mellan arbetsliv och privatliv är av stor vikt för medarbetarnas hälsa och välmående. För att fortsatt bevara det attraktiva i arbetet visade empirin att gruppens relationer och ledaren var nyckelfaktorer och att HR-funktionen, den personalstrategiska avdelningen, enbart bidrar med en administrativ och vägledande roll i frågan om stöd. Arbetets slutsatser innefattar att bevarandet av friskfaktorer kräver att tillvaron måste vara begriplig, hanterlig och meningsfull men även att medarbetarna behöver rimliga krav i relation till deras handlingsutrymme. En vidare slutsats är behovet av en förändring i ledarskapsbeteendet i kommande stadier då gruppen eventuellt kommer att hamna i en ny mognadsfas på grund förändrade omständigheter. Författarna drar även slutsatsen att friskfaktorer är till viss del individuellt beroende på livssituation men att balansen mellan arbetsliv och privatliv är betydande för de flesta. HR-funktionen, den personalstrategiska avdelningen, har en informativ och administrativ roll i frågan om stöd och författarna anser att det ligger en logik i denna roll. Sett till organisationens storlek är det lättare att vända psykosociala frågor till företagshälsovård eller en psykologgrupp och få det arbetsrättsliga stödet eller information från HR-funktionen.

Kunskapsöverföring- att leda rätt : Ledarens roll vid kunskapsöverföring i en organisation

I en rapport som Svensk Näringsliv (2010) har utfört beskriver de att företag redan idag och inom en snar framtid står inför den största pensionsavgången någonsin i Svensk historia. 40- talisternas avgång ställer företag inför stora utmaningarna, framförallt att lyckas genomföra en lyckad generationsväxling. De personer som går i pension har under sitt yrkesverksamma liv utvecklat en kunskap som många organisationer vilar på. En stor del av denna kunskap måste överföras för att organisationerna ska kunna fortsätta att vara effektiva på marknaden. Syftet med denna studie var att få en djupare förståelse för ledarskapets betydelse gällande kunskapsöverföring i en organisation, samt bidra med praktiska verktyg till chefer och medarbetare för att undvika att förlora värdefull kunskap vid en generationsväxling. Industriföretaget LEAX har själva identifierat ett problem i att överföra viktig kunskap i och med kommande generationsväxling. Deras önskan var att få hjälp med praktiska verktyg för hur de ska tänka och verka för att mildra kunskapsglappet som kan uppstå. För att undersöka detta och därmed uppfylla denna studies syfte har intervjuer genomförts med fyra produktionsledare, fyra medarbetare som förväntas dela kunskap och tre medarbetare som förväntas ta till sig kunskap. Innan intervjuerna genomfördes läste vi in oss på teori om kunskap, kunskapsöverföring och ledarskap. Eftersom begreppet kunskap har en bred betydelse och kan definieras olika beroende om den är individuell eller organisatorisk, började vi i vårt teoriavsnitt att bena ut detta begrepp. Nonaka och Takeuchi (1995) gör en förenklad bild av kunskap som ett isberg, där den explicita kunskapen benämns som toppen. Väl synlig över ytan på vattnet är den enkel att upptäcka och ta till sig. Under vattnet döljer sig en osynlig kunskap som är svår att upptäcka, så kallas implicit eller tyst kunskap. Denna kunskap utgör en enorm del av isberget och blir därmed viktig att bevara. Dock är denna kunskap svår att överföra då den är osynlig och svår att ta på. För att förstå vad kunskapsöverföring innebär, behöver organisationer identifiera vilken sorts kunskap som behöver överföras för att kunskapsöverföringen ska bli lyckad (Jonsson, 2012). Men även fast organisationer gör detta måste även ledningen förstå att kunskapsöverföring är en strategisk angelägenhet som kan ses som en process som involverar medarbetare. I denna studie har vi undersökt hur ledare kan skapa motivation, engagemang och resurser för medarbetare att vilja medverka och bidra till kunskapsöverföring. För att försöka förstå hur kunskap överförs i en organisation har vi använt oss av Nonaka och Takeuchi, (1995) SECI-modell. Modellen bygger på samspelet mellan den tysta och explicita kunskapen, vilket sker i fyra processer. Dessa processer har vi sedan utvecklat till en egen modell som inkluderar institutionella, organisatoriska och kognitiva faktorer. Utifrån dessa faktorer har vi skapat praktiska förslag på hur ledare tillsammans med medarbetarna kan planera kunskapsöverföring. Dessa praktiska förslag gynnar både individuell- och organisatorisk utveckling, samt bidrar till att mildra kunskapsförlust vid generationsväxlingen. Ett av de praktiska exempel vi utformat är en kompetensprofil, som är ett hjälpmedel för organisationer att identifiera vilken kunskap som medarbetarna besitter, vilket synliggör vilken kunskap det är som kan gå förlorad. Kompetensprofilen tillsammans med vår modell kan appliceras på liknande företag, men även på organisationer som verkar inom andra branscher. Eftersom denna kompetensprofil är utvecklad efter de krav som finns inom aktuell verksamhet, finns det möjlighet att anpassa efter andra verksamheter.

Arbetsintegration- Nyckeln till frihet? : En kvalitativ studie av flyktingars visioner samt upplevelser och erfarenheterav den svenska integrations- och etableringsprocessen.

Samtidigt som integrations- och flyktingfrågor i Sverige är högst angeläget, så anser vi attperspektiv från flyktingarna själva inte har inkluderats tillräckligt inom forskningen. Syftetmed den här sociologiska studien är därför att genom ett inifrånperspektiv undersöka ochbelysa flyktingarnas egna visioner samt upplevelser och erfarenheter av sin integrations- ochetableringsprocess, för att få fördjupad förståelse för en situation som kan betraktas somkomplex. Vi har utgått från en kvalitativ metod där vårt empiriska material är baserat på tiosemistrukturerade intervjuer med flyktingar som är deltagare i de samhällsinsatser som följerutav etableringsreformen. I analysprocessen har vi inspirerats av ett hermeneutiskt perspektivför att tolka materialet. Som analysverktyg har vi tagit utgångspunkt i en teoretisk modell avintegrationsdimensioner samt begreppet KASAM (Känsla av sammanhang) och vi har vidarekopplat resultaten till tidigare forskning.Studiens resultat antyder om att flyktingens integrations- och etableringsprocess innefattaroch är beroende av många olika områden, där vi kan se hur strukturella, sociala samtsubjektiva integrationsområden hänger samman. Ett centralt resultat av denna studie är att detfinns upplevelser av att sociala dimensioner av integration bör inkluderas i de strukturellainsatserna. Vårt material visar tydligt att språket uppfattas som den viktigaste nyckeln förbåde strukturell och social integration, och i detta sammanhang önskar de flesta en meromfattande kontakt med svenskar eftersom detta lyfts fram som en mer effektiv källa tillspråkutveckling än de strukturella insatserna ensamma kan ge.

Rekrytering av kreatörer och portfolions betydelse : En enkätundersökning med femtio svenska kommunikationsbyråer

Inom kommunikationsbranschen råder det hög konkurrens om arbeten för både nyutexaminerade arbetssökande och de med erfarenhet. En viktig del i ansök-ningshandlingarna är en portfolio som visuellt visar personens kompetens och talang.Denna kvantitativa studie har genom en webbenkät med 50 byråer inom kom-munikationsbranschen undersökt hur de rekryterar ny personal samt deras per-spektiv kring portfolion i samband med detta. Studien har även syftat till att belysa skillnader i svaren beroende på byråernas storlek.Resultaten från enkäten visade att den vanligaste kanalen vid anställning inom kommunikationsbranschen är via personliga kontakter och att det är portfolions kvalité som väger tyngst vid anställning. Vid ansökan föredrog byråerna en digital portfolio men vid en arbetsintervju såg de helst en kombination av en fysisk och digital portfolio. Mindre skillnader fanns i svaren beroende på byrå-storleken.

Vårdpersonalens kunskapsläge i hjärtlungräddning samt följsamhet till det svenska hjärtlungräddningsregistret på ett länssjukhus i Mellansverige : En kvantitativ tvärsnittsstudie

Syfte: Att kartlägga vårdpersonalens kunskapsläge samt utbildningsfrekvens i hjärtlungräddning på ett länssjukhus i Mellansverige, samt beskriva följsamheten till att registrera behandlade hjärtstopp till det svenska hjärt-lungräddningsregistret. Metod: Enkätstudie med kvantitativ ansats bestående av 177 respondenter samt även som en retrospektiv observationsstudie. Huvudresultat: Enskilda personer svarade rätt på alla kunskapsfrågorna men som grupp fanns det brister i kunskapen i hjärtlungräddning. Då man jämförde vårdpersonalens kunskap påvisades att i fyra av sju kunskapsfrågor fanns en signifikant skillnad i kunskap mellan den vårdpersonal som har mer regelbunden utbildning, än den som har mindre. De som hade mer regelbunden utbildning hade flera rätt. En signifikant skillnad påvisades även beroende på när man hade haft sin senaste HLR-utbildning, där de som haft sin utbildning nyligen hade flera rätt. Följsamheten hos vårdpersonalen till att registrera patienter som behandlats för hjärtstopp på sjukhus till det svenska hjärt-lungräddningsregistret, kan sammanfattas med att det brister i rapporteringen. Konklusion: Det är viktigt att skapa förutsättningar för frekventa utbildningar till vårdpersonal för att öka kunskap och beredskap i hjärt- och lungräddning, vilket även kan ses som ett kvalitetssäkringsarbete. Ett förbättringsarbete är nödvändigt för att förbättra följsamheten till registreringen.

Testverktyg för test av mobila applikationer : En jämförande fallstudie

Användandet av mobila applikationer har växt radikalt de senaste åren och de samverkar med många system. Därför ställs det högre krav på kvaliteten och att applikationen ska anpassas till många olika enheter, operativsystem samt plattformar. Detta gör att test av mobila applikationer blivit viktigare och större. Detta arbete har bedrivits som en jämförande fallstudie inom området test av mobila applikationer samt testverktyg. Syftet har varit att beskriva hur testning av mobila applikationer sker idag vilket gjorts genom litteraturstudier och intervjuer med IT-företag. Ett annat syfte har varit att utvärdera fyra testverktyg, deras för- och nackdelar samt hur de kan användas vid testning av mobila applikationer och jämföras mot manuell testning utan testverktyg. Detta har gjorts genom att skapa förstahandserfarenheter baserat på användandet av testverktygen. Under arbetet har vi utgått från mobila applikationer som vi fått tillgång till av Triona, som varit vår samarbetspartner.Idag finns många olika testverktyg som kan användas som stöd för testningen men få företag har implementerat något eftersom det kräver både tid och kompetens samt valet av testverktyg kan vara svårt. Testverktygen har olika för- och nackdelar vilket gör att de passar olika bra beroende på typ av projekt och applikation. Fördelar med att använda testverktyg är möjligheten att kunna automatisera, testa på flera enheter samtidigt samt få tillgång till enheter via molnet. Utmaningarna är att det kan vara svårt att installera och lära sig testverktyget samt att licenserna kan vara dyra. Det är därför viktigt att redan innan implementationen veta vilka tester och applikationer testverktygen ska användas till samt vem som ska använda det. Utifrån vår studie kan slutsatsen dras att inget testverktyg är helt komplett men de kan bidra med olika funktioner vilket effektiviserar delar av testningen av mobila applikationer.