Copingstrategier vid bröstcancer : Ur ett patient- och familjeperspektivEn systematisk litteraturstudie

Syftet med denna systematiska litteraturstudie var att undersöka vilka copingstrategier som kvinnor med bröstcancer, deras partners och barn använde. De vetenskapliga artiklar som ligger till grund för litteraturstudiens resultat söktes på databaserna Elin@Dalarna, Wiley InterScience och PubMed. De valda artiklarnas vetenskaplighet granskades med modifierade versioner av Willman, Stoltz & Bahtsevani och Forsberg & Wengströms granskningsmallar. Resultatet av denna litteraturstudie visade att det fanns olika copingstrategier som användes för hantering av kvinnors bröstcancer. Flera studiers forskningsresultat visade att de copingstrategier som kvinnor med bröstcancer använde var religion, acceptans, att ha ett positivt synsätt, förnekelse, emotionellt stöd och undvikande. Ytterligare copingstrategier som kvinnor använde var socialt stöd, aktiva copingstrategier, planering, att ventilera sig, humor och att sysselsätta sig med olika aktiviteter samt att ha ett oskäligt beteende. De copingstrategier som förekom hos kvinnornas partners var gruppstöd och kommunikation. Barn till kvinnor med bröstcancer använde sig av religion, kommunikation och stöd samt undvikande som copingstrategier.

Företagsnedläggning ur de anställdas perspektiv : – en tragedi för några och en ”spark i baken” för andra

Varje år är det ett antal företag som på grund av besparingskrav tvingas till personalnedskärningar, eller till att avveckla sin verksamhet. Hur personalen påverkas vid sådana förändringar beror bland annat på hur delaktiga de får vara i beslutsprocessen, och på att kommunikation mellan ledning och medarbetarna fungerar så att alla får den information och det stöd de behöver.Ett Företag meddelar att deras verksamhet ska avvecklas och att delar av den ska flytta. Beskedet kommer mycket oväntat och beslutet innebär att en del anställda får möjlighet att flytta med Företaget, men att de flesta anställda kommer att sägas upp. Den här studien utgår från de anställdas perspektiv av upplevelsen då deras arbetsplats ska avvecklas. Materialet till undersökningen har samlats in via intervjuer och genom brev där anställda har fått skriva om hur de upplever situationen.Det visar sig att de anställda är missnöjda med hur avvecklingen har skötts, och de anser att de inte fått tillräckligt med information för att få en förståelse för beslutet. Deltagarna i undersökningen säger att de har haft svårt att motivera sig att arbeta eftersom arbetet känts meningslöst och att de inte känt sig behövda. Men flera säger också att avvecklingen var den kicken de behövde för att våga göra någonting annat, att byta arbete eller satsa på ett annat yrke.

Rehabilitering ur ett arbetslivsinriktat perspektiv : Ett maktperspektiv med samhällsaktörerna i fokus

Syftet med uppsatsen var att ta reda på hur arbetsförmåga definieras samt hur arbetsförmå¬gan bedöms utifrån olika aktörer i samhället. Syftet var också att ta reda på hur rehabiliteringen fungerar utifrån de olika aktörerna i samhället. Frågeställningen är: •Vad är arbetsförmåga? •Hur bedöms arbetsförmåga? •Hur fungerar rehabiliteringskedjan?Intervjupersonerna har valts ut genom ett strategiskt urval genom det är de personer som valts ut för intervjun som kan svara bäst på frågorna. Alla intervjuerna var semistrukturerade och djupinter¬vjuer som tog över en timme att genomföra. Uppsatsen utgår från ett maktperspektiv där utgångspunkten ligger hos aktörernas arbetssätt och föreställningar. De teorier som använts är Pierre Bourdieus teori om fältet och doxan som kan användas för att tolka samt beskriva den maktutövning aktörerna kan ha gentemot klienten. Michel Foucaults teori om pastoralmakten fungerar i detta avseende på samma sätt som Bourdieus teorier. Den symbo¬liska interaktionismens teoretiker Erving Goffman kan med sin stigmateori ge en hjälp att tolka och förstå den stämpling en individ kan erhålla gentemot samhällsnormer. Genom att individen blir stigmatiserad från samhället och får en stämpling som sjuk kan det bli så att individen går in i en sjukroll, för att förklara denna sjukroll har funktionalisten Talcott Parsons teori om sjukrollen använts. Slutsatsen är att aktörerna utövar en slags kontroll över klinterna, på det sättet får de en slags maktposition i samhället över klienterna. Det är genom den doxa med samhällets värderingar och föreställningar som aktörerna får en maktposition gentemot klienten i ett och samma fält. På samma sätt utövas pastoralmakten utifrån aktörernas förutsättningar som individen måste rätta sig efter.

Information och undervisning vid omvårdnad av patient med hjärt- kärlsjukdomar : En Litteraturstudie

Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att undersöka hur information når fram till patienter med hjärt-kärlsjukdomar. Metod: Systematisk litteraturstudie. 15 artiklar, både kvalitativa och kvantitativa, granskades till resultatsdelen efter sökningar genom databaserna Academic Search Elite, CINAHL och PubMed, samt sökmotorn Elin@Dalarna. Artiklarna som använts är från 2002 och framåt. De hade en kvalitet som var antingen medel eller hög efter en granskning med hjälp av granskningsmallar för kvalitetsbedömning.Huvudresultat: Det fanns behov för patienter och deras anhöriga att få information om patientens tillstånd och kommande besvär. Riskuppfattning, riskbearbetning, känslor, personliga värderingar, social press, miljö och ekonomiska förutsättningar bidrog som barriärer för att få informationen att nå fram till patienterna. Patienterna uppgav att det behövdes förbättringar angående information och undervisning. Det fanns många områden där förbättringar kunde göras angående information och undervisning vid hjärt- och kärlsjukdomar. Ibland ges inte den informationen som patienterna tycker att de behöver.

Hur eller Varför? : Kunskap i sociokulturellt eller existentialistiskt perspektiv? En kritisk betraktelse

This essay set out to propose a problematic interpretation of the socio-cultural perspective on learning. Its purpose is to show how the socio-cultural perspective on learning defines the concept of knowledge in an incomplete way. The aim becomes then that of giving a more comprehensive description of this concept, and, to this end, to construct a new, broader pedagogic discourse. The investigation starts with a deconstructive analysis of Roger Säljö’s socio-cultural text in order to point out the incompleteness of the concept of knowledge. The constructive part of the analysis proceeds using Heidegger’s and Sartre’s philosophical theories which take a general approach on human learning and on human knowledge as dependent on intuition. A dichotomy of two new concepts related to knowledge is thus defined: how-knowledge and why-knowledge. This reconceptualisation of the concept of knowledge allows a reinterpretation of any act of knowledge in a structural way. Hence any act of knowledge includes a moment (a) which defines the initial contextual (conceptual or practical) situation; a moment (b) which represents an algorithm, a procedure, or a theory; and a moment (c) which represents the result of the act, and is the direct application of knowledge as a finalized entity. Knowledge inbuilt in (a) and (c) is characterized as how-knowledge, while that in (b) is characterized as why-knowledge. In a learning situation a focus on how-knowledge implies finality and objectification of students. Conversely, why-knowledge implies students becoming subjects of their own learning.

Att vara anhörigvårdare till en patient inom palliativ hemsjukvård

Syftet var att beskriva anhörigvårdarens erfarenheter av palliativ vård av sin närstående i hemmet. Studien genomfördes som en litteraturstudie. I studien ingick 10 vetenskapliga artiklar från åren 2002-2008. Samtliga var av kvalitativ ansats. Resultatet i studien delades upp i fyra teman: erfarenheter av kommunikation, hantera den nya situationen, känsla av otillräcklighet och meningsfullhet trots allt. Resultatet belyste bland annat att information om patientens hälsotillstånd var viktigt för att anhörigvårdarna skulle känna sig bättre mentalt förberedda. Anhörigvårdare som upplevde brist på information och kommunikation tappade förtroende till sjukvården. Erfarenheter av existentiella frågor och samtal visade sig vara viktiga för att känna hopp och meningsfullhet. De som upplevde att de fick vara en del av det palliativa teamet kände sig delaktiga i vården i motsats till de som kände sig som en utomstående vilka kände sig förolämpade. Anhörigvårdarnas deltagande i vården gav dem möjlighet att leva ett mer naturligt familjeliv Det var viktigt att kunna behålla en vardag. För att klara av att vara anhörigvårdare behövde de få avlastning. När situationen blev ohanterbar kände de dåligt samvete och skuld över att inte levt upp till kraven. De upplevde frustration och en känsla av otillräcklighet. De erfarenheter som anhörigvårdarna hade av palliativ vård i hemmet var att stödet de fick från vårdpersonalen var avgörande för hur de skulle hantera situationen. En tillfredställande kommunikation innebar att vårdpersonalen var lyhörd för den enskilde anhörigvårdarens behov och att de såg patienten och anhörigvårdaren som en enhet.

Engelska och svenska i högre utbildning : Studenters perspektiv på språkanvändning

I denna uppsats undersöks förhållandet mellan engelska och svenska inom högre utbildning i Sverige. Syftet är att undersöka hur mycket undervisning och kurslitteratur som är på engelska, samt att undersöka studenternas upplevelser av engelska i undervisningen. Två enkäter delades ut till studenter på Högskolan i Skövde. Enkät 1 innehöll korta frågor om hur mycket kurslitteratur och undervisning som var på engelska, och delades ut till 50 studenter inom flera olika ämnesområden. Enkät 2 innehöll samma frågor som Enkät 1, kombinerat med ett antal öppna frågor. Denna delades ut till 22 studenter på fem olika utbildningsprogram. Resultaten från enkät 1 visade att de flesta studenter har den mesta undervisningen, och även en del kurslitteratur, på svenska. Enkät 2 visade att de som hade mest undervisning och kurslitteratur på engelska var studenter på biomedicinprogrammet och programmet för medvetandestudier, samt att studenterna på lärarprogrammet hade minst inslag av engelska. Kommentarerna från studenterna tyder på att det saknas medvetenhet och diskussion kring hur engelska och svenska används i undervisningen. Utifrån resultaten tillsammans med tidigare forskning, dras slutsatsen att det i framtiden vore bra om lärare och studenter i större utsträckning diskuterade och uppmärksammade språkfrågor, och att parallellspråkighet blir något som eftersträvas.

Gudinnan Hathor : en studie ur metallurgiverksamhetens perspektiv som belyser auktoritära strukturer i forna Egypten

Denna studie undersöker gudinnan Hathors funktion i forna Egypten med utgångspunkt från metallurgiverksamheten som Hathor var beskyddare över. Studien undersöker vad för behov som uppstår i metallurgikontexten och hur denna kan ha påverkat och speglats i förställningar kring gudinnan Hathors funktion i forna Egypten. Studien stödjer sig på William Padens teori om religiösa Världar för att därigenom belysa hur behov i en specifik kontext kan spelgas i den Religiösa Världen. Undersökningen baseras på tolkningar av en rad olika forskningsrapporter. Dels etnografiska dokumentationer om metallurgikontexter ifrån Afrika söder om Sahara, arkeologiska utgrävningar från gruvområdet i Timna i Sinai och forskares interpretationer kring gudinnan Hathors funktion i forna Egypten. Ifrån metallurgiverksamheten studerades dels hur den äldre teknologin fungerade och hur den inverkade på religiösa föreställningar och den auktoritära strukturen i Afrika. Därtill vad för sorts belägg som finns för metallurgiverksamhet i Timna i Sinai och hur gudinnan Hathors kults närvaro i gruvområdet kom till uttryck. Dessutom studeras forskares interpretationer som rör gudinnan Hathors kults funktion, auktoritära struktur och kultens förhållande till konungen i forna Egypten. Dessa uppgifter analyserades därefter och studien visar starka indikationer på att gudinnan Hathor skapades och användes i syfte att gagna en begränsad grupps intresse i forna Egypten. Att gudinnan Hathors funktion och de offentliga festivalerna var till för att upprätthålla en auktoritär struktur och vidmakthålla smidessläktets och prästerskapets makt.

Perspektiv på HR-arbete vid nedskärningar : - en studie om effekter och handlingar, utifrån tre perspektiv, för den fortsatta överlevnaden

Studien ämnar till att skapa en profil för tre olika empirinära perspektiv, vilka alla spelar en roll före, under och efter en nedskärningsprocess. Dessa tre perspektiv är: ledningsperspektivet, perspektivet för kvarvarande anställda och uppsagda arbetare. Författaren lägger tyngd på den tidigare vetenskapliga forskningen som får agera likt en mall för hur en optimal hantering ska ske under en nedskärningsprocess. Syftet med studien är att detektera bristande överrensstämmelser mellan perspektiven som förhindrar att hanteringen blir optimal för alla parter, samt kunna se om teorin används i det praktiska utövandet.Ledarskapsperspektivet är representerat i två underkategorier: sekundärintervjuer och expertintervjuer. I sekundärintervjuerna så presenteras svar från auktoriteter inom området som förmedlar den erfarenhetsbaserade kunskapen; medan i expertintervjuerna presenteras svar från fyra olika, representerade, företag inom olika branscher i Borlänge. Perspektivet för kvarvarande anställda representeras av en enkätundersökning och en djupare intervju med en kvarvarande anställd. Det tredje empirinära perspektivet, för uppsagda arbetare, representeras av en enkätundersökning och en djupare intervju med en uppsagd arbetare.I resultatet så visar det sig att författaren har kunnat detektera bristande överrensstämmelser på flera punkter, främst inom den uppfattade kommunikationen, mellan perspektiven. Detta tolkas som att de framlagda teorierna inte följs av praktiken och därför råder det ingen optimal situation för något av de representerade perspektiven.