Synthesis and magnetic properties of Fe-Mn-Cr multinuclear complexes with 4-amino-1,2,4-triazole and oxalate ligands

A multinuclear Fe-Mn-Cr complex with 4-amino-1,2,4-triazole (NH2trz) and oxalate (ox) ligands has been synthesized successfully. The formula of the [Fe(NH2trz)3][ClO4][MnCr(ox)3].4H2O complex has been obtained based on the metal and C, H, N contents. The presence of water molecules, metal-ligand bonding and bridge ligand in the multinuclear complex has been confirmed by its infrared spectrum. The compound crystallizes in the hexagonal system with cell parameters of a = b = 18.695 Å and c = 57.351 Å. The compound shows a gradual spin crossover for iron(II) in the [Fe(NH2trz)3]2+ with transition temperature (T1/2) of 205 K. The antiferromagnetic interaction between Cr(III) and Mn(II) ions in the [MnCr(ox)3]n n- network is observed from the Weiss constant (θ) of –2.3 K.

CuII chain compound showing a ferromagnetic coupling through triple N1,N2-1,2,4-triazole bridges

[Cu(hyetrz)3](CF3SO3)2·H2O [hyetrz = 4-(2′-hydroxyethyl)-1,2,4-triazole] represents the first structurally characterised ferromagnetically coupled CuII chain compound containing triple N1,N2-1,2,4-triazole bridges. catena-[μ-Tris{4-(2′-hydroxyethyl)-1,2,4-triazole-N1,N2}copper(II)] bis(trifluoromethanesulfonate) hydrate (C14H23F6S2O10CuN9) crystallises in the triclinic space group Pl, a = 13.54(3), b = 14.37(3), c = 15.61(4) Å, α = 95.9(1), β = 104.9(1), γ = 106.5(1)°, V = 2763(11) Å3, Z = 4 (CuII units). The CuII ions are linked by triple N1,N2-1,2,4-triazole bridges yielding an alternating chain with Cu1−Cu2 = 3.8842(4) Å and Cu2−Cu3 = 3.9354(4) Å. Analysis of the magnetic data according to a high-temperature series expansion gives a J value of +1.45(3) cm−1. The nature and the magnitude of the ferromagnetic exchange have been discussed on the basis of the structural features. (© Wiley-VCH Verlag GmbH & Co. KGaA, 69451 Weinheim, Germany, 2003).

On the 3-Colouring Vertex Folkman Number F(2,2,4)

In this note we prove that F (2, 2, 4) = 13.

Complexation in composite solutions of melanin with 2,4,7-trinitrofluorenone

A feasibility of formation of donor-acceptor charge-transfer (CT) complexes between melanin and 2,4,7-trinitrofluorenone (TNF) being good electron acceptor has been studied in solutions by means of the absorption and photoluminescence (PL) spectra. The model of electronic transitions in a melanin-TNF composite solution has been proposed. © 2014 Copyright Taylor & Francis Group, LLC.

Coordination networks of Cu2+ ions with 1,3-bis[2-(4-pyridyl)ethyl]benzene : strong structure-directing role of the counter ion (nitrate, acetate and sulphate), leading to clusters, sheets and chains

Date of Acceptance: 16/10/2015

Coordination networks of Cu2+ ions with 1,3-bis[2-(4-pyridyl)ethyl]benzene : strong structure-directing role of the counter ion (nitrate, acetate and sulphate), leading to clusters, sheets and chains

Date of Acceptance: 16/10/2015

Laborativt arbete i skolans naturorienterade ämnen i årskurs 4-6 : En observations- och intervjustudie om lärares arbete och uppfattningar om laborativt arbete

Föreliggande studie har sin grund i PISA:s och TIMSS resultat där det pekas på att kunskapsutveckligen mellan årskurs 4 och årskurs 8 är svag. Laborativt arbete har visat sig ha effekt på elevers lärande, varför denna studies syfte är att undersöka hur några mellanstadie­lärare använder sig av ett laborativt arbetssätt i undervisningen i de naturorienterade ämnena, och vad de har för uppfattningar och erfarenheter av det från sin yrkesutövning. För att besvara studiens syfte, formulerades följande frågeställningar: I vilka sammanhang används ett laborativt arbetssätt, hur använder sig lärarna av ett laborativt arbetssätt i undervisningen och vad uppger lärarna att de har för syfte med det laborativa arbetet? En kvalitativ metod har använts i denna studie, där lärares arbete med laborativt arbete har observerats, varpå en intervju med var och en av dem har gjorts. Studien visar att laborativt arbete är ett inslag i samtliga deltagande lärares undervisning, och alla anser att arbetssättet är viktigt. Vad som skiljer deras arbeten åt är hur laborationerna går till och sedan bearbetas.  Syftena de uppger att de har med det laborativa arbetet är att eleverna lär sig saker genom laborationer som de inte kan lära sig på annat vis, att variera undervisningen, perceptuella preferenser och att elever lär på olika vis, att det är viktigt för elever att kunna ställa hypoteser, att följa läroplanen, att arbeta för elevers livslånga lust att lära, att konkretisera undervisningen, att eleverna själva ska få pröva och inte enbart ha undervisning om någonting som inte inkluderar någonting konkret, för att få större förståelse och för att komma fram till hur saker fungerar.  Alla lärare uppgav att de berättar om syftet med laborationerna för sina elever, men mina observationer visade att alla utom en gjorde det.

Target language use : An empirical study of the target language use in the Swedish 4-6 grade classroom

A consistent use of the target language during English lessons is beneficial for pupils’ linguistic development, but also challenging for both teachers and pupils. The main purpose for pupils to learn English is to be able to use it in communication, which requires that they develop the ability to comprehend input, produce output and use language strategies. Several researchers claim that a consistent use of the target language is necessary in order to develop these abilities. Therefore, the aim of this study is to examine the target language use during English lessons in Swedish grades 4-6, and what pupils’ opinions regarding target language use are. The methods used to collect data consisted of a pupil questionnaire with 42 respondents and an observation of two teachers’ English lessons during a week’s time. The results from the observations show that the teachers use plenty of target language during lessons, but the first language as well to explain things that pupils might experience difficult to understand otherwise. The results from the questionnaire mainly show that the pupils seem to enjoy English and like to both speak and hear the target language during lessons. The main input comes from listening to a CD with dialogues and exercises in the textbook and the workbook, and from the teacher speaking. The results also show that a majority of the pupils use the target language in their spare time. A conclusion that can be drawn from this study is that the TL should be used to a large extent in order to support pupils’ linguistic development. However, teachers may sometimes need to use L1 in order to facilitate understanding of the things that many pupils find difficult, for example grammar. Suggestions for further research in this area include similar studies conducted on a larger scale.

En intresseväckande teknikundervisning : Kvantitativ studie gällande hur tekniklärare undervisar för att skapa ett teknikintresse hos elever i årskurs 4-6

Tidigare forskning samt den systematiska litteraturstudie (Flanagan, 2016) som legat till grund för detta arbete framhåller hur teknikintresset hos grundskoleelever minskar och hur detta delvis påverkas av undervisningens utformning och lärares teknikdidaktiska kompetens. Syftet med denna studie var att berika den tidigare genomförda litteraturstudien genom att studera hur lärare skapar en intressant och engagerande teknikundervisning i praktiken. För att nå ut till så många av landets tekniklärare som möjligt valdes en kvantitativ ansats i form av en nätbaserad enkätundersökning, vilken vidare spreds via flera olika kontaktnät. Lärarna som besvarade enkäten framhöll att teknikundervisningen genomfördes på ett samstämmigt vis beträffande vad tidigare forskning ansett vara en intresseväckande och måluppfyllande teknikundervisning, där ämnesintegrering, studiebesök samt elevinflytande var vanliga inslag. Studiens respondenter ansåg sig ej ha svårigheter med att skapa ett teknikintresse hos sina elever, däremot så framkom i studien att lärarnas personliga intresse för undervisningsämnet teknik påverkade undervisningens utformning. Studiens resultat visar även att de mer organisatoriska delarna av teknikundervisningen så som tidsbrist samt tillgång till lämpliga materiella resurser påverkade hur lärarna hade

Räkna med bråk : En litteraturstudie om viktiga aspekter för att elever i årskurs 4-6 skall utveckla förståelse för bråk

Syftet med denna systematiska litteraturstudie är att få kunskap om viktiga aspekter för att elever i årskurs 4-6 skall utveckla förståelse för bråk. Utifrån syftet formulerades följande frågeställning: Vilka undervisningsmetoder kan underlätta elevers förståelse av bråk. Databaserna LIBRIS, Teacher´s reference center och ERIC användes för söka efter relevanta vetenskapligt granskade artiklar. Resultatet visar att många elever tycker att det är svårt med bråk och att de inte förstår syftet med att lära sig bråk i skolan. Vidare visar resultatet att om lärarna åskådliggör bråk för eleverna på många olika sätt i undervisningen ökar elevernas förståelse för bråk. Studien visar även att användning av konkreta material såsom modeller och bilder gör det enklare för elever att bland annat förstå beräkningar med bråk. Att lärarna samtalar med eleverna om bråk är också en viktig aspekt för att öka elevers förståelse för bråk.

Begreppens roll vid inlärning av algebra : En litteraturstudie om den roll begrepp och begreppsförmåga spelar vid inlärning av algebra för elever i årskurs 4-6

Svenska elever har presterat dåligt i internationella undersökningar en längre tid när det gäller algebraområdet i matematik. Elevernas begreppsförståelse har pekats ut som en faktor som spelar in i de dåliga resultaten för svenska elever del. Syftet med denna studie har därför varit att ta reda på den roll som begrepp och begreppsförmåga spelar vid inlärning av algebra samt vilken begreppsförståelse elever i årskurs 4-6 har. Genom en systematisk litteraturstudie har frågeställningarna besvarats. Resultaten visar att brister i begreppsförståelse i algebra också leder till brister i kunskap i algebra. Undervisning med fokus på begrepp leder till bättre förståelse för begrepp samtidigt som det även leder till procedurell kunskap. Elever i årskurs 4-6 kan hantera variabler och använda dem i matematiska uttryck. Fördelar med en tidig introduktion av variabelbegreppet är att elever bygger en bättre förståelse för begreppet.

Räkna med bråk : En litteraturstudie om viktiga aspekter för att elever i årskurs 4-6 skall utveckla förståelse för bråk

Syftet med denna systematiska litteraturstudie är att få kunskap om viktiga aspekter för att elever i årskurs 4-6 skall utveckla förståelse för bråk. Utifrån syftet formulerades följande frågeställning: Vilka undervisningsmetoder kan underlätta elevers förståelse av bråk. Databaserna LIBRIS, Teacher´s reference center och ERIC användes för söka efter relevanta vetenskapligt granskade artiklar. Resultatet visar att många elever tycker att det är svårt med bråk och att de inte förstår syftet med att lära sig bråk i skolan. Vidare visar resultatet att om lärarna åskådliggör bråk för eleverna på många olika sätt i undervisningen ökar elevernas förståelse för bråk. Studien visar även att användning av konkreta material såsom modeller och bilder gör det enklare för elever att bland annat förstå beräkningar med bråk. Att lärarna samtalar med eleverna om bråk är också en viktig aspekt för att öka elevers förståelse för bråk.

Begreppens roll vid inlärning av algebra : En litteraturstudie om den roll begrepp och begreppsförmåga spelar vid inlärning av algebra för elever i årskurs 4-6

Svenska elever har presterat dåligt i internationella undersökningar en längre tid när det gäller algebraområdet i matematik. Elevernas begreppsförståelse har pekats ut som en faktor som spelar in i de dåliga resultaten för svenska elever del. Syftet med denna studie har därför varit att ta reda på den roll som begrepp och begreppsförmåga spelar vid inlärning av algebra samt vilken begreppsförståelse elever i årskurs 4-6 har. Genom en systematisk litteraturstudie har frågeställningarna besvarats. Resultaten visar att brister i begreppsförståelse i algebra också leder till brister i kunskap i algebra. Undervisning med fokus på begrepp leder till bättre förståelse för begrepp samtidigt som det även leder till procedurell kunskap. Elever i årskurs 4-6 kan hantera variabler och använda dem i matematiska uttryck. Fördelar med en tidig introduktion av variabelbegreppet är att elever bygger en bättre förståelse för begreppet.