Vad påverkar föräldrars sätt att tillgodose barns behov av regelbundet umgänge? : En applikation på Theory of Planned Behaviour

Föreliggande undersökning var en attitydundersökning baserad på Theory of Planned Behaviour där attityd, subjektiv norm, upplevd kontroll samt intention anses kunna predicera beteende. Syftet med undersökningen är försöka ta reda på vilka faktorer som påverkar hur mycket tid man som förälder umgås med sina barn efter en separation eller skilsmässa eftersom många barn i den situationen förlorar kontakten med den ena föräldern. 36 försöksdeltagare besvarade ett frågeformulär bestående av 31 frågor och påståenden gällande umgänge. Resultaten visar att tiden man som förälder umgås med sina barn efter en skilsmässa beror på intention och upplevd kontroll. Intentionen förklaras av upplevd kontroll och dom förväntningar man upplever från omgivningen. Attityden hade endast liten betydelse i modellen.

Sociala faktorers inverkan på elevers intentioner till högre studier : En applikation av Theory of planned behavior

Denna studie grundar sig på en enkätundersökning av 59 gymnasieungdomars intentioner till att inom de närmaste 5 åren påbörja studier vid högskola eller universitet. Undersökningen är baserad på Theory of planned behavior och syftar till att testa teorins pålitlighet i att besvara vilken av de socialt betingade bakgrundsfaktorerna attityd, subjektiv norm och upplevd beteendekontroll som utgör den bästa prediktorn för undersökningsdeltagarnas intentioner. Därtill undersöks dessa faktorers samband med föräldrarnas utbildningsnivå. Theory of planned behavior visade sig vara ett reliabelt mätinstrument gällande studiens övriga frågor, där den upplevda beteendekontrollen och den subjektiva normen utgjorde signifikanta prediktorer gällande undersökningsdeltagarnas intentioner. Därtill påvisades samband mellan föräldrars utbildningsnivå och deltagarnas intentioner samt subjektiva norm. Författaren menar att studier likt denna ger ett värdefullt bidrag till det viktiga arbetet med att förverkliga den svenska skolans likvärdighetsmål.

Towards an epistemological theory of historical consciousness

This paper presents a theoretical analysis of the concept of historical consciousness. It argues that a focus on the epistemological problems of the concept can be a way of constructing a theory of the concept that both incorporates the diverse perspectives that exist in research about the concept and specifies how a historical consciousness can be developed in an individual.

Vector Theory of Spontaneous Lorentz Violation

Classical electromagnetism predicts two massless propagating modes, which are known as the two polarizations of the photon. On the other hand, if the Lorentz symmetry of classical electromagnetism is spontaneously broken, the new theory will still have two massless Nambu-Goldstone modes resembling the photon. If the Lorentz symmetry is broken by a bumblebee potential that allows for excitations out of the minimum, then massive modes arise. Furthermore, in curved spacetime, such massive modes will be created through a process other than the usual Higgs mechanism because of the dependence of the bumblebee potential on both the vector field and the metric tensor. Also, it is found that these massive modes do not propagate due to the extra constraints.