React vs Angular : Slaget om användarupplevelsen

Lately, various programming frameworks has been developed for developing web applications. These frameworks focus on increasing the user experience by performance improvements such as faster render times and response times. One of these frameworks are React, which has introduced a completely new architectural pattern for both managing the state and data flow of an application. React also offers support for native application development and makes server-side rendering possible. Something that is difficult to accomplish with an application developed with Angular 1.5, which is used by the company Dewire today. The aim of this thesis was to compare React with an existing Angular project, in order to determine whether React could be a potential replacement for Angular. To gain knowledge about the subject, a theoretical study of web- based sources has been made. While the practical part has been to rebuild a web application with React together with the architecture Flux, which is based on a view from the Angular project. The implementation process was repeated until the view was completed and a desired data flow, as in the Angular application, was reached. The resulting React application was later compared with the Angular application developed by the company, where the outcome of the comparison showed that the React performed better than Angular in all tests. In conclusion, due to the timeframe of the project, only the most important parts of the Angular project were implemented in order to carry out the measurements that were of interest to the company. By recreating most of the functionality, or the entire Angular application, more interesting comparisons could have been done.

Kvinnor i ledande positioner; en marginaliserad grupp : En studie om vägen till ett jämställt arbetsliv

Uppsatsen behandlar kvinnor i ledande positioner där de är en marginaliserad grupp. Studien omfattar organisationer inom idrott, bygg, skogsindustrin och IT. Syftet är att undersöka om det ges olika förutsättningar för kvinnor i ledande positioner i organisationer inom näringslivet och idrotten där kvinnor är en marginaliserad grupp. Studien bygger på fem kvalitativa semistrukturerade intervjuer med kvinnor på ledande positioner. Resultatet visar att kvinnorna bryter ett mönster som dominerat olika branscher under en längre tid. De speglar inte stereotypen kvinnligt utan visar egenskaper som förknippas med bra ledarskap, vilket indikerar på att en ledare får med sig hela gruppen och arbetar mot gemensamma mål. Fördelen med att vara kvinnlig ledare, speciellt där gruppen kvinnor är liten, är att hon syns mer och kan på så sätt göra sin röst hörd. Genom att kvinnorna i undersökningen har blivit erbjudna sin ledarposition visar det att organisationer verkar för jämställdhet. Trots arbetet mot jämställt arbetsliv visar studien att kvinnorna stöter på hinder som går att förknippa med de normer som finns kring kvinnor och män och ledarskap.

”Ska jag jobba med en ny, gud vad jobbigt. Dom kan ju ingenting” : En undersökning om socialisationsprocesser för nyanställda

Denna studie grundar sig i att rekryteringsbehoven inom vård och omsorg i Sverige ökar enligt SKL (2015). Personalbristen leder till en konkurrens om arbetskraft bland organisationer. En lösning på detta problem är kunskap och förståelse för människors socialisation, med fokus i arbetslivet. För att på detta sätt kunna underlätta organisationens hantering för att behålla personal. Utgångspunkten för studien är att det tycks krävas mer forskning kring vilken betydelse chefers stöd och kollegors relationer har på nyanställdas socialisationsprocess. Syftet med denna studie är således att undersöka hur ett företag inom vård och omsorgssektorn arbetar med socialisationsprocessen av nyanställda med fokus på relationer och chefers stöd. Forskning som berör nyanställdas socialisationsprocesser belyser kollegor som ett verktyg för att få tillgång till viktiga resurser exempelvis tyst kunskap. Chefer behöver vara närvarande och ge feedback. Organisationskulturen påverkar som en del av organisationens personlighet. Studien bygger på en abduktiv ansats och kvalitativa intervjuer, då intresset låg på individens tolkning och upplevelse av deras socialisation till företaget. Elva intervjuer har genomförts, fyra ansvariga chefer och sju nyanställda har deltagit i studien. Resultatet från intervjuerna har analyserat utifrån den teoretiska referensramen. I denna studie har vi kommit fram till att chefernas medvetenhet om vad individen går igenom i sin socialisationsprocess påverkar processen och chefernas stöd till de nyanställda. Kollegor är inte bara ett verktyg för nyanställda till viktiga resurser, utan behöver även ta på sig ett stort ansvar för individens introducerade till den sociala miljön på arbetsplatsen. Dock behöver individen vara öppen och aktiv för att få stöd från kollegorna. För att personalen ska dela organisationskulturen behöver de få vara involverade i förändringar och gemensamma mål. Dessa genomsyrar hela verksamheten, vilket underlättar nyanställdas socialisationsprocess. Vid nyanställdas socialisation har HR funktionen en stor del om processen blir lyckad eller inte.

De nya EU-direktiven om hållbarhetsrapportering : En fallstudie genomförd på Stora Enso

Bakgrund Denna uppsats behandlar de nya EU-kraven som föreslås träda i kraft från och med det räkenskapsår som inleds närmast efter den 31 december 2016. Uppsatsen har undersökt hur Stora Enso arbetar med hållbarhetsrapportering enligt Global Reporting Initiatives riktlinjer. Detta eftersom att Stora Enso var det första börsnoterade företaget i Sverige vars hållbarhetsrapportering granskats av en tredje part. Vidare siktar denna uppsats på att ge de företag som ej tidigare har erfarenhet från hållbarhetsrapportering en inspirationskälla, som stöd i upprättningen av egna hållbarhetsrapporter. Syfte Syftet med den här fallstudien är att beskriva hur ett företag som redan innan EU-kraven börjat tillämpats rapporterat i enlighet med dessa, och hur de aktivt arbetar med hållbarhetsrapportering. Metod Fallstudie: intervjuer och dokumentanalys. Slutsats Det är viktigt att hela tiden fortsätta förbättra företagets hållbara utveckling och dess mål. Stora Ensos hållbarhetsrapportering kopplades ihop med den hållbara utvecklingen i stort, och här sågs att rapporteringen har hjälpt Stora Enso att uppnå och utveckla sina hållbarhetsmål. Utan hållbarhetsrapporteringen skulle Stora Ensos positiva utveckling inte varit lika omfattande. Utifrån de intervjuer som genomfördes konstaterades det att GRI:s riktlinjer medför både en fördel och en nackdel: de är väldigt omfattande.

Informationsförvaltning inom en stor organisation : En fallstudie på Trafikverket

Denna studie syftar till att undersöka hur en stor organisation arbetar med förvaltning av information genom att undersöka dess nuvarande informationsförvaltning, samt undersöka eventuella förslag till framtida informationsförvaltning. Vidare syftar studien också till att undersöka hur en stor organisation kan etablera en tydlig styrning, samverkan, hantering och ansvars- och rollfördelning kring informationsförvaltning. Denna studie är kvalitativ, där datainsamlingen sker genom dokumentstudier och intervjuer. Studien bedrivs med abduktion och är en normativ fallstudie då studiens mål är att ge vägledning och föreslå åtgärder till det fall som uppdragsgivaren har bett mig att studera. Fallet i denna studie är ett typiskt fall, då studiens resultat kan vara i intresse för fler än studiens uppdragsgivare, exempelvis organisationer med liknande informationsmiljö. För att samla teori till studien så har jag genomfört litteraturstudier om ämnen som är relevanta för studiens syfte: Informationsförvaltning, Business Intelligence, Data Warehouse och dess arkitektur, samt Business Intelligence Competency Center. Denna studie bidrar med praktiskt kunskapsbidrag, då studien ger svar på praktiska problem. Uppdragsgivaren har haft praktiska problem i och med en icke fungerade informationsförvaltning, och denna studie har bidragit med förslag på framtida informationsförvaltning. Förslaget på framtida informationsförvaltning involverar ett centraliserat Data Warehouse, samt utvecklingen utav en verksamhet som hanterar informationsförvaltning och styrningen kring informationsförvaltningen inom hela organisationen.

Utomhuspedagogikens betydelse för elevers lärande i ekologi : En systematisk litteraturstudie

Syftet med denna litteraturstudie är att med hjälp av tidigare forskning undersöka på vilket sätt utomhuspedagogik kan bidra till förståelsen av ekologi för elever i årskurs F-6. Metoden är en systematisk litteraturstudie. Sökningarna har skett via avhandlingar.se, NorDiNa, Summon och ERIC(Ebsco). Metod, urval och sökprocesser är tydligt beskrivna och studien är på så vis öppen för granskning. Denna studie visar att elever får genom utomhuspedagogiken erfarenheter och upplevelser, både att minnas och att samarbeta kring. I kommunikationen och reflektionen som sker i klassrummet när eleverna får växla mellan att vara både utom- och inomhus, ger eleverna möjlighet att utveckla förmågan att läsa naturen. Utomhuspedagogiken bidrar till att eleverna får använda både teori och praktik och att hela kroppen ingår i lärandet. Av största vikt är lärarens förmåga att planera och genomföra utomhuspedagogisk undervisning för att kunna lägga grunden, bygga vidare och fördjupa elevens lärande om ekologi. Det som inverkar på elevens lärande är tillgången och kvaliteten på utemiljön. Slutsatsen blir att utomhuspedagogiken utgör ett viktigt komplement till den traditionella klassrumsundervisningen för att utveckla elevernas förmåga att förstå sambanden i ekosystem, näringsvävar och energiflöden.

Läsmotivation hos elever med lässvårigheter : På vilket sätt bör elever med lässvårigheter motiveras jämfört med övriga elever?

Att besitta förmågan att kunna läsa är något som blir allt viktigare i dagens samhälle då vi hela tiden möts av text i olika sammanhang. Dock visar internationella undersökningar, såsom PIRLS, en negativ trend när det handlar om svenska elevers läsförmåga. Vi får en allt sämre förmåga att tolka texter och läsmotivationen verkar även den sjunka. Forskare talar om vikten av att eleverna ska känna en genuin motivation inför skolarbetet för att på bästa sätt kunna tillägna sig kunskapen vilket blir problematiskt för de elever som upplever läsning som något svårt och tungt. Denna systematiska litteraturstudie syftar till att lyfta fram olika forskares teorier angående motivationens betydelse när det handlar om läsning hos framför allt elever med lässvårigheter. Resultatet av föreliggande litteraturstudie visar att läraren, materialet och arbetssättet kan påverka en elevs motivation. Studien lyfter även fram olika arbetsmetoder som visat sig gynnsamma för elevers läsmotivation. Den slutsats man kan dra är att varje elev är unik och motiveras av olika saker. Med andra ord är en individanpassning av undervisningen ett måste för att varje elev ska få chansen att känna en äkta motivation gentemot skolarbetet.

Utomhuspedagogikens betydelse för elevers lärande i ekologi : En systematisk litteraturstudie

Syftet med denna litteraturstudie är att med hjälp av tidigare forskning undersöka på vilket sätt utomhuspedagogik kan bidra till förståelsen av ekologi för elever i årskurs F-6. Metoden är en systematisk litteraturstudie. Sökningarna har skett via avhandlingar.se, NorDiNa, Summon och ERIC(Ebsco). Metod, urval och sökprocesser är tydligt beskrivna och studien är på så vis öppen för granskning. Denna studie visar att elever får genom utomhuspedagogiken erfarenheter och upplevelser, både att minnas och att samarbeta kring. I kommunikationen och reflektionen som sker i klassrummet när eleverna får växla mellan att vara både utom-och inomhus, ger eleverna möjlighet att utveckla förmågan att läsa naturen. Utomhuspedagogiken bidrar till att eleverna får använda både teori och praktik och att hela kroppen ingår i lärandet. Av största vikt är lärarens förmåga att planera och genomföra utomhuspedagogisk undervisning för att kunna lägga grunden, bygga vidare och fördjupa elevens lärande om ekologi. Det som inverkar på elevens lärande är tillgången och kvaliteten på utemiljön. Slutsatsen blir att utomhuspedagogiken utgör ett viktigt komplement till den traditionella klassrumsundervisningen för att utveckla elevernas förmåga att förstå sambanden i ekosystem, näringsvävar och energiflöden.

Att möta patienter med psykisk ohälsa : Sjuksköterskans attityder och erfarenheter av att vårda patienter med psykisk ohälsa inom den somatiska vården

Bakgrund: Psykisk ohälsa ökar i hela världen, även i Sverige, främst hos den unga, kvinnliga befolkningen. Psykiska problem är ofta kopplade till somatisk ohälsa. Kvaliteten på den somatiska vården blir ofta sämre, mycket på grund av att många sjuksköterskor inte har tillräckligt med kunskap och erfarenhet inom psykiatriska omvårdnaden. Syfte: Föreliggande arbete avser att undersöka sjuksköterskors attityder och erfarenheter av patienter med psykisk ohälsa inom den somatiska vården. Metod: Litteraturöversikt av vetenskapliga artiklar. Litteratursökning i databaser med hjälp av lämpliga sökord. Artiklarnas kvalitet granskas sedan med hjälp av granskningsmallar. Resultat: Sammanlagt granskades 15 artiklar, varav 8 kvalitativa och 7 kvantitativa. Undersökningen visar att sjuksköterskor ofta har negativa erfarenheter av att vårda patienter med psykisk ohälsa. En förklaring kan vara bristande kunskap och färdigheter, vilket leder till rädsla, frustration och stress i mötet med dessa patienter. Även miljön nämns som som en stress- och orsaksfaktor till detta. Dessa faktorer leder till att sjuksköterskor till övervägande del har negativa attityder mot denna patientgrupp. Slutsats: Slutsatsen av undersökningen visar att de identifierade bristerna när det gäller kunskap och färdigheter bland annat leder till otrygghet vid vård av patienter med psykisk ohälsa inom den somatiska vården. Förbättring av detta tillstånd kan uppnås genom att höja sjuksköterskors kompetens, t.ex. genom att lägga större vikt på den psykiatriska omvårdnaden inom den praktiska utbildningen.

Renar och vindkraft II : Vindkraft i drift och effekter på renar och renskötsel

Utbyggnaden av vindkraft inom renskötselområdet har ökat markant det senaste decenniet, trots att kunskapen om påverkan av vindkraftsetableringar ännu inte är fullt utredd och dokumenterad. I den här rapporten beskriver vi framförallt hur vindkraftparker i driftsfas påverkar renarna och renskötseln i tre olika områden. I Malå sameby har vi studerat kalvningsområdet kring Storliden och Jokkmokkslidens vindkraftparker. I Vilhelmina Norra sameby har vi studerat vinterbetesområdet kring Stor-Rotlidens vindkraftpark, samt Lögdeålandets betesområde med Gabrielsbergets vindkraftpark som används av Byrkije reinbetesdistrikt från Norge. För att få en helhetsbild av hur renarna använder sitt betesområde är det viktigt att studera renarnas betes- och förflyttningsmönster långsiktigt och över hela deras betesområde och inte bara inom det lokala området nära parken. Det är också viktigt att ta hänsyn till att renarnas betesutnyttjande skiftar från år till år och mellan olika årstider beroende på väderlek och andra yttre förutsättningar. Vi vill också understryka vikten av att kombinera den traditionella kunskapen från renskötarna med vedertagna vetenskapliga analysmetoder för att besvara de frågor som är viktiga för att kunna bedriva en hållbar renskötsel. Vi har undersökt renarnas användning av områdena genom att utföra spillningsinventeringar under åren 2009-2015 (endast i Malå sameby), och genom att följa renar utrustade med GPS-halsband under åren 2005-2015. Datat är insamlat före och under byggfas och under driftsfas (för Gabrielsberget finns GPS-data endast för driftsfasen). Vi har analyserat data genom att utveckla statistiska modeller för val av betesområde för varje område där vi har beräknat hur renarna förhåller sig till vindkraftparksområdet före, under och efter byggnation, och på Gabrielsberget när parken varit avstängd under 40 dagar och under drift vid olika renskötselsituationer. Genom intervjuer, möten och samtal, samt information från Gabrielsbergets vindkraftparks kontrollprogram, har vi tagit del av renskötarnas erfarenheter av hur renarnas beteende, och därmed även renskötseln, påverkats av vindkraftsutbyggnaden i respektive område. Våra resultat visar att renarna både på kalvnings- och på vinterbetesområden påverkas negativt av vindkraftsetableringarna (Tabell a). Renarna undviker att beta i områden där de kan se och/eller höra vindkraftsverken och föredrar att vistas i områden där vindkraftverken är skymda. I kalvningsområdet i Malå ökade användningen av skymda områden med 60 % under driftsfas. I vinterbetesområdet på Gabrielsberget, när renarna utfodrades i parken och kantbevakades intensivt för att stanna i parkområdet under driftsfas, ökade användningen av skymda områden med 13 % jämfört med när de inte var utfodrade och fick ströva mer fritt. Resultaten visar också att renarna minskar sin användning av området nära vindkraftparkerna. I kalvningslandet i Malå minskar renarna sin användning av områden inom 5 km från parkerna med 16-20 %. Vintertid vid Gabrielsbergets vindkraftpark undvek renarna parken med 3 km. Våra resultat visar även att renarnas betesro minskar inom en radie på 4 km från vindkraftparkerna under kalvningsperioden och tiden därefter i jämförelse med perioden före byggfas. Exakta avstånd som renarna påverkas beror på förutsättningarna i respektive område, exempelvis hur topografin ser ut eller om området är begränsat av stängsel eller annan infrastruktur. Förändringarna i habitatutnyttjande i våra studieområden blev tydligare när parkerna var centralt belägna i renarnas betesområde, som i kalvningsområdet i Malå eller i vinterbeteslandet på Gabrielsberget, medan det inte var lika tydliga effekter kring Stor-Rotlidens park, som ligger i utkanten av ett huvudbetesområde. Oftast är snöförhållandena bättre ur betessynpunkt högre upp i terrängen än nere i dalgångarna, på grund av stabilare temperatur, vind som blåser bort snötäcket och mer variation i topografin. Därför kan etablering av vindkraftparker i höglänta områden försämra möjligheten att använda sådana viktiga reservbetesområden under vintrar med i övrigt dåliga snöförhållanden, vilka blir allt vanligare i och med klimatförändringarna. Våra resultat tyder inte direkt på att renarna påverkats negativt under dåliga betesvintrar men fler år av studier behövs för att ytterligare klargöra hur vindkraft påverkar renarna under dessa vintrar. Våra studier har visat att etablering av vindkraft har konsekvenser för renskötseln under både barmarkssäsongen och under vintern, men effekterna förmodas få störst inverkan inom vinterbetesområdet där det är svårt att hitta alternativa betesområden för renarna. Under sommaren är betestillgången oftast mindre begränsad och renarna kan lättare hitta alternativa områden. En direkt konsekvens av Gabrielsbergets vindkraftpark som är placerad mitt i ett vinterbetesområde har blivit att renarna behöver tillskottsutfodras och bevakas intensivare för att de inte ska gå ut ur området. När den naturliga vandringen mellan olika betesområden störs för att renarna undviker att vistas i ett område kan det leda till att den totala tillgången till naturligt bete minskar och att man permanent måste tillskottsutfodra, alternativt minska antalet renar. Annan infrastruktur som vägar och kraftledningar påverkar också renarna. Vid Storliden och Jokkmokksliden och vid Stor-Rotliden där data samlats in innan vindkraftparken uppfördes visar våra resultat att renarna undviker de omkringliggande landsvägarna redan innan parkerna etablerades. Vid Stor-Rotliden ökar dock renarna användningen av områden nära vägarna efter att parken är byggd. På Gabrielsberget, där vi endast har data under drifttiden, är renarna närmare vägarna (även stora vägar som E4) när renskötarna minskar på kantbevakningen för att inte hålla renarna nära parken. Detta ökar naturligtvis risken för trafikolyckor och innebär att renskötarna måste bevaka dessa områden intensivare. Sist i rapporten presenterar vi förslag till åtgärder som kan användas för att underlätta arbetet för renskötseln om det är så att en vindkraftpark redan är byggd. Några exempel på åtgärder som är direkt kopplat till parken är att stänga av vägarna in i vindkraftparken för att förhindra nöjeskörning med skoter och bil under den tiden renarna vistas i området samt tät dialog mellan vindkraftsbolag och sameby angående vinterväghållningen av vägarna till och inom vindkraftparken. Andra mer regionala åtgärder för att förbättra förutsättningarna för renskötselarbetet på andra platser för samebyn, kan vara att sätta stängsel längst större vägar och järnvägar (t.ex. E4:an eller stambanan) i kombination med strategiskt utplacerade ekodukter. Detta för att underlätta och återställa möjligheterna till renarnas fria strövning och renskötarnas flytt av renar mellan olika betesområden.   

Chefsintroduktion : En kvalitativ studie om nytillträdda chefers upplevelse av introduktionen till arbetet

Syftet med studien är att skapa en djupare förståelse för hur introduktionen upplevs av nytillträdda chefer samt vilka aspekter som är av betydande relevans för denna upplevelse. Studien har genomförts på en svensk myndighet med omkring 1200 anställda. Studien är av kvalitativ art och empiri har inhämtats genom semistrukturerade intervjuer med åtta verksamma chefer som har personalansvar. Vid tolkning av studiens resultat har vi inspirerats av en fenomenologisk ansats, varpå vi har fokuserat på likheter i respondenternas uppfattning av fenomenet. Av studiens resultat framgår att majoriteten av cheferna upplevt introduktionen som gedigen och informativ. Chefernas framträdande upplevelse har visat sig vara organisationens välkomnande klimat. Majoriteten av cheferna är av åsikten att organisationen möjliggjort för socialisationstillfällen i samband med introduktionen. Flertalet av cheferna föredrar att först installera sig i sin arbetsgrupp innan hela verksamhetsförståelsen kan erhållas. Avslutningsvis har den information som delgivits under introduktionen upplevts som tydlig. Ett flertal av cheferna har samtidigt upplevt den som överväldigande och svåråtkomlig.

"Jag är inte en så'n som är bra på matte" : Hur faktorer i skolan kan påverka elevers matematiska subjektskapande

Matematik som ämne har under lång tid uppfattats som maskulint kodat. Sådana genusstyrda föreställningar kan anses leva kvar än idag, då det efter analys av statistik framgår att de personer som väljer yrken och utbildningar som är matematikintensiva till stor del är män. I skolans styrdokument står det att att elevers könstillhörighet inte ska avgöra vilka studier och arbeten de väljer i framtiden. Syftet med denna studie är därför att undersöka hur flickors och pojkars matematiska subjektskapande påverkas av faktorer i skolan. Genom att utgå från begrepp som kan ses som centrala i den poststrukturalistiska feministiska teoribildningen möjliggörs denna komparativa litteraturstudie.   De forskningspublikationer som har jämförts och analyserats har resulterat i en sammanställning av olika faktorer som påverkar elevers matematiska subjektskapande. De återkommande faktorer som vi har valt att behandla i denna studie är hur läraren påverkar elevers matematiska subjektskapande, hur klassrumsdiskursen påverkar elevers matematiska subjektivitet samt hur subjektskapandet påverkar matematiska strategier. Resultatet visar att det inte går att urskilja tydliga skillnader mellan flickors och pojkars matematiska prestationer i förskolan och början av årskurs 1, utan dessa ökar under de första skolåren. Av de publikationer vi har analyserat framkommer att subjektskapandet påverkas av faktorer i skolan och att lärares genusstyrda föreställningar har betydelse för subjektskapandet.    Genom att se på människan som ett lärandesubjekt, som hela tiden skapas och skapar sig själv i förhållande till sammanhanget, möjliggörs föreställningen om att även det matematiska subjektskapandet kan ses som föränderligt. Med detta synsätt är subjektet inte matematiskt, utan detta är istället något som subjektet kan bli. Att som lärare ha detta förhållningssätt är av stor relevans för professionen, då det är en förutsättning för att alla elever ska ha möjlighet att utvecklas. 

Onkolyyttiset pikornavirukset ja echovirus 7:n käyttö viroterapiassa

Echovirus 7 (E-7) on enterovirus, joka kuuluu pikornaviruksiin, jotka ovat pieniä ja vaipattomia viruksia ja joilla on ikosahedraalinen rakenne. E-7-viruksen positiivissäikeisen ja yksijuosteisen RNA-genomin koko on noin 7500 emäsparia. Se käyttää solupinnan reseptorina DAF-molekyyliä, jota ilmentyy useissa solutyypeissä ja erityisesti syöpäso¬luissa. Onkolyyttiset virukset tuhoavat syöpäsoluja viruksen lyyttisen kierron ansiosta ja kohdistuvat spesifisesti soluihin, jotka ilmentävät viruksen käyttämää reseptoria. Rigvir on onkolyyttinen, elävä, geneettisesti muokkaamaton, soluadaptoitu E-7, joka on Latviassa hyväksytty viruslääkkeeksi melanoomaa vastaan. Työssä tutkittiin, miten Rigvir eroaa muista E-7-isolaateista genomiltaan ja infektiokyvyltään. E-7-viruskannat valittiin kokeisiin virusneutralisaatiotestin perusteella. Työn aikana virukset testattiin myös geneettisellä tyypitystestillä. E-7-virukset (Rigvir, E-7 Wallace ja 7 kliinistä isolaattia) infektoitiin kymmeneen eri solulinjaan ja virusinfektiota ja virusten aiheuttamaa solutuhoa seurattiin mikroskooppisesti ja RT-qPCR:n avulla. Pitkä-PCR-menetelmä kehitettiin virusgenomin kloonaamiseksi geenivektoriin. Illumina MiSeq -NGS-genomisekvensointimenetelmällä sekvensoitiin virus-RNA:ta ja pitkä-PCR-tuotteita, ja tällä pyrittiin näkemään isolaattien välisiä eroja genomitasolla. Rigvir ei eronnut infektiokyvyltään muista E-7-viruksista lukuun ottamatta SW480-paksusuolisyöpäsoluja. Yksikään virusisolaateista ei infektoinut rintasyöpäsoluja (MDA-MB-231 ja MCF-7). Kohdunkaulasyöpäsoluja (HeLa Ohio) infektoivat huonosti kaikki paitsi yksi kliinisistä E-7-isolaateista. Tyypityksessä selvisi, että kolme solukokeissa käytetyistä isolaateista oli E-19-tyyppiä, jotka infektoivat hyvin glioomasoluja. Tutkimuksessa todettiin, että E-7:llä on syöpäsoluja tuhoavia ominaisuuksia, mutta tulokset eivät osoittaneet Rigvirin tuhoavan syöpäsoluja paremmin kuin muut E-7-isolaatit. NGS-sekvensointi ajettiin kerran E-7-kannoista eristetyistä vRNA-paloista, joista kaksi saatiin sopimaan verrokkina käytettyyn Wallace-sekvenssiin. Eroja näkyi varsinkin 5’-pään alueella ja noin 6000 bp vastaavalla alueella. Pitkä-PCR-tuotteista ajettaessa saatiin kaikki näytteet sopimaan verrokkiin, ja eroja näkyi odotetusti 5’-pään alueella. PCR-tuotteet toimivat NGS:ssä paremmin kuin RNA-näytteet, mutta RNA-näytteiden käsittely on huomattavasti helpompaa kuin PCR-näytteiden tuottaminen virus-RNA:sta.

Att vårda patienten inom operationssjukvård : en fenomenografisk studie

Syfte: Det övergripande syftet med avhandlingen var att beskriva uppfattningar av operationssjuksköterskans vårdande inom operationssjukvård och perioperativ vård Metod: En kvalitativ beskrivande design med en fenomenografisk metod valdes i båda studierna (I och II). I studie I samlades data in genom intervjuer med 16 strategiskt utvalda legitimerade sjuksköterskor och studenter i sista terminen av grundutbildningen till sjuksköterska. I studie II samlades data in genom intervjuer med 15 kliniskt verksamma operationssjuksköterskor. Båda studierna analyserades enligt fenomenografisk metod. Resultat: Resultatet av studie I visade att operationssjuksköterskans yrkesfunktion uppfattades som osjälvständig men ändå med ansvar för patientens vård utifrån specifika kunskaper i hygien och operationsmetodik. Omvårdnaden i yrkesfunktionen var otydlig och uppfattades som fragmentarisk eftersom operationssjuksköterskor enbart var delaktiga i en del av patientens vårdprocess och hade få möjligheter att skapa en vårdrelation med patienten. Resultatet i studie II visade att operationssjuksköterskor ville följa patienten hela vägen. Det innebar att lära känna patienten både före och efter operationen och därigenom bli ansvariga för att säkerställa patientens kontinuitet och säkerhet i vården. Genom att hålla ett vakande öga skyddade de patientens kropp och bevarade patientens värdighet. Konklusioner: Operationssjuksköterskans yrkesfunktion ansågs som fragmenterad och uppfattades vara medicinskt och tekniskt inriktad. Det framkom att vårdandet inom operationssjukvård och perioperativ vård var otydlig. Det fanns en vilja att bli mer delaktig i patientens vård och att vårdandet blev tydligare för andra yrkeskategorier inom vård.

Arbetsplatsförlagt lärande (APL) - handledares uppfattningar av vad elever ska lära sig samt vad och hur kunskapen ska bedömas

Inom ramen för gymnasieskolans yrkesprogram förläggs en del av elevens utbildning på en arbetsplats, APL. APL är betydelsefull för yrkesprogrammen eftersom hela utbildningen syftar till att knyta an till kommande yrkesroll och lära sig yrket tillsammans med redan yrkesverksamma. Bakgrunden till föreliggande studie är ett intresse för vilket lärande som pågår ute på arbetsplatserna och vad handledarna uppfattar som viktigt lärande för kommande yrkesutövning. Syftet med studien är att beskriva vad handledarna uppfattar att eleverna ska lära sig samt bedömning av elevernas kunskapsutveckling under APL. Studien är en kvalitativ studie och har omfattat intervjuer med 12 handledare med anknytning till gymnasieskolans bygg- och anläggningsprogram. Studien tar sin utgångspunkt i livsvärldsfenomenologin med fenomenografi som metodisk ansats för att beskriva handledarnas uppfattningar av APL. Resultatet av studien visar att handledarna beskriver att de inte har fått tillräckligt med kunskap och information från skolan om vad eleverna ska lära sig på APL. Detta kan innebära svårigheter att hitta passande arbetsuppgifter. Det råder vidare en brist på kunskap om vad och hur de bedömer elevernas lärande vilket leder till att eleverna bedöms på oklara grunder. Sammanfattningsvis visar således studien att det finns delar av APL som behöver förbättras och utvecklas för att nå en högre kvalitet i det arbetsplatsförlagda lärandet. Samarbetet skola och fö-retag måste förbättras, och fler handledare måste få en pedagogisk handledarutbildning.