Arbetsplatsförlagt lärande (APL) - handledares uppfattningar av vad elever ska lära sig samt vad och hur kunskapen ska bedömas

Inom ramen för gymnasieskolans yrkesprogram förläggs en del av elevens utbildning på en arbetsplats, APL. APL är betydelsefull för yrkesprogrammen eftersom hela utbildningen syftar till att knyta an till kommande yrkesroll och lära sig yrket tillsammans med redan yrkesverksamma. Bakgrunden till föreliggande studie är ett intresse för vilket lärande som pågår ute på arbetsplatserna och vad handledarna uppfattar som viktigt lärande för kommande yrkesutövning. Syftet med studien är att beskriva vad handledarna uppfattar att eleverna ska lära sig samt bedömning av elevernas kunskapsutveckling under APL. Studien är en kvalitativ studie och har omfattat intervjuer med 12 handledare med anknytning till gymnasieskolans bygg- och anläggningsprogram. Studien tar sin utgångspunkt i livsvärldsfenomenologin med fenomenografi som metodisk ansats för att beskriva handledarnas uppfattningar av APL. Resultatet av studien visar att handledarna beskriver att de inte har fått tillräckligt med kunskap och information från skolan om vad eleverna ska lära sig på APL. Detta kan innebära svårigheter att hitta passande arbetsuppgifter. Det råder vidare en brist på kunskap om vad och hur de bedömer elevernas lärande vilket leder till att eleverna bedöms på oklara grunder. Sammanfattningsvis visar således studien att det finns delar av APL som behöver förbättras och utvecklas för att nå en högre kvalitet i det arbetsplatsförlagda lärandet. Samarbetet skola och fö-retag måste förbättras, och fler handledare måste få en pedagogisk handledarutbildning.

As part of the school-based upper secondary vocational educational training (VET), students have a mini-mum of 15 weeks of workplace-based learning. Workplace-based learning is of outmost importance for the vocational education training since the purpose of the education is to link to future professions and enable students to learn from professional supervisors in a real-life context. The aim of this study is to describe the supervisors understanding of workplace-based learning. – What is the content of work – the basis for vocational knowing – that students should learn during their workplace-based learning? What is being assessed and what kinds of evidence is used as a basis for follow-up and assessment? The results presented in this study build on interviews with 12 supervisors associated with the vocational construction programme. The study’s scientific foundation is based on the field of life-world phenomenology with the methodology in phenomenography. A main result is that supervisors describe that they have not received enough information and feedback from school in relation to the relevance or level of the assignments for students learning the vocation. Furthermore, the supervisors had only vague ideas of the basis for follow-up and assessment and the students were therefore assessed on uncertain grounds. In conclusion, the study show that there are parts of workplace-based learning that needs to be improved and developed to increase the quality regarding student’s development of vocational knowing. The supervisors are of great importance for the outcomes and the quality of the workplace-based learning. The cooperation be-tween school and workplace must be improved as well as pedagogical education of the supervisors.