Vaggvisor i Kvevlax : Språkliga strukturer och konstruktioner

Lullabies in Kvevlax. Linguistic structures and constructions. The study is a linguistic analysis of constructions that shape the texts used in lullabies in Kvevlax in Ostrobothnia in Finland. The empirical goal is to identify linguistic constructions in traditional lullabies that make use of the dialect of the region. The theoretical goal was to test the usability of Construction Grammar (CxG) in analyses of this type of material, and to further develop the formal description of Construction Grammar in such a way as to make it possible to analyze all kinds of linguistically complex texts. The material that I collected in the 1960s comprises approximately 600 lullabies and concomitant interviews with the singers on the use of lullabies. In 1991 I collected additional material in Kvevlax. The number of informants is close to 250. Supplementary material covering the Swedish-language regions in Finland was compiled from the archives of the Society of Swedish Literature in Finland. The first part of the study is mainly based on traditional grammar and gives general information about the language and the structures used in the lullabies. In the detailed study of the Kvevlax lullabies in the latter part of the study I use a version of Construction Grammar intended for the linguistic analysis of usage-based texts. The analysis focuses on the most salient constructions in the lullabies. The study shows that Construction Grammar as a method has more general applicability than traditional linguistic methods. The study identifies important constructions, including elements typical of this genre, that structure the text in different variants of the same lullabies. In addition, CxG made it possible to study pragmatic aspects of the interactional, cultural and contextual language that is used in communication with small children. The constructions found in lullabies are also used in language in general. In addition to being able to give detailed linguistic descriptions of the texts, Construction Grammar can also explain the multidimensionality of language and the variations in the texts. The use of CxG made it possible to show that variations are not random but follow prototypical linguistic patterns, constructions. Constructions are thus found to be linguistic resources with built-in variation potentials.

Moralpanik eller förnuftslogik - i Jokela-fallets diskursiva efterdyningar

I denna pro gradu avhandling undersöker jag Jokela-fallets diskursiva efterdyningar utgående från ett moralpanikperspektiv. Syftet är att se huruvida reaktionerna på och förklaringarna till skolmassakern i Jokela kan anses präglas av moralpanik, samt vilka andra förklaringsmodeller som präglade den omfattande Jokela-debatten. Avhandling grundar sig på en kvalitativ diskursanalys av förklaringsmodellerna så som de presenterades i opinionstexter och insändare i Helsingin Sanomat hösten 2007. Jag analyserar hur den medierade Jokela-debatten utvecklades och formade perceptionerna om skolskjutningar, ungdomar och det finländska samhällstillståndet i stort. Jokela-fallet väckte starka reaktioner och rädsla. Man försökte förstå och förklara orsakerna till skottdramat. Flera olika förklaringsmodeller presenterades i medierna; en oro över ungdomens mentala hälsa och mobbning, webbens och populärkulturens farliga inflytande, det hårdnade samhällsklimatet och en försvagad välfärd, också den bristfälliga vapenlagstiftningen kritiserades. Den gemensamma nämnaren var att Jokela-fallet uppfattades som en indikator på hela samhällets tillstånd där en gemensam värdegrund och moral håller på att erodera. Mitt teoretiska perspektiv grundar sig främst på moralpanikteorier av Stanley Cohen och Chas Critcher som jag kopplar ihop med Ulrich Becks teori om risksamhället och Emile Durkheims anomiteori. Det här speglar jag mot bland annat Hille Koskelas forskning om rädslans kultur och trygghetssamhället, samt jämför med amerikansk forskning om skolskjutningar. Jokela-debatten formades främst av två dominerande diskurser: a) en rationaliseringsdiskurs som kännetecknas av att man försöker förklara Jokela-fallet genom förnuftsmässiga och logiska resonemang genom att peka på olika samhällsaspekter, b) en risk- och kontrolldiskurs som kännetecknas av moralpaniktendenser främst i form av oro över ungdomar, internet och försvagade samhällsnormer, samt krav på ökad social kontroll och reglering för att säkra trygghet och ordning i samhället. Jokela-fallet var inte ett klassiskt moralpanikfall, men fyllde många av kriterierna för moralpanik. Jokela-debatten uttryckte en rädslans kultur som genomsyrar dagens risksamhälle och som legitimerar ökad riskhantering och social kontroll, som försvar mot de hot och problem som samhället kollektivt upplever. Det ställdes krav på mera social kontroll och reglering på grund av upplevda hot mot samhällets normer och en försvagad moral, vilket är ett uttryck för moralpanik. Jokela-fallets diskursiva efterdyningar visar att tryggheten har blivit ett moraliskt imperativ. Trygghet har blivit något vi förutsätts eftersträva och som vi är färdiga att betala ett allt högre pris för, både mätt i pengar och i frihet.

Päijänteen yhteenvetotutkimus. I : nykytila ja siihen johtanut kehitys. Fysikaalis-kemialliset selvitykset

English summary: Lake Päijänne research I

Jämförande studier av råvattenkvaliteten och reningskostnaderna i Sverige och Finland

English summary: Comparative studies on raw water quality and treatment costs in Sweden and Finland

Rough Justice or Zero Tolerance? - Reassessing the Nature of Copyright in Light of Collective Licensing (Part I)

Starting point in the European individualistic copyright ideology is that an individual author creates a work and controls the use of it. However, this paper argues that it is (and has always been) impossible to control the use of works after their publication. This has also been acknowledged by the legislator, who has introduced collective licensing agreements because of this impossibility. Since it is impossible to rigorously control the use of works this writing "Rough Justice or Zero Tolerance - Reassessing the Nature of Copyright in Light of Collective Licensing" examines what reality of copyright is actually about. Finding alternative (and hopefully more "true") ways to understand copyright helps us to create alternative solutions in order to solve possible problems we have as it comes e.g. to use of content in online environment. The paper makes a claim that copyright is actually about defining negotiation points for different stakeholders and that nothing in the copyright reality prevents us from defining e.g. a new negotiation point where representatives of consumers would meet representatives of right holders in order to agree on the terms of use for certain content types in online environment.

Japanese Encephalitis Virus Utilizes the Canonical Pathway To Activate NF-kappa B but It Utilizes the Type I Interferon Pathway To Induce Major Histocompatibility Complex Class I Expression in Mouse Embryonic Fibroblasts

Flaviviruses have been shown to induce cell surface expression of major histocompatibility complex class I (MHC-I) through the activation of NF-kappa B. Using IKK1(-/-), IKK2(-/-), NEMO-/-, and IKK1-/- IKK2-/- double mutant as well as p50(-/-) RelA(-/-) cRel(-/-) triple mutant mouse embryonic fibroblasts infected with Japanese encephalitis virus (JEV), we show that this flavivirus utilizes the canonical pathway to activate NF-kappa B in an IKK2- and NEMO-, but not IKK1-, dependent manner. NF-kappa B DNA binding activity induced upon virus infection was shown to be composed of RelA: p50 dimers in these fibroblasts. Type I interferon (IFN) production was significantly decreased but not completely abolished upon virus infection in cells defective in NF-kappa B activation. In contrast, induction of classical MHC-I (class 1a) genes and their cell surface expression remained unaffected in these NF-kappa B-defective cells. However, MHC-I induction was impaired in IFNAR(-/-) cells that lack the alpha/beta IFN receptor, indicating a dominant role of type I IFNs but not NF-kappa B for the induction of MHC-I molecules by Japanese encephalitis virus. Our further analysis revealed that the residual type I IFN signaling in NF-kappa B-deficient cells is sufficient to drive MHC-I gene expression upon virus infection in mouse embryonic fibroblasts. However, NF-kappa B could indirectly regulate MHC-I expression, since JEV-induced type I IFN expression was found to be critically dependent on it.

Structural stability of slender aerospace vehicles: Part I Mathematical modeling

A detailed mechanics based model is developed to analyze the problem of structural instability in slender aerospace vehicles. Coupling among the rigid-body modes, the longitudinal vibrational modes and the transverse vibrational modes due to asymmetric lifting-body cross-section are considered. The model also incorporates the effects of aerodynamic pressure and the propulsive thrust of the vehicle. The model is one-dimensional, and it can be employed to idealized slender vehicles with complex shapes. Condition under which a flexible body with internal stress waves behaves like a perfect rigid body is derived. Two methods are developed for finite element discretization of the system: (1) A time-frequency Fourier spectral finite element method and (2) h-p finite element method. Numerical results using the above methods are presented in Part II of this paper. (C) 2010 Elsevier Ltd. All rights reserved.

Beskattningsrätt och skattskyldighet för kyrkan i Finland

Inom rättsvetenskap saknas grundforskning om kyrkoskatt. Det kan ha många orsaker. En renodlad skatterättslig forskning utan exkurser till andra vetenskaper är minst sagt otänkbar. Forskning inom ett gränsområde mellan teologi och rättsvetenskap måste inkludera drag av sociologi, politologi och ekonomi. Etik från teologi och moral genom lag kan vara självklart. Förankrad i liberal rättsfilosofi kan också beskattningen förstås på ett annat sätt om en förankring i ett historiskt perspektiv tas med. Den evangelisk-lutherska kyrkan och den ortodoxa kyrkan har skatterätt i Finland. Hur har det kommit sig och vilken rätt har andra trossamfund? Detta försöker vi här belysa genom skilda infallsvinklar. Laglig reglering av offentligrättsliga samfunds skatteintag, med kyrkans uppgifter med tydligt mindre lagbundenhet som utgiftsfält, ger de sociala aspekterna och barmhärtighet stort inflytande. En tidvis sekulär stat och de nationella bindningarna med historisk förankring ger ett konglomerat av skilda lösningsmodeller. Genom olika förankringar i skilda kulturer och språk kan en nationell kutym uppstå som skiljer sig mycket från andra. Dessutom kan speciella juridiska egenheter upptäckas. Vilken nationell modell man i en demokrati väljer, styrs av de politiskt stadfästa lagarna. Oberoende av kyrkans nationella ställning, ökar en större liberalism och fördragsamhet i en demokrati behovet av anpassning och nationell acceptans av andra religioner, vilket kan leda till ett behov av nya finansieringsmodeller för trossamfund.

Rättsekonomisk analys av revisors skadeståndsansvar i Norden

Revisorn utför ekonomisk kontroll inom sitt uppdrag. Ett vållande av ekonomisk skada när revisorn utför uppdraget innebär att han kan åläggas skadeståndsansvar. På senare tid har revisors vållande vid ekonomisk kontroll prövats av de högsta rättsinstanserna i de nordiska länderna. De högsta rättsinstanserna tenderar att gå långt i sina bedömningar om revisors vållande av ekonomisk skada. De ställer ofta aktsamhetskravet högt då de ålägger revisorerna skadeståndsansvar. I avhandlingen testas revisors skadeståndsansvar enligt en i undersökningen uppbyggd ekonomisk modell. Målsättningen är att vållanderegeln skall leda till ekonomisk effektivitet. Ekonomisk effektivitet prövas genom att en ekonomisk avvägning mellan nyttan och kostnaden med att företa skadeförebyggande åtgärder görs. I den ekonomiska analysen beskrivs revisors vållande i termer av revisors bristande omsorg, medan revisors grova vållande beskrivs som uppenbar försummelse. För undersökningen utgör det nordiska rättsfallsmaterialet ett material där strukturen är likadan, vilket gör det möjligt att pröva ekonomisk effektivitet. Resultatet av den ekonomiska analysen visar att ersättning för förmögenhetsskador inte skall utgöra den egentliga målsättningen. För att kunna begränsa omfattningen av revisors ersättningsansvar så att det ur en samhällsekonomisk synvinkel är ekonomiskt effektivt, bör det formuleras en snäv bedömningsgrund för revisors bristande omsorg. Den ekonomiska analysen påvisar att revisorerna vid bristande omsorg bör åläggas ett administrativt ansvar i form av disciplinära åtgärder. Revisorer skall åläggas skadeståndsansvar endast vid uppenbar försummelse. Genom uppenbar försummelse underlåter revisorerna att förebygga uppenbar förutsebar skada och åsidosätter sitt professionsansvar på ett medvetet sätt.

A Cointegration Approach to Topics in Empirical Macroeconomics (summary section only)

Mikael Juselius’ doctoral dissertation covers a range of significant issues in modern macroeconomics by empirically testing a number of important theoretical hypotheses. The first essay presents indirect evidence within the framework of the cointegrated VAR model on the elasticity of substitution between capital and labor by using Finnish manufacturing data. Instead of estimating the elasticity of substitution by using the first order conditions, he develops a new approach that utilizes a CES production function in a model with a 3-stage decision process: investment in the long run, wage bargaining in the medium run and price and employment decisions in the short run. He estimates the elasticity of substitution to be below one. The second essay tests the restrictions implied by the core equations of the New Keynesian Model (NKM) in a vector autoregressive model (VAR) by using both Euro area and U.S. data. Both the new Keynesian Phillips curve and the aggregate demand curve are estimated and tested. The restrictions implied by the core equations of the NKM are rejected on both U.S. and Euro area data. These results are important for further research. The third essay is methodologically similar to essay 2, but it concentrates on Finnish macro data by adopting a theoretical framework of an open economy. Juselius’ results suggests that the open economy NKM framework is too stylized to provide an adequate explanation for Finnish inflation. The final essay provides a macroeconometric model of Finnish inflation and associated explanatory variables and it estimates the relative importance of different inflation theories. His main finding is that Finnish inflation is primarily determined by excess demand in the product market and by changes in the long-term interest rate. This study is part of the research agenda carried out by the Research Unit of Economic Structure and Growth (RUESG). The aim of RUESG it to conduct theoretical and empirical research with respect to important issues in industrial economics, real option theory, game theory, organization theory, theory of financial systems as well as to study problems in labor markets, macroeconomics, natural resources, taxation and time series econometrics. RUESG was established at the beginning of 1995 and is one of the National Centers of Excellence in research selected by the Academy of Finland. It is financed jointly by the Academy of Finland, the University of Helsinki, the Yrjö Jahnsson Foundation, Bank of Finland and the Nokia Group. This support is gratefully acknowledged.

IT-Innovationer i svenska bygg- och fastighetssektorn

Utvecklingen inom informationsteknologin (IT) har under de senaste decennierna bidragit till stora förändringar i vårt samhälle och i våra industrier. Tillgången till bland annat persondatorer, mobiltelefoner och Internet har förändrat vårt sätt att hantera information och att kommunicera. Att IT också ökat företags och industriers produktivitet och effektivitet har kunnat mätas. Detta har utgjort bakgrunden till avhandlingens frågeställning, nämligen hur IT har påverkat bygg- och fastighetssektorn. Syftet har varit att undersöka hur och i vilken utsträckning IT används inom sektorn, samt varför användningen inom sektorn sker på det sättet och i den utsträckningen. Fem datainsamlingar har utförts för att uppfylla forskningens syfte. Tre har utförts kvantitativt genom enkätundersökningar och två kvalitativt genom intervjustudier. Den kvantitativa delen inleddes med att skapa enkätverktyget, vilket sedan använts tre gånger. Datainsamlingarna har skett under perioden 1998 till 2009 och de skapar därmed, förutom ögonblicksbilder, ett longitudinellt perspektiv på utvecklingen. Tre fokusområden har identifierats som särskilt intressanta ur ett sektorsperspektiv: elektroniska affärer (EDI), elektronisk dokumenthantering (EDM) samt byggnadsinformationsmodeller (BIM). Dessa har studerats både kvantitativt och kvalitativt. Undersökningarna visar att tillgången till IT-infrastruktur inom sektorn är god, men att IT huvudsakligen används för att effektivisera befintliga arbetssätt och processer med fokus på administration. IT har också bidragit starkt till bättre kommunikationer. Dock används IT i liten omfattning för att skapa nya produkter, processer eller affärsmodeller. Entreprenörerna är de som använder IT i lägst utsträckning. Bygg- och fastighetssektorns starkt projektbaserade organisation medför svårigheter för innovationsspridning, särskilt när innovationerna kräver engagemang från flera aktörer. Tre sådana innovationer, EDM, EDI och BIM har under de senaste åren börjat spridas inom sektorn där EDM hittills nått högst användning och BIM lägst. Olika modeller för införande och implementering av IT i företagen inom sektorn har använts för att studera vilka faktorer som påverkar beslut på olika nivåer. Den praktiska nyttan eller det förväntade resultatet av varje innovation är en starkt pådrivande faktor för beslut. Initiala beslut för införande har visat sig ske på olika nivåer. För EDM sker detta i projekt, för EDI i de enskilda företagen och för BIM hos individer. EDM har tydligast fullföljt implementeringsmodellens steg, följt av EDI och därefter BIM. Fokusområdet BIM har störst potential att skapa positiva effekter samt påverkar processer och metoder i störst utsträckning. Tidiga tillämpare bland företagen har börjat tillsätta resurser för dessa förändringar, men det har ännu inte skett i samma omfattning som för de två andra områdena.