The classification and the conjugacy classes of the finite subgroups of the sphere braid groups

Let n >= 3. We classify the finite groups which are realised as subgroups of the sphere braid group B(n)(S(2)). Such groups must be of cohomological period 2 or 4. Depending on the value of n, we show that the following are the maximal finite subgroups of B(n)(S(2)): Z(2(n-1)); the dicyclic groups of order 4n and 4(n - 2); the binary tetrahedral group T*; the binary octahedral group O*; and the binary icosahedral group I(*). We give geometric as well as some explicit algebraic constructions of these groups in B(n)(S(2)) and determine the number of conjugacy classes of such finite subgroups. We also reprove Murasugi`s classification of the torsion elements of B(n)(S(2)) and explain how the finite subgroups of B(n)(S(2)) are related to this classification, as well as to the lower central and derived series of B(n)(S(2)).

Algebraic Bol loops

In this paper, we study the category of algebraic Bol loops over an algebraically closed field of definition. On the one hand, we apply techniques from the theory of algebraic groups in order to prove structural theorems for this category. On the other hand, we present some examples showing that these loops lack some nice properties of algebraic groups; for example, we construct local algebraic Bol loops which are not birationally equivalent to global algebraic loops.

An algebraic theory for generalized Jordan chains and partial signatures in the Lagrangian Grassmannian

We discuss an algebraic theory for generalized Jordan chains and partial signatures, that are invariants associated to sequences of symmetric bilinear forms on a vector space. We introduce an intrinsic notion of partial signatures in the Lagrangian Grassmannian of a symplectic space that does not use local coordinates, and we give a formula for the Maslov index of arbitrary real analytic paths in terms of partial signatures.

The Translation of the -ing form in the Novel The Da Vinci Code

This essay deals with the translation into Swedish of the ing-form in the popular novel The Da Vinci Code. The reason for looking at the -ing form is that it is a grammatical structure which is difficult to render in Swedish since there is no exact equivalent, at least not one which is used in the same manner as the English. The aim is to find out how the translator has dealt with the ing-form and also to find out whether there are any instances where the context has been altered due to the manner in which the translation has been carried out.

The Da Vinci Code : En arketypisk saga : En djupstrukturell studie med didaktisk inriktning

Syftet med uppsatsen är att visa på likheten mellan Dan Browns The Da Vinci Code och sagans struktur, aktörer och handling, samt att påvisa romanens didaktiska möjligheter. Utifrån Vladimir Propps sagoteori och Northrop Fryes arketyper och historiska kategorisering samt ett studium av populärromanens likheter med sagan utifrån Ulla Lundqvists undersökning görs en strukturalistisk analys. Vidare har en mindre enkätundersökning gjorts för att skapa en uppfattning om hur en grupp elever på en gymnasieskolan uppfattat romanens didaktiska möjligheter. Resultatet visar att The Da Vinci Code innehåller sagans struktur, med endast några få avvikelser från den kronologiska ordningen, samt att romanens aktörer överrensstämmer med Propps teori och Fryes arketyper. Handlingen uppvisar tydliga inslag från sagan, och överrensstämmer med de sagoelement som Lundqvists undersökning visar, så som exempelvis dualism, magi, i överförd bemärkelse, och ett lyckligt slut. Den didaktiska undersökningen visar att eleverna uppfattar att romanen, trots kritiken kring dess fiktion, kan bidra till att ge kunskaper i ämnen som historia, religion och språk.

Clean Code vs Dirty Code : Ett fältexperiment för att förklara hur Clean Code påverkar kodförståelse

Stora och komplexa kodbaser med bristfällig kodförståelse är ett problem som blir allt vanligare bland företag idag. Bristfällig kodförståelse resulterar i längre tidsåtgång vid underhåll och modifiering av koden, vilket för ett företag leder till ökade kostnader. Clean Code anses enligt somliga vara lösningen på detta problem. Clean Code är en samling riktlinjer och principer för hur man skriver kod som är enkel att förstå och underhålla. Ett kunskapsglapp identifierades vad gäller empirisk data som undersöker Clean Codes påverkan på kodförståelse. Studiens frågeställning var: Hur påverkas förståelsen vid modifiering av kod som är refaktoriserad enligt Clean Code principerna för namngivning och att skriva funktioner? För att undersöka hur Clean Code påverkar kodförståelsen utfördes ett fältexperiment tillsammans med företaget CGM Lab Scandinavia i Borlänge, där data om tidsåtgång och upplevd förståelse hos testdeltagare samlades in och analyserades. Studiens resultat visar ingen tydlig förbättring eller försämring av kodförståelsen då endast den upplevda kodförståelsen verkar påverkas. Alla testdeltagare föredrar Clean Code framför Dirty Code även om tidsåtgången inte påverkas. Detta leder fram till slutsatsen att Clean Codes effekter kanske inte är omedelbara då utvecklare inte hunnit anpassa sig till Clean Code, och därför inte kan utnyttja det till fullo. Studien ger en fingervisning om Clean Codes potential att förbättra kodförståelsen.