On the 3-Colouring Vertex Folkman Number F(2,2,4)

In this note we prove that F (2, 2, 4) = 13.

Complexation in composite solutions of melanin with 2,4,7-trinitrofluorenone

A feasibility of formation of donor-acceptor charge-transfer (CT) complexes between melanin and 2,4,7-trinitrofluorenone (TNF) being good electron acceptor has been studied in solutions by means of the absorption and photoluminescence (PL) spectra. The model of electronic transitions in a melanin-TNF composite solution has been proposed. © 2014 Copyright Taylor & Francis Group, LLC.

Mechanistic studies on the degradation of gasoline oxygenates by advanced oxidation technologies and the reaction of 4-methyl-1,2,4-triazoline-3,5-dione with tetracyclopropylethylene

Gasoline oxygenates (MTBE, methyl tert-butyl ether; DIPE, di-isopropyl ether; ETBE, ethyl tert-butyl ether; TAME, tert-amyl ether) are added to gasoline to boost octane and enhance combustion. The combination of large scale use, high water solubility and only minor biodegradability has now resulted in a significant gasoline oxygenate contamination occurring in surface, ground, and drinking water systems. Combination of hydroxyl radical formation and the pyrolytic environment generated by ultrasonic irradiation (665 kHz) leads to the rapid degradation of MTBE and other gasoline oxygenates in aqueous media. ^ The presence of oxygen promotes the degradation processes by rapid reaction with carbon centered radicals indicating radical processes involving O 2 are significant pathways. A number of the oxidation products were identified. The formation of products (alcohols, ketones, aldehydes, esters, peroxides, etc) could be rationalized by mechanisms which involve hydrogen abstraction by OH radical and/or pyrolysis to form carboncentered radicals which react with oxygen and follow standard oxidation chain processes. ^ The reactions of N-substituted R-triazolinediones (RTAD; R = CH 3 or phenyl) have attracted considerable interest because they exhibit a number of unusual mechanistic characteristics that are analogous to the reactions of singlet oxygen (1O2) and offer an easy way to provide C-N bond(s) formation. The reactions of triazolinedione with olefins have been widely studied and aziridinium imides are generally accepted to be the reactive intermediates. ^ We observed the rapid formation of an unusual intermediate upon mixing tetracyclopropylethylene with 4-methyl-1,2,4-triazoline-3,5-dione in CDCl 3. Detailed characterization by NMR (proton, 13C, 2-D NMRs) indicates the intermediate is 5,5,6,6-tetracyclopropyl-3-methyl-5,6-dihydro-oxazolo[3,2- b][1,2,4]-triazolium-2-olate. Such products are extremely rare and have not been studied. Upon warming the intermediate is converted to 2 + 2 diazetidine (major) and ene product (minor). ^ To further explore the kinetics and dynamics of the reaction activation energies were obtained using Arrhenius plots. Activation energies for the formation of the intermediate from reactants, and 2+2 adduct from the intermediate were determined as 7.48 kcal moll and 19.8 kcal mol−1 with their pre-exponential values of 2.24 × 105 dm 3 mol−1 sec−1 and 2.75 × 108 sec−1, respectively, meaning net slow reactions because of low pre-exponential values caused by steric hindrance. ^

Coordination networks of Cu2+ ions with 1,3-bis[2-(4-pyridyl)ethyl]benzene : strong structure-directing role of the counter ion (nitrate, acetate and sulphate), leading to clusters, sheets and chains

Date of Acceptance: 16/10/2015

Coordination networks of Cu2+ ions with 1,3-bis[2-(4-pyridyl)ethyl]benzene : strong structure-directing role of the counter ion (nitrate, acetate and sulphate), leading to clusters, sheets and chains

Date of Acceptance: 16/10/2015

Laborativt arbete i skolans naturorienterade ämnen i årskurs 4-6 : En observations- och intervjustudie om lärares arbete och uppfattningar om laborativt arbete

Föreliggande studie har sin grund i PISA:s och TIMSS resultat där det pekas på att kunskapsutveckligen mellan årskurs 4 och årskurs 8 är svag. Laborativt arbete har visat sig ha effekt på elevers lärande, varför denna studies syfte är att undersöka hur några mellanstadie­lärare använder sig av ett laborativt arbetssätt i undervisningen i de naturorienterade ämnena, och vad de har för uppfattningar och erfarenheter av det från sin yrkesutövning. För att besvara studiens syfte, formulerades följande frågeställningar: I vilka sammanhang används ett laborativt arbetssätt, hur använder sig lärarna av ett laborativt arbetssätt i undervisningen och vad uppger lärarna att de har för syfte med det laborativa arbetet? En kvalitativ metod har använts i denna studie, där lärares arbete med laborativt arbete har observerats, varpå en intervju med var och en av dem har gjorts. Studien visar att laborativt arbete är ett inslag i samtliga deltagande lärares undervisning, och alla anser att arbetssättet är viktigt. Vad som skiljer deras arbeten åt är hur laborationerna går till och sedan bearbetas.  Syftena de uppger att de har med det laborativa arbetet är att eleverna lär sig saker genom laborationer som de inte kan lära sig på annat vis, att variera undervisningen, perceptuella preferenser och att elever lär på olika vis, att det är viktigt för elever att kunna ställa hypoteser, att följa läroplanen, att arbeta för elevers livslånga lust att lära, att konkretisera undervisningen, att eleverna själva ska få pröva och inte enbart ha undervisning om någonting som inte inkluderar någonting konkret, för att få större förståelse och för att komma fram till hur saker fungerar.  Alla lärare uppgav att de berättar om syftet med laborationerna för sina elever, men mina observationer visade att alla utom en gjorde det.

En intresseväckande teknikundervisning : Kvantitativ studie gällande hur tekniklärare undervisar för att skapa ett teknikintresse hos elever i årskurs 4-6

Tidigare forskning samt den systematiska litteraturstudie (Flanagan, 2016) som legat till grund för detta arbete framhåller hur teknikintresset hos grundskoleelever minskar och hur detta delvis påverkas av undervisningens utformning och lärares teknikdidaktiska kompetens. Syftet med denna studie var att berika den tidigare genomförda litteraturstudien genom att studera hur lärare skapar en intressant och engagerande teknikundervisning i praktiken. För att nå ut till så många av landets tekniklärare som möjligt valdes en kvantitativ ansats i form av en nätbaserad enkätundersökning, vilken vidare spreds via flera olika kontaktnät. Lärarna som besvarade enkäten framhöll att teknikundervisningen genomfördes på ett samstämmigt vis beträffande vad tidigare forskning ansett vara en intresseväckande och måluppfyllande teknikundervisning, där ämnesintegrering, studiebesök samt elevinflytande var vanliga inslag. Studiens respondenter ansåg sig ej ha svårigheter med att skapa ett teknikintresse hos sina elever, däremot så framkom i studien att lärarnas personliga intresse för undervisningsämnet teknik påverkade undervisningens utformning. Studiens resultat visar även att de mer organisatoriska delarna av teknikundervisningen så som tidsbrist samt tillgång till lämpliga materiella resurser påverkade hur lärarna hade

Räkna med bråk : En litteraturstudie om viktiga aspekter för att elever i årskurs 4-6 skall utveckla förståelse för bråk

Syftet med denna systematiska litteraturstudie är att få kunskap om viktiga aspekter för att elever i årskurs 4-6 skall utveckla förståelse för bråk. Utifrån syftet formulerades följande frågeställning: Vilka undervisningsmetoder kan underlätta elevers förståelse av bråk. Databaserna LIBRIS, Teacher´s reference center och ERIC användes för söka efter relevanta vetenskapligt granskade artiklar. Resultatet visar att många elever tycker att det är svårt med bråk och att de inte förstår syftet med att lära sig bråk i skolan. Vidare visar resultatet att om lärarna åskådliggör bråk för eleverna på många olika sätt i undervisningen ökar elevernas förståelse för bråk. Studien visar även att användning av konkreta material såsom modeller och bilder gör det enklare för elever att bland annat förstå beräkningar med bråk. Att lärarna samtalar med eleverna om bråk är också en viktig aspekt för att öka elevers förståelse för bråk.

Begreppens roll vid inlärning av algebra : En litteraturstudie om den roll begrepp och begreppsförmåga spelar vid inlärning av algebra för elever i årskurs 4-6

Svenska elever har presterat dåligt i internationella undersökningar en längre tid när det gäller algebraområdet i matematik. Elevernas begreppsförståelse har pekats ut som en faktor som spelar in i de dåliga resultaten för svenska elever del. Syftet med denna studie har därför varit att ta reda på den roll som begrepp och begreppsförmåga spelar vid inlärning av algebra samt vilken begreppsförståelse elever i årskurs 4-6 har. Genom en systematisk litteraturstudie har frågeställningarna besvarats. Resultaten visar att brister i begreppsförståelse i algebra också leder till brister i kunskap i algebra. Undervisning med fokus på begrepp leder till bättre förståelse för begrepp samtidigt som det även leder till procedurell kunskap. Elever i årskurs 4-6 kan hantera variabler och använda dem i matematiska uttryck. Fördelar med en tidig introduktion av variabelbegreppet är att elever bygger en bättre förståelse för begreppet.

Räkna med bråk : En litteraturstudie om viktiga aspekter för att elever i årskurs 4-6 skall utveckla förståelse för bråk

Syftet med denna systematiska litteraturstudie är att få kunskap om viktiga aspekter för att elever i årskurs 4-6 skall utveckla förståelse för bråk. Utifrån syftet formulerades följande frågeställning: Vilka undervisningsmetoder kan underlätta elevers förståelse av bråk. Databaserna LIBRIS, Teacher´s reference center och ERIC användes för söka efter relevanta vetenskapligt granskade artiklar. Resultatet visar att många elever tycker att det är svårt med bråk och att de inte förstår syftet med att lära sig bråk i skolan. Vidare visar resultatet att om lärarna åskådliggör bråk för eleverna på många olika sätt i undervisningen ökar elevernas förståelse för bråk. Studien visar även att användning av konkreta material såsom modeller och bilder gör det enklare för elever att bland annat förstå beräkningar med bråk. Att lärarna samtalar med eleverna om bråk är också en viktig aspekt för att öka elevers förståelse för bråk.

Begreppens roll vid inlärning av algebra : En litteraturstudie om den roll begrepp och begreppsförmåga spelar vid inlärning av algebra för elever i årskurs 4-6

Svenska elever har presterat dåligt i internationella undersökningar en längre tid när det gäller algebraområdet i matematik. Elevernas begreppsförståelse har pekats ut som en faktor som spelar in i de dåliga resultaten för svenska elever del. Syftet med denna studie har därför varit att ta reda på den roll som begrepp och begreppsförmåga spelar vid inlärning av algebra samt vilken begreppsförståelse elever i årskurs 4-6 har. Genom en systematisk litteraturstudie har frågeställningarna besvarats. Resultaten visar att brister i begreppsförståelse i algebra också leder till brister i kunskap i algebra. Undervisning med fokus på begrepp leder till bättre förståelse för begrepp samtidigt som det även leder till procedurell kunskap. Elever i årskurs 4-6 kan hantera variabler och använda dem i matematiska uttryck. Fördelar med en tidig introduktion av variabelbegreppet är att elever bygger en bättre förståelse för begreppet.