A vállalkozói hajlandóság vizsgálata a női hallgatók körében Magyarországon (Research of entrepreneurial intentions of the Hungarian female students)

Köztudott, hogy a nők lényeges szerepet töltenek be a gazdasági életben, ezért fontos megvizsgálni azt, hogy melyek az ösztönző és az akadályozó tényezők a vállalkozásindításuk során. Egy 2011-es nemzetközi kutatás többek között a magyar női hallgatók vállalkozói hajlandóságát befolyásoló tényezőket vizsgálta. A kutatás többek között a motivációs tényezőkre, a személyiségjegyekre, valamint a korlátozó tényezőkre irányult. A vizsgálat eredményei azt igazolták, hogy a női vállalkozói létet nemcsak a pénzügyi indítékok vezérelték, hanem a belső tényezők is. Elsősorban az egyéni tényezők jelentették az akadályokat számukra, a szervezeti-környezeti korlátok szerepe kisebb jelentőséggel bírt. A vizsgálat eredményei többnyire a szakirodalmi adatokat igazolták. _____ It is widely known, that women play an important role in the economy, which makes the determination of motives and obstacles during business start-ups inevitable. Hungarian female students were surveyed during an international study in 2011 to determine the factors of entrepreneurial intentions. The survey included among other factors the motives for self‐employment, the personal characteristics and the barriers they faced. Results revealed that primary motivations for females during business start-ups were not only monetary motives, but also intrinsic factors. Problems faced by Hungarian female students were mainly individual; the organizationalenvironmental ones had lower importance. Results on motives and barriers were mostly consistent with the authors’ literature findings.

Algebra I and other predictors of high school dropout

This study investigated the relation of several predictors to high school dropout. The data, composed of records from a cohort of students ( N = 10,100) who entered ninth grade in 2001, were analyzed via logistic regression. The predictor variables were: (a) Algebra I grade, (b) Florida Comprehensive Assessment Test (FCAT) level, (c) language proficiency, (d) gender, (e) race/ethnicity, (f) Exceptional Student Education program membership, and (g) socio-economic status. The criterion was graduation status: graduated or dropped out. Algebra I grades were an important predictor of whether students drop out or graduate; students who failed this course were 4.1 times more likely to drop out than those who passed the course. Other significant predictors of high school dropout were language proficiency, Florida Comprehensive Assessment Test (FCAT) level, gender, and socio-economic status. The main focus of the study was on Algebra I as a predictor, but the study was not designed to discover the specific factors related to or underlying success in this course. Nevertheless, because Algebra I may be considered an important prerequisite for other major facets of the curriculum and because of its high relationship to high school dropout, a recommendation emerging from these findings is that districts address the issue of preventing failure in this course. Adequate support mechanisms for improving retention include addressing the students' readiness for enrolling in mathematics courses as well as curriculum improvements that enhance student readiness through such processes as remediation. Assuring that mathematics instruction is monitored and improved and that remedial programs are in place to facilitate content learning in all subjects for all students, but especially for those having limited English proficiency, are critical educational responsibilities.

Lateral load distribution for curved steel I -girder bridges

Lateral load distribution factor is a key factor for designing and analyzing curved steel I-girder bridges. In this dissertation, the effects of various parameters on moment and shear distribution for curved steel I-girder bridges were studied using the Finite Element Method (FEM). The parameters considered in the study were: radius of curvature, girder spacing, overhang, span length, number of girders, ratio of girder stiffness to overall bridge stiffness, slab thickness, girder longitudinal stiffness, cross frame spacing, and girder torsional inertia. The variations of these parameters were based on the statistical analysis of the real bridge database, which was created by extracting data from existing or newly designed curved steel I-girder bridge plans collected all over the nation. A hypothetical bridge superstructure model that was made of all the mean values of the data was created and used for the parameter study. ^ The study showed that cross frame spacing and girder torsional inertia had negligible effects. Other parameters had been identified as key parameters. Regression analysis was conducted based on the FEM analysis results and simplified formulas for predicting positive moment, negative moment, and shear distribution factors were developed. Thirty-three real bridges were analyzed using FEM to verify the formulas. The ratio of the distribution factor obtained from the formula to the one obtained from the FEM analysis, which was referred to as the g-ratio, was examined. The results showed that the standard deviation of the g-ratios was within 0.04 to 0.06 and the mean value of the g-ratios was greater than unity by one standard deviation. This indicates that the formulas are conservative in most cases but not overly conservative. The final formulas are similar in format to the current American Association of State Highway and Transportation Officials (AASHTO) Load Resistance and Factor Design (LRFD) specifications. ^ The developed formulas were compared with other simplified methods. The outcomes showed that the proposed formulas had the most accurate results among all methods. ^ The formulas developed in this study will assist bridge engineers and researchers in predicting the actual live load distribution in horizontally curved steel I-girder bridges. ^

The identification of a novel role for BRCA1 in regulating RNA Polymerase I transcription

The unrestrained proliferation of cancer cells requires a high level of ribosome biogenesis. The first stage of ribosome biogenesis is the transcription of the large ribosomal RNAs (rRNAs); the structural and functional components of the ribosome. Transcription of rRNA is carried out by RNA Polymerase I (Pol-I) and its associated holoenzyme complex. Here we report that BRCA1, a nuclear phosphoprotein, and a known tumour suppressor involved in variety of cellular processes such as DNA damage response, transcriptional regulation, cell cycle control and ubiquitylation, is associated with rDNA repeats, in particular with the regulatory regions of the rRNA gene. We demonstrate that BRCA1 interacts directly with the basal Pol-I transcription factors; upstream binding factor (UBF), selectivity factor-1 (SL1) as well as interacting with RNA Pol-I itself. We show that in response to DNA damage, BRCA1 occupancy at the rDNA repeat is decreased and the observed BRCA1 interactions with the Pol-I transcription machinery are weakened. We propose, therefore, that there is a rDNA associated fraction of BRCA1 involved in DNA damage dependent regulation of Pol-I transcription, regulating the stability and formation of the Pol-I holoenzyme during initiation and/or elongation in response to DNA damage.

Troponin I and cardiovascular risk prediction in the general population: the BiomarCaRE consortium

AIMS: Our aims were to evaluate the distribution of troponin I concentrations in population cohorts across Europe, to characterize the association with cardiovascular outcomes, to determine the predictive value beyond the variables used in the ESC SCORE, to test a potentially clinically relevant cut-off value, and to evaluate the improved eligibility for statin therapy based on elevated troponin I concentrations retrospectively.

METHODS AND RESULTS: Based on the Biomarkers for Cardiovascular Risk Assessment in Europe (BiomarCaRE) project, we analysed individual level data from 10 prospective population-based studies including 74 738 participants. We investigated the value of adding troponin I levels to conventional risk factors for prediction of cardiovascular disease by calculating measures of discrimination (C-index) and net reclassification improvement (NRI). We further tested the clinical implication of statin therapy based on troponin concentration in 12 956 individuals free of cardiovascular disease in the JUPITER study. Troponin I remained an independent predictor with a hazard ratio of 1.37 for cardiovascular mortality, 1.23 for cardiovascular disease, and 1.24 for total mortality. The addition of troponin I information to a prognostic model for cardiovascular death constructed of ESC SCORE variables increased the C-index discrimination measure by 0.007 and yielded an NRI of 0.048, whereas the addition to prognostic models for cardiovascular disease and total mortality led to lesser C-index discrimination and NRI increment. In individuals above 6 ng/L of troponin I, a concentration near the upper quintile in BiomarCaRE (5.9 ng/L) and JUPITER (5.8 ng/L), rosuvastatin therapy resulted in higher absolute risk reduction compared with individuals <6 ng/L of troponin I, whereas the relative risk reduction was similar.

CONCLUSION: In individuals free of cardiovascular disease, the addition of troponin I to variables of established risk score improves prediction of cardiovascular death and cardiovascular disease.

Hur ett tvärfunktionellt samarbete kan motverka stuprörsstrukturer : Kommunikationens roll i det organisatoriska gränssnittet mellan olika avdelningar

Stovepipes, or also called silos, appear in many different organizations and sectors and contribute to problems when employees or managers tend to look more to their own, or the individual departments, objectives rather than to the organizations. The purpose of this study was to identify different communicative factors that promote stovepipes in order to further identify the most critical factor to disarm. A case study has been done at a selected company, with a stovepipe structure, in order to achieve the purpose of the study. The case study has included interviews and observations to identify different problem areas which then have been compared with three communicative factors identified in previous studies. The factor that had the most connections to the problem areas have been considered the most critical factor. The result of the study indicates that “A lack of understanding each other's work” is the most critical factor in stovepipe structures and that it can be prevented by following five recommendations: bring up positive collaboration continually, raise problems with each other instead of with others, identify different communication paths in and between the departments, implement a long-term model for preventing stovepipes and set up workshops between the involved departments. The conclusion of the study is that stovepipes create several undesirable effects in the organization but that the efforts to counter these problems do not have to be complicated. Following five small steps into a better collaboration and communication can be enough to be on your way to a better organizational structure.

Bidragande faktorer som påverkar patientens följsamhet i ögondroppsbehandlingen vid glaukomsjukdom – en litteraturstudie

Bakgrund: Glaukom är en kronisk progressiv ögonsjukdom och en av den främsta orsaken till blindhet i världen. Intraockulärt trycksänkande ögondroppar är den vanligaste behandlingsmetoden och följsamhet är mycket viktigt för att minska progression av sjukdomen och risken att bli blind. Tidigare studier har visat att det finns en bristande följsamhet hos patienter med denna behandling. Syfte: Att belysa de faktorer som påverkar patientens följsamhet så att sjuksköterskan ska få en bättre förståelse och kunna vägleda patienten till en bättre följsamhet. Metod: En systematisk litteraturstudie genomfördes baserad på 14 vetenskapliga artiklar med både kvalitativ och kvantitativ ansats. Resultat: Det finns många olika faktorer som påverkar patientens följsamhet i behandlingen med ögondroppar. Det kan vara faktorer som är orsakade av sjukvårdspersonal, av patienten själv samt av miljö/socioekonomiska skäl. Slutsats: Det är viktigt att fortsätta forska på de faktorer som påverkar patienters följsamhet vid ögondroppsbehandling för att sjuksköterskan ska kunna vägleda till en ökad följsamhet.

Faktorer som bidrar till ett stabilare mående hos patienter med emotionellt instabil personlighetsstörning i heldygnsvård : en kvalitativ intervjustudie ur ett patientperspektiv

Bakgrund: Patienter med emotionell instabil personlighetsstörning upplevs som en svårbehandlad patientgrupp inom heldygnsvården. Omvårdnadspersonalens kunskap kring bemötande och behandling av denna patientgrupp är varierande vilket gör att vården ser olika ut. Detta kan resultera i ett ökat lidande hos patienten och frustration i personalgruppen. Syfte: Studiens syfte var att beskriva faktorer som bidrar till stabilare mående hos patienter med emotionellt instabilt personlighetsstörning under heldygnsvård. Metod: Som metod har använts en kvalitativ design med induktiv ansats. Studien baserades på sex intervjuer där informanterna var patienter med diagnosen emotionellt instabil personlighetsstörning. Intervjuerna analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Resultatet visade att bemötandet och engagemang hos personal var av stor vikt. Struktur och delaktighet var andra viktiga faktorer för att nå ett stabilare mående. Det framkom att heldygnsvården kunde bidra med ett avbrott i vardagen och att meningsfulla aktiviteter under vårdtiden var en annan viktig faktor. Slutsats: Patienterna upplevde att bli bemött som en individ av engagerad personal och att få vara delaktig i sin vård som två viktiga faktorer i processen mot ett stabilare mående. Heldygnsvårdens struktur och miljöombytet stod för återhämtning och en möjlighet att återfå rutiner. Det framkom även en önskan om fler meningsfulla aktiviteter såsom fysisk aktivitet och psykoedukation för att på bästa sätt ta tillvara på vårdtiden.

Konceptet mobilitet som tjänst : Viktiga kompetenser och möjliga utmaningar vid vidareutvecklingen av MaaS i Sverige.

Transport and travel is necessary for our society to function. Today, the privately owned car stands for more than half of all personal trips in Sweden. In the last couple of years researchers have highlighted the idea that personal transport is facing a paradigm shift, which means a reduction in the use and dependent of the privately owned car and an increased focus on individuals buying their Mobility as a Service (MaaS). MaaS is described as an integrated mix of different mobility services which are arranged in the form of customized mobility packages to the customer. These mobility packages can be compared to a mobile phone subscription, which includes various mobility services, such as train, bus, subway, taxi, carpool, etc. in various amounts depending on the individual's changing needs. The individual can take care of their own travel planning, booking and payment via an app in their smartphone. What distinguish MaaS from other mobility services is that the customer can travel from door-to-door instead of a predefine station to another. There have been various Maas projects around the world in order to increase understanding of the concept of MaaS, there is still a lot of unanswered questions and researchers would like to see more studies in the field, in order to find factors that are important and vital to the concept MaaS. The aim of the thesis is to: Discuss some competences that may be significant for the further development of the concept Maas in Sweden and discuss potential challenges that may arise at further development of the concept MaaS in Sweden. This study is based on previous research and experiences and thoughts on the concept MaaS from various stakeholders with knowledge and experience of the concept. This study has an abductive approach. Primary data were obtained through qualitative semistructured interviews with eight people who have knowledge and experience of the Maas. The main conclusions in this study is that the competences that are most important in the development of MaaS is collaborative skills and competences required to create an attractive mobility package based on customer needs. One challenge identified in this study is the challenge of creating individualized mobility package in which different types of mobility services are integrated. Another challenge can arise when public and private organizations collaborate and when new organizations enter the transport network and try to cooperate with the established organizations

Generationsskillnader i arbetslivet: en kvalitativ studie med utgångspunkt från generation y

In previous studies research has shown that generation y experience resistance from older generations represented in the labor market in USA. The resistance is due to differences between the generations. On the other hand some studies say that differences are more likely to come from other factors such as gender and which stage in life the individual is in. The purpose of this study is to describe how (women in) generation y is experiencing the cooperation with colleagues from other generations and if they considers that differences due to generations exist. The study will also try to determine if the respondents are aware of each generation’s characteristics. To fulfill the purpose of the study a qualitative method was chosen in the shape of a focus group. To be able to answer the purpose an interview guide was developed from previous studies. The guide was divided in three sections; scenarios, exercises and finally questions. The focus group resulted in a two-hour discussion between four individuals belonging to generation y. The result of the study showed that generation y in Falun, Sweden did identify some of the characteristics each generation had. Further did the respondents conform that resistance due to generational differences was a problem. To answer the purpose of the study generation y felt underestimated by the older generations and expressed a certain degree of hopelessness.

"En personalstyrka som går på knäna" : - En kvalitativ studie om betydande faktorer i sjuksköterskeyrket

I sjukhuskorridorerna står flera rum tomma och operationssalar används inte fullt ut. Anledningen är inte att medborgarna blivit friskare, inte heller är det ekonomin som är huvudorsaken, skälet är bristen på sjuksköterskor1. År 2015 publicerades en artikel om att allt fler sjuksköterskor lämnar Falu Lasarett på grund av dess tunga tre skift2. Vid denna studies början ville vi gå till botten med vad som är attraktivt i sjuksköterskeyrket, varför man väljer att bli sjuksköterska när yrket tycks vara kantat av negativa faktorer. Det vi tidigt märkte var att yrket inte endast kunde beskrivas som antingen attraktivt eller oattraktivt. Syftet med studien blev därför att identifiera attraktiva och oattraktiva faktorer i sjuksköterskeyrket. För att nå syftet eftersöktes respondenter via sociala medier där spridningen blev stor och stoppades när nio sjuksköterskor valt att delta. Respondenterna hade anställning på Falu Lasarett och intervjuas med hjälp av processmetoden "attraktivt arbete". Denna metod har varit ett verktyg i insamlandet av teori och empiri, faktorerna har gett oss handfasta sökord och varit användbara för respondenterna att resonera kring. Resultatet visade att respondenterna upplevde att relationer och social kontakt bidrog till yrkets attraktivitet. De ansåg sig även bli stimulerade av det varierande arbetet i form av tankearbete, praktiskt arbete och det resultat de presterade. De förbättringsområden som studien identifierat är föga förvånande; lön, arbetstid, arbetstakt, status, erkänsla, företaget, ledarskap men även faktorn eftertraktad bedömdes som mindre attraktiv då respondenterna ansåg att de endast var eftertraktade på grund av sin yrkestitel. Störst fokus har lagts på ledarskap, en faktor som tidigt identifierades som ett förbättringsområde. Problematiken kring ledarskapet tycks bottna i det faktum att chefsrekryteringar sker internt på arbetsplatsen och att de chefsutbildningar som erbjuds inte räcker till. Studien har för avsikt att identifiera förbättringsområden, ingen intention har funnits om att studien skulle resultera i en handlingsplan. Vi ser ämnet för komplext för att en C-uppsats skulle kunna landa i en lösning på de problem som sjuksköterskeyrket dras med.

"På andra sidan betongväggen" : En fallstudie om engagemang och motivation i arbetslivet

Intresset för engagemang och dess påverkan i organisationer ligger till grund för studien. Syftet är att genom en ökad förståelse av anställdas upplevda grad av engagemang och motivation, urskilja de faktorer som ligger till grund för ett lägre engagemang, för att sedan ha möjlighet att definiera faktorer som kan höja det. En kvalitativ undersökning har genomförts på ett företag inom tillverkningsindustrin. Sammanlagt har tolv respondenter intervjuats - VD, en chef och två ledare samt åtta stycken av de produktionssanställda. De tre olika nivåerna av respondenter har analyserats separat med relevant teori för att sedan jämföras samt ge möjligheten att studera likheter och skillnader dem emellan. Resultatet och analysen visar att engagemanget på företaget upplevs vara lågt samt att definitionen av engagemang och motivation kan ha olika betydelse för olika individer. Det bristande engagemanget grundar sig i olika faktorer - framför allt i upplevelsen av att det finns en "vi och dom"-känsla på företaget - samt anseendet av bristande kommunikation. I diskussionen resoneras kring lösningar och problem som individerna på varje nivå bör ta hänsyn till för att öka engagemanget. Studien resulterar i tre olika handlingsplaner som tilldelas varje nivå, där konkreta förslag och lösningar presenteras och ligger till grund för ett ökat engagemang. De främsta slutsatserna av studien är således att engagemanget måste öka inom företaget samt att den negativa inställningen måste försvinna hos de anställda, då det har en destruktiv påverkan på de anställdas vardagliga arbete. Studien visar även att ett aktivt arbete och ett hänsynstagande till engagemang på arbetsplatsen kan leda till mer lojal, produktiv, effektiv och välmående personal.

Gränsdragning mellan arbete & fritid : Närvaro i sin frånvaro

Vårt syfte med denna studie är att ämna beskriva vilken betydelse det gränslösa arbetet får för chefsrollen, utifrån de förändringar som sker i dagens arbetsliv samt hur gränsdragningen mellan arbete och fritid hanteras. Vi valde att utföra vår studie i form av kvalitativa intervjuer, där vi intervjuade sex medarbetare inom en offentlig organisation i Dalarna, Sverige. Det resultat vi erhöll analyserades utifrån tidigare forskning och teorier. Resultaten i vår studie visar att cheferna direkt eller indirekt påverkas av förändringar som sker i arbetslivet och att det även är något som påverkar hur cheferna hanterar gränsdragningen mellan arbete och fritid. Studiens resultat visar vidare att cheferna menar att dessa förändringar bidrar till att förändra deras sätt att agera i chefsrollen och att det ställer andra krav på deras kompetenser. Resultatet visar också att kraven i arbetet måste vara rimliga, för att skapa balans mellan arbets- och privatliv och att det i första hand inte är de kvantitativa faktorerna i förhållande till arbetet som skapar en upplevelse av gränslöshet. Med kvantitativa faktorer menar vi de faktorer som traditionellt beskrivs som mer konkreta faktorer i arbetet, exempelvis arbetets utformning, arbetstiden, tillgängligheten eller antalet arbetsuppgifter att utföra. Istället belyser resultatet att en emotionell känsla av stress kan uppstå i relation till den egna upplevelsen av en känslig situation i arbetet eller när den egna kompetensen inte räcker till i arbetsutförandet och att det kan skapa en otydlig gräns mellan arbetstid och fritid.

Samarbete i agila systemutvecklingsprojekt : Vilka mänskliga faktorer påverkar samarbetets effektivitet?

Mänskliga faktorer som till exempel kommunikation och tillit påverkar hur människor interagerar med varandra. I agil systemutveckling ingår relationer, samspel och samarbete mellan människor och dessa påverkar om systemutvecklingsprojektet anses framgångsrikt eller ej. Men ofta i systemutvecklingsprojekt så läggs det mer tid på själva tekniken än de sociala aspekterna, där de mänskliga faktorerna i många fall är en avgörande faktor för projektets slutresultat. Syftet med det nuvarande arbetet är att beskriva vilka mänskliga faktorer som är viktiga för att effektivisera samarbete i agila systemutvecklingsprojekt, samt att beskriva hur agil systemutveckling på Trafikverket utförs. Trafikverket ville ha studien genomförd för att resultatet av studien skulle hjälpa till att minska antalet mindre framgångsrika systemutvecklingsprojekt på Trafikverket. Huvudfrågan i arbetet är: Vilka mänskliga faktorer är viktiga för att effektivisera samarbetet mellan verksamhetskunniga och utvecklare i agila systemutvecklingsprojekt? En fallstudie utfördes vid Trafikverket genom sju semistrukturerade intervjuer som följdes upp av enkäter och dokumentstudier. Det sammanlagda resultatet tyder på att för att effektivisera samarbetet mellan verksamhetskunniga och utvecklare i agila systemutvecklingsprojekt på Trafikverket krävs fokus på följande fem mänskliga faktorer: kommunikation, tillit, ledarskap, kunskap och motivation.

Samarbete i agila systemutvecklingsprojekt : Vilka mänskliga faktorer påverkar samarbetets effektivitet?

Mänskliga faktorer som till exempel kommunikation och tillit påverkar hur människor interagerar med varandra. I agil systemutveckling ingår relationer, samspel och samarbete mellan människor och dessa påverkar om systemutvecklingsprojektet anses framgångsrikt eller ej. Men ofta i systemutvecklingsprojekt så läggs det mer tid på själva tekniken än de sociala aspekterna, där de mänskliga faktorerna i många fall är en avgörande faktor för projektets slutresultat. Syftet med det nuvarande arbetet är att beskriva vilka mänskliga faktorer som är viktiga för att effektivisera samarbete i agila systemutvecklingsprojekt, samt att beskriva hur agil systemutveckling på Trafikverket utförs. Trafikverket ville ha studien genomförd för att resultatet av studien skulle hjälpa till att minska antalet mindre framgångsrika systemutvecklingsprojekt på Trafikverket. Huvudfrågan i arbetet är: Vilka mänskliga faktorer är viktiga för att effektivisera samarbetet mellan verksamhetskunniga och utvecklare i agila systemutvecklingsprojekt? En fallstudie utfördes vid Trafikverket genom sju semistrukturerade intervjuer som följdes upp av enkäter och dokumentstudier. Det sammanlagda resultatet tyder på att för att effektivisera samarbetet mellan verksamhetskunniga och utvecklare i agila systemutvecklingsprojekt på Trafikverket krävs fokus på följande fem mänskliga faktorer: kommunikation, tillit, ledarskap, kunskap och motivation.