BASS CYCLIC UNITS AS FACTORS IN A FREE GROUP IN INTEGRAL GROUP RING UNITS

Marciniak and Sehgal showed that if u is a non-trivial bicyclic unit of an integral group ring then there is a bicyclic unit v such that u and v generate a non-abelian free group. A similar result does not hold for Bass cyclic units of infinite order based on non-central elements as some of them have finite order modulo the center. We prove a theorem that suggests that this is the only limitation to obtain a non-abelian free group from a given Bass cyclic unit. More precisely, we prove that if u is a Bass cyclic unit of an integral group ring ZG of a solvable and finite group G, such that u has infinite order modulo the center of U(ZG) and it is based on an element of prime order, then there is a non-abelian free group generated by a power of u and a power of a unit in ZG which is either a Bass cyclic unit or a bicyclic unit.

On Groups Whose Maximal Cyclic Subgroups Are Maximal

We consider the problem of classifying those groups whose maximal cyclic subgroups are maximal. We give a complete classification of those groups with this property and which are either soluble or residually finite.

Classification of the virtually cyclic subgroups of the pure braid groups of the projective plane

We classify the ( finite and infinite) virtually cyclic subgroups of the pure braid groups P(n)(RP(2)) of the projective plane. The maximal finite subgroups of P(n)(RP(2)) are isomorphic to the quaternion group of order 8 if n = 3, and to Z(4) if n >= 4. Further, for all n >= 3, the following groups are, up to isomorphism, the infinite virtually cyclic subgroups of P(n)(RP(2)): Z, Z(2) x Z and the amalgamated product Z(4)*(Z2)Z(4).

Stereoselective Nucleophilic Addition of Potassium Alkyltrifluoroborates to Cyclic N-Acyliminium Ions: a Simple and Mild Approach to Chiral 5-Alkyl-pyrrolidin-2-ones

The stereoselective nucleophilic addition of potassium alkyltrifluoroborates to cyclic N-acyliminium ions derived from N-benzyl-3,4,5-triacetoxy-pyrrolidin-2-one, which affords 5-substituted-pyrrolidin-2-ones, is described. The products are obtained in moderate to good yields and are produced predominantly as the anti diastereomer.

Deposition of selenium thin layers on gold surfaces from sulphuric acid media: Studies using electrochemical quartz crystal microbalance, cyclic voltammetry and AFM

In this paper we report here new considerations about the relationship between the mass and charge variations (m/z relationship) in underpotential deposition (UPD), bulk deposition and also in the H(2)Se formation reaction. Nanogravimetric experiments were able to show the adsorption of H(2)SeO(3) on the AuO surface prior to the voltammetric sweep and that, after the AuO reduction, 0.40 monolayer of H(2)SeO(3) remains adsorbed on the newly reduced Au surface, which was enough to gives rise to the UPD layer. The UPD results indicate that the maximum coverage with Se(ads) on polycrystalline gold surface corresponds to approximately 0.40 monolayer, in good agreement with charge density results. The cyclic voltammetry experiments demonstrated that the amount of bulk Se obtained during the potential scan to approximately 2 Se monolayers, which was further confirmed by electrochemical quartz crystal microbalance (EQCM) measurements that pointed out a mass variation corresponding of 3 monolayers of Se. In addition, the Se thin films were obtained by chronoamperometric experiments, where the Au electrode was polarized at +0.10V during different times in 1.0 M H(2)SO(4) + 1.0 mM SeO(2). The topologic aspects of the electrodeposits were observed in Atomic Force Microscope (AFM) measurements. Finally, in highly negative potential polarizations, the H(2)Se formation was analyzed by voltammetric and nanogravimetric measurements. These finding brings a new light on the selenium electrodeposition and point up to a proposed electrochemical model for molecule controlled surface engineering. (c) 2009 Elsevier Ltd. All rights reserved.

The Translation of the -ing form in the Novel The Da Vinci Code

This essay deals with the translation into Swedish of the ing-form in the popular novel The Da Vinci Code. The reason for looking at the -ing form is that it is a grammatical structure which is difficult to render in Swedish since there is no exact equivalent, at least not one which is used in the same manner as the English. The aim is to find out how the translator has dealt with the ing-form and also to find out whether there are any instances where the context has been altered due to the manner in which the translation has been carried out.

The Da Vinci Code : En arketypisk saga : En djupstrukturell studie med didaktisk inriktning

Syftet med uppsatsen är att visa på likheten mellan Dan Browns The Da Vinci Code och sagans struktur, aktörer och handling, samt att påvisa romanens didaktiska möjligheter. Utifrån Vladimir Propps sagoteori och Northrop Fryes arketyper och historiska kategorisering samt ett studium av populärromanens likheter med sagan utifrån Ulla Lundqvists undersökning görs en strukturalistisk analys. Vidare har en mindre enkätundersökning gjorts för att skapa en uppfattning om hur en grupp elever på en gymnasieskolan uppfattat romanens didaktiska möjligheter. Resultatet visar att The Da Vinci Code innehåller sagans struktur, med endast några få avvikelser från den kronologiska ordningen, samt att romanens aktörer överrensstämmer med Propps teori och Fryes arketyper. Handlingen uppvisar tydliga inslag från sagan, och överrensstämmer med de sagoelement som Lundqvists undersökning visar, så som exempelvis dualism, magi, i överförd bemärkelse, och ett lyckligt slut. Den didaktiska undersökningen visar att eleverna uppfattar att romanen, trots kritiken kring dess fiktion, kan bidra till att ge kunskaper i ämnen som historia, religion och språk.

Clean Code vs Dirty Code : Ett fältexperiment för att förklara hur Clean Code påverkar kodförståelse

Stora och komplexa kodbaser med bristfällig kodförståelse är ett problem som blir allt vanligare bland företag idag. Bristfällig kodförståelse resulterar i längre tidsåtgång vid underhåll och modifiering av koden, vilket för ett företag leder till ökade kostnader. Clean Code anses enligt somliga vara lösningen på detta problem. Clean Code är en samling riktlinjer och principer för hur man skriver kod som är enkel att förstå och underhålla. Ett kunskapsglapp identifierades vad gäller empirisk data som undersöker Clean Codes påverkan på kodförståelse. Studiens frågeställning var: Hur påverkas förståelsen vid modifiering av kod som är refaktoriserad enligt Clean Code principerna för namngivning och att skriva funktioner? För att undersöka hur Clean Code påverkar kodförståelsen utfördes ett fältexperiment tillsammans med företaget CGM Lab Scandinavia i Borlänge, där data om tidsåtgång och upplevd förståelse hos testdeltagare samlades in och analyserades. Studiens resultat visar ingen tydlig förbättring eller försämring av kodförståelsen då endast den upplevda kodförståelsen verkar påverkas. Alla testdeltagare föredrar Clean Code framför Dirty Code även om tidsåtgången inte påverkas. Detta leder fram till slutsatsen att Clean Codes effekter kanske inte är omedelbara då utvecklare inte hunnit anpassa sig till Clean Code, och därför inte kan utnyttja det till fullo. Studien ger en fingervisning om Clean Codes potential att förbättra kodförståelsen.