Fan fictions eller adaptioner? : Om Amy Heckerlings spelfilm Clueless (1996) och Debra White Smiths roman Amanda (2006) mot Jane Austens roman Emma (1815)

Det huvudsakliga syftet med min uppsats var att utifrån originalverket Emma (1815) avJane Austen kunna bedöma vad två verk som inspirerats av romanen bör klassificeras som.De två verken var romanen Amanda (2006) av författaren Debra White Smith ochspelfilmen Clueless (1995) av regissören Amy Heckerling. Till min hjälp har jag lästaktuell forskning inom de två termerna adaption och fanfiction och utifrån detta gjort enjämförande analys på verken. Resultatet blev oväntat vagt, det visade sig att begreppen lågnärmre varandra än vad jag trott från början. Båda verken kan till viss del ses som enadaption på originalverket, på samma sätt som de även kan ses som fanfiction. Slutsatsenär dock att de båda verken passar bäst in under termen profic, som är en underkategoriinom fanfiction där författaren/regissören tjänar pengar på sin modifikation och intepublicerat verket i exempelvis ett obetalt nätforum som hobbyaktivitet.

Sjuksköterskans främjande av livskvalitet hos lungcancerpatienter i palliativ fas : En litteraturöversikt

Bakgrund: Lungcancer är en sjukdom med dålig prognos och hög dödlighet. Många patienter behandlas därför med palliativ vård. Att ha lungcancer påverkar patientens livskvalitet, och sjuksköterskan har ett stort ansvar i att främja patientens livkvalitet. Syfte: Att beskriva vad som innefattades i begreppet livskvalitet utifrån lungcancersjuka patienter i palliativ fas, vilka faktorer som påverkade känslan av den och hur sjuksköterskan kunde främja livskvalitet utifrån sin yrkesroll. Metod: Studien genomfördes som en litteraturöversikt. Totalt användes 25 artiklar av både kvalitativ och kvantitativ ansats. Artiklar till studien söktes i databaserna CINHAL och PubMed. Resultat: Livskvalitet är ett multidimensionellt begrepp och det kan ses som någonting individuellt och unikt för varje enskild lungcancersjuk patient, och innebörden av begreppet hade olika betydelse för alla. Livskvalitet kunde påverkas utifrån både fysiska, psykiska, sociala och existentiella aspekter. Sjuksköterskan hade därför en viktig roll i att ha en helhetssyn på patienten och se denne som en enskild individ i situationen, för att livskvalitet ska kunna främjas optimalt hos patienten. Slutsats: Livskvalitet är ett oändligt begrepp, som har en unik betydelse för varje patient. Som sjuksköterska fanns inget facit på vilka åtgärder som bäst kan främja patientens livskvalitet. Dock handlar det om till stor del för sjuksköterskan att våga möta patienten i denna svåra situation och att våga lyssna på patienten.

HR:s medverkan i ledningsgrupper : En studie som visar vad HR:s medverkan i ledningsgrupper kan ha för betydelse för en organisation

Det är svårt att få en organisation och dess individer att enas om vad som går att mäta, vadsom är viktigt att mäta och framförallt hur man ska mäta. Syftet med denna studie var attundersöka om det inom Trafikverket fanns några upplevda effekter av HR-funktionens stödoch medverkan i ledningsgrupperna samt således se om HR behöver finnas representerade iledningsgrupper inom Trafikverket. Frågeställningen utgår från vårt syfte och delas upp i tremindre frågor. För att möjliggöra undersökningen vill författarna besvara följande frågor:1. Vad anser ledningsgrupperna och HR att syftet med en ledningsgrupp inomTrafikverket är?2. Vilken roll och syfte upplever ledningsgrupper att HR har inom Trafikverket och vilkaeffekter upplever de till följd av detta?3. Hur uppfattar HR sin egen roll och sitt eget syfte inom Trafikverket samt vilkaeffekter upplever HR att de har på ledningsgrupperna och organisationen?Författarna fick möjligheten att genomföra en fallstudie på en avdelning inom Trafikverketdär HR finns representerad i vissa ledningsgrupper men inte andra. Yeung och Berman (1997)menar att de begrepp som kopplar ihop HR och verksamhetsstyrning tyvärr inte är särskiltvälutvecklade i dagens organisationer och att de nuvarande HR åtgärderna inte är tillräckligtvälformulerade för att tydligt visa vilka effekter HR har på företagets resultat.Genom intervjuer med olika chefer och en HR-representant har författarna följande slutsatser: En ledningsgrupps sammansättning behöver inte vara statisk. Det finns ingen klart uttalad definition av vad HR står för inom organisationen. Det råder delade meningar om varför HR inte finns representerad i allaledningsgrupper. Syftet med HR är att föra personalens talan i organisationen och värna ompersonalfrågor igenom hela organisationen. Det är upp till varje organisation själv attdefiniera syftet med HR i deras organisation och följa detta.

Språket i matematikens textuppgifter : En litteraturstudie om svårigheter i textuppgifter och undervisningsstrategier som kan underlätta förståelsen för elever i årskurs 1-3

Elever arbetar ofta med textuppgifter när de arbetar med matematisk problemlösning och förståelsen av textuppgifter kan vara problematisk för många elever. Som lärare är det viktigt att veta vad som är svårt och vad som kan underlätta förståelsen för elever. I denna litteraturstudie undersöks vilka språkliga aspekter som kan försvåra för elever i årskurs 1-3 när de läser matematiska textuppgifter samt vilka undervisningsstrategier som kan underlätta förståelsen. Studier på svenska och engelska från år 2000-2014 togs fram genom en systematisk sökning i databaserna LIBRIS och ERIC. Resultatet visar att begrepp, symboler och siffersymboler kan försvåra förståelsen. En studie visar att textförståelse är den största bristen medan en annan studie visar att det är i valet av räknesätt det brister. I resultatet tas strategin mental modeling upp som handlar om att skapa mentala bilder och åtta andra förslag som kan underlätta förståelsen, till exempel att elever kan skriva egna matematiska problem och att de behöver god tid på sig att förstå texter. I diskussionen tas upp hur dessa undervisningsstrategier kan minska de språkliga aspekter som försvårar. Elever kan få bättre förståelse för språket om de skriver egna textuppgifter eller om lärare vidgar elevers matematiska ordförråd genom att vara ”tvåspråkiga”. Det råder delade meningar om elever verkligen behöver lära sig speciella strategier för att förstå matematiska texter.

Musikproducent : Känd titel, okänd roll?

Parallellt med populärmusikens förändring med avseende på hur den låter (jämför exempelvis The Beatles på 1960-talet med Avicii på 2010-talet), så har även utbudet av verktyg för att skapa den expanderat. Kanske är det förstnämnda – hur det låter – ett resultat av den andra – hur den görs – men oavsett vilket så är dessa förändringar ett faktum. Vad som inte verkar ha förändrats dock är de yrkestitlar som använts och används. Med intervjuer och observationer av vad yrkesverksamma musikproducenter gör året 2013 är syftet att utveckla beskrivningar av musikproducentroller som kan användas i musikproduktionsutbildning. Dessa beskrivningar är menade att peka på vilken kunskap som bör preciseras i utbildningsplaner för att utveckla och fokusera på de nödvändiga kompetenser som krävs för yrket. Jan-Olof Gullös modell för musikproducenters ledarstilar prövas i detta arbete vid analysen av producenter som intervjuas och observeras. Resultatet av detta arbete föreslår två underkategorier till musikproducentens titel med förhoppningen att introduktionen av dessa begrepp kan leda till en fortsatt diskussion att definiera dessa två underkategorier. Ambitionen är att på lång sikt skapa en effektivare och mer relevant pedagogik i akademiska syften, men också att musikaliska sammanhang lättare finner rätt ändamål genom väl anpassade och förtydligade samarbetsförhållanden i yrkeslivet.  

Kravsammanställning samt utvärdering avbildvisningsprogramför diagnostik inom telepatologi : En fallstudiemed SIV-metoden som tillvägagångssätt

De flesta har i sin närhet någon som drabbats av cancer och sjukdomsfallen har ökat genom åren. Den yrkesgrupp som ställer diagnos av denna sjukdom är patologer. Bristen på patologer är idagsläget stor och det finns därför ett behov av att finna effektiva lösningar för att möta denna brist och en ökande mängd patienter. För att digitalisera vävnadsproven som diagnostiseras, scannas dessa in med en glasscanner. Dessa digitala bildfiler kan sedan visas i ett bildvisningsprogram och delas digitalt mellan patologer på distans. Detta begrepp kallas för telepatologi. Studien utgår utifrån följande frågeställningar: Vilka krav är väsentliga och bör ingå i en utvärdering för bildvisningsprogram avsedda för diagnostik inom telepatologi? Vilket bildvisningsprogram är mest lämpat att implementeras i ett webbaserat system baserat på dessa väsentliga krav? Syftet med studien är att undersöka vilka krav som är väsentliga och bör ingå i en utvärdering av bildvisningsprogram avsedda för diagnostik inom telepatologi, samt att utföra en utvärdering av ett urval bildvisningsprogramvaror med hjälp av dessa krav. En fallstudie genomfördes med datainsamlingsmetoderna: intervjuer med två personer från studiens samarbetspartner CGM, Frågeformulär där Sveriges patologer var respondenter samt dokumentstudier för att samla in information gällande bildvisningsprogrammen. Studien tillämpar utvalda delar ur Anders G. Nilssons SIV-metod som tillvägagångsätt för att samla in krav samt för att göra ett urval av bildvisningsprogram som sedan utvärderas gentemot dessa krav. Resultaten av datainsamlingarna analyserades och ledde till ett kravdokument med väsentliga krav.Tre så kallade utslagsgivande faktorer bland dessa krav var att bildvisningsprogrammet måste vara webbaserat utan installation på klient, funktioner för in- och ut-zoomning samt panorering måste finnas. Utvärderingen av utvalda bildvisningsprogram visade slutligen att OpenSlide var mest lämpad att implementeras i ett webbaserat system.

Kunskapsöverföring- att leda rätt : Ledarens roll vid kunskapsöverföring i en organisation

I en rapport som Svensk Näringsliv (2010) har utfört beskriver de att företag redan idag och inom en snar framtid står inför den största pensionsavgången någonsin i Svensk historia. 40- talisternas avgång ställer företag inför stora utmaningarna, framförallt att lyckas genomföra en lyckad generationsväxling. De personer som går i pension har under sitt yrkesverksamma liv utvecklat en kunskap som många organisationer vilar på. En stor del av denna kunskap måste överföras för att organisationerna ska kunna fortsätta att vara effektiva på marknaden. Syftet med denna studie var att få en djupare förståelse för ledarskapets betydelse gällande kunskapsöverföring i en organisation, samt bidra med praktiska verktyg till chefer och medarbetare för att undvika att förlora värdefull kunskap vid en generationsväxling. Industriföretaget LEAX har själva identifierat ett problem i att överföra viktig kunskap i och med kommande generationsväxling. Deras önskan var att få hjälp med praktiska verktyg för hur de ska tänka och verka för att mildra kunskapsglappet som kan uppstå. För att undersöka detta och därmed uppfylla denna studies syfte har intervjuer genomförts med fyra produktionsledare, fyra medarbetare som förväntas dela kunskap och tre medarbetare som förväntas ta till sig kunskap. Innan intervjuerna genomfördes läste vi in oss på teori om kunskap, kunskapsöverföring och ledarskap. Eftersom begreppet kunskap har en bred betydelse och kan definieras olika beroende om den är individuell eller organisatorisk, började vi i vårt teoriavsnitt att bena ut detta begrepp. Nonaka och Takeuchi (1995) gör en förenklad bild av kunskap som ett isberg, där den explicita kunskapen benämns som toppen. Väl synlig över ytan på vattnet är den enkel att upptäcka och ta till sig. Under vattnet döljer sig en osynlig kunskap som är svår att upptäcka, så kallas implicit eller tyst kunskap. Denna kunskap utgör en enorm del av isberget och blir därmed viktig att bevara. Dock är denna kunskap svår att överföra då den är osynlig och svår att ta på. För att förstå vad kunskapsöverföring innebär, behöver organisationer identifiera vilken sorts kunskap som behöver överföras för att kunskapsöverföringen ska bli lyckad (Jonsson, 2012). Men även fast organisationer gör detta måste även ledningen förstå att kunskapsöverföring är en strategisk angelägenhet som kan ses som en process som involverar medarbetare. I denna studie har vi undersökt hur ledare kan skapa motivation, engagemang och resurser för medarbetare att vilja medverka och bidra till kunskapsöverföring. För att försöka förstå hur kunskap överförs i en organisation har vi använt oss av Nonaka och Takeuchi, (1995) SECI-modell. Modellen bygger på samspelet mellan den tysta och explicita kunskapen, vilket sker i fyra processer. Dessa processer har vi sedan utvecklat till en egen modell som inkluderar institutionella, organisatoriska och kognitiva faktorer. Utifrån dessa faktorer har vi skapat praktiska förslag på hur ledare tillsammans med medarbetarna kan planera kunskapsöverföring. Dessa praktiska förslag gynnar både individuell- och organisatorisk utveckling, samt bidrar till att mildra kunskapsförlust vid generationsväxlingen. Ett av de praktiska exempel vi utformat är en kompetensprofil, som är ett hjälpmedel för organisationer att identifiera vilken kunskap som medarbetarna besitter, vilket synliggör vilken kunskap det är som kan gå förlorad. Kompetensprofilen tillsammans med vår modell kan appliceras på liknande företag, men även på organisationer som verkar inom andra branscher. Eftersom denna kompetensprofil är utvecklad efter de krav som finns inom aktuell verksamhet, finns det möjlighet att anpassa efter andra verksamheter.

Effekter och förändringar av ledarutveckling

En kommun ställs ofta inför en mängd olika utmaningar, som ställer krav påorganisationen, ledarna och medarbetarna. Hur ska kommunen bäst ta sig an dessautmaningar som samhället och omvärlden ställer för att kunna vara i framkant i sinorganisation och ständigt utveckla den? Att utveckla sina ledare som har en central roll iorganisationen kan vara ett taktiskt val av strategi för att nå målen som sätts upp iorganisationen. Alla frågor som rör kompetens, erfarenhet, utbildning och personlighetär centrala begrepp för att utveckla ledare (Day, Fleenor, Atwater, Sturm & McKee,2014). Syftet med föreliggande undersökning är att studera om ledarutvecklingen harbidragit med några förändringar eller effekter i kommunen. Genom att ha läst in sig påolika teorier, bland annat om ledarskap, kompetensutveckling och effekter av utvecklinghar en djupare förståelse ägt rum. Metoden i undersökningen är kvalitativ, därsemistrukturerade djupintervjuer har genomförts med åtta chefer som har genomgåttledarutvecklingen. Resultatet visar att efter genomförd ledarutveckling reflekterarcheferna mer över sitt ledarskap, de identifierar styrkor och utvecklingsområden vilketbidrar till kompetensutveckling för individen och för organisationen. De synligaeffekterna av kompetensutvecklingen beskrev cheferna att de fått genom en helhetssynoch en större förståelse för andra. Det skapades även en trygghet i sin ledarroll där deinsåg vikten av samverkan. Undersökningen kan bidra med att ge en bild av hur effektiven ledarutveckling kan vara. Genom att exempelvis skapa en öppenhet i organisationenoch ha tid för reflektion. Avslutningsvis framläggs några förslag på vad kommunen kanarbeta vidare med som exempelvis att fokusera mer på samverkan och skapatvärsektionella grupper. Även kommer några förslag på vidare forskning inom området.

Att främja ett ackomodativt lärande utifrån ettandragogiskt perspektiv : I en offentlig organisation

En upplevelse av att det finns begränsade kunskaper kring vuxna individers väg att lära utgörgrunden för denna undersökning. Utbildningar idag kommer ofta i form av föreläsningarvilket framför allt resulterar i ett assimilativt lärande, det vill säga ett ytligt lärande därindividen saknar förståelse för kunskapen. Pedagogik är ett begrepp som överlag i storutsträckning används när lärande är målet oavsett vem som ska lära sig något. Kursupplägg avpedagogisk karaktär vänder sig främst till barn och kan anses olämplig när vuxna individerska lära sig. Andragogik är begreppet för vuxenlärande, vilken bygger på kunskapen om attvuxna är självstyrande individer och behöver därför själva ta steget till att lära sig något nytt. Iden andragogiska modellen presenteras de förutsättningar som krävs för att en vuxen individska kunna tillägna sig nya kunskaper på en djupare nivå, få en förståelse, denna nivå avlärande kallas för ett ackomodativt lärande.Undersökningens syfte var att studera om de två processledarnas ledarskap och kursupplägggrundas i andragogik för att främja ett ackomodativt lärande i Landstinget Dalarnas Chef ochledarprogram.Undersökningen var en fallstudie där en deduktiv ansats förelåg. En kvalitativ metod i formav observation har använts för insamling av data. Processledarna för Chef ochledarprogrammet har observerats och filmats med filmkamera under en av fyra delar av ettintroduktionsblock. Ledarskap och kursupplägg är två områden som behandlas teoretiskt dåde anses kunna påverka lärandet för vuxna personer såväl kollektivt som individuellt.Processledarna för Landstinget Dalarnas Chef och ledarprogram tog i stor utsträckning hänsyntill de vuxna individernas behov, som kan förstås utifrån den andragogiska modellen. Genomsitt ledarskap och kursupplägg skapade de goda förutsättningar för deltagarnas möjlighet attkunna tillägna sig ett ackomodativt lärande. Processledarnas ledarskap grundar sig i känslor,relationer och med människosynen att alla människor har samma grundläggande behov.Kursupplägget bestod av övningar och dialoger där deltagarna involverades, vilketförespråkas i den andragogiska modellen för att kunna uppnå ett ackomodativt lärande

Partnerlös och Barnfri : Friheten och ensamheten med singelskap

Med denna uppsats har vi velat ta reda på hur singlar över 30 år upplever sitt singelskap samt hur de förhåller sig till att inleda partnerskap och att skaffa barn. Singel är ett begrepp som inrymmer många olika aspekter och perspektiv. Genom individuella intervjuer har vi tagit del av 4 kvinnliga singlar och 4 manliga singlars egna upplevelser, alla är över 30 år och bosatta i mellan Sverige. Vi har analyserat det empiriska materialet vi fått fram med hjälp av vår teoretiska utgångspunkt som berör modernitetens samhälle där individen skapar sin självidentitet och livsstil utifrån sin kontext. Singlarna har givit oss en bild av deras liv och deras inställning till den norm om parrelationer och att skaffa barn som finns i vårt samhälle. Det empiriska materialet vi fått tillgång till har tolkats och analyserats med hjälp av Grounded theory. Vårt resultat visar på individens strävan efter känslan av frihet och oberoende. Singlarna är nöjda över sin livsstil men uppger att det kan finnas en saknad av någon ibland. En ambivalens uppstår mellan deras känsla av frihet till den ensamhet de kan uppleva. Upplevelsen av singelskapet och synen på partnerskap och barn mellan män och kvinnor visar sig inte vara så olik.

En väg till utveckling? : Betydelsen av väginvesteringar för regional utveckling - exemplet Falun-Borlänge

Denna rapport behandlar förutsättningar för regionala utvecklingseffekter av en väginvestering. Projektet är en inledande studie kring effekterna av vägen mellan Falun och Borlänge som öppnades för trafik 2005. Projektet är finansierat av Vägverket. Projektet avser att besvara två huvudsakliga frågeställningar: Vilka samhälleliga effekter får en ny väg mellan två städer som ligger inom samma lokala arbetsmarknad? Kan betydelsen för en region av en väginvestering påverkas genom medvetet arbete från regionens aktörer för att utnyttja dess potential? I vår studie går vi bortom själva tidsvinsten och fördjupar oss i hur utbytet mellan de två kommunerna ser ut och förändras. Vi vill också komma åt orsakerna till dessa förändringar. Det är intressant för oss hur aktörernas perspektiv och förväntningar omvandlas till beslut kring resande, byggande, kollektivtrafiksatsningar osv. Betydelsen av den nya vägen avgörs till stor del av hur regionens aktörer ser på den och agerar för att ta vara på dess potential.Studien kan ses som en förstudie. Avsikten har varit att studera utbytet mellan orterna innan vägens färdigställande och att kartlägga synen på regionens potential, vägens betydelse hos företrädare för näringslivsorganisationer, större arbetsgivare, politiker, m fl. Frågorna måste besvaras genom flera olika delstudier med skilda perspektiv. Vi har arbetat med intervjuer med beslutsfattare i den berörda regionen, vi har studerat pendlingsrörelser, analyserat kollektivtrafikens utveckling och vi har försökt att sätta in vägen i ett regionalpolitiskt utvecklingsperspektiv. Fokus i studien ligger på institutionella förhållanden och begrepp och processer i regional utveckling.

Att överföra geospatiala data från en relationsdatabas till densemantiska webben

Semantiska webben är ett begrepp som handlar om att göra data tillgängligt på ett sätt som gör att datorer kan söka, tolka och sätta data i ett sammanhang. Då mycket av datalagring idag sker i relationsdatabaser behövs nya sätt att omvandla och lagra data för att det ska vara tillgängligt för den semantiska webben.Forskning som genomförts har visat att transformering av data från relationsdatabaser till RDF som är det format som gör data sökbart på semantiska webben är möjlig men det finns idag ingen standardisering för hur detta ska ske.För att data som transformeras ska få rätt betydelse i RDF så krävs ontologier som beskriver olika begrepps relationer. Nationella vägdatabasen (NVDB) är en relationsdatabas som hantera geospatiala data som används i olika geografiska informationssystem (GIS). För samarbetspartnern Triona var det intressant att beskriva hur denna typ av data kan omvandlas för att passa den semantiska webben.Syftet var att analysera hur man överför geospatiala data från en relationsdatabas till den semantiska webben. Målet med studien var att skapa en modell för hur man överför geospatiala data till i en relationsdatabas till en RDF-lagring och hur man skapar en ontologi som passar för NVDB’s data och datastruktur.En fallstudie genomfördes med dokumentstudier utifrån en inledande litteraturstudie.En ontologi skapades för det specifika fallet och utifrån detta skapades en modell för hur man överför geospatiala data från NVDB till RDF via programvaran TripleGeo. Analysen har skett genom att transformerad data har analyserats med hjälp av befintlig teori om RDF och dess struktur och sedan jämföra och se så att data får rätt betydelse. Resultatet har också validerats genom att använda W3C’s tjänst för att validera RDF.Resultatet visar hur man transformerar data från en relationsdatabas med geospatiala data till RDF samt hur en ontologi för detta skapats. Resultatet visar också en modell som beskriver hur detta utförs och kan ses som ett försök till att generalisera och standardisera en metod för att överföra geospatiala data till RDF.

Vilken typ av rättvisa ska råda i framtiden : Om rättvisa, målkonflikter och demokratiska processerinför FN:s nya hållbara utvecklingsmål

Hösten 2015 väntas FN:s medlemsstater fatta beslut om millenniemålens efterföljare:Sustainable Development Goals; SDG. Uppsatsen syftar till att ge svar på frågan omvilka olika typer av rättvisa som dessa nya föreslagna hållbara utvecklingsmål, SDG,ger uttryck för. Utöver detta tas frågan om risken för eventuella målkonflikter upp,liksom på vilket sätt processerna som föregått besluten om målen ger uttryck förvärderingar knutna till demokratiskt beslutsfattande. Uppsatsen utgår från rättvisasom etiskt begrepp och analysen bygger på teorier från John Rawls, MarthaNussbaum och Seyla Benhabib. Genom närläsning och argumentationsanalys nåsföljande slutsatser: det råder flera olika typer av rättvisa inom SDG, de olika typernaav rättvisa bidrar till risken för målkonflikter samt att processerna som föregått målenger uttryck för värderingar knutna till demokratiskt beslutsfattande. Trots dessavärderingar föreligger risk för svårigheter med förankring, implementering ochgovernance av de framtida SDG. Den etiktradition som dominerade inom denuvarande millenniemålen, var den traditionella antropocentrismen. Etiken för hållbarutveckling har fått betydligt större utrymme i SDG.

Undervisning i naturvetenskapliga ämnen : En litteraturstudie om vad som är betydelsefullt i NO-undervisning för elever i årskurs F-6.

Syftet med den här studien har varit att undersöka vad tidigare forskning beskriver som betydelsefullt i NO-undervisningen för att elever i årskurs F-6 ska erbjudas kunskaper i naturvetenskap. För att besvara studiens frågeställningar har en systematisk litteraturstudie genomförts. Med det menas att en systematisk genomgång av tidigare genomförd och publicerad forskning som är relevant för studiens frågeställningar har utförts. Sökningar efter relevant svensk och internationell forskning har skett i databaserna Eric (Proquest), Google Scholar, Summon, avhandlingar.se och NorDiNa. Resultatet av litteraturstudien visar att det finns flera faktorer som är betydelsefulla för att eleverna ska erbjudas kunskaper i naturvetenskap. De som tas upp i denna litteraturstudie är diskussioner, vardagsbegrepp som kopplas till naturvetenskapliga begrepp, hur begrepp som används i olika sammanhang, att skapa sammanhang, tidig undervisning, praktiska experiment och undersökningar, arbetssätt och samband mellan intresse och kunskap. När litteraturstudien genomförts dras slutsatsen att tidigare forskning anser att ett undersökande arbetssätt är betydelsefullt för att elever ska erbjudas kunskaper i NO och att elevernas intresse påverkar kunskapsutvecklingen.

Språkutvecklande arbetssätt : En intervjustudie av lärare i natur- ochsamhällsvetenskapliga ämnen i år 7-9

Syftet var att undersöka vilket språkligt ansvar lärare i natur- ochsamhällsvetenskapliga ämnen tar i undervisningen, och i vilken utsträckning,samt vilka språkutvecklande arbetssätt som de använder sig av. Informanterna,sju till antalet, som deltog i den kvalitativa intervjubaserade undersökningen ärverksamma behöriga lärare i natur- respektive samhällsvetenskap i år 7-9 vid ensvensk skola.Resultaten som framkom visar att lärarna i undersökningen anser att de arbetarspråkutvecklande i stor omfattning men samtidigt att de inte räcker till förelevernas behov. De arbetssätt som lärarna använder sig av har de själva arbetatfram men de uppger att de saknar fortbildning i arbetssätt som enligt forskningantas gynna elevernas lärande. Språkutvecklande arbetsätt som lärarna användersig av är: praktisk tillämpning och vardaglig anknytning till ämnet,ämnesordlistor, begrepp och resonemang förklaras, hjälpmeningar för att fåigång och stötta skrivandet, hjälp med att formulera skriftligt och genom attutgå från vardagsspråk och utveckla till skolspråk.