Större frihet - bättre lokalt anpassad service? : Förvaltningsreformer och kommunernas service för utvecklingsstörda 1994-2000

In the beginning of the 1990s the legislation regarding the municipalities and the system of central government transfers were reformed in Finland. This resulted in a move from detailed governmental control to increased municipal autonomy. The purpose of this decentralization was to enable the municipalities to better adapt their administration and service supply to local needs. The aim of this study was to explore the effects of the increased municipal autonomy on the organization of services for people with intellectual disabilities. Did the increased autonomy cause the municipalities to alter their service supply and production and did the services become more adapted to local needs? The data consists of statistical information on service use and production, and also of background data such as demographics, economics and political elections on 452 municipalities in Finland from the years 1994 and 2000. The methods used are cluster analysis, discriminant analysis and factor analysis. The municipalities could be grouped in two categories: those which offered mainly one kind of residential services and others which had more varied mixes of services. The use of institutional care had decreased and municipalities which used institutional care as their primary form of service were mostly very small municipalities in 2000. The situation had changed from 1994, when institutional care was the primary service for municipalities of all sizes. Also the service production had become more differentiated and the municipalities had started using more varied ways of production. More municipalities had started producing their own services and private production had increased as well. Furthermore, the increase in local autonomy had opened up possibilities for local politics to influence both the service selection and methods of production. The most significant motive for changes in the service structure was high unemployment and an increasing share of elderly people in the population, particularly in sparsely populated areas. Municipalities with a low level of resources had made more changes in their service organization while those with more resources had been able to carry on as before. Key words: service structure, service for people with intellectual disabilities, municipalities, contingency theory, New Public Management

Moralpanik eller förnuftslogik - i Jokela-fallets diskursiva efterdyningar

I denna pro gradu avhandling undersöker jag Jokela-fallets diskursiva efterdyningar utgående från ett moralpanikperspektiv. Syftet är att se huruvida reaktionerna på och förklaringarna till skolmassakern i Jokela kan anses präglas av moralpanik, samt vilka andra förklaringsmodeller som präglade den omfattande Jokela-debatten. Avhandling grundar sig på en kvalitativ diskursanalys av förklaringsmodellerna så som de presenterades i opinionstexter och insändare i Helsingin Sanomat hösten 2007. Jag analyserar hur den medierade Jokela-debatten utvecklades och formade perceptionerna om skolskjutningar, ungdomar och det finländska samhällstillståndet i stort. Jokela-fallet väckte starka reaktioner och rädsla. Man försökte förstå och förklara orsakerna till skottdramat. Flera olika förklaringsmodeller presenterades i medierna; en oro över ungdomens mentala hälsa och mobbning, webbens och populärkulturens farliga inflytande, det hårdnade samhällsklimatet och en försvagad välfärd, också den bristfälliga vapenlagstiftningen kritiserades. Den gemensamma nämnaren var att Jokela-fallet uppfattades som en indikator på hela samhällets tillstånd där en gemensam värdegrund och moral håller på att erodera. Mitt teoretiska perspektiv grundar sig främst på moralpanikteorier av Stanley Cohen och Chas Critcher som jag kopplar ihop med Ulrich Becks teori om risksamhället och Emile Durkheims anomiteori. Det här speglar jag mot bland annat Hille Koskelas forskning om rädslans kultur och trygghetssamhället, samt jämför med amerikansk forskning om skolskjutningar. Jokela-debatten formades främst av två dominerande diskurser: a) en rationaliseringsdiskurs som kännetecknas av att man försöker förklara Jokela-fallet genom förnuftsmässiga och logiska resonemang genom att peka på olika samhällsaspekter, b) en risk- och kontrolldiskurs som kännetecknas av moralpaniktendenser främst i form av oro över ungdomar, internet och försvagade samhällsnormer, samt krav på ökad social kontroll och reglering för att säkra trygghet och ordning i samhället. Jokela-fallet var inte ett klassiskt moralpanikfall, men fyllde många av kriterierna för moralpanik. Jokela-debatten uttryckte en rädslans kultur som genomsyrar dagens risksamhälle och som legitimerar ökad riskhantering och social kontroll, som försvar mot de hot och problem som samhället kollektivt upplever. Det ställdes krav på mera social kontroll och reglering på grund av upplevda hot mot samhällets normer och en försvagad moral, vilket är ett uttryck för moralpanik. Jokela-fallets diskursiva efterdyningar visar att tryggheten har blivit ett moraliskt imperativ. Trygghet har blivit något vi förutsätts eftersträva och som vi är färdiga att betala ett allt högre pris för, både mätt i pengar och i frihet.

Ravinnon kasvinsuojeluainejäämät

Kasvinsuojeluaineita käytetään elintarviketuotannossa kasvitautien ehkäisemiseen sekä kasvintuhoojien vaikutusten ajoittamiseen ja kasvun säätelyyn. Käytettyjen tehoaineiden riskinarviointi yksi kerrallaan on tuottanut tärkeää perustietoa, mutta se ei ole antanut selkeää kokonaiskuvaa kuluttajien altistumisesta. Tämän vuoksi asetelmaa tarkasteltiin kokonaisvaltaisesti, ottaen kaikki elintarvikkeista havaitut tehoainejäämät mukaan arvioon kumulatiivisesti. Aikuisten lisäksi mukana on ensi kertaa myös lapsiryhmiä. Ensimmäistä kertaa Suomessa tarkastellaan sekä pitkäaikaista että akuuttia altistusta. Esitetty kumulatiivinen riskinarviointi perustuu vuosina 2002- 2008 kasvinsuojeluainejäämien valvonnassa yhteensä 10 565 elintarvikenäytteestä saatuihin tutkimustuloksiin. Lisäksi riskinarvioinnissa on käytetty Terveyden ja hyvinvoinnin laitoksen ja DIPP-konsortion tuottamia aikuisten ja lasten ruoankulutustietoja (Finravinto 2007 ja DIPP-ravintotutkimukset). Ravinnon välittämälle tehoainejäämien altistukselle on tunnusomaista matala perustaso, jossa esiintyy lyhytaikaisia altistushuippuja. Kun ravinnon välittämä pitkäaikainen altistus kasvinsuojeluaineille on hyväksyttävällä tasolla, ei lyhytaikaisen altistuksen tilanne kaikilta osin ole yhtä hyvä. Kolmivuotiailla lapsilla todennäköisyys aRfD:n ylittymiselle on organofosfaattien ja karbamaattien osalta ollut suurempi kuin 0,1 % eli enemmän kuin yksi tuhannesta, mikä ei vielä vastaa tavoitteita. Ylitykset aiheutuvat tuontituotteista,koska niiden taustalla olevia karbamaatteja ja organofosfaatteja ei enää käytetä Suomessa. Myönteistä kehitystä on tapahtunut, mutta tilannetta on aiheellista edelleen seurata.

Beskattningsrätt och skattskyldighet för kyrkan i Finland

Inom rättsvetenskap saknas grundforskning om kyrkoskatt. Det kan ha många orsaker. En renodlad skatterättslig forskning utan exkurser till andra vetenskaper är minst sagt otänkbar. Forskning inom ett gränsområde mellan teologi och rättsvetenskap måste inkludera drag av sociologi, politologi och ekonomi. Etik från teologi och moral genom lag kan vara självklart. Förankrad i liberal rättsfilosofi kan också beskattningen förstås på ett annat sätt om en förankring i ett historiskt perspektiv tas med. Den evangelisk-lutherska kyrkan och den ortodoxa kyrkan har skatterätt i Finland. Hur har det kommit sig och vilken rätt har andra trossamfund? Detta försöker vi här belysa genom skilda infallsvinklar. Laglig reglering av offentligrättsliga samfunds skatteintag, med kyrkans uppgifter med tydligt mindre lagbundenhet som utgiftsfält, ger de sociala aspekterna och barmhärtighet stort inflytande. En tidvis sekulär stat och de nationella bindningarna med historisk förankring ger ett konglomerat av skilda lösningsmodeller. Genom olika förankringar i skilda kulturer och språk kan en nationell kutym uppstå som skiljer sig mycket från andra. Dessutom kan speciella juridiska egenheter upptäckas. Vilken nationell modell man i en demokrati väljer, styrs av de politiskt stadfästa lagarna. Oberoende av kyrkans nationella ställning, ökar en större liberalism och fördragsamhet i en demokrati behovet av anpassning och nationell acceptans av andra religioner, vilket kan leda till ett behov av nya finansieringsmodeller för trossamfund.

Samarbete genom lagstiftning. Samarbetsförfarandets organisation, procedur och innehåll

Samarbetslagen är en omstridd lag. Innan lagen trädde i kraft i början av år 1979 fanns på arbetstagarsidan förhoppningar om att skapa en lag om reell företagsdemokrati medan man från arbetsgivarhåll var rädd att personalen skulle få ett alltför stort inflytande på beslutsfattandet. En oro fanns också att medbestämmandet skulle byråkratisera beslutsfattandet inom företagen. I dag anser många arbetstagare att samarbetsförfarandet endast används vid massuppsägningar, nedskärningar och rationaliseringar men i övrigt glömts bort. Samarbetsförfarandet och regleringen av det är en viktig och aktuell fråga, eftersom samarbetsförfarandet utgör det forum i samarbetet mellan arbetsgivare och personal där nedskärningar och massuppsägningar diskuteras. Avhandlingens syfte är att analysera hur samarbetsförfarandet fungerar utifrån samarbetslagen. Målet är att granska samarbetsförfarandet ur ett perspektiv där samarbetsförfarandet ses som en potentiell möjlighet och ett verktyg till framgångsrik företagsverksamhet och personalledarskap. I analysen utgår författaren från samarbetslagens 1 §. Syftet med samarbetsförfarandet är att utveckla företagets verksamhet och arbetsförhållanden, att effektivera samarbetet mellan arbetsgivare och personal samt personalens interna samverkan. Samarbetsförfarandet skall utöka personalens möjligheter att påverka behandlingen av ärenden som gäller deras arbete och arbetsplats i enlighet med lagen. Enligt samarbetsförfarandet skall arbetsgivaren rådgöra med arbetstagarna och deras företrädare om de viktigaste ärendena som påverkar personalens ställning och arbetsförhållande innan besluten fattas. Avhandlingen granskar hur lagen tillämpas i dag och hur lagstiftningen kan utvecklas för att effektivera samarbetet i framtiden.

Visst gör kunden en stor del av jobbet. Referensramar för kunders medverkan vid tillkomsten av konsumenttjänster

I detta arbete accentueras kunden som medverkande aktör vid tillkomsten av tjänster och specifikt då inom den konsumentorienterade sektorn, vilken är en naturlig del av vårt vardagsliv. Såväl kommersiella som icke-kommersiella tjänster beaktas och på denna grund står kundrollen i centrum. Detta är primärt parallellt med valet av perspektiv, vilket genomgående får en fundamental betydelse. Kunders aktiva medverkan framstår som en naturlig och väsentlig ingrediens inom tjänstesektorn, vilket understryks och poängteras i detta arbete inom ramen för en samlad bild av kunden i rollen som medverkande aktör. Därmed markeras betydelsen av att söka förstå fenomenet ”kundmedverkan” utifrån en helhetssyn och med denna utgångspunkt tydliggöra en helhet, en samlad bild, och de delar som bygger och formar denna. Tre ingredienser aktualiseras härvid som tongivande och dessa präglar den bild som i detta arbete framträder av kunden som medverkande part. I ett första steg klarläggs sådana aktiviteter som bygger och formar kundens medverkan. Denne engagerar sig och presterar olika aktiviteter, insatser, vilka framstår som ett fundament i fenomenet. På denna grund skapas och formas kundens input i tjänsteprocessen, dennes processbidrag. Därmed fokuseras kundens processnära funktion, samtidigt som vikten av att parallellt uppmärksamma insatser respektive processbidrag betonas. Vidare klarläggs de effekter som kan uppkomma för såväl kunden själv som tjänsteorganisationen och andra inblandade kunder. Olika typer av effekter lyfts fram och tydliggörs med koppling till bland annat tidsrelaterade inslag. Kunders inflytande på såväl kvalitetsupplevelser som produktivitet är härvid av naturligt intresse. Teoretisk analys och begreppsutveckling har varit tongivande inslag i forskningsstrategin, samtidigt som perspektivfrågan har intagit en avgörande position. Vidare har erfarenhetsbaserade bilder av ”kundens vardag” byggt en väsentlig grund, parallellt med teoretiska erfarenheter. I arbetet utvecklas och presenteras referensramar för kunders medverkan i tjänsteprocessen. Inom ramen för en samlad bild erbjuds härigenom möjligheter till analys av konsumentrelaterade verksamheter av skiftande karaktär. Detta framstår som väsentligt med hänsyn till de variationer som kan framträda inom tjänstesektorn.

Reklamsvenska i Finland speglad genom varuhuset Stockmanns tidningsannonser under det 20e seklet - Swedish Advertising Language in Finland Mirrored by the Newspaper Advertisements of the Stockmanns Department Store during the 20th Century

Reklam sägs använda ett modernt, gärna ett nyskapande språk. Detta är ett påstående som inte så lätt kan verifieras. Tidningsannonsen är troligen den skriftspråksgenre som har fått minst uppmärksamhet av språkforskare. De som skriver texten i en tidningsannons är personer som representerar det samtida språkbruket. Annonser som representerar olika tidsepoker skiljer sig därför från varandra inte bara genom att annonsen förändras i fråga om stil och form. Annonsens språk avspeglar också den språkliga förändringsprocess som kontinuerligt pågår i varje språksamhälle. Annonser, och marknadsföringsmaterial över huvud taget, läses också av många människor som i övrigt läser mycket litet eller kanske inte alls. Marknadsföraren, reklamskribenten (copywriter) och AD:n producerar m.a.o. texter som på ett omedvetet sätt kommer att vara språkmodeller för sina läsare. Förändringar i språket kreeras inte och drivs inte på av språkforskare, utan av vanliga språkbrukare i interaktion med andra språkbrukare. Sett ur ett sociolingvistiskt perspektiv har det vitt spridda reklamspråket därför inflytande på språket i samhället. Syftet med det reklamspråksprojekt som presenteras i föreliggande rapport är att analysera hur och när förändringar i svenskan som uppträder i Sverige dyker upp i annonser som skrivs på svenska i Finland. Reklam på svenska Finland under 1900-talet står i fokus, och tidningsannonser för Stockmanns varuhus i Helsingfors utgör primärmaterialet. Tidningsannonser för varuhuset Nordiska Kompaniet (NK) i Stockholm under motsvarande tid tjänar som jämförelsematerial. I denna rapport presenteras projektets syfte, de uppställda forskningsfrågorna, och resonemanget illustreras med exempel ur projektmaterialet. Rapporten innehåller också en beskrivning av projektets reklamdatabas och basfakta om material och metoder. -

Proofs, Paradoxes, and Probabilities : The Logical Turn of Philosophy in Finland

This monograph describes the emergence of independent research on logic in Finland. The emphasis is placed on three well-known students of Eino Kaila: Georg Henrik von Wright (1916-2003), Erik Stenius (1911-1990), and Oiva Ketonen (1913-2000), and their research between the early 1930s and the early 1950s. The early academic work of these scholars laid the foundations for today's strong tradition in logic in Finland and also became internationally recognized. However, due attention has not been given to these works later, nor have they been comprehensively presented together. Each chapter of the book focuses on the life and work of one of Kaila's aforementioned students, with a fourth chapter discussing works on logic by authors who would later become known within other disciplines. Through an extensive use of correspondence and other archived material, some insight has been gained into the persons behind the academic personae. Unique and unpublished biographical material has been available for this task. The chapter on Oiva Ketonen focuses primarily on his work on what is today known as proof theory, especially on his proof theoretical system with invertible rules that permits a terminating root-first proof search. The independency of the parallel postulate is proved as an example of the strength of root-first proof search. Ketonen was to our knowledge Gerhard Gentzen's (the 'father' of proof theory) only student. Correspondence and a hitherto unavailable autobiographic manuscript, in addition to an unpublished article on the relationship between logic and epistemology, is presented. The chapter on Erik Stenius discusses his work on paradoxes and set theory, more specifically on how a rigid theory of definitions is employed to avoid these paradoxes. A presentation by Paul Bernays on Stenius' attempt at a proof of the consistency of arithmetic is reconstructed based on Bernays' lecture notes. Stenius correspondence with Paul Bernays, Evert Beth, and Georg Kreisel is discussed. The chapter on Georg Henrik von Wright presents his early work on probability and epistemology, along with his later work on modal logic that made him internationally famous. Correspondence from various archives (especially with Kaila and Charlie Dunbar Broad) further discusses his academic achievements and his experiences during the challenging circumstances of the 1940s.

Total cross section measurements for ^3He(^3He, 2p)^4He at low energies

Precise measurements of the total reaction cross section for ³He(³He,2p)⁴He He have been made in the range of center-of-mass energies between 1100 keV and 80 keV. A differentially pumped gas target modified to operate with a limited quantity of the target gas was employed to minimize the uncertainties in the primary energy and energy straggle. Beam integration inside the target gas was carried out by a calorimetric device which measures the total energy spent in a heat sink rather than the total charge in a Faraday cup. Proton energy spectra have been obtained using a counter telescope consisting of a gas proportional counter and a surface barrier detector and angular distributions of these protons have been measured at seven bombarding energies. Cross section factors, S(E), have been calculated from the total cross sections and fitted to a linear function of energy over different ranges of energy. For E_cm < 500 keV

S(E_cm) = S₀ + S₁ E_cm

where S₀ = (5.0 ^+0.6_-0.4) MeV - barns and S₁ = (-1.8 ± 0.5) barns.

An experimental study of a stellar neutron source: ^(13)C(α, n)^(16)O

Described in this thesis are measurements made of the thick-target neutron yield from the reaction ¹³C(α, n)¹⁶O. The yield was determined for laboratory bombarding energies between 0.475 and 0.700 MeV, using a stilbene crystal neutron detector and pulse-shape discrimination to eliminate gamma rays. Stellar temperatures between 2.5 and 4.5 x 10^{8 o}K are involved in this energy region. From the neutron yield was extracted the astrophysical cross-section factor S(E), which was found to fit a linear function: S(E) = [(5.48 ± 1.77) + (12.05 ± 3.91)E] x 10⁵ MeV-barns, center-of-mass system. The stellar rate of the ¹³C(α, n)¹⁶O reaction if calculated, and discussed with reference to helium burning and neutron production in the core of a giant star.

Results are also presented of measurements carried out on the reaction ⁹Be(α, n)¹²C, taken with a thin Be target. The bombarding energy-range covered was from 0.340 to 0.680 MeV, with excitation curves for the ground- and first excited-state neutrons being reported. Some angular distributions were also measured. Resonances were found at bombarding energies of E_LAB = 0.520 MeV (E_CM = 0.360 MeV, Γ ~ 55 keV CM, ωγ = 3.79 eV CM) and E_LAB = 0.600 MeV (E_CM = 0.415 MeV, Γ ˂ 4 keV CM, ωγ = 0.88 eV CM). The astrophysical rate of the ⁹Be(α, n)¹²C reaction due to these resonances is calculated.

Kent estuary survey 18th August 1981

This is the Kent estuary survey 18th July 1981 produced by the North West Water Authority in 1981. The report focuses on a tidal cycle survey carried out on the Kent estuary on the 18th August, 1981. The chemical water quality at Arnside Pier and at New Barns was, on the whole, acceptable. However, samples taken downstream of the outfall at low water for total coliforms and E. coli were all above the EEC mandatory level whilst those for faecal streptococci were all above the guideline value. This document shows chemical and bacteriological data analysed at Kent estuary such chloride, dissolved oxygen, BOD, ammonia, nitrate, phosphate, total coliforms, E. coli and Faecal streptococci.

Animal maiming, intimacy and the politics of shared life: the bestial and the beastly in eighteenth- and early nineteenth-century England

The everyday lives of many farm workers in eighteenth- and early nineteenth-century England were intricately and often intimately bound with the lives of animals, the ebb and flow of human life being inseparable from that of animal life. Farmyards, fields, folds as well as barns and stables were all spaces where animals transcended being the mere instruments of capital to instead being obvious co-constituents of the rhythms of existence. Living and working in such close proximity meant that the ‘species barrier’ was crossed and intimacies developed in everyday agricultural practices. Still, the relationship was based upon, if not reducible to, the workings of capital: the animal enrolled as a form of embodied capital, the labourer engaged by the farmer to act upon the animal. And in such relationships intimacies are mirrored by violences: the keeping captive, slaughter, and – occasionally – abuse. In this formative period in which the discourses and policies that continue to inform animal welfare were first formulated, the declining economic and material fortunes of farm workers when juxtaposed to farm animals’ fortune as increasingly ‘cosseted capital’ gave a particular charge to these abuses. Farm animals, and especially horses and cattle, so it is shown, were subjected to a series of violences. Many cases of animal maiming parodied tenderness in their brutality, whilst other attacks on the sexual organs of animals represented complex statements about the ways in which agrarian capitalism regulated all culture. Analysing the changing relationship between humans and animals therefore also helps us to better understand how capitalism mediates – and is mediated by – the non-human as well as the human, and how it defines cultural relations.

Almost nothing, almost anywhere: the metal shed in Ireland

This paper argues that the modern barn in Ireland is a complex social and architectural phenomena that is without, or has yet to find, a satisfactory discourse. Emerging in the middle third of the twentieth century, the modern barn – replete with corrugated iron and I-sections – continues to represent a presence in the Irish landscape whose ubiquity is as emphatic as its flexibility. It is, however, its universal properties that begin to suggest connections with wider narratives. The modernising aspects of the barn that appear in the 1920s and 30s begin to conflate with a rhetoric of architectural modernism which was simultaneously appearing across Europe. But while the relationship between high modernism’s critique of what it divined as the inspirational qualities of utilitarian buildings – Walter Gropius on grain silos, Le Corbusier on aircraft hangers etc. – has been well-documented, in Ireland this relationship perhaps contains another layer of complexity.
The barn’s consolidation as a modern type coincided with the search for a nation’s cultural identity after centuries of colonial rule. This tended to be an introspective vision that prioritised rural space over urban space, agriculture over industry, and imagined the small farm as a central tenet in the construction of a new State. This paper suggests that the twentieth-century barn – as a product of the mechanisation of agriculture promoted by the new administrations – is an iconic structure, emblematic of attempts to reconcile the contradictory forces and imagery of modernity with the mores of a traditional society. Moreover, given a cultural purview that was often ambivalent or even hostile to the ideologies and forms of modernity, the barn in Ireland is, perhaps, not so much the inspiration but the realisation of an architectural modernism in that country at its most pervasive, enduring and unself-conscious.

A box in the field: modernity and the barn in twentieth-century Ireland

This paper argues that the modern barn in Ireland is a complex social and architectural phenomena that is without, or has yet to find, a satisfactory discourse. Emerging in the middle third of the twentieth century, the modern barn – replete with corrugated iron and I-sections – continues to represent a presence in the Irish landscape whose ubiquity is as emphatic as its flexibility. It is, however, its universal properties that begin to suggest connections with wider narratives. The modernising aspects of the barn that appear in the 1920s and 30s begin to conflate with a rhetoric of architectural modernism which was simultaneously appearing across Europe. But while the relationship between high modernism’s critique of what it divined as the inspirational qualities of utilitarian buildings – Walter Gropius on grain silos, Le Corbusier on aircraft hangers etc. – has been well-documented, in Ireland this relationship perhaps contains another layer of complexity.
The barn’s consolidation as a modern type coincided with the search for a nation’s cultural identity after centuries of colonial rule. This tended to be an introspective vision that prioritised rural space over urban space, agriculture over industry, and imagined the small farm as a central tenet in the construction of a new State. This paper suggests that the twentieth-century barn – as a product of the mechanisation of agriculture promoted by the new administrations – is an iconic structure, emblematic of attempts to reconcile the contradictory forces and imagery of modernity with the mores of a traditional society. Moreover, given a cultural purview that was often ambivalent or even hostile to the ideologies and forms of modernity, the barn in Ireland is, perhaps, not so much the inspiration but the realisation of an architectural modernism in that country at its most pervasive, enduring and unself-conscious.

Second Welland Canal - Book 1, Survey Map 10 - St. Catharines

Survey map of the Second Welland Canal created by the Welland Canal Company along the western edge of the Town of St. Catharines. Although not labelled, the Second Welland Canal can be seen running through the map along with its tow path, which is located on the southwestern edge of the waterway. The surveyors' measurements and notes can be seen in red and black ink and pencil. Local area landmarks are identified and include streets and roads (ex. Ontario Street and Road to Hamilton), Artesian Mineral Well, Dr. Mack's Artesian Well, Stephenson House Mineral Well and Gas Works, New Brewery, Old Brewery, Welland House Mineral Well, L. Shickluna's Shipyard, Vinegar Manufactory, Merritt's Covered Race, Mitchels Wharf, Sail Loft, an office, a tavern, two barns, a boathouse, a structure belonging to T. Nihan (or P. Nihen), and some store houses. Properties and property owners of note are: Concession 6 Lot 20, William H. Merritt, E. S. Adams, William Chace, Jacob Hainer, J. Taylor, and J. P. Merritt.