Större frihet - bättre lokalt anpassad service? : Förvaltningsreformer och kommunernas service för utvecklingsstörda 1994-2000

In the beginning of the 1990s the legislation regarding the municipalities and the system of central government transfers were reformed in Finland. This resulted in a move from detailed governmental control to increased municipal autonomy. The purpose of this decentralization was to enable the municipalities to better adapt their administration and service supply to local needs. The aim of this study was to explore the effects of the increased municipal autonomy on the organization of services for people with intellectual disabilities. Did the increased autonomy cause the municipalities to alter their service supply and production and did the services become more adapted to local needs? The data consists of statistical information on service use and production, and also of background data such as demographics, economics and political elections on 452 municipalities in Finland from the years 1994 and 2000. The methods used are cluster analysis, discriminant analysis and factor analysis. The municipalities could be grouped in two categories: those which offered mainly one kind of residential services and others which had more varied mixes of services. The use of institutional care had decreased and municipalities which used institutional care as their primary form of service were mostly very small municipalities in 2000. The situation had changed from 1994, when institutional care was the primary service for municipalities of all sizes. Also the service production had become more differentiated and the municipalities had started using more varied ways of production. More municipalities had started producing their own services and private production had increased as well. Furthermore, the increase in local autonomy had opened up possibilities for local politics to influence both the service selection and methods of production. The most significant motive for changes in the service structure was high unemployment and an increasing share of elderly people in the population, particularly in sparsely populated areas. Municipalities with a low level of resources had made more changes in their service organization while those with more resources had been able to carry on as before. Key words: service structure, service for people with intellectual disabilities, municipalities, contingency theory, New Public Management

Då kommunallagstiftningen och statsandelssystemet förnyades i början av 1990-talet övergick den tidigare detaljerade statliga styrningen av kommunerna till en kommunal självstyrelse där de enskilda kommunerna bar ansvaret för sin ekonomi och serviceproduktion. Målsättningen med decentraliseringen var att ge kommunerna möjligheter till en flexibel förvaltning och serviceproduktion som var bättre anpassad till lokala förhållanden än tidigare. Syftet med avhandlingen var att undersöka hur den ökade kommunala självstyrelsen påverkade organiseringen av service för utvecklingsstörda personer. Förändrade kommunerna sitt serviceutbud och sin serviceproduktion då självstyrelsen ökade och kunde servicen i en högre grad än tidigare utformas enligt lokala förhållanden? Data består förutom av uppgifter om serviceanvändning och produktion också av demografiska, ekonomiska och dylika bakgrundsuppgifter om 452 kommuner i Finland under åren 1994 och 2000. Analyserna utfördes med hjälp av kluster-, diskriminant- och faktoranalys. Kommunerna kunde delas upp i de som erbjuder huvudsakligen en boendeform och de som erbjuder mer varierande serviceblandningar. I en del av kommunerna hade serviceutbudet blivit smalare och alternativen färre, medan andra kommuner hade utökat sitt servicesortiment. Användningen av anstaltsvård hade minskat och som huvudsaklig serviceform användes anstaltsvård år 2000 mest av mycket små kommuner. Situationen hade förändrats från år 1994, då anstaltsvård som huvudsaklig serviceform varit ett alternativ för alla slags kommuner. Också kommunernas serviceproduktion var mer differentierad än tidigare och kommunerna hade tagit i bruk nya produktionssätt. Kommunernas egen serviceproduktion hade ökat liksom också den privata produktionen. Den ökade självstyrelsen hade dessutom öppnat möjligheter för den lokala politikens inflytande över både hurudan service som erbjöds och hur den producerades. Den mest betydande drivkraften till förändring av servicestrukturen var hög arbetslöshet och en växande andel äldre personer i glesbygdskommuner. Kommuner med svaga resurser hade gjort förändringar och sökt nya sätt att organisera service på, medan kommuner med goda resurser och i en stabilare situation kunde fortsätta som förut. Nyckelord: servicestruktur, service för utvecklingsstörda, kommunal service, statsandelsreformen, kontingensteorin, New Public Management