A Consumer Surplus Estimate of Peace & Love festival in Borlänge : A Travel Cost Approach

This thesis uses zonal travel cost method (ZTCM) to estimate consumer surplus of Peace & Love festival in Borlänge, Sweden. The study defines counties as zones of origin of the visitors. Visiting rates from each zone are estimated based on survey data. The study is novel due to the fact that mostly TCM has been applied in the environmental and recreational sector, not for short term events, like P&L festival. The analysis shows that travel cost has a significantly negative effect on visiting rate as expected. Even though income has previously shown to be significant in similar studies, it turns out to be insignificant in this study. A point estimate for the total consumer surplus of P&L festival is 35.6 million Swedish kronor. However, this point estimate is associated with high uncertainty since a 95 % confidence interval for it is (17.9, 53.2). It is also important to note that the estimated value only represents one part of the total economic value, the other values of the festival's totaleconomic value have not been estimated in this thesis.

Vägar till en halverad energianvändning i Dalarnas småhusbebyggelse

Denna rapport är en svensk sammanfattning av licentiatavhandlingen med titeln "Simple Question, Complex Answer. Pathways towards a 50% Decrease in Building Energy Use", som publicerades vid Uppsala Universitet i februari 2014. I denna rapport har jag samman-ställt det som jag anser vara de viktigaste resultaten ur ett länsperspektiv och rapporten riktar sig därför i första hand mot aktörer inom byggnadssektorn i Dalarna. Mer omfattande bild-material, diagram, tabeller och hänvisningar till källmaterial återfinns för den intresserade i licentiatavhandlingen. Min förhoppning är att denna sammanfattning kan ligga till grund för diskussioner och beslut om framtiden för Dalarnas småhusbestånd.

Det goda lärandet : Energi, resurs, klimat och hållbarhet som del i undervisningen i grundskolan & på gymnasiet

Denna skrift bygger på forskningsrapporten ”Samhällets utvecklings- och omställningsförmå- ga: Framgångsrik skolutveckling för lärares arbete med och elevers lärande i energi, resurs, klimat och hållbarhet” av Anders Jidesjö, Annika Björn, Johan Hedbrant, Sofia Kalliokoski, Maria Petersson och Thomas Tydén.

Energieffektivisering av allmännyttan Jakobsgårdarna : Sociala, politiska, tekniska möjligheter och problem

Denna rapport Energieffektivisering av allmännyttan Jakobsgårdarna behandlar bostadsbolaget Tunabyggens (Borlänge kommun) projekt Jakobsgårdarna, under perioden 2009 till och med juni 2012. Det finns skillnader i tekniskt-ekonomiskt möjliga energieffektiviseringsåtgärder och vad som faktiskt åtgärdas. Denna skillnad har benämnts "energieffektiviseringsgapet". I denna rapport beskrivs och studeras vilka sociala, kulturella, politiska och tekniska faktorer som har en tendens att vidga, respektive reducera, "energieffektiviseringsgapet". Det är en implementeringsstudie, där utgångspunkten är en interaktion mellan fastställande av mål och åtgärder för att uppnå dem. Studien lyfter upp två fokusområden. Fokusområdet styrmedel koncentreras till studier av hur de energipolitiska mål som formulerats nationellt och lokalt kan kopplas till projektet Jakobsgårdarna samt val av specifika styrmedel. Fokusområdet kommunikation inkluderar studier av hur förändringsplanerna formuleras och kommuniceras till boendegrupperingar och intresseorganisationer. Valda metoder är intervjuer, observationer av projektmöten, studier av offentliga handlingar, hemsidor och dokument från EU, regering, riksdag, och Borlänge kommun. En sonderande teknisk pilotinventering av Jakobsgårdarna har utförts, liksom en bearbetning och analys av energistatistik. Det som är viktigt för projektet fortskridande och därmed uppnå formulerade energieffektiviseringsmål är ekonomiska resurser för kostsamma renoveringar, kunskap om befintligt energisystem och möjliga energieffektiviseringsåtgärder, samt möjlighet att implementera ny energieffektiv teknik. Studien visar även att energieffektiviseringsarbetet är mer beroende av governancestyrning (ex SABO-initiativet) än hierarkisk styrning (ex energi- och klimatstrategin). Bostadsbolaget har ett ansvar att ombesörja bostäder för välbeställda liksom mindre välbeställda kommuninvånare. Man kan här ana en konflikt mellan energieffektiviseringsmålen, och kommunens aktuella bostadsbrist liksom lagen om kommunernas bostadsförsörjningsansvar. Ambitionen att involvera de boende i energieffektiviseringsarbetet förväntas leda till att de boende blir medveten om sin energianvändning, och att det i sin tur leder till minskad energianvändning. De projektansvariga förstår att de måste kommunicera olika frågor med de boende, men de boende är måttligt intresserade av energifrågor som tenderar att bli av väldigt teknisk karaktär.          

Solvärme i flerbostadshus

I detta arbete har utbyte och kostnader för solvärme kopplat till fjärrvärmeanslutna fastigheter analyserats. Inledande refereras olika kopplingsförslag som Svensk Fjärrvärme rekommenderar. Mätningarna på primärinkopplade solvärmesystem (där systemet levererar till fjärrvärmenätet), som nyligen har sammanställts i ett Fjärrsyn projekt aktualiserar frågeställningen i vilka fall solvärmen bör kopplas in med primär- respektive med sekundärinkoppling. Skillnaden är system med ackumulatortank som minskar inköpt fjärrvärme å ena sidan (sekundärinkoppling) och system som matar solvärmen in i fjärrvärmens primärledning å andra sidan. I både fallen förbättras fastighetens energiprestanda enligt den svenska definitionen, som baseras på inköpt energi.

Hushållsavfall i Borlänge kommun : analyser av material en och flerfamiljshus

In Borlänge, source separation has been the basis for management of household waste for over five years. This report reviews today?s system and gives a model for further follow-up through waste grouping. In the basic system waste is separated into three fractions: biodegradable, waste to energy and waste to landfill. All waste is packed in plastic bags, put in separate containers for each fraction, and collected from the property. Separate analyses were made of waste from single family houses and apartment buildings. The amount of waste per household and week, number of non-sorted bags, purity, recovery rate and density of each fraction was calculated. The amount of packaging collected together with the household waste is given. Material collected under the Swedish law of Producers? Responsibility is not covered in this report.

Student satisfaction in tourism education : The case of Dalarna University, Borlänge, Sweden

The students' expectations must be met to ensure their overall satisfaction. Because of this student satisfaction has become a measurement tool with which the universities can compete against each other in order to attract potential students and also a higher level of internal and external funding. This thesis deals with students' overall satisfaction in tourism education at Dalarna University in Sweden. It is important to understand what it takes for the universities to be able to produce a motivated workforce for the communities and how satisfied students could help in achieving this goal. Sweden was selected because of the recent introduction of tuition fees, in 2010, which has made it even more crucial to understand the factors affecting students' satisfaction. The method chosen for conducting this study was a questionnaire where the students of Dalarna University were asked to rate different aspects of their overall experience on a Likert scale. The research was conducted via Facebook and email questionnaire. The results show different levels of satisfaction based on the tourism programmes and gender for example. The major finding from this research implicate that the social conditions and surrounding city categories are the most influential when it comes to the overall satisfaction of students at Dalarna University. The results give the university and the city of Borlänge an insight on issues that really matter to the students and how to improve them.

Socioekonomisk omvandling i Borlänge 1990-2008 med fokus på bostadsområdet Jakobsgårdarna : Hur påverka omflyttningen befolkningsstrukturen i ett bostadsområde?

Syftet med denna rapport är att undersöka hur individers flyttningsmönster mellan olika bostads-områden påverkar olika segregationsprocesser i Borlänge stad.  Studien visar att Borlänge ligger i mittskiktet om man jämför andelen befolkning med utländskbakgrund i Sveriges alla kommuner. Trots att Borlänge har en förhållandevis låg andel befolkning med utländsk bakgrund har den etniska och socioekonomiska segregationen mellan olika bostadsområden i Borlänge ökat mellan åren 1990-2008. Runt år 2000 har det skett en förändring inom gruppen med utländsk bakgrund där de osynliga minoriteterna (Europa, USA, Kanada, Australien) har minskat och de synliga minoriteterna (utanför Europa undantaget USA, Kanada och Australien) har ökat. Jakobsgårdarna tillsammans med Tjärna ängar och Bullermyren kan karakteriseras som särskilt utsatt områden med en hög andel befolkning med utländsk bakgrund och invånarna är också socioekonomiskt svagare än invånare i andra områden i Borlänge. Den dominerande boend-eformen i Jakobsgårdarna (samt i Tjärna ängar och Bullermyren) är hyreslägenheter ägda av allmännyttan. Det blir därför naturligt att området har en befolkning som är i starten på sin boende-, utbildnings- och yrkeskarriär. Det visar sig i materialet då befolkningen i området är relativt ung dvs. det finns inte så många andra områden som man kan flytta till om man ska flytta hemifrån, då de flesta andra bostadsområden i Borlänge består av privatägda egnahem. Detta får betydelse för befolkningen med utländsk bakgrund, eftersom de av olika skäl har svårare att hitta arbete, få en inkomst etc. blir de kvar i området eller roterar mellan bostadsområdena Jakobs-gårdarna, Tjärna ängar och Bullermyren eftersom det inte finns några andra alternativa boenden. Då utbudet av hyreslägenheter är relativt liten i Borlänge är det troligtvis de sk institutions-genererade flyttningarna som är en grundläggande orsak till den etniska segregationen i Borlänge. Runt år 2002 accelererar utflyttningen av svenskfödda i Jakobsgårdarna och andelen synliga minoriteter ökar i området, det tyder på att det finns ett mönster av sk segregationsgenererande flyttningar från området, dvs. de som har möjlighet flyttar ut ur bostadsområdet gör det. De individer som flyttar från Jakobsgårdarna har en starkare socioekonomiskt ställning än de som flyttar in i området, därför reproduceras den socioekonomiska segregationen och blir ihållande. Denna process gör att området i framtiden, om ingenting görs, troligtvis kommer att förbli ett socioekonomiskt svagt område. Tillsamman med de institutions -och segregationsgenererande flyttningarna riskerar Jakobsgårdarna att bli ännu mer etniskt och socioekonomiskt segregerat från övriga områden i Borlänge.

En väg till utveckling? : Betydelsen av väginvesteringar för regional utveckling - exemplet Falun-Borlänge

Denna rapport behandlar förutsättningar för regionala utvecklingseffekter av en väginvestering. Projektet är en inledande studie kring effekterna av vägen mellan Falun och Borlänge som öppnades för trafik 2005. Projektet är finansierat av Vägverket. Projektet avser att besvara två huvudsakliga frågeställningar: Vilka samhälleliga effekter får en ny väg mellan två städer som ligger inom samma lokala arbetsmarknad? Kan betydelsen för en region av en väginvestering påverkas genom medvetet arbete från regionens aktörer för att utnyttja dess potential? I vår studie går vi bortom själva tidsvinsten och fördjupar oss i hur utbytet mellan de två kommunerna ser ut och förändras. Vi vill också komma åt orsakerna till dessa förändringar. Det är intressant för oss hur aktörernas perspektiv och förväntningar omvandlas till beslut kring resande, byggande, kollektivtrafiksatsningar osv. Betydelsen av den nya vägen avgörs till stor del av hur regionens aktörer ser på den och agerar för att ta vara på dess potential.Studien kan ses som en förstudie. Avsikten har varit att studera utbytet mellan orterna innan vägens färdigställande och att kartlägga synen på regionens potential, vägens betydelse hos företrädare för näringslivsorganisationer, större arbetsgivare, politiker, m fl. Frågorna måste besvaras genom flera olika delstudier med skilda perspektiv. Vi har arbetat med intervjuer med beslutsfattare i den berörda regionen, vi har studerat pendlingsrörelser, analyserat kollektivtrafikens utveckling och vi har försökt att sätta in vägen i ett regionalpolitiskt utvecklingsperspektiv. Fokus i studien ligger på institutionella förhållanden och begrepp och processer i regional utveckling.

Monitoring results of combined pellet and solar heating system

In this study the monitoring results of prototype installation of a recently developed solar combisystem have been evaluated. The system, that uses a water jacketed pellet stove as auxiliary heater, was installed in a single family house in Borlänge/Sweden. In order to allow an evaluation under realistic conditions the system has been monitored for a time period of one year. From the measurements of the system it could be seen that it is important that the pellet stove has a sufficient buffer store volume to minimize cycling. The measurements showed also that the stove gives a lower share of the produced heat to the water loop than measured under stationary conditions. The solar system works as expected and covers the heat demand during the summer and a part of the heat demand during spring and autumn. Potential for optimization exists for the parasitic electricity demand. The system consumes 680 kWh per year for pumps, valves and controllers which is more than 4% of the total primary heating energy demand.

Hälsofrämjande arbete på SSAB i Borlänge : Hälsofrämjande processer i arbetslivet och ledarskapets betydelse för medarbetarens hälsa

Problem: Arbetsmiljön är viktig för människors välbefinnande. Hälsofrämjande faktorer antas inte bara styrka individens fysiska och psykiska hälsa, utan även företagets konkurrenskraft och lönsamhet. I uppsatsen undersöker vi hur företaget SSAB i Borlänge arbetar med hälsa genom att tillämpa ett hälsofrämjande perspektiv och utgå från teorin om Känslan av sammanhang (KASAM). Ledarskapsvärderingar har betydelse för medarbetares hälsa (Hanson, 2004) och vi undersöker vilken uppfattning ett antal chefer har om sina roller i det hälsofrämjande arbetet och deras syn på medarbetarundersökningen HälsoSAM som företagshälsovården på SSAB bedriver. Arbetsbelastningen på medarbetare och chefer ökar till följd av sparkrav, samtidigt som resurserna minskar (Gatu, 2003). Följden blir en större risk för ohälsa och ett sätt att minska sjukfrånvaron är att genomföra hälsofrämjande insatser (Prevent, 2001). Syfte: Syftet med studien är att utifrån ett hälsofrämjande perspektiv förklara vad chefer har för möjligheter att skapa förutsättningar för att främja medarbetarnas hälsa på SSAB i Borlänge. Metod: Den metod som ligger till grund för uppsatsen baseras på ett kvalitativt angreppssätt där semistrukturerade intervjuer samt litteraturstudier genomförts för att samla information. Analys: Ledarens beteende påverkar medarbetarna. Hög arbetsbelastning på SSABs chefer leder till lägre närvaro bland medarbetarna, vilket i sin tur ger sämre förutsättningar för att främja hälsan. HälsoSAM kartlägger medarbetarnas hälsoläge, både välbefinnande och arbetskapacitet. Resultaten är vägledande i det hälsofrämjande arbetet men överbelastning, tidsbrist och kunskapsbrist hos cheferna bidrar till att uppföljningen inte blir systematisk. För ett väl fungerande hälsoarbete krävs systematik. Slutsats: Hälsofrämjande processer i arbetslivet skapas genom balans mellan krav och resurser. På SSAB i Borlänge hindras hälsoarbetet av tidsbrist och kunskapsbrist hos cheferna. Kostnadsbesparingar påverkar hälsoarbetet negativt och systematiken i uppföljningsarbetet blir lidande. Ansvaret för hälsoarbetet läggs på företagshälsovården, men utan stöd från chefer blir inte hälsoarbetet en naturlig del i verksamheten. Det är viktigt att i rådande situation se vad främjande av hälsa kan ge tillbaka till företaget i både ekonomiska och kvalitativa termer. Insikt om detta ökar chefernas incitament att prioritera hälsofrämjande processer och organisera arbetet så att människor har förutsättningar att hantera, kontrollera och klara av sina uppgifter.